Hållbarhetsrapport 2010

FORTUM HÅLLBARHETSRAPPORT 2010 Hållbarhetsrapport 2010 FORTUM I KORTHET 02 KONCERNSTRUKTUR 03 RAPPORTENS INNEHÅLL 04 VD HAR ORDET 06 HÅLLBAR UTVECKLING KÄRNAN I FORTUMS STRATEGI 08 HÅLLBARHET EN INTEGRERAD DEL AV DAGLIG LEDNING 10 FÖRÄNDRAD VERKSAMHETSMILJÖ 12 LÖNSAM OCH ANSVARSFULL TILLVÄXT SOM MÅL 18 Den nordiska elmarknaden 21 Grossistmarknad för el i Ryssland 21 Fortumaktien och aktieägare 22 Personal och personalkostnader 23 Inköp av tjänster och varor 25 Investeringar i ny kapacitet 25 Forskning och utveckling 27 Utsläppshandel och Kyotomekanismerna 27 Fortum i index för hållbar utveckling 28 Samhällsstöd 29 FORTUMS MILJÖANSVAR 30 Koldioxidutsläpp 36 Plan för en koldioxidfri framtid 40 Utsläpp till luft och vatten 44 Naturpåverkan 45 Avfall och restprodukter 46 Miljörisker 48 ANSVAR FÖR MEDARBETARE OCH SAMHÄLLET 50 Arbetshälsa och -säkerhet 56 Hantering av leverantörskedjan 60 Dialog med intressenter 61 BESTYRKANDERAPPORT 66 NYCKELTAL 68 I denna rapport avser koldioxidfri energiproduktion vattenkraft, kärnkraft, vindkraft, solenergi och vågkraft som inte genererar utsläpp under produktionen samt användning av energi från biomassa och värmeenergi som genereras av värmepumpar från mark, vattendrag eller spillvärme. De förkortningar som används i rapporten förklaras på www.fortum.se/hallbarutveckling

Upptäcktsfärd till en solekonomi Vi på Fortum tror på obegränsad, förnybar och utsläppsfri solenergi i framtidens el- och värmeproduktion. Förutom el och värme som genereras direkt från solen ingår solbaserade energikällor till exempel bioenergi, vattenkraft, vågkraft, vindkraft och jordvärme till en solekonomi. Solenergitekniken utvecklas i snabb takt och användningen av solenergi i småskaliga lösningar är redan kostnadseffektiv i länder med mycket sol. Fortum har era demonstrations- och forskningsprojekt på gång för att utnyttja den enorma potentialen som solenergi har. Det största landbaserade solkraftverket i Norden ligger i Glava i Sverige. Just nu håller vi på att forska vilka effekter elproduktion med solenergi får på elnätet. Det solkraftverk på 87 kw som byggdes 2009 har nu utökats till 108 kw. Under 2010 genererade kraftverket cirka 88 MWh el för elnätet. I samarbete med Tammerfors tekniska universitet utvecklar vi högeffektiva solceller som kan få en verkningsgrad på mer än 40 % genom att koncentrera solljus. De solceller som oftast används idag har en verkningsgrad på 15 20 %. I ett projekt under ledning av Aalto-universitetet i Finland utvecklar vi även nya typer av takmaterial för värmesolfångare och solceller för el. Att sänka kostnader med hjälp av teknisk utveckling är avgörande för att vi ska kunna ta tillvara den potential som solenergi har i storskalig energiproduktion i framtiden. Som ett resultat av samarbete mellan Fortum och Esbo stad togs Finlands första solkraftverk för laddning av elbilar i bruk under 2010 (läs mer på sidan 17). Temat för Fortums Hållbarhetsrapport 2010 är energi för en ny generation. Fortum tror att framtidens energisystem kommer att vara baserade på koldioxidfri elproduktion och energieffektivitet. Solsymbolen är ett kännetecken för projekt som bidrar till att skapa energisystem som är baserade på obegränsad solenergi.

Temat för Fortums Hållbarhetsrapport 2010 är energi för en ny generation. Fortum tror att framtidens energisystem kommer att baseras på koldioxidfri elproduktion och energieffektivitet. Solsymbolen står för projekt, i vilka energisystem utvecklas mot outsinlig produktion baserad på solenergi.

Fortums syfte är att skapa energi som gör livet bättre idag och för kommande generationer. Vi erbjuder hållbara lösningar som tillgodoser behoven av låga utsläpp, effektiv resursanvändning och trygg energiförsörjning. Fortums innovationer och säkra leveranser av utsläppssnål el och värme möjliggör social utveckling och ökar människornas välbe nnande. Hållbar utveckling innebär också att Fortum ska vara en god samhällsaktör och ta hand om den egna personalen och det omgivande samhället. ENERGI Fortums verksamhet är fokuserad på Norden, Ryssland och Östersjöområdet. De snabbt växande konkurrensutsatta energimarknaderna i Europa och Asien ger ytterligare möjligheter för tillväxt. Under 2010 uppgick Fortums omsättning till 6,3 miljarder euro och det jämförbara rörelseresultatet var 1,8 miljarder euro. Koncernen sysselsätter cirka 10 500 personer. FÖR EN NY GENERATION

2 2 FORTUM I KORTHET FORTUM VUONNA 2010 FORTUM HÅLLBARHETSRAPPORT FORTUM OYJ VUOSIKERTOMUS 2010 2010 Fortum i korthet Fortums verksamhet är fokuserad på Norden, Ryssland och Östersjöområdet. Möjligheter för framtida tillväxt kan förväntas på de snabbt växande energimarknaderna i Europa och Asien. Storbritannien Storbritannien Kraftproduktionskapacitet Värmeproduktionskapacitet Norge Sverige 140 MW 250 MW Antal anställda 63 ISO 14001-certi erad 90 % OHSAS 18001-certi erad 90 % ISO 9001-certi erad 90 % Koldioxidutsläpp Elnät 0,7 Mt Verkkoalueet Finland Polen Puola Estland Lettland Litauen Sverige Ryssland TGC-1 Liettua Ryssland OAO Fortum Kraftproduktionskapacitet 5 885 MW Värmeproduktionskapacitet 4 576 MW Elnätkunder 893 000 Elhandel, andel av kunder 12 % Antal anställda 2 257 ISO 14001-certi erad 100 % OHSAS 18001-certi erad 37 % ISO 9001-certi erad 39 % Koldioxidutsläpp 1,3 Mt Finland Kraftproduktionskapacitet 5 181 MW Värmeproduktionskapacitet 3 745 MW Elnätkunder 620 000 Elhandel, andel av kunder 15 % Antal anställda 2 609 ISO 14001-certi erad 100 % OHSAS 18001-certi erad 61 % ISO 9001-certi erad 61 % Koldioxidutsläpp 7,7 Mt Estland Kraftproduktionskapacitet 50 MW Värmeproduktionskapacitet 951 MW Elnätkunder 24 000 Antal anställda 350 ISO 14001-certi erad 51 % OHSAS 18001-certi erad 36 % ISO 9001-certi erad 51 % Koldioxidutsläpp 0,3 Mt Norge Kraftproduktionskapacitet 167 MW Värmeproduktionskapacitet 100 000 Elhandel, andel av kunder 3 % Antal anställda 137 ISO 14001-certi erad 88 % OHSAS 18001-certi erad 0 % ISO 9001-certi erad 88 % Koldioxidutsläpp 0,02 Mt Litauen Värmeproduktionskapacitet 60 MW Antal anställda 73 ISO 14001-certi erad 100 % OHSAS 18001-certi erad 100 % ISO 9001-certi erad 100 % Koldioxidutsläpp 0,01 Mt Ryssland Kraftproduktionskapacitet Värmeproduktionskapacitet 2 785 MW 13 796 MW Antal anställda 4 289 ISO 14001-certi ering under 2011 OHSAS 18001-certi ering under 2011 ISO 9001-certi ering under 2013 Koldioxidutsläpp 14,6 Mt Lettland Kraftproduktionskapacitet Värmeproduktionskapacitet 4 MW 192 MW Antal anställda 90 ISO 14001-certi ering under 2011 OHSAS 18001-certi ering under 2011 ISO 9001-certi ering under 2011 Koldioxidutsläpp Polen Kraftproduktionskapacitet Värmeproduktionskapacitet 0,1 Mt 69 MW 757 MW Antal anställda 633 ISO 14001-certi erad 100 % OHSAS 18001-certi erad 100 % ISO 9001-certi erad 100 % Koldioxidutsläpp Antal anställda per land 31.12.2010. 0,6 Mt Uppgifter om certi eringens omfattning är baserad på varje lands omsättning från certi erade verksamheter. ISO 14001 är ett internationellt miljöledningssystem som används i certi eringen av ett företags verksamhet. OHSAS 18001 är ett internationellt ledningssystem för hälsa och arbetssäkerhet som används i certi eringen av ett företags verksamhet. ISO 9001 är ett internationellt kvalitetsledningssystem som används i certi eringen av ett företags verksamhet.

