Barnfondens faddertidning nummer 2 2014 Lekande lärande Faddrar som förändrar världen Tårögt möte med Nimesha Fler barn i skolbänken
Ökad kunskap minskar våldet Minst en miljard barn utsätts varje år för någon form av våld eller övergrepp. Dessutom beräknas 85 miljoner barn arbeta under farliga förhållanden, i till exempel gruvor. Och barn som utsätts för våld påverkas. Inlärningen blir svårare, självförtroendet dalar och risken för livslånga fysiska men är uppenbar. Det finns ett tydligt samband mellan barn som utsätts för våld och barn som inte klarar sin skolgång, har dålig hälsa eller har svårt att finna en egen försörjning. Vårt mål är att skapa bättre förutsättningar för barn så att de kan påverka sina egna liv och skapa sig en bättre framtid. Vi vill att barn ska skyddas från all form av våld och utnyttjande. Genom vårt nätverk ChildFund Alliance är vi med och påverkar agendan för de globala utvecklingsmålen som ska ersätta FN:s nuvarande milleniemål. Förenklat handlar de globala utvecklingsmålen om att förbättra livsvillkoren för världens fattiga. Målet är att barns rätt att skyddas mot våld ska vara en central del av den nya agendan. Under ett besök i Indien nyligen träffade jag en nioårig flicka som berättade att det händer att hon och hennes kompisar blir slagna i skolan. Men bara när vi förtjänar det, som när vi inte kan läxan, tillade hon förklarande. Barnfonden stödjer ett projekt i den eftersatta indiska delstaten Jharkand, för att öka kunskapen om barnvänliga inlärningsmetoder bland lärare och stärka banden mellan skola, föräldrar, byledare och det omgivande samhället. Fler föräldrar som förstår vikten av skolgång och fler lärare som ser fördelarna med barnvänlig undervisning ger fler barn med bättre kunskap. Och barn som känner till sina rättigheter har möjlighet att stå upp mot våld, har större möjlighet att lära sig läsa och skriva och större möjlighet att själva påverka sina liv. Men bara när vi förtjänar det Barnfonden är en insamlingsorganisation som arbetar för att barn som lever under fattiga förhållanden i Afrika, Asien och Latinamerika ska få gå i skolan och få tillgång till hälso- och sjukvård. Vi ger familjer möjlighet att försörja sig själva och vi är med och skapar en långsiktig utveckling i det omgivande samhället. Barnfonden är en del av ChildFund Alliance. Adress Kattsundsgatan 15 Box 4100 203 12 Malmö Telefon: 040-12 18 85 E-post: info@barnfonden.se Hemsida: www.barnfonden.se Plusgiro: 90 13 01-2 och 90 13 02-0 Barnfondens faddertidning Ansvarig utgivare: Carolina Ehrnrooth Redaktör: Erik Sundberg Grafisk form: Ersta Sthlm Media AB Korrektur: Åsa Hernborg Tryck: Tryckfolket, Malmö Tack till alla som hjälper Barnfonden att göra tidningen till en låg kostnad! Tidningen är tryckt på miljövänligt papper. BARNFONDENS KANSLI 425 Carolina Ehrnrooth Generalsekreterare Carolina Ehrnrooth generalsekreterare Cecilia Schön insamlingschef Anders Hedelin ekonimichef Innehåll #2 2014 foto jacob stærk/børnefonden 4 Utbildning i Burkina Faso 7 Vidya ger fler barn i skolan 8 Gåvor som ger livet mening 10 Företag förändrar 12 Tårögt besök på Sri Lanka Sevgi Até administrativ assistent Kristin Rosqvist fadderservice Karin Bergqvist fadderservice Fredrik Salomonsson fadderservice Catherine Larsson Palomäki fadderservice Martina Hibell programansvarig 14 Trogna faddrar Barnen på förskolan i Burkina Faso leker, läs mer på sidan 4. 15 Fadderservice svarar Hanna Malou Bratt Ivarsson företagssamarbeten marknadsförare Erik Sundberg kommunikatör 2 BARNFONDEN
