Relasjonen som mulighet og begrensning

Relevanta dokument
Ätstörningar och diabetes vad ska man tänka på

ÄTSTÖRNING VID DIABETES

Barn och ungdomspsykiatriska länskliniken i Västerbotten Specialistenheten för ätstörningar i Umeå. Av Lena Lundqvist Och Åsa Parkle

SEKVENSERAD GRUPPTERAPI FÖR BULIMI

Att arbeta inom Stöd och service

MBT och gruppbehandling

Se hela mig! 1. Bakgrund, material och metod 2. Resultat: Vad berä<ar barnen? 3. Vad kan vi lära av barnens berä<elser? BRIS

Vinjett Lena: Hur göra annorlunda? Vad förmedlar A? Hur bättre kunnat hjälpa A/förälder?

Ätstörningar. Information om ätstörningar

Lösningsfokus i skolan. martin & micke

Ätstörningar Ulf Wallin

Korttidspsykoterpi för barn och ungdomar vid Ericastiftelsen

Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator

Joakim Löf, leg psykolog, leg psykoterapeut & Anna Sten, överläkare, MBT-teamet Huddinge

ABFT Implementering av anknytningsbaserad familjeterapi i Sverige

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar Vad är det frågan om? Vasa Hanna Hongell Specialmedarbetare Katri Kopsa Psyk.sjukskötare Ätstörningskliniken Vilja Ab

KBT i barnpsykiatrisk heldygnsvård möjligheter och svårigheter. Eva Gafvelin Ramberg Leg psykolog, leg psykoterapeut Handledare och lärare i KBT

FÅGEL- FLICKAN. Fågelflickan VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS FÖRMÅGOR SOM TRÄNAS LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS

UTVECKLING VÄSTERNORRLAND OMVÅRDNAD

MULTIFAMILJETERAPI VID

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

ALLA BARN ÄR STORA NOG FÖR FAMILJETERAPI Det är upp till oss som terapeuter

FÖRÄLDRAARBETE. i mentaliseringsorienterad korttidspsykoterapi för barn Anders Schiöler

Familjeinriktade insatser; Parterapi.

Ätstörningar Vad är en ätstörning? Historik, diagnoser och förekomst. Upptäckt. Uppkomst och vidmakthållande

God samverkan kräver. Regionala utvecklingsplanen för Psykiatri, Beroende. Samverkan FMB Behandling / Stöd

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

Ätstörningar. Ute Attermeyer. Överläkare. Centrum för Ätstörningar

LUAB Liten Uppföljning av Anorexi/Bulimi VERSION 2, FEBRUARI 1996

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

Hur kan vi bemöta individer som äter veganskt och som behöver vård och behandling?

Nationella riktlinjer 2010

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå

Information om Anorexi-Bulimi Dagvårdsenhet

Att som läkare jobba med beteendeförändring i IBH. Mats Dahlin Leg psykolog & leg psykoterapeut

Psykiatri Affektiva. Johannes Nordholm,verksamhetssamordnare

LUBoB. Frågeformulär Liten Uppföljning om Bakgrund och Behandling vid Anorexi/Bulimi. David Clinton, Claes Norring & Bengt Eriksson

PERSONCENTRERAD VÅRD. Åsa Andersson

Missbruk och ätstörning. Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare

Korta motiverande samtal (MI) i tandvården

Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå. Psykiatriska kliniken Skellefteå

En retrospektiv analys av effekten av familjeinvolvering på en heldygnsavdelning i behandlingen af anorektiske barn och ungdomar

Hur åstadkomma ändrade levnadsvanor hos personer med psykisk sjukdom

#Killmiddag. För högstadiet och gymnasiet. Obs: Ladda ned instruktionsbladet på killmiddag.se innan ni sätter igång.

En broschyr om Tvångssyndrom

HÄLSA SOM STRATEGI. Inspirationsföreläsning med Per Gärdsell. Mars 2011

Livskvalitetsfrågeformulär till barn / ungdomar

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Att bemöta barn och unga i kris och sorg Onkologisk och palliativ fysioterapi, Stockholm

Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut.

BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK MOTTAGNING KUNGSHÖJD

Att vara syskon till en bror eller syster med en allvarlig sjukdom eller funktionsnedsättning

Att ställa frågor om våld

Bemötande av barn och föräldrar vid skilsmässa

Välkomna till Anhörigutbildning!

Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator

Vi är rädda för att vi ska förvärra, att vi ska trigga den som inte mår bra till att i värsta fall suicidera

Det handlar om närhet..

Vad kränker barn? Vad händer om vi inte vägleder barn? Vad kränker barn. Illustration: Ulla Granqvist

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad

Välkommen till kurator

Observera! Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Mentalisering - Introduktion. Vad är mentalisering? Mentalisering

Solrosmodellen PRESENTATION AV. Stort intresse för Solrosens SAMTALSSTÖD INFORMATIONS- SAMTAL FÖLJESLAGAR- VERKSAMHETEN SAMTAL PÅ HÄKTE OCH ANSTALT

Lärandelab 3 Patientsäkerhet - om resiliens och hur vi kan utveckla vårt arbete med patientsäkerhet. Berit Axelsson och Axel Ros Qulturum, RJL

Barn. Vinjett SIP Vera

VI LEVER I ETT. ätstört. samhälle

En liten bok om. komplext. trauma

Anhörigstöd på akutmottagningen

Totalt N= IVF - totalrapport Totalt - Andel instämmer helt och instämmer till stor del (N=1583 varav 648 Män och 935 Kvinnor)

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

Sverige är väldigt vackert.