FORTUM HÅLLBARHETSRAPPORT 2010 KONCERNSTRUKTUR 3 Koncernstruktur Divisioner Power Heat Russia Electricity Solutions and Distribution (ESD) Verksamhet Division Power består av Fortums kraftproduktion, planering och trading på den fysiska marknaden för el. Dessutom förser divisionen övriga producenter på marknaden med servicetjänster. Division Heat ansvarar för kraftvärmeproduktion (CHP), fjärrvärme och fjärrkyla samt värmelösningar till företag. Division Russia består av kraft- och värmeproduktion samt försäljning i Ryssland. Den omfattar OAO Fortum och Fortums drygt 25-procentiga ägande i TGC-1. Division Electricity Solutions and Distribution ansvarar för Fortums försäljning och distribution av el och består av två affärsenheter: Distribution och Electricity Sales. Rapporterande segment Power Heat Russia Distribution Electricity Sales Omsättning 2 702 milj. euro 1 770 milj. euro 804 milj. euro 963 milj. euro 1 798 milj. euro Jämförbart rörelseresultat 1 298 milj. euro 275 milj. euro 8 milj. euro 307 milj. euro 11 milj. euro Andel av Fortums omsättning 33 % 22 % 10 % 12 % 22 % Operativt kapital 5 806 milj. euro 4 182 milj. euro 2 817 milj. euro 3 683 milj. euro 210 milj. euro Antal anställda 31.12.2010 (1 1 819 2 394 4 294 962 525 Marknadsposition Geogra skt område Tredje största kraftproducenten i Norden; bland de 15 största i Europa och Ryssland. Finland, Sverige, Storbritannien I Finland och Sverige 260 vattenkraftverk, ett kärnkraftverk, ägarandelar i kärnkraftverk, två kondenskraftverk och ägarandelar i vindkraftverk. Kraftvärmeverk i Storbritannien. Experttjänster över hela världen. Ledande värmeproducent i Norden; växande verksamhet i Polen och Baltikum. Finland, Sverige, Norge, Polen, Litauen, Lettland, Estland 23 kraftvärmeverk och era hundra värmeverk och -centra i Norden, Baltikum och Polen. Ledande aktör i västra Sibirien och Uralområdet. Ryssland OAO Fortum har 8 kraftvärmeverk och 18 värmeverk i Uralområdet och västra Sibirien. Ledande elleverantör i Norden. Finland, Sverige, Norge, Estland 1,6 miljoner elnätskunder i Norden och Estland. Näst största elförsäljningsbolaget i Norden Finland, Sverige, Norge 1,2 miljoner privat- och företagskunder i Norden. Affärsmässiga drivkrafter Strategiska drivkrafter Pris på kraftproduktion i Norden, stabilitet genom nansiell prissäkring Cirka 90 % av produktionen består av vatten- och kärnkraft: vattentillgång, tillgång på kärnkraft samt priset på bränsle och utsläppsrätter viktiga. Flexibel, marknadsdriven produktionsportfölj Fokus på CO 2 -fri kärnkraft och vattenkraft Stark ställning på den nordiska kraftmarknaden. Dokumenterad erfarenhet från konkurrensutsatta energimarknader en fördel i integrationen av den europeiska marknaden Stabil tillväxt genom investeringar Bränsle exibilitet och effektivitet viktiga faktorer De senaste investeringarna i ny kraftvärmeproduktion har börjat ge vinst Behovet av effektivare resursanvändning ökar konkurrenskraften för kraftvärme EU-direktiv för att driva nya kraftvärmeinvesteringar Potential för ökad användning av lokala biobränslen och avfall Organiska tillväxtmöjligheter på nya marknader Användning av kraftvärmekompetens för bränslen och effektiv produktion Avreglering av elmarknaden Investeringsprogram: resultattillväxt genom ny kapacitet och volymer Förbättrad effektivitet Prisförhållandet mellan gas och el Utveckling av värmeverksamhet Stark ökning av efterfrågan på energi Ökad effektivitet i be ntlig verksamhet och slutförandet av det pågående investeringsprogrammet Reglerade stabila resultat Mycket kapitalintensiv Tillväxt genom investeringar Optimering av investeringsoch underhållsnivåer på sikt Kostnadseffektivitet och servicekvalitet Reglerade stabila resultat Teknikutveckling utnyttjas för att skapa ett mer effektivt, tillförlitligt och smartare nät som möjliggör hållbara och energieffektiva lösningar för kunder Marginal mellan upphandlingskostnad på nordisk grossistmarknad och prisnivåer i slutkundshandeln Effektiv prissäkring av marginalen Ledande leverantör av miljömärkt och koldioxidfri el i Finland, Sverige och Norge Kostnadseffektivitet genom effektiva affärsprocesser Tillväxt i kundbasen genom nya erbjudanden och innovativa lösningar Skalfördelar Läs mer på: www.fortum.se/power www.fortum.se/heat www.fortum.se/russia www.fortum.se/esd 1) Antal anställda per division.

