Joel Dahné, David Gustafsson, Barbro Johansson Vindrelaterad snöfördelning i hydrologiska modeller

Relevanta dokument
VINDRELATERAD SNÖFÖRDELNING I HYDROLOGISKA MODELLER

Göran Lindström & Joel Dahné. Snödjupsmätningar för uppdatering av prognosmodeller

Snötäckningsgrad från satellitobservationer i HBV-96 Barbro Johansson Karen Lundholm Anders Gyllander

Vårflodsprognoser med snöuppdatering

HUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin. Tillrinning. Björn Norell

Metodkonferensen Norrköping, Osäkerheter i hydrologiska modeller

VÅRFLODSPROGNOSER MED SNÖUPPDATERING

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Intensiv nederbörd och hydrologisk risk: mot högupplösta flödesprognoser Jonas Olsson

Klimathistoria. Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur, koldioxid, och metan har varierat likartat. idag Senaste istiden

Mätsystem för förbättrade snö- och avrinningsprognoser

Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven

Snödjupsmätningar för uppdatering av prognosmodeller. Elforsk rapport 11:71

Brandrisk Skog och Markfakta

Linnéa Gimbergson, Barbro Johansson, Julia Zabori, Joel Dahné, Johan Södling, Carolina Cantone. Klimatdatatjänster för Europa Clim4Energy och SWICCA

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Vidareutveckling och utvärdering av distribuerad hydrologisk modell

Korrektion av systematiska fel i meteorologiska prognoser: en förstudie om vårflodsprognoser

Skogsbrandbevakning med flyg Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps inriktning från 2015

Framtidsklimat i Hallands län

Källa: SNA, Klimat, sjöar och vattendrag

SMHI HYDROLOGI Nr441993

Brandrisk Skog och Mark fakta, modeller och data Foto: Leif Sandahl

SMHIs nederbördsmätning

Dagens system: klimatologisk ensemble

Mätningar och Modeller. Hydrologi för länsstyrelser

version januari 2019 Manual SMHI klimatdata

Frågeställningar vid vindkartering: Var blåser det? Varför blåser det som det gör?

SMHI HYDROLOGI Nr 32, 1991

Sammanställning av höga flöden i landet vecka 9, 2018

Meteorologi. Läran om vädret

Snömätningsanalys för utveckling av vårflodsprognosering i Vängelsjöns delavrinningsområde

Spridningsmodellering av utsläpp till Mälaren. Kristina Dahlberg Norrvatten Kvalitet och utveckling

tillförlitlighet Arne Bergquist Lantmäteriet

Väder och vinterväghållning på Trafikverket Pertti Kuusisto Nationell samordnare VViS

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (9) Datum Hjälp för dig som loggar in i Brandrisk Skog och Mark

Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet

Användning av Nationell Höjdmodell för identifiering av naturrelaterade risker vid väg och järnväg. Forum för Naturkatastrofer (CNDS)

Bedömning av vindmiljön vid Kvarnholmen etapp 5, Nacka kommun

Sveby. Klimatfiler för energiberäkningar

Angela Lundberg & Nils Granlund, LTU David Gustafsson & Jesper Ahlberg, KTH Göran Lindström, SMHI Finansiärer: SVC, HUVA & Kempestiftelsen

Framtidens översvämningsrisker

SMHI. Vinteravdunstning i HBV-modellen jämförelse med mätdata. Hydrologi. Anna Eklund Marie Gardelin Anders Lindroth.

Maria Andersson. RAPPORT NR Modellering av lokala effekter på extrema havsvattenstånd

Källor och flöden Möjliga åtgärder Uppföljning av resultat. lars-göran dhi

BEDÖMNING AV VÅGHÖJDER I INRE HAMNEN

Magnus Asp ABC D BFDCDC. Godkänt dokument - Lena Nordenlöw, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, , Dnr

Avbördningskurva utan fältmätningar?

Topparna kommer alltså efter ett starkt regn, och består mest av grundvatten, men naturligvis även av nederbörd.

Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet

Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet

Översiktlig beräkning av avdunstning från fri vattenyta Risängen

Analys av klimatförändringars inverkan på framtida vattenstånd i Glafsfjorden/Kyrkviken

Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet

Mätningar och indata Hur modellerna är uppbyggda Felkällor Statistiska tolkningar Ensembler Starka/Svaga sidor. Vad Mäts?