Visa ditt stöd med Sister Power Smyckesföretaget Syster P har tagit fram armbandet Sister Power till förmån för Barnfondens arbete med unga tjejer i Etiopien. Hundra kronor av varje sålt armband går till Barnfondens arbete med tjejklubbar, ett projekt med syfte att stärka tjejers position i vardagen, förändra lokala traditioner som barngifte och könsstympning samt uppmuntra och stötta tjejers utbildning. Genom att köpa och bära armbandet visar du på det gränslösa systerskapet samtidigt som du stödjer arbetet för att förbättra livet för etiopiska tjejer. Armbandet kostar 499 kronor och finns att köpa hos utvalda återförsäljare och via www.systerp.se. Effektrapport 2013 En del av FRII:s, Frivilligorganisationernas Insamlingsråds, kvalitetskod Tydliga effekter av Barnfondens arbete Som ett led i Barnfondens kvalitetsarbete för att säkerställa hög kvalitet på arbetsinsatserna och att bidragen används på ett så effektivit sätt som möjligt, har Barnfonden sammanställt en effektrapport för det gångna året. I rapporten beskrivs Barnfondens arbetsmetoder och hur framgångarna mäts. Det ges också flera exempel på goda resultat från verksamheter runt om i de länderna vi stödjer. Till exempel förbättrade skolresultat i Indien och Mexiko, förbättrat jordbruk i Mali och viktiga attitydförändringar i Ecuador. Läs Effektapporten i sin helhet på www.barnfonden.se/ekonomi. Ebolaepidemin ett fortsatt hot I flera länder i Västafrika sprider sig fortfarande ebola-epidemin okontrollerat. När den här tidningen trycks i början av oktober har ännu inga sjukdomsfall bekräftats i de länder som Barnfonden stödjer. Men alla fadderprojekt har tydliga handlingsplaner för att hantera smittan om den skulle sprida sig till, eller i närheten av, projekten. Samtliga projekt jobbar dessutom med förebyggande informationskampanjer för att hindra att smittan sprider sig. Ebola är en blödarfeber med mycket hög dödlighet. Sjukdomen sprids genom direktkontakt med smittade människors kroppsvätskor, till exempel saliv, nysningar eller blod. Sjukdomen upptäcktes första gången 1976 i nuvarande Kongo-Kinshasa och fick sitt namn efter floden ebola där utbrottet startade. Det nuvarande utbrottet, som startade i februari i år, är det mest kraftfulla någonsin. Det finns fortfarande inget vaccin eller heltäckande botemedel mot ebola. DU KAN BIDRA! Senaste nytt om händelseutvecklingen finns tillgängligt på www.barnfonden.se. På sajten kan du även ge ett bidrag till stöd för den fortsatta informationskampanjen. Ny delseger för Free-kampanjen I slutet av september anordnade Barnfonden genom ChildFund Alliance ett stort evenemang i New York i samband med att FN:s generalförsamling samlades. Evenemanget var ett led i den kampanj som vi arbetar med för att påverka FN:s kommande utvecklingsmål som 2016 tar vid efter de nuvarande millenniemålen. Vid evenemanget presenterades bland annat fadderbarnens syn på de kommande utvecklingsmålen och en ekonomisk rapport beställd av ChildFund Alliance om vad det skulle kosta att inte göra en rejäl satsning på barnens välmående. Barnfonden vill att de nya utvecklingsmålen ska inkludera mål för att stoppa våld och utnyttjande av barn, och driver därför kampanjen Free from Violence för att förmå politiker att satsa på barnen. Läs mer om evenemanget och ta del av den ekonomiska rapporten på www.barnfonden.se. Alliance BARNFONDEN 3