4 RAPPORTENS INNEHÅLL FORTUM HÅLLBARHETSRAPPORT 2010 Rapportens innehåll Fortum rapporterar årligen om sitt hållbarhetsarbete i en årsöversikt, delårsrapporter, på sin webbplats www.fortum.se/ hallbarutveckling och i en separat hållbarhetsrapport. Rapporten för 2009 publicerades på Fortums webbplats i april 2010. Det här är Fortums första tryckta rapport som följer Global Reporting Initiatives (GRI:s) G3-riktlinjer. Fortum följer även riktlinjerna i Electric Utility Sector Supplement i sin rapportering. Fortums rapportering är ännu inte heltäckande, men målet är att utöka den under de kommande åren. Självutvärdering Fortum har genomfört en egen utvärdering av omfattningen i sin rapportering med tanke på GRI:s riktlinjer. En jämförelse av rapporteringsinnehållet gentemot GRI:s riktlinjer nns på www.fortum.se/hallbarutveckling. Enligt sin egen utvärdering har Fortum tillämpningsnivån B+. Tillämpningsnivån har kontrollerats av tredje part, PricewaterhouseCoopers Oy. Global Compact-rapportering I juni 2010 gick Fortum med i FN:s Global Compact-initiativ. År 2011 är det första året som Fortum rapporterar om implementeringen av Global Compacts tio principer i sin verksamhet. Global Compact godkänner användningen av indikatorerna i GRI:s G3-riktlinjer i Communication on Progress (COP)- rapportering. De indikatorer som Fortum har använt vid mätningen av Global Compact-principernas utförande presenteras i en jämförelsetabell på www.fortum.se/hallbarutveckling. Bestyrkanderapport Fortums hållbarhetsrapport publiceras på nska, svenska och engelska och nns tillgänglig på www.fortum.se/ hallbarutveckling. Den nskspråkiga rapporten har bestyrkts av en tredje part, PricewaterhouseCoopers Oy, och det är veri erat att de svensk- och engelskspråkiga versionerna överensstämmer med den nskspråkiga. Bestyrkanderapporten nns på sidorna 66 67. De ekonomiska och sociala nyckeltalen är baserade på Fortums bokslut 2010 och har granskats av revisor Deloitte & Touche Oy. Informationen i hållbarhetsrapporten uppdateras inte efter att den har bestyrkts, utan eventuella ändringar av innehållet kommer att redovisas nästkommande år. Denna rapport återspeglar resultaten av Fortums verksamhet under 2010, inklusive vissa uppgifter från januari februari 2011. Fortums nästa hållbarhetsrapport publiceras i mars 2012. Väsentlighetsbedömning Under våren 2010 genomförde Fortum en väsentlighetsbedömning för de mest betydelsefulla hållbarhetsfrågorna i enlighet med Global Reporting Initiatives (GRI:s) G3-riktlinjer. Processen beskrivs i avsnittet Dialog med intressenter. I enlighet med bedömningen fokuserar Fortum sin rapportering på hållbarhetsfrågor som har betydelse för företaget och dess intressenter. BEDÖMNING AV HÅLLBARHETSASPEKTER Betydelse ur intressenternas perspektiv GENOMSNITTLIG STOR Rättvis och transparent prissättning på energi Förnybara energikällor Kundnöjdhet, ansvarsfull marknadskommunikation Biologisk mångfald och markanvändning Säker energidistribution Arbetsmiljö och -säkerhet Förbättrad energieffektivitet Lokalsamhället GENOMSNITTLIG Långsiktig lönsamhet Arbete för en fungerande energimarknad Ansvarsfull arbetsgivare Lobbying och ståndpunkter Ansvarsfulla och etiska affärsmetoder Nuvarande eller potentiell inverkan på Fortum Kärnsäkerhet Hantering av Begränsning av kärnavfall och klimatförändring slutförvaring Utsläpp till miljön STOR Riskhantering (hållbarhet) Säker drift Ansvarsfull hantering av leverantörskedjan Kraftverkens tillgänglighet

FORTUM HÅLLBARHETSRAPPORT 2010 RAPPORTENS INNEHÅLL 5 Rapportens struktur Under 2010 uppdaterade Fortum sin strategi, mission och syn på hållbarhet. Fortums strategi och mission är baserade på en omfattande analys av den globala verksamhetsmiljön och megatrender (läs mer på sidan 14). I början av rapporten presenteras de länder där Fortum är verksamt i och de viktigaste indikatorerna för produktionskapacitet, kunder, medarbetare, certi erade ledningssystem och koldioxidutsläpp. Dessutom presenteras koncernens verksamhetsstruktur per division. Avsnitten som beskriver det nya förhållningssättet och styrningen av hållbar utveckling presenterar Fortums uppdaterade strategi, mission och syn på hållbarhet med mål på koncernnivå samt principer för hållbarhetsstyrning, organisation och ledning. I den här rapporten presenteras principerna för bolagsstyrning och riskhantering ur ett hållbarhetsperspektiv. Fortums principer för bolagsstyrning, bolagsstyrningssystem och en mer omfattande beskrivning av riskhantering presenteras på sidorna 51 56 i årsredovisningen 2010 på nska och engelska samt på www.fortum.se/ hallbarutveckling. Att förena det växande energibehovet och hållbar utveckling är en stor utmaning. Avsnittet Ändringar i Fortums verksamhetsmiljö behandlar ingående de viktigaste faktorerna som påverkar Fortums omvärld: energi- och klimatpolitik, reglering av marknaden, miljölagstiftning och hållbar användning av naturresurser. Hållbarhetsarbetet och de viktigaste resultaten inom hållbar utveckling analyseras i de avsnitt som behandlar ekonomiskt, miljömässigt och socialt ansvar. En av de viktigaste faktorerna som påverkar Fortums affärsmässiga resultat är grossistpriset på el som fastställs på den nordiska elmarknaden. Därför presenterar avsnittet Lönsam och ansvarsfull tillväxt separat verksamheten på de nordiska och ryska marknaderna vid sidan av de direkta och indirekta ekonomiska effekterna. Fortums ansvar och miljöpåverkan beskrivs genom hela värdekedjan för energiproduktion. Fortums långsiktiga ambition är att bli ett kraft- och värmebolag som är helt koldioxidfritt. För att uppnå detta mål sammanställde Fortum under 2010 en plan som beskrivs i avsnittet Plan för en koldioxidfri framtid. Avsnittet om socialt ansvar, Samhälls- och personalansvar, presenterar resultat i personalledning och arbetssäkerhet samt intressenternas syn på de viktigaste hållbarhetsfrågorna inom Fortum och samverkan med olika intressenter. Hanteringen av försörjningskedjan behandlas också i detta avsnitt. Exempel på intressentsamverkan i de olika verksamhetsländerna presenteras igenom hela rapporten. Rapportens omfattning och avgränsning Rapportering avseende drift och ledning omfattar alla funktioner under Fortums kontroll, inklusive dotterbolag i alla de länder företaget är verksamt i. Eventuella avvikelser rapporteras i samband med information som gäller olika begränsningar. Rapporteringen av ledningsmetoder omfattar inte Fortums minoritetsintressen i sin helhet och därför överensstämmer de nitionen av rapporteringens omfattning inte helt med GRI:s avgränsningsprinciper. Direkta och indirekta utsläpp av växthusgaser rapporteras i enlighet med Greenhouse Gas Protocol. Information från tidigare år redovisas i enlighet med den aktuella organisationen och funktioner för det året. Tidigare nyckeltal har inte justerats efteråt på grund av exempelvis ändrade ägarförhållanden i produktionsanläggningar. Om inget annat anges är verksamheten i det ryska dotterbolaget OAO Fortum inkluderad i siffrorna från och med den 1 april 2008. Under 2010 avyttrade Fortum cirka 30 små värmeverk. Nyckeltalen för de avyttrade anläggningarna ingår inte i rapporten. Förvärvet av Nokias kraftvärmeverk slutfördes i början av 2010. Anläggningar som förvärvats under året ingår i rapporteringen från och med innehavsdatumet. Detsamma gäller ny tilläggskapacitet och nya anläggningar som tagits i drift under året i Polen och Estland. Kapaciteten i Gerknäs leasades under hela 2010 och kapaciteten i Meri-Pori från början av året och fram till slutet av juni. Produktionen och utsläppen i den uthyrda kapaciteten är inte inkluderade Fortums speci ka utsläppssiffror. Däremot ingår uppgifterna i de absoluta siffrorna. Miljöinformationen i rapporten avser de anläggningar i vilka Fortum är den juridiska innehavaren av miljötillstånd. Vanligtvis är Fortum också majoritetsägaren av anläggningarna men företaget kan inneha miljötillståndet i en anläggning även när det har en minoritetspost. I så fall redovisas uppgifterna för anläggningen i sin helhet, men endast den del av produktionen och utsläppen som motsvarar Fortums andel är medräknade i de speci ka utsläppssiffrorna. När det gäller miljösiffror har Fortums rapportering huvudfokus på utsläpp och annan miljöpåverkan från energiproduktion, vilka är omfattande i branschen. I Fortums fall är betydelsen av miljöeffekterna från till exempel kontorsfastigheter obetydlig i förhållande till helheten. Därför innehåller avsnittet om miljö endast en begränsad översikt över miljökonsekvenserna från kontor, resor och andra stödfunktioner. Läs mer om Fortums förvaltningsprinciper på engelska på www.fortum.com/governance Läs mer om miljöpåverkan på www.fortum.se/hallbarutveckling