Godkänt dokument - Arne Fredlund, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, , Dnr

Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet

Kalibrering av en snömodell med satellitdata kring Kultsjöns avrinningsområde

Vindstudie för planerad bebyggelse vid Danvikshem

Atmosfärsdeposition och retentionsberäkningar i SMED-HYPE

Avrinning. Avrinning

Vägverkets ersättningsmodell för vinterväghållning. Allmänt 81 VINTERVÄGHÅLLNING

Mycket nederbörd och hög tillrinning

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet

Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet

Tillrinningssimulering med HBV-96 och Vattenfall AB:s distribuerade hydrologiska modell (DHM) för Suorvamagasinet

Analys av samvariationen mellan faktorer som påverkar vattennivåerna i Karlstad

Beräkning av avrinning och flödesdämpning på jordbruksmark En modellstudie i Svartåns avrinningsområde

Vattenreglering vad är det?

Nyckelord: HBV, GIS, distribuerad hydrologisk modellering, PCRaster, NRI ISSN

Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet

HYDROLOGI Nr 116, 2013 Högupplösta nederbördsdata för hydrologisk modellering: en förstudie

Nedisningsprognoser för vindkraft. Vintervind mars 2008 i Åsele

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

DeLaval BSC Styr stallmiljön från EN plats

Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet

Modeller för små och stora beslut

Grundvattennivåer - bedömd utveckling de närmaste månaderna

Varför modellering av luftkvalitet?

TILLGÄNGLIGHET TILL UPPGIFTER FRÅN SMHI

Väderstation på Ven -en projektbeskrivning

LÄNSSTYRELSEN I ÖREBRO LÄN. Naturvårdsbränningar i projektet Life Taiga sommaren Publ nr: 2015:28

Igor Zozoulenko TNBI28 Föreläsningsanteckningar HYDROLOGI

Diskussion av vindmiljön kring Silohusen och angränsande skolbyggnad på Kvarnholmen, Nacka kommun

Solpotentialstudier Hur?

Snötaxering med georadar Bättre vårflödesprognoser med HBV-modellen? Hydrologi

Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet

Mätning av vindkraftljud

Har (förändringar i) klimat eller markanvändning störst betydelse för ändringen i höga flöden?

Klimatscenarier för Sverige

Klimatkorrigerad investeringsstrategi

Meteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser

CFD Vindstudie RegionCity

SPRIDNINGSBERÄKNINGAR TILL LUFT VID EVAKUERINGAR FRÅN PREEM RAFFINADERI, LYSEKIL

Storskalig cirkulation (Hur vindar blåser över Jorden)

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2009

Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven i ett framtida klimat

Hydrologiska modeller

Klimatanpassning - i ett föränderligt klimat

Transkript:

Joel Dahné, David Gustafsson, Barbro Johansson Vindrelaterad snöfördelning i hydrologiska modeller

Målsättning Förbättra interpolationen av nederbörd i PTHBV genom användning av aktuell storskalig vindinformation PTHBV är SMHIs databas med griddad nederbörd och temperatur för hydrologiska tillämpningar. Interpolerad från stationsdata Utnyttja den rumsliga upplösningen (4x4km 2 ) i PTHBV i en snömodell. Ta bättre hänsyn till geografi och väder vid beräkning av snöfördelning och snösmältning Mer tillgängliga meteorologiska och geografiska data. Snön smälter för fort med graddagmetoden när det är torrt och soligt och för långsamt när det är fuktigt och blåsigt (olika studier) Ta tillvara modellutveckling i tidigare HUVA-projekt (Distribuerade system för förbättrade snö- och avrinningsprognoser.) Förenkla jämförelser mot snöobservationer

Vad har vi gjort År 1 Förbättrat (?) interpolationen av nederbörd i PTHBV genom användning av aktuell storskalig vindinformation År 2 Utvecklat snömodellen i HOPE. Analyserat resultat jämfört med snöobservationer Griddad modell med samma upplösning som PTHBV (4x4km 2 ). Täcker hela Sverige Enkel modell för modellering av exempelvis snö och grundvattenbildning (inte vattenföring) bra för utveckling och tester. År 3 Kombinerat HOPE med den operationella HBV-modellen, simulerat tillrinning till kraftverksmagasin (Tjaktjajaure, Ransaren, Kultsjön, Landösjön) Utnyttja HBV-kodens rutiner för beräkning av tillrinning (prognosområden) Utnyttja IHMS gränssnitt för modellkörning och presentation Förenklar jämförelser med den operationella modellen

Skillnad i interpolerad vinternederbörd, med/utan vindinformation nov 2010 april 2011 nov 2011 april 2012 mm nov 2012 april 2013 nov 2013 april 2014

Skillnad i interpolerad vinternederbörd, med/utan vindinformation nov 2010 april 2011 Skillnad mm nov 2010 april 2011 Total nederbörd mm