BUP PTSD-mottagning. Södra Älvsborgs Sjukhus. Barn- och ungdomspsykiatrisk klinik

Fem fokusområden fem år framåt

Ätstörningar och ätstörningsvård i Östergötland

since 1998 Ther e is no trying, either you do or you don t

ÅNGEST. Definitioner & Fakta:

Barn som är närstående

Terapi med tonåringar. Den centrala masturbationsfantasin

Att leva som andra. Information om Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade


LÄSGUIDE till Boken Liten

Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården

Närstående STÖD TILL DIG MED EN HJÄRT-, KÄRL- ELLER LUNGSJUK NÄRSTÅENDE TEMA NÄRSTÅENDE

Personkrets enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, 1.

För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling.

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Vad motiverar oss? Arousal. Upplägg & innehåll Ebba Elwin.

Ätstörningar hos barn och ungdomar

Familjen som skyddande faktor vid suicidalitet. Martin Forster Karolinska Institutet

Säkerhet, roller och riktlinjer

Sleeping Dogs Fallkonceptualiseringsformulär

Att möta den som inte orkar leva

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Ung och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

Ett samtal om dagen i heldygnsvård

Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Ett utbildningspaket för barnhälsovården

Barns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Transkript:

Relasjonen som mulighet og begrensning Hur få begränsande relationer att bli en möjlighet till förändring Begränsande relationer Interaktionsmönster som vidmakthåller och eventuellt förstärker ätstörningen Ätstörningen lever i relationer Begränsande nära relationer utvecklas när familjen omorganiseras runt ätstörningen Begränsande professionella relationer När det inte finns någon behandlingsallians Motsättningar i behandlarteamet 1

Med ryggen mot utsikten Vända mot havet 2

Vad familjeterapi skall åstadkomma: Open space Karl Tomm Perspektivskifte Intensivt terapeutiskt arbete i relationer för att åstadkomma snabb förändring Wallin 3

Våra patienter är ensamma och rädda Värjer sig mot relationer Avskärmade på en ensam kall planet Varför en raketstart Motivationen i familjen Undvika vårdskador (begränsande professionell relation) Forskningen understryker behovet av en snabb förändring Tidig viktuppgång inom 1 mån från behandlingsstart är den mest gynnsamma prognostiska faktorn 4

Vad skall förändras snabbt? Maten hur patienten äter MAT ÄR RELATION Mat är närvarande och centralt i våra sociala relationerna Självomhändertagande Omvårdnad Umgänge 5

Vad är det största hindret för att kunna åstadkomma denna förändring? 6

Mat är relation Mat som begränsande relation som är möjligheten till förändring Förändring av patientens och familjens relation till mat är förutsättning för ett tillfrisknande Vad bör vi först arbeta med för att kunna gå mot ångesten Skapa trygghet 7

För att kunna utmana ångesten För att våga äta Trygghet för förändring Inte skapa pseudotrygghet genom att bete sig anorektiskt prata anorektiska. 8

Det är inte maten som är problemet Det är relationen till maten som är problemet. Hur skapa en trygg miljö i familjen som kan underlätta förändring? 9

Trygga föräldrar Förutsätter trygga behandlare Trygga i relationerna i behandlingsteamet Som kan bemöta rädda och arga föräldrar som kan bli väldigt krävande Det är väl ändå ni som är experter 10

Ja, det är det! Vi är experter på sjukdomen anorexia nervosa Men vi är inte experter på den familj som sitter framför oss Gemensamt skall vi undersöka vad som har hänt i denna unika kombination av familj och anorexi För att kunna utmana symtomet Utmaningen Vad vi vill att patienten skall göra 11

Vi vill Få patienten att göra det hemskaste, det svåraste hon vet Det hon är mest rädd för Och längtar efter Att äta Det är strapatsen vi vill att familjen skall ge sig ut på Hur rusta sig inför strapatsen? Bli trygg med att man skall kunna klara av det 12

Hur rusta familjerna för en trygg strapats? Medicinsk säkerhet Kunskap Bekräftad kompetens Kunna göra det till en gemensam strapats för hela familjen Hur blir man trygg? Wallin 13

Och fortsätter att vara trygg? Wallin Om flera hjälps åt kan en strapats vara enklare att klara av 14

Multifamiljeterapi Familjeterapi i grupp Familjer som hjälper familjer Komplexa relationer i ständig förändring Wallin Utmaning för behandlarna Familjerna äter tillsammans med behandlare Egna behandlare Andra familjers behandlare En professionell kultur in i en vardaglig situation En annan terapeutroll 15

Den viktiga, förändrande interaktionen Individualterapi Den viktiga interaktionen är mellan terapeut och patient Familjeterapi Den viktiga interaktionen är mellan familjemedlemmarna Multifamiljeterapi Den viktiga interaktionen är mellan familjerna MFT-behandlaren: Intervenerar i ett komplext nätverk av relationer. Möter relationer som är helt nya och uppstår i behandlingen Samtidigt med relationer som funnits länge. Wallin 16

Två alternativ för behandlarna Mer kontroll Lita på de processer man har initierat Perspektivskifte Se sin egen situation i andra Leva sig in i andras situation Skapa trygg tillhörighet i en grupp större än familjen 17