Land i fokus: Burkina Faso Andelen analfabeter i Burkina Faso är bland de högsta i världen. Skolväsendet har mycket stora brister och många elever hoppar av i förtid. En av Barnfondens viktigaste insatser i landet är därför att ge barnen en bra utbildning och en möjlighet att försörja sig som vuxna. text erik sundberg foto erik sundberg/jacob stærk I Burkina Faso stödjer Barnfonden byar i tre regioner som alla ligger strax söder om huvudstaden Ouagadougou. Regionerna är glesbefolkade och de mycket dåliga vägarna gör det svårt att ta sig mellan byarna. Fokus på utbildning Burkina Faso är ett av världens absolut fattigaste länder. Nära 90 procent av burkinierna försörjer sig genom jordbruk, hirs och durra är vanliga grödor. Men landet lider brist på vatten och långa perioder av torka är ett stort problem. Medellivslängden är bland den lägsta i världen och nära hälften av landets invånare är under 15 år. Med en så stor andel unga har skolan en mycket viktig roll att spela. Därför är det problematiskt att endast två tredjedelar av alla barn i Burkina Faso beräknas gå i skolan, och många hoppar dessutom av i förtid. Problemen med skolan har lett till att bara 28 procent av landets vuxna, och 39 procent av de unga, kan läsa och skriva. Fått stöd länge Drygt 15 mil sydöst om huvudstaden Ouagadougou ligger Gogo, en stor by som länge fått stöd genom Barnfonden. I byns grundskolor läggs så här i slutet av året mycket energi på att förbereda femteklassarna för slutproven som avgör om de får ta steget upp till grundskolans senare del. Totalt ska eleverna i Burkina Faso gå tio år i skolan, upp till motsvarande det svenska gymnasiet. I praktiken är det dock långt ifrån alla som går så länge. Det märks tydligt att byn fått stöd genom fadderprojekten under en längre period. Jämfört med skolor i andra områden har lärarna i Gogo en bättre relation till eleverna, klasserna är generellt mindre och det finns fler bänkar och mer undervisningsmaterial. Förutsättningarna för eleverna här att klara slutproven är bättre än på många andra skolor i Burkina Faso. Revolutionerande utbildning Grundskolorna i Gogo har bland annat omfattats av projekt för att göra skolorna mer barnvänliga. I en av skolorna syns eleverna sitta i mindre grupper i klassrummet. Det är för att vi ska lära oss bättre, samarbeta mer och hjälpa varandra att förstå det vi lär oss, berättar en pojke i en av grupperna. Utbildningsmetoden är ett helt revolutionerande i Burkina Faso, och många länder i liknande utvecklingsfas. Att barnen får tänka själva och i grupper komma fram till svar och lösningar är mycket ovanligt. Traditionellt undervisar läraren genom att låta klassen repetera från svarta tavlan. Försöka lösa problemet I Gogo finns en skola för grundskolans senare del. Här kan barnen gå hela vägen upp till avslutande tionde klass. Med totalt 1 200 elever, ca 70 elever i varje klass, är skolan en av regionens största. Många av eleverna är också fadderbarn. Även den här skolan har länge ingått i fadderprojektens verksamhet för att bli mer barnvänlig. Som ett led i ökat elevinflytande startades nyligen ett elevråd på skolan. Rådet består av 10 elever som väljs för ett år i taget. Det är svårt att få tjejerna att vilja vara med, säger 13-åriga Yigo Alassane, elevrådsrepresentant, för att förklara varför bara två tjejer är med i elevrådet. Elevrådet har precis startat men vi tänker oss att vanliga frågor kan vara att en elev har problem med en lärare. Då ska eleven kunna komma till oss och så går vi gemensamt till skolans ledning för att försöka lösa problemet, säger Zoungrana Adama, 17 år. Stora förbättringar Zoungrana säger också att han tror att de vuxna kommer lyssna på honom och de andra i elevrådet när de har något att säga. Vi vill gärna ha en fotbollsplan på skolan. Det skulle nog få fler elever att börja här och uppmuntra dem att göra bra ifrån sig så att de kan stanna i skolan, säger Yigo Alassane när han argumenterar för sin hjärtefråga. Skolorna som Barnfonden stödjer i Burkina Faso har haft en positiv utveckling de senaste tio åren. Skolorna är mer anpassade efter barnens behov, undervisningen håller högre kvalitet och fler klarar slutproven. Vi har fått hjälp med många bra saker. 4 BARNFONDEN