HOPE-modellen Griddad modell med samma upplösning som PTHBV (4x4km 2 ). Täcker hela Sverige Enkel modell för modellering av exempelvis snö och grundvattenbildning (inte vattenföring) bra för utveckling och tester. Varje ruta delas in i klasser/zoner (CORINE, EU-DEM): Höjd. Markanvändning (skog, öppen mark, glaciär och vatten). Lutningsriktning (N, O, S, V). För varje klass/zon: vindutsatthet i 8 olika vindriktningar och lutning Möjliga indata: nederbörd, temperatur, vind, luftfuktighet, molnighet, globalstrålning och direktinstrålning (PTHBV, MESAN, STRÅNG)

Snöackumulation och snöomfördelning Snön omfördelas när den faller. Omfördelningsfaktor: sfred = 1 + wfscale * wfs (<1 om negativ lutning) Snöackumulation: snowacc = sfred * snowfall wfs = lutning i vindriktning (värdena ligger normalt i intervallet -15 till +15) wfscale = modellparameter, kalibreras snowfall = snönederbörd Ingen förändring i total nederbörd över området (faktorerna normaliseras). Ingen omfördelning i skog.

Energibalans för snösmältning Mäter: inkommande kortvågsstrålning (globalstrålning och direktinstrålning) lufttemperatur (för beräkning av sensibelt värme och inkommande långvågsstrålning) molnighet (för beräkning av inkommande långvågsstrålning) luftfuktighet (för beräkning av latent värme och inkommande långvågsstrålning) vindhastighet (för beräkning av latent och sensibelt värmeutbyte) Använder/beräknar: Snöns ålder (albedo) Solhöjd och riktning (för att beräkna direktinstrålning på en viss sluttning) Bladyteindex (för reduktion av kortvågsstrålning i skog) inkommande/utgående kortvågsstrålning inkommande/utgående långvågsstrålning sensibel och latent energi albedo markvärme Snötäckets energiinnehåll sätts som skillnaden mot nollgradigt vatten är alltid mindre än 0. energi i regn Räknar snösmältning på timsteg för att hantera dygnsvariationerna i strålningsenergi

Jämför modell/snöobservationer - kriterier PTHBV Interim Ingen vindomfördelning Acceptabel överensstämmelse om korrelationskoefficienten > 0.8, NSE > 0.6??

Analys av skillnader observerat - modell Urval: Umeälven (vid maximalt snömagasin) och Skellefteälven rswe = observerat snömagasin snow = modellerat snömagasin _n = normalliserade värden

HBV - HOPE Kombination av HOPE (snö) och HBV (avrinning) Avrinningsområde delas upp i PTBHV/HOPE-rutor för snö och markvattenberäkningar För varje gridruta samma klassindelning som i HOPE Fiktiv klass för observationspunkter

Utvärdering Modelluppsättningar för utvärdering: Den ursprungliga HBV-modellen med indata från den operationella PTHBV-databasen HBV-HOPE med dess rumsliga struktur men med snöekvationerna från HBV. Indata från den operationella PTHBV-databasen. HBV-HOPE med snöekvationerna från HBV. Indata från omräknade PTHBV med vinddata från ERA Interim (PTHBV Interim). HBV-HOPE med vindberoende snöomfördelning och snösmältningsrutiner från HBV. Indata från PTHBV Interim och Mesan (vind). HBV-HOPE med vindberoende snöomfördelning och energibalans för snösmältning. Indata från PTHBV Interim, Mesan och STRÅNG. Utvärderingsperiod bestämd av tillgång på data för energibalansberäkningar (20090901-20140831) Kalibrerat på fyra år (20090901-20130831, automatisk kalibrering) Oberoende period: 2013-09-01 2014-08-31 (alla varianter) 2004-09-01 2009-08-31 (ej energibalans)

Prognosområden för utvärdering Tjaktjajaure Ransaren Kultsjön Landösjön

Effekt av att modellera på HOPE-grid Referens = operationell HBV-modell HBV HOPE, operationell PTHBV Observerad tillrinning Ransaren, kalibreringspunkt Bije-Ransaren, litet delområde i väster Liten effekt i kalibreringspunkt Tydlig skillnad i delområde

Effekt på snö av vindinformation i PTHBV Referens = HBV HOPE, operationell PTHBV HBV HOPE, PTHBV med vindinformation Ransaren Mindre volymfel över vårfloden Kultsjön

Effekt av vindomfördelning av snö Analys av Landsat-data för Tjaktjajaure 19920602, 19920609, 19920625 Från Källgården (2001)