6 VD HAR ORDET FORTUM HÅLLBARHETSRAPPORT 2010 VD har ordet För Fortum var 2010 ett år då vi utvecklade strategin, den operativa verksamheten och företagskulturen. Företagets nansiella situation var fortsatt stabil. Inom Fortums viktigaste marknadsområden ökade industriell produktion och elförbrukning markant. I slutet av året hade de nordiska vattenmagasinen historiskt låga nivåer, vilket återspeglas i den ökade användningen av fossila bränslen. Hållbar utveckling kärnan i strategin Grunden för Fortums uppdaterade strategi är företagets gedigna kompetens inom koldioxidfri produktion av kärnkraft och vattenkraft, resurseffektiv kraftvärmeproduktion och verksamhet på konkurrensutsatta marknader. Hållbar utveckling är kärnan i vår strategi. I linje med vår strategi bygger vår framtida tillväxt huvudsakligen på mål som är anpassade till en hållbar utveckling: koldioxidfri produktion, energieffektivitet och effektiv användning av resurser. Vår kompetens gör att vi även har en stark ställning som utvecklare av hållbara lösningar. Ny syn på hållbar utveckling och nya mål I samband med strategiarbetet har vi även uppdaterat Fortums syn på hållbarhet. Vi vill arbeta med ekonomiskt, miljömässigt och socialt ansvar på ett balanserat sätt i vår verksamhet. Ett av målen är att ytta miljö-, arbetsmiljöoch säkerhetsfrågor i Ryssland närmare den nivå som vi har i vår europeiska verksamhet. Fortums koldioxid-, svaveldioxid- och partikelutsläpp har ökat i och med den ryska verksamheten. Vi arbetar målmedvetet för att minska utsläppen och annan miljöpåverkan från vår verksamhet och för att förbättra energieffektiviteten. Vid sidan av miljöansvar lägger vi vikt vid de ekonomiska och sociala effekterna av vår verksamhet. I den här rapporten redovisar vi för första gången eurobeloppen för det mervärde som genereras av Fortums verksamhet och distribueras av Fortum i de olika verksamhetsländerna. Till exempel under 2010 genererade och distribuerade Fortum mervärde för cirka 5,2 miljarder euro i form av investeringar, inköp, utbetalda löner och skatter. Det distribuerade mervärdet främjar de grundläggande funktionerna i samhället och skapar lokalt välbe nnande. I januari 2011 godkände Fortums ledningsgrupp företagets nya hållbarhetsmål på koncernnivå. Utöver speci ka mål för koldioxidutsläpp i elproduktion inom EU (< 80 g/kwh) omfattar vår målsättning för speci ka koldioxidutsläpp (< 200 g/kwh) för de kommande fem åren nu också Fortums totala energiproduktion (el och värme) i alla länder. Dessutom har vi godkänt målet för den totala effektiviteten i förbränningen (> 70 %). 86 % av Fortums elproduktion i Europa är koldioxidfri En av de viktigaste delarna i Fortums strategi är att motverka klimatförändringen. Fortums långsiktiga ambition är att bli ett kraft- och värmebolag som är helt koldioxidfritt. Under 2010 var 86 % av Fortums elproduktion i Europa koldioxidfri. År 2009 var de speci ka koldioxidutsläppen från europeiska elproducenter i genomsnitt omkring 350 g/kwh. Fortums speci ka koldioxidutsläpp från elproduktionen uppgick till 84 g/kwh i Europa och 189 g/kwh inom hela Fortum, inklusive verksamheten i Ryssland. När det gäller de speci ka koldioxidutsläppen är vårt resultat bland de bästa i Europa. Det kan vi vara stolta över! Vårt omfattande investeringsprogram i Ryssland bygger främst på naturgas, vilket kommer att öka Fortums koldioxidutsläpp inom den närmaste framtiden. Förutom förbättrad energieffektivitet är den viktigaste åtgärden för att minska koldioxid, svaveldioxid- och partikelutsläpp i Ryssland användningen av bättre kolkvalitet. En ny kolsort togs också i testbruk under andra hälften av 2010. Minskade utsläpp genom energieffektivitet Fortums kompetens inom kraftvärme är bland de bästa. Under 2010 genererades cirka 30 % av den totala elproduktionen och cirka 70 % av den totala värmen i kraftvärmeverk. Under året öppnade vi kraftvärmeverk i Polen och Estland som delvis använder biobränsle som drivmedel. Vi tog även investeringsbeslut om en biomassa- och avfallseldad anläggning i Litauen och en ny avfallseldad enhet i Sverige. I december invigde vi den första nya enheten inom ramen för vårt ryska investeringsprogram vid kraftverket Tyumen CHP-1 i västra Sibirien. Jag är övertygad om att lokala bränslen och användning av avfall i el- och värmeproduktionen kommer att bli allt viktigare i framtiden.

FORTUM HÅLLBARHETSRAPPORT 2010 VD HAR ORDET 7 I Ryssland är Fortum engagerad i ett omfattande samarbete med den regionala förvaltningen i Tjeljabinsk för att förbättra energieffektiviteten. Automatiseringen och uppgraderingen av fjärrvärmesystemet i Tjeljabinsk kommer att minska energiförlusterna i området med så mycket som 30 %. Bästa säkerhetsnivån någonsin för europeisk verksamhet Fortums mål är att erbjuda en säker arbetsplats för den egna personalen och för de tjänsteleverantörer som arbetar på våra anläggningar. Under 2010 var Fortums olycksfrekvens (lost workday injury frequency LWIF) 2,4 och i Europa var säkerhetsnivån på 2,2 den bästa någonsin. Trots framstegen hade vi under året en dödsolycka i Ryssland, vilket jag beklagar djupt. Olyckan utreddes i enlighet med Fortums instruktioner och bättre säkerhetsrutiner har utarbetats efter olyckan. Vårt bestämda mål är att förhindra olyckor med dödlig utgång. Starkt fokus på resultat Fortum strävar efter förstklassiga resultat och ständiga förbättringar i sin verksamhet. Under andra hälften av 2010 lanserade vi ett erårigt program för att driva prestationer och tillväxt Leading Performance and Growth i syfte att säkerställa att företagets strategi efterlevs och för att utveckla företagskulturen. Vi vill vara en förebild för alla våra intressenter och utveckla Fortum så att vi är till nytta för våra aktieägare, kunder, partners och medarbetare. Intresset för vårt företag har ökat. Ett tecken på det är den ansenliga ökningen av antalet aktieägare. Dessutom är jag väldigt glad över vår positiva offentliga image och våra kundnöjdhetssiffror. För detta vill jag tacka våra kompetenta medarbetare. De har arbetat itigt för att driva fram tillväxt och resultat för Fortum. Och naturligtvis ska vi även tacka våra pålitliga samarbetspartners och våra otaliga kunder för det gångna året. Jag tror att det nya decenniet är fullt av nya möjligheter för Fortum. Tapio Kuula Verkställande direktör och koncernchef

8 HÅLLBARHETSPROGRAM FORTUM HÅLLBARHETSRAPPORT 2010 Hållbar utveckling kärnan i Fortums strategi I linje med Fortums mission är företagets syfte att skapa energi som gör livet bättre idag och för kommande generationer. Företaget erbjuder hållbara lösningar som hjälper till att minska utsläppen, öka den effektiva användning av resurser och säkra tillgången på energi. Fortums hållbarhetsmål reviderades under 2010 så att de överenstämmer med den nya strategin. Fortums reviderade strategi lanserades i september 2010. Missionen och strategin bygger på en omfattande analys av verksamhetsmiljön som presenteras mer i detalj på sidorna 13 17 i denna rapport och på sidorna 16 17 i Fortums Årsöversikt 2010. Fortums strategi fokuserar på kontinuerlig utveckling av be ntliga verksamheter och marknadsdriven tillväxt i produktionen av kärnkraft, vattenkraft och kraftvärme. Vid sidan av tekniskt kunnande har företagets gedigna FORTUMS HÅLLBARHETSMÅL Period Beskrivning Mål Status i slutet av 2010 Klimatmål Under de kommande fem åren Speci ka koldioxidutsläpp från elproduktion i EU per kilowatttimme som femårigt genomsnitt < 80 g/kwh 69 g/kwh Speci ka koldioxidutsläpp från den totala produktionen (el och värme) per kilowattimme som femårigt genomsnitt (nytt mål) < 200 g/kwh 157 g/kwh Övriga miljömål Under de kommande fem åren Energieffektivitet: sammanlagd effektivitet i bränsleanvändning som ett femårigt genomsnitt (producerad energi delat med primärenergi av bränsle) (nytt mål) > 70 % 69 % Till slutet av 2010 Miljöcerti ering enligt ISO 14001 för verksamheten inom EU 100 % 98 % Till slutet av 2012 Miljöcerti ering enligt ISO 14001 för verksamheten i Ryssland 100 % Processen påbörjad Arbetssäkerhetsmål År 2011 Olycksfrekvens (LWIF) för egna medarbetare < 1 2,4 Övergripande mål Årligen Att bli antagen på Dow Jones Sustainability World- och Europe- Index (nytt mål) Att ingå i båda Dow Jones-index Med i Dow Jones World-index

FORTUM HÅLLBARHETSRAPPORT 2010 HÅLLBARHETSPROGRAM 9 kompetens inom elmarknader och lång erfarenhet från konkurrensutsatta energimarknader en nyckelroll i jakten på affärsmöjligheter på den be ntliga hemmamarknaden och på de snabbt växande konkurrensutsatta energimarknaderna i Europa och Asien. I linje med sin strategi vill Fortum vara en föregångare inom hållbar utveckling. För Fortum innebär hållbarhet en balanserad hantering av ekonomiskt, socialt och miljömässigt ansvar i företagets verksamhet. Det nya hållbarhetsprogrammet började gälla under senare delen av 2010 och det gamla hållbarhetsprogrammet från 2008 är nu avvecklat. Hållbara lösningar en av hörnstenarna i strategin Hållbara lösningar är kärnan i Fortums strategi. Inom ekonomiskt ansvar, konkurrenskraft, förstklassiga resultat och marknadsdriven produktion skapar dessa långsiktigt värde och möjliggör lönsam tillväxt. Inom området miljöansvar betonas företagets kompetens inom koldioxidfri kärnkraft- och vattenkraftsproduktion samt energieffektiv kraftvärmeproduktion. Forskning och utveckling skapar förutsättningar för miljövänliga energilösningar. Begränsning av klimatförändringar och minskning av koldioxidutsläpp är viktiga mål som påverkar energisektorn och utvecklingen av el- och värmeproduktion. Förutom nya tekniska innovationer kommer även effektiva traditionella produktionstekniker med låga utsläpp att behövas under en lång tid. Inom området socialt ansvar främjar Fortums innovationer och säkra leveranser av utsläppssnål kraft och värme samhällsutvecklingen och ökar välbe nnandet. Fortums syn på hållbar utveckling innebär också att företaget ska vara en god samhällsmedborgare som tar hand om den egna personalen och det omgivande samhället. Fortum verkar för välbe nnande och en säker arbetsmiljö, respekt för individen och ömsesidigt förtroende samt ansvarsfullt agerande i samhället. Hållbarhetsmål och centrala indikatorer Fortums hållbarhetsprogram de nierar mål på koncernnivå som styr verksamheten och de centrala indikatorerna som används för att övervaka dem. Programmet de nierar även indikatorerna på divisionsnivå som övervakas och rapporteras också på koncernnivå. De nya centrala indikatorerna som de nieras i hållbarhetsprogrammet är målet för speci ka koldioxidutsläpp från den totala energiproduktionen och målet för effektivitet i bränsleanvändning. De nya målen började gälla från januari 2011. Hållbarhetsresultat för 2010 presenteras i respektive avsnitt för ekonomiskt, miljömässigt och socialt ansvar samt i tabellen för nyckeltal på sidan 68. Fortums hållbarhetsprogram innehåller även en omfattande handlingsplan för OAO Fortums verksamhet i Ryssland gällande miljö, hälsa och säkerhet och utarbetades under 2009 (läs mer på sidorna 34 35 och 59). Den viktigaste indikatorn på koncernnivå är olycksfrekvensen för Fortums medarbetare. På divisionsnivå nns också indikatorer för olycksfrekvens hos underleverantörer. Fortums mål är att ytterligare utveckla nyckelindikatorer för att mäta hållbarhetsarbetet i samband med exempelvis mängden ny koldioxidfri kapacitet, investeringar i energieffektivitet och effektiviteten i FoU-arbetet. Målsättningen inom socialt ansvar är att de niera ytterligare indikatorer relaterat till personligt välbe nnande och hantering av leverans kedjan.