Land i fokus: Burkina Faso Revolutionerande utbildning, i Gogo arbetar eleverna i smågrupper. Kulturellt centrum Trots Burkina Fasos många utmaningar är landet rikt på kultur. Muntliga berättelser och teater har länge varit framträdande kulturyttringar, men de senaste decennierna har också filmindustrin växt sig allt starkare. I landets huvudstad Ouagadougou hålls vartannat år Afrikas största filmfestival. Förutom att Burkina Faso blivit centrum för afrikanskt filmskapande är landet också hemvist för flera västafrikanska musiker. Här är några välkända artister från regionen: Alif Naaba (BFA), Floby (BFA), Victor Démé (BFA), Wendy (BFA), Alpha Blondy (CIV), Ismaël Isaac (CIV), Tiken Jah Fakoly (CIV), Habib Koité (MLI), Salif Keïta (MLI) och Youssou N Dour (SN). Lyssna på musiken! Länk till Barnfondens Spotify-lista finns på www.barnfonden.se/burkina. Vi har till exempel numera också solpaneler på taken så att vi kan ha ljus i skolan efter att solen gått ned. På kvällarna låter vi eleverna komma hit så att de kan läsa sina läxor, säger skolans rektor Tlintila Youndaogo. BURKINA FASO SVERIGE Antal invånare: 16,4 miljoner 9,4 miljoner Yta: 274 200 km² 449 964 km² Huvudstad: Ouagadougou Stockholm Medellivslängd: 56 år 82 år Barnadödlighet: 14,7 % 0,3 % Andel invånare som Lever i städer: 26 % 85 % Lever i extrem fattigdom: 45 % - Är undernärda: 25 % - Yigo Alassane och Zoungrana Adama är båda elevrådsrepresentanter. källa: globalis Tlintila Youndaogo, rektor. Guldgrävande elever Men även om utvecklingen går framåt återstår mycket arbete. Vi står fortfarande inför stora utmaningar. Vi har till exempel sex niondeklasser men inga lärare som kan ta hand om dem. Vi saknar bibliotek och det finns ingenstans på skolan där lärarna kan sitta när de inte har lektion. Dessutom har vi problem med att många barn hoppar av skolan för att istället arbeta med att gräva guld i en gruva här i närheten, säger Tlintila Youndaogo. Att förbättra utbildningen och förståelsen för skolans vikt är en lång process. Problemet är inte sällan att familjer tvingas välja mellan att skicka barnen till skolan eller till arbete där de kan tjäna pengar till familjen. Det finns ingen enkel lösning på problemet att många barn i Gogo och andra byar i Burkina Faso gräver efter guld istället för att läsa matte. Det krävs insatser på flera områden, men arbetet så här långt ger resultat och det går framåt. FÖRSKOLOR OCH YRKESUTBILDNINGAR I VÄSTAFRIKA VÄND BARNFONDEN 5
Land i fokus: Burkina Faso Yrkesutbildning en andra chans Förskolan i Bakata har fått nya leksaker, bland annat legoklossar. Det är företaget Lego som skänkt totalt fem containrar med klossar till förskolor i Västafrika. Till en början visste barnen inte vad klossarna skulle användas till, men efter lite vägledning har det börjat byggas. Populärast att bygga just nu är höga torn. Förskolan helt avgörande i Västafrika I många länder i de tidigare franska kolonierna i Västafrika är franska officiellt språk. Men få av invånarna har franska som modersmål, något som skapar problem i skolan. text erik sundberg foto jacob stærk Ofta är det något afrikanskt språk som är förstaspråk för invånarna i Västafrika. I Burkina Faso är moré mest utbrett och talas av drygt 40 procent av befolkningen. Men eftersom franska är officiellt språk måste alla lära sig det också, inte minst eftersom all undervisning i skolorna sker på just franska. Den som inte behärskar språket halkar snabbt efter. För många barn i Västafrika är därför förskolan helt avgörande, det är nämligen här de får sin första introduktion till