Effekt av vindomfördelning av snö Snö lutning mot nordväst Snö lutning mot nordost Snö lutning mot sydväst Snö lutning mot sydost Tjaktjajaure, modellerad utan vindomfördelning, 2014 Tjaktjajaure, modellerad med vindomfördelning 2014 Olika effekt olika år blåser olika mycket och från olika håll (2010-2014)

Effekt av vindomfördelning av snö, Snötäckningsgrad och tillrinning Referens = modellerad utan vindomfördelning Modellerad med vindomfördelning Observerad tillrinning Tjaktjajaure 2014

Effekt av energibalansberäkning Referens = modellerad med graddagmetoden Modellerad med energibalans Observerad tillrinning Ransaren 2010 snabb avsmältning Landösjön 2012, avsmältning i mars

Effekt av energibalansberäkning för snösmältning i skog Modellerat snömagasin öppen mark Modellerat snömagasin skog Modellerad med graddagmetoden Modellerad med energibalans

Kriterier - tillrinning Område Modell 2004 2009 2009 2013 2013 2014 R 2 Volymfel totalt (%) Volymfel över vårflod (%) R 2 Volymfel totalt (%) Volymfel över vårflod (%) R 2 Volymfel totalt (%) Volymfel över vårflod (%) Tjaktjajaure HBV 0.79 14 16 0.85 3.6 4.7 0.74 9 18 HBV HOPE 1 0.79 9.6 13 0.85 0.9 5.3 0.72 3.1 13 HBV HOPE 2 0.81 12 16 0.85 0.4 5.1 0.74 5.6 16 HBV HOPE 3 0.81 8.8 13 0.86-2.7 5.6 0.75 1.1 13 HBV HOPE 4 0.86-3.2 5.7 0.65 0 11 Ransaren HBV 0.74-3.4 2.2 0.87-3.9 3.1 0.89-17 15 HBV HOPE 1 0.74 0.8 2.9 0.86 0.2 1.4 0.87-13 14 HBV HOPE 2 0.85 0.9 2.8 0.90-11 8.9 HBV HOPE 3 0.86 1.2 3.1 0.91-11 9.1 HBV HOPE 4 0.88 0.6 3.7 0.90-12 4 Kultsjön HBV 0.79-2.2 1.9 0.87-0.5 3.1 0.88-11 12 HBV HOPE 1 0.86 0 3.2 0.88-10 11 HBV HOPE 2 0.86-0.4 3.2 0.87-9.9 10 HBV HOPE 3 0.86-0.4 3.2 0.88-10 11 HBV HOPE 4 0.87 0.1 5.2 0.87-8.6 6.2 Landösjön HBV 0.77 6.2 5.8 0.83-1.6 8.7 0.7 0.4 17 HBV HOPE 1 0.75 5.2 5.1 0.83-3.4 8.6 0.73-0.3 14 HBV HOPE 2 0.75 4.7 4 0.83-2.1 8.5 0.73-0.5 14 HBV HOPE 3 0.75 6.2 3.8 0.83 0.5 8.1 0.73 0.3 12 HBV HOPE 4 0.81 2.2 7.3 0.76 5.5 6 HBV: Operationella HBV-modellen, operationella PTHBV HBV-HOPE 1: Graddagmetoden för snösmältning, operationella PTHBV HBV-HOPE 2: Graddagmetoden för snösmältning, PTHBV Interim HBV-HOPE 3: Graddagmetoden för snösmältning, vindomfördelning, PTHBV-Interim HBV-HOPE 4: Energibalans för snösmältning, vindomfördelning, PTHBV-Interim R2: Nash&Sutcliff Volymfel totalt: ackumulerat volymfel över hela simuleringsperioden Volymfel över vårflod: medel av absolutfel över varje års vårflod

Diskussion Det är idag är möjligt att operationellt köra en snömodell med hög rumslig upplösning och många olika typer av meteorologiska indata. Nödvändiga databaser existerar och uppdateras i realtid Presterar lika bra som en traditionell HBV-modell med avseende på tillrinning Vindomfördelning ger rimligare snöfördelning per lutningsriktning Till vad nytta? Har inte visat att energibalansmodellen generellt ger bättre snösmältning Enstaka händelser beskrivs bättre Sämre datakvalité i norr? Användning av vindinformation i PTHBV ger små skillnader i vinternederbörd per prognosområde (det som kan verifieras mot tillrinning) + för Ransaren Enbart arbetat med kompletta meteorologiska data (PTHBV-Arkiv) Vi har krafsat på ytan Värt att gräva djupare?

TACK!