10 HÅLLBARHETSORGANISATION FORTUM HÅLLBARHETSRAPPORT 2010 Hållbarhet en integrerad del av daglig ledning Ledningen för divisioner och koncernfunktioner, och i sista hand verkställande direktören och styrelsen, är ansvariga för hållbarhetsfrågor. På koncernnivå har funktionen Corporate Relations and Sustainability, biträdd av styrgruppen Sustainability and Public Affairs, ansvar för samordning, utveckling och rapportering av hållbarhet. Förvaltning Bolaget styrs enligt nländsk lag, bolagets bolagsordning och den nländska koden för bolagsstyrning som reviderades i oktober 2010. Fortum följer den nländska koden för bolagsstyrning från 2010 i sin helhet. Fortum följer reglerna för NASDAQ OMX Helsinki Ltd och de regler och bestämmelser som den nländska nansinspektionen satt upp. Bolagsstyrningsrapporten ges ut årligen och presenteras i Fortums Årsöversikt på sidorna 36 43. År 2010 bestod Fortums styrelse av sju ledamöter, varav tre var kvinnor. Samtliga ledamöter i styrelsen, med undantag av Ilona Ervasti-Vaintola (som är beroende av bolaget), är oberoende av bolaget och dess aktie ägare. Styrelsen har inte utsett någon av ledamöterna att ha särskilt intresse i hållbarhetsarbetet och ersättning till styrelseledamöterna är inte knuten till bolagets hållbarhetsresultat. Kriterierna för prestationsbonus för ledande befattningshavare bestäms av styrelsen. Kriterierna kan också innehålla indikatorer som har anknytning till mål för hållbarhetsarbetet. Ersättningen till styrelsen och den högsta ledningen presenteras i Fortums Årsöversikt på sidorna 44 47. Styrelsens arbetsordning och huvudsakliga uppgifter presenteras i Årsöversikten på sidan 39. Vid behov behandlar styrelsen hållbarhetsrelaterade frågor som uppkommit hos Fortums ledningsgrupp eller styrgruppen Sustainability and Public Affairs. Styrelsen utvärderar regelbundet sin egen verksamhet och genomför årligen en självutvärdering för att ytterligare utveckla sitt eget arbete. Under 2010 hade styrelsen elva möten. Styrelseledamöternas närvaro i styrelsesammanträden presenteras på sidan 38 i Årsöversikten 2010. Styrelsen har två kommittéer, revisions- och riskkommittén och nominerings- och ersättningskommittén, med minst tre ledamöter vardera. Kommittéerna rapporterar till styrelsen. Båda kommittéerna höll fyra möten under 2010. Kommittéernas arbetsordning och huvudsakliga uppgifter presenteras på sidan 40 i Årsöversikten 2010. Liksom styrelsen genomför revisions- och riskkommittén också en årlig självutvärdering av sitt eget arbete. Fortum har ett förvaltningsråd som ansvarar för att aktieägarnas intressen tillvaratas. Ledamöterna i förvaltningsrådet, dess ordförande och vice ordförande väljs av den ordinarie bolagsstämman för ett år i taget. I februari 2011 hade förvaltningsrådet tio ledamöter, varav fyra var kvinnor. På förvaltningsrådets möten deltog även tre personalrepresentanter som inte är ledamöter i förvaltningsrådet. Under 2010 hade förvaltningsrådet sex möten. Ett förslag har lämnats för att upplösa förvaltningsrådet. Frågan behandlas vid Fortums bolagsstämma den 31 mars 2011. I februari 2011 bestod Fortums ledningsgrupp av nio ledamöter, varav två var kvinnor. Ordföranden är Fortums VD och koncernchef. Fortums ledningsgrupp träffas en gång i månaden och fastställer de strategiska målen, förbereder koncernens årliga affärsplaner, granskar det nansiella resultatet, planerar och beslutar om investeringar och företagsarrangemang inom de nierade parametrar och övervakar den viktigaste dagliga verksamheten och implementeringen av operativa beslut. Förvaltningsrådet, styrelsen och Fortums ledningsgrupp är separata förvaltningsorgan, och ingen person kan vara medlem i mer än ett av dessa organ. Hållbarhetsorganisation Funktionen Corporate Relations and Sustainability (CR&S) ansvarar för samordningen och utvecklingen av hållbarhetsarbetet på koncernnivå. Dess chef rapporterar till koncernchefen och är medlem av Fortums ledningsgrupp. Direktören för funktionen CR&S fungerar också som ordförande i styrgruppen Sustainability and Public Affairs. Styrgruppen består av representanter från alla divisioner och koncernfunktioner. I styrgruppens uppgifter ingår bland annat att se till att Fortums hållbarhetstänkande tillämpas konsekvent,

FORTUM HÅLLBARHETSRAPPORT 2010 HÅLLBARHETSORGANISATION 11 systematiskt och effektivt i hela organisationen. Funktionen CR&S ansvarar för arbetet med koncernens hållbarhetsnätverk. I de nätverk som har regelbundna aktiviteter ingår klimatnätverket som träffades fyra gånger under 2010 och nätverket för miljö, hälsa och arbetssäkerhet som träffades fem gånger under året. Klimatnätverkets främsta uppgift var att de niera Fortums nya mål för speci ka koldioxidutsläpp från el- och värmeproduktionen och den totala effektiviteten i bränsleanvändningen. Funktionen ger ut en hållbarhetsöversikt (om miljö, arbetssäkerhet, säkerhet och sociala konsekvenser) över alla betydande investeringar och förvärv som en del av Fortums utvärderings- och rati ceringsprocess för nya investeringar. Tydligt de nierad rapportering Fortums ledningsgrupp beslutar om företagets strategi och målen på koncernnivå, inklusive hållbarhetsmål, för att bistå den årliga planeringen. Divisionerna fastställer detaljerade mål och utarbetar handlingsplaner som hjälper till att uppnå dem och ser till att hållbarhetsmålen ingår som en del i varje affärsmål. Hållbarhetsindikatorer på koncernnivå redovisas kvartalsvis och detaljerade säkerhets- och miljöindikatorer redovisas varje månad. Fortums ledningsgrupp kontrollerar regelbundet på sina månatliga möten och i kvartalsvisa resultatuppföljningar att målen uppnås. Riskbedömning Fortums styrelse godkänner koncernens riskpolicy som de nierar koncernens mål, principer och ansvarsområden för riskhantering samt Fortums riskhanteringsprocess. Riskhantering och kontrollprocesser beskrivs närmare i Årsöversikten 2010 på sidorna 41 43 samt i bokslutet på engelska och nska på sidorna 51 56. Bedömningen av risker relaterade till hållbarhet ingår i bedömningen av affärsrisker. Funktionen CR&S bedömer de risker som är relaterade till koncernens verksamhet och sin egen verksamhet som en del av den årliga planeringen. Divisionerna bedömer de risker som identi erats av CR&S i den egna årliga planeringen och förbereder för kontrollåtgärder. Läs mer om bolagsstyrning på engelska på www.fortum.com/investors Läs mer om ersättningar till styrelsen och ledande befattningshavare på engelska på www.fortum.com/governance Fortum stödjer: Förenta nationernas (FN:s) deklaration om de mänskliga rättigheterna FN:s konvention om barnens rättigheter Den internationella arbetsorganisationens (ILO:s) konventioner Fortum ställer sig bakom FN:s initiativ Global Compact och är medlem sedan juni 2010. Fortums hållbarhetsarbete styrs av: Strategin och värderingar Hållbarhetspolicyn Hållbarhetssynen och -målen Uppförandekoden (Code of Conduct) Uppförandekoden för leverantörer (Supplier Code of Conduct)

91 % Handeln med utsläppsrätter samt bindande miljö- och klimatmål är effektiva sätt att begränsa miljöeffekterna från energiproduktionen. AV FORTUMS KOLDIOXIDUTSLÄPP INOM EU OMFATTAS AV UTSLÄPPSHANDELN MEGATREND: FÖRÄNDRINGAR I REGELVERK

FORTUM HÅLLBARHETSRAPPORT 2010 13 Förändrad verksamhetsmiljö Att förena det växande energibehovet och en hållbar utveckling är en stor utmaning. Klimatförändringar och bristen på naturresurser påverkar utvecklingen i hela energisektorn. Fortum bevakar aktivt omvärlden och kraven på hållbar utveckling. Därigenom kan företaget planera och fokusera sina åtgärder på ett effektivt sätt. Energi är en viktig produkt för ett modernt samhälle och för dess utveckling. Globala megatrender som globalisering, befolkningstillväxt, knappa naturresurser, klimatförändringar, miljöproblem, teknikutveckling och konsumenternas behov håller på att förändra energisystemet och kommer att leda till en ökande efterfrågan på hållbara energilösningar. Den sammanlagda energiförbrukningen växer och den relativa andelen av el i energiförbrukningen ökar tillsammans med effektivitetskraven i resursanvändningen. Ökad efterfrågan, särskilt på de asiatiska marknaderna, och den gamla produktionskapaciteten i industriländerna lyfter fram behovet av energiinvesteringar globalt. För att bygga ny kapacitet krävs betydligt mer privatkapital på grund av den begränsade tillgången på offentliga medel för energiinvesteringar. Samtidigt fortsätter avregleringen av energimarknaderna och marknadsdriven reglering ökar. Fortum anser att alla bolagets beslut och lösningar måste vara nansiellt fungerande på sina egna meriter.

NYA KUNDKRAV Urbanisering, omlokalisering av industrier och högre levnadsstandard, särskilt i stora tillväxtområden i Asien, håller på att förändra konsumentbeteendet och öka energiförbrukningen. Den växande miljömedvetenheten hos konsumenterna i Europa motiverar energiföretagen att göra verksamheterna och tjänsteutbudet mer miljövänliga. Globala megatrender FÖRÄNDRINGAR I REGELVERK Avregleringen av elmarknaden och integrationen av marknader är exempel på de förändringar länder genomför i ett försök att öka effektiviteten i energiproduktionen och marknadens sätt att fungera. Förändringarna lockar också till sig investeringar i ny och ersättande kapacitet. Utsläppshandel och bindande miljö- och klimatmål är ett effektivt sätt att begränsa eventuella negativa effekter. GLOBALISERING I takt med globaliseringen blir världens ekonomier mer beroende av varandra och konjunkturcykler förekommer sällan på bara lokal nivå. Den allmänna utvecklingen av den globala ekonomin har en inverkan på energisektorn, till exempel genom nansiella marknader, utvecklingen av bränslepriser, lokaliseringen av industrier och efterfrågan på el. ELENS RELATIVA BETYDELSE ÖKAR Minskande naturresurser, växande miljöproblem och stigande priser på bränslen ökar den relativa andel av el i den totala energiförbrukningen. Genom att ersätta annan energianvändning med el minskar både det totala energibehovet och utsläppen. BEFOLKNINGSTILLVÄXT Snabb befolkningstillväxt i utvecklingsländer ökar efterfrågan på energi och kräver nya och omfattande investeringar. Samtidigt sätter avtagande befolkningstillväxt och förändringar i försörjningsbördan i industrialiserade länder press på kostnader och nansiering i den offentliga sektorn. Åldrande produktionskapacitet inom energisektorn kräver omfattande ersättningsinvesteringar. Både i utvecklingsländer och utvecklade ekonomier är det privata sektorn som har det främsta ansvaret för energiinvesteringar. ÖKANDE MILJÖPROBLEM Klimatförändringar och lokala miljöproblem är utmaningar som också energisektorn måste nna lösningar på. Det är ytterst viktigt att maximera effektiviteten i användningen av tillgängliga naturresurser och energikällor och att utveckla och implementera nya tekniker som sparar energi och har låga utsläpp. FRAMSTEG INOM TEKNIKUTVECKLING Tekniska framsteg särskilt inom informationsteknik har varit mycket snabba under de senaste decennierna och har grundligt förändrat näringslivet i hela världen. Teknikutvecklingen har också en central roll i strävan att hitta lösningar för klimatförändringen och en tillräcklig tillgång på energi. Decentraliserad produktion och smarta elnät är exempel på nya möjligheter med hjälp av teknikutvecklingen. NYA EKONOMISKA STORMAKTER Tyngdpunkten i den globala ekonomin håller på att yttas från det västra halvklotet till Asien, pådrivet av Kina och Indien. Kina har redan placerat sig som världens näst största ekonomi och väntas passera USA under 2020. Tillväxtekonomierna spelar en central roll i strävan att hitta en global lösning för klimatförändringen. BRIST PÅ RESURSER OCH ENERGI Befolkningstillväxten i världen och den snabba ökningen av efterfrågan på energi i tillväxtekonomierna innebär stora utmaningar med tanke på tillräcklig mängd naturresurser och energiförsörjning. Enligt beräkningar konsumerar människorna i världen för närvarande 25 % för mycket av jordens resurser än vad som är hållbart. Med dagens utveckling ökar underskottet ännu mer.

FORTUM HÅLLBARHETSRAPPORT 2010 VERKSAMHETSMILJÖ 15 En hållbar affärsmodell kan på lång sikt inte baseras på offentligt stöd. Mot utsläppsfri energiförsörjning Att förena världens växande energibehov med arbetet att begränsa klimatförändringen är en stor utmaning. Begränsningen av klimatförändringar och minskningen av koldioxidutsläpp samt bristen på naturresurser påverkar utvecklingen i hela energisektorn. Om den nuvarande trenden i världens energiproduktion och konsumtion fortsätter kommer förbrukningen att öka med mer än 1,5 gånger och koldioxidutsläppen med ännu mer fram till år 2030. Huvuddelen av den ökade efterfrågan kommer att tillgodoses genom fossila bränslen. Att begränsa jordens temperaturökning till 2 C i relation till förindustriell tid kräver att utsläppen minskas med så mycket som 80 90 % fram till år 2050. Betydelsen av energikällor som är utsläppsfria eller har låga utsläppsnivåer och energieffektivisering kommer att öka i framtiden. Elsektorn har utarbetat sina egna visioner och planer för utsläppsfri elproduktion på global, europeisk och nationell nivå. Fortums framtidsvision för energiproduktion beskrivs på sidorna 40 43. Fortums verksamhet är huvudsakligen baserad på koldioxidfri kärnkraft och vattenkraft samt stark kompetens inom energieffektiv kraftvärmeproduktion. Företagets forsknings- och utvecklingsarbete har starkt fokus på utvecklingen av framtida energilösningar och verksamheter. Fortum har en utmärkt plattform för att kunna erbjuda hållbara lösningar som bidrar till att minska utsläppen, öka den effektiva användningen av resurser och säkra tillgången på energi. Till Fortums styrkor hör också kompetens inom elhandel på konkurrensutsatta marknader. Strävan efter ett globalt pris på koldioxid Fortum anser att ett globalt pris och en marknad för koldioxidutsläpp är det mest effektiva sättet att styra kraftproduktionen i en mer hållbar riktning. Det mest troliga är att ett bindande internationellt klimatavtal inte kommer att vara på plats före 2012 och att varje land kommer att fortsätta med sin egen klimatpolitik och sina egna klimatmål. På klimatmötet i Cancun i Mexiko i november december 2010 gjordes framsteg i vissa frågor och konferensen fastställde att förhandlingarna ska fortsätta i FN:s regi. Viktiga frågor som till exempel mängden utsläppsminskningar och tidtabellen är fortfarande osäkra och siktet är nu inställt på nästa konferens som kommer att hållas i Sydafrika i slutet av 2011. Bindande klimatmål i EU Av Fortums marknadsområden genomför EU-området målmedvetet beslut om sin egen klimatpolitik. EU har fastställt bindande mål för utsläppsminskningar och utarbetat sin lagstiftning fram till år 2020. EU:s mål är att minska utsläppen av växthusgaser med 20 % mellan 1990 och 2020. Den nya Europeiska kommissionen inledde sin verksamhet i februari 2010. Kommissionen har nu ett generaldirektorat för både energi- och klimatåtgärder. I november presenterade kommissionen EU:s nya energistrategi vars mål är att se till att EU uppnår sina ambitiösa energi-, klimat- och ekonomiska mål före 2020. Den nya strategin anger huvuddragen i EU:s energipolitik för de kommande nio åren och betonar vikten av en väl fungerande inre marknad för att säkra en konkurrenskraftig, hållbar och tillförlitlig energiförsörjning för Europas företag och medborgare. Strategin omfattar initiativ som avser infrastruktur för energi, energieffektivitet, kärnkraft och smarta elnät. Kommissionen har också börjat förbereda en plan för övergången till ett utsläppssnålt samhälle före 2050. Fortum stödjer EU:s energistrategi och håller med om att en välfungerande, integrerad elmarknad är nödvändig för att uppnå målen för utsläppsminskningar och för att avsevärt förbättra energieffektiviteten. Den är också en förutsättning för nödvändiga investeringar i elproduktion och överföringskapacitet. Handeln med utsläppsrätter är den viktigaste mekanismen som styr EU:s klimatpolitik. Reglerna för nästa handelsperiod, 2013 2020, kommer att skilja sig mycket från de nuvarande reglerna. Mängden fria utsläppsrätter kommer att minska avsevärt och utsläppshandeln kommer att baseras på harmoniserade regler för hela EU. I framtiden behöver utsläppsrätter köpas för elproduktion genom auktioner eller från marknaden. Endast i vissa länder, exempelvis Polen och de baltiska länderna, görs särskilda undantag för att länderna ännu ska kunna erhålla fria utsläppsrätter för elproduktion under perioden 2013 2020. Utsläppsrätter för värmeproduktion kommer att tilldelas enligt riktlinjer baserade på naturgas. Marknadsanpassad förnybar energi Att främja användningen av förnybara energikällor är ett centralt inslag i EU:s energi- och klimatpolitik. Medlemsländerna har presenterat sina nationella handlingsplaner för förnybar energi för att de ska uppnå de fastställda målen till 2020. Kommissionen har meddelat att den kommer att revidera direktivet om förnybar energi under 2011. Samtidigt kommer den även att utvärdera stödsystemet för förnybar energi. Marknadsbaserade mekanismer och harmoniserade stödsystem som till exempel certi kat är det mest kostnadseffektiva sättet att främja användningen av förnybara energiformer. Ett gemensamt nordiskt certi katsystem skulle leda till en kostnadsbesparing på upp till cirka 950 miljoner euro per år. Behållningen av ett EU-omfattande system jämfört med nationella stödsystem skulle vara så mycket som 17 miljarder euro per år. Av de nordiska länderna beslöt Sverige under 2010 att förlänga använd-

16 VERKSAMHETSMILJÖ FORTUM HÅLLBARHETSRAPPORT 2010 ningen av elcerti katsystem fram till 2035. Norge planerar att ansluta sig till det gemensamma systemet under 2012. Finlands stödsystem skiljer sig från de övriga nordiska länderna. I Finland antogs lagen om inmatarspriser, sk. feed-in system, år 2010. Enligt lagen kommer el producerad genom vindkraft, träbaserad biomassa eller biogas att subventioneras med inmatarspriser från och med 2011. Ett stödsystem för förnybar energi som är baserat på feed-in-tariffer används också i Polen och Baltikum. Ryssland använder sig av Kyotomekanismerna I Ryssland har ekonomiskt värde för utsläpp hittills skapats endast genom gemensamt genomförande (Joint Implementation JI). JI är en av de mekanismer som de nieras i Kyotoprotokollet för att minska utsläppen. De första JI-projekten godkändes i Ryssland i juli 2010, vilket resulterade i totalt 30 miljoner utsläppskrediter (emission reduction units ERU). Det andra godkännandet för JI-projekt ägde rum i slutet av 2010 då 18 projekt och cirka 28 miljoner ERU godkändes. Fortums projekt vid Tyumen CHP-1 och TGC-1:s vattenkraftprojekt i Nevsky godkändes som JI-projekt i det senare beslutet. Energieffektivitet i centrum Målet för EU:s energipolitik är att avsevärt förbättra energieffektiviteten. Planen är att i början av 2011 uppdatera kommissionens förslag till handlingsplan för energieffektivitet från 2009. De föreslagna åtgärderna omfattar bindande nationella mål och energieffektivitetscerti kat, så kallade vita certi kat. Syftet med certi katen är att stimulera energieffektiva åtgärder och de kommer att vara föremål för handel. Andra centrala komponenter i handlingsplanen är möjligheten att främja kraftvärmeproduktion, energieffektiva nät och smarta mätare. En energieffektivitetslag som trädde i kraft i slutet av 2009 i Ryssland inkluderar bestämmelser om bland annat energieffektivt byggande, byggnadsspeci ka förbrukningsmätare, energimärkning av hushållsapparater och energiserviceföretagens verksamhet (ESCO). Lagen förutsätter att företagen har energieffektiviseringsprogram om de vill ha statsbidrag för sina investeringar. Fokus på naturresurser och naturvärden Vid sidan av begränsning av klimatförändringar håller effektiv användning av de knappa naturresurserna och bevarandet av den naturliga biologiska mångfalden på att bli viktiga områden för hållbarhet. FN har utropat 2010 till det internationella året för biologisk mångfald. På ett möte om konventionen om biologisk mångfald godkändes en strategisk plan för globala alternativ för att upprätthålla den biologiska mångfalden till 2020. EU håller på att utarbeta föreskrifter om hållbar användning av bioenergi. I framtiden kan hållbarhetskriterierna för biomassa även gälla fasta träbaserade bränslen och annan biomassa som används i kraft- och värmeproduktion. Hållbarhetskriterier kommer att bli mycket viktiga i energiproduktionen om kriterierna de nierar viss slags bioenergi som en icke förnybar energikälla. Fortums direkta inverkan på biologisk mångfald är främst lokal och relaterad till användningen av mark- och vattenområden till exempel för vattenkraft eller elöverföring. Indirekta effekter uppstår genom anskaffning av biomassa, torv och andra bränslen. Strängare utsläppskrav för bränsleeldade kraftverk Den europeiska miljöregleringen är mycket omfattande och bestämmelserna förutsätter ständiga förbättringar i verksamheterna. I juli 2010 godkände EU direktivet om industriutsläpp (Industrial Emissions Directive IED). Direktivet skärper avsevärt miljöskyddskrav, särskilt utsläppsgränser för svaveldioxid, kväveoxid och partiklar, i alla produktionsanläggningar från och med 2016. Direktivet ställer också krav på användning av bästa tillgängliga teknik (Best Available Technology BAT) och mer exakt kontroll och rapportering av utsläppen. I framtiden kommer miljögränsvärden att vara baserade på utsläppsnivåer enligt BAT. Direktivet tillåter viss exibilitet i fråga om gamla anläggningar och anläggningar med begränsad verksamhet, vilket innebär förkortade drifttider men mindre stränga utsläppsgränser. Detta gör att produktionen i gamla anläggningar kan fortsätta till slutet av deras livslängd utan dyra investeringar. Direktivet innebär en skärpning av utsläppskraven för alla Fortums värmeverk. De mer exakta kostnadseffekterna av direktivet kommer att visa sig efter att anläggningsspeci ka tillståndsvillkor har de nierats. Kostnadseffekten beror också på hur exibiliteten tillämpas i nationell lagstiftning och på anläggningssnivå. Förnyad lagstiftning för vattenkraft Hållbar användning av vattenresurser och vattenmiljön regleras genom nationell och EU-lagstiftning. Implementeringen av EU:s ramdirektiv för vatten fortsatte i medlemsstaterna. Direktivet påverkar Fortums vattenkraftverksamhet i Sverige och Finland. Enligt direktivet måste alla europeiska vattenvägar uppnå en god ekologisk och kemisk status till år 2015. I mars 2010 rapporterade EU:s medlemsstater sina förvaltningsplaner och åtgärdsprogram för sina avrinningsområden till kommissionen. Åtgärderna måste startas senast i december 2012. Majoriteten av de älvar och reglerade sjöar i området som påverkas av Fortums vattenkraftverk i Finland kommer att