det nya språket. Lär sig franska Fadderprojektet som Barnfonden stödjer i byn Bakata har bekostat en ny förskola som ersatte den lerbyggnad som tidigare regnade bort varje sommar. Invändigt är den nya förskolan smyckad med väggmålningar som på franska namnger vanliga frukter och talar om att man ska tvätta händerna före maten. Tre förskollärare tar hand om 97 barn i åldrarna 3 6 år, men det är sällan alla barn är där samtidigt. Ett av verksamhetens huvudsakliga syften är att genom lek och sång lära barnen franska. Kommunen tar över Verksamheten bekostas fortfarande av fadderprojektet men målet är att förskolan ska tas över av Bakata kommun. Och det ser lovande ut, redan inför nästa år har kommunen tagit med förskolan i sin budget. Att kommunen tar över verksamheten gör det möjligt för fadderprojektet att satsa på nya förskolor i nya områden, samtidigt som det säkerställer långsiktigheten. Det långsiktiga målet med Barnfondens verksamhet är alltid att människorna och landet ska kunna klara sig själva. För unga som hoppat av skolan och saknar möjlighet att försörja sig erbjuder fadderprojekten enklare yrkesutbildningar. Ofta handlar det om hantverk, djurhållning eller utbildning i ekonomi och småföretagande. text erik sundberg foto jacob stærk Vanligtvis går ett antal ungdomar samman för att gemensamt investera en liten summa pengar mot att de i utbyte får utbildning och ekonomiskt stöd i uppstartsfasen. Bordet är enklast att göra, därefter stolen och sängen. Därför kostar de som de gör, förklarar Sawadogo Mahamodou som leder åtta ungdomar som tillverkar möbler i byn Gogo. Gruppen tillverkar möblerna genom att väva färgglad nylontråd på metallställningar. Bordet till exempel, tar en arbetsdag att göra och säljs för motsvarande cirka 50 kronor. Materialet och utbildningen beskostas av fadderprojektet. De produkter gruppen färdigställer under sin utbildning får de till skänks så att de kan tjäna sina första pengar och få ett startkapital som grund för sitt nya företag. När vi är klara med utbildningen ska vi gå till marknaden och fortsätta på egen hand. Allt jobb är hårt men vi ska lyckas, säger Sawadogo. VIDEO: Se ungdomarna väva på www.barnfonden.se/burkina. Sawadogo Mahamodou leder ungdomarna som tillverkar möbler. 6 BARNFONDEN
Fler barn i skolan i Jharkand Precis som sina skolkamrater är nioåriga Kiran mycket liten till växten, något som beror på en utbredd undernäring. Projekt Vidya, som stöds av PostkodLotteriet, har bara varit igång i några månader men redan går fler barn i den fattiga delstaten Jharkand i östra Indien i skolan. Det berättar lärare och personal vid de nystartade barncentren när vi träffar dem i delstatshuvudstaden Ranchi. text & foto carolina ehrnrooth Samdeo Dervar är rektor på en skola som omfattas av Vidya-projektet. På skolan han arbetar är han den enda som är utbildad lärare. Vi märker att barnens närvaro i skolan har ökat sedan vi fick en anställd som arbetar som stöd till barnen i vårt barncenter, berättar Samdeo Dervar, rektor på en skola som omfattas av projektet. På skolan Samdeo Dervar jobbar finns 360 elever mellan första och åttonde klass. Han är den ende utbildade läraren. De övriga fem är så kallade para-lärare, lärare som undervisar utan behörighet och som är tillfälligt anställda. Cirka 75 procent av de 254 lärarna på de 80 skolor som ingår i projektet Vidya är tillfälliga lärare. En del av dem har någon form av högskoleutbildning, andra har bara gått ut grundskolan. Skolgång inte prioriterat Det finns inte tillräckligt med lärare och utbildningsmaterial. Många föräldrar är dessutom fattiga och okunniga och håller barnen hemma, säger Samdeo Dervar. Renuka Kumari jobbar på ett av de nystartade barncentren som inrättats på skolorna. Hennes bästa argument när hon besöker de föräldrar som inte låter sina barn gå i skolan, är att fråga om de inte vill att deras barn ska ha ett bättre liv än de själva. Vilken förälder vill inte det? Vi vill arbeta med nya sätt för att barnen ska tycka att det är roligt att lära sig saker. Men än så länge är den största utmaningen att få dem att komma till skolan, säger Renuka Kumari. Disciplin genom aga Barnen vi möter tittar storögt och förväntansfullt på oss. De är små till växten och berättar att deras kost består av ris och linser. Vid speciella tillfällen äter de kyckling. Och jag går i skolan, säger nioåriga Kiran som bor i en liten by på landsbygden. Hon och hennes kompis Kavita berättar att de trivs i skolan, men att det händer att de blir slagna där. En gång när jag klättrade i ett träd blev jag bestraffad av läraren som slog mig i handflatan med en pinne, säger Kavita och tillägger att hon tycker att hon förtjänade det. Synen på disciplin och aga skiljer sig betydligt mellan en skola på landsbygden i en avlägsen och eftersatt del av Indien och Sverige. Lär ut vad de kan Projektet i Jharkand ska i första hand fokusera på att vidareutbilda lärare i området. Och det behövs, de tillfälliga lärarna lär bara ut vad de själva kan och undervisningen blir därefter. De vet ingenting om pedagogik och svaga elevers behov. Lärarna får hjälp med nytt material och stöd av barncentren på skolorna, som inrättats för att underlätta och motivera läxläsning och vidare studier. I projektet ingår också att stärka föräldrarnas engagemang i skolan. Vidya-projektet En tredjedel av alla indier över sju år, nära 300 miljoner människor, kan inte läsa eller skriva. Delstaten Jharkand är ett av de mest utsatta områdena, där dessutom 40 % av befolkningen lever under fattigdomsgränsen. Det treåriga projektet som finansieras av PostkodLotteriet ska förbättra kvaliteten på undervisningen och öka kunskaperna i regionen. På sanskrit betyder ordet Vidya kunskap, vetande och insikt. Mer på webben: Jag var rädd Området som Vidya-projektet genomförs i är farligt för utomstående. Väpnade rebeller som vill omfördela jordägandet har i snart 50 år präglat stora delar av nordöstra Indien. Barnfondens medarbetare kunde vid sitt besök därför inte besöka de aktuella skolorna, istället fick några av lärarna och eleverna komma till delstatshuvudstaden Ranchi. Hör personal från projektet berätta om risksituationen på www.barnfonden.se/vidya. BARNFONDEN 7
Gåvor som ger Gåvorna i Barnfondens gåvokatalog spelar en viktig roll i de fadderprojekt Barnfonden stödjer. Tack vare gåvorna kan fler barn och familjer få tillgång till exempelvis bra mat, skolgång och extra inkomster. text erik sundberg foto jacob stærk Riktigt bra gåvor är gåvor som både skänker glädje och kommer till nytta. Det är tanken bakom Barnfondens gåvokatalog. Genom att familjer i Barnfondens fadderprojekt själva är med och berättar om sina I gåvokatalogen kan du till exempel köpa Myggnät till familjer i Kambodja för skydd mot malaria. Impregnerade myggnät skyddar barn och deras familjer när de sover. Familjerna får också information om fler sätt att skydda sig mot just malaria och hur man känner igen symptomen om någon trots allt insjuknar. Pris: 130 kronor Näringsrik mat till undernärda barn i Kenya. Maten delas ut på förskolor i fadderprojekten och är ett livsviktigt tillskott för de små barnen. Samtidigt informeras föräldrarna om hur de kan laga näringsrik mat och odla nyttiga grödor hemma. Pris: 100 kronor Leksaker till barn i Togo. En viktig del i Barnfondens verksamhet är att se till att barn får vara barn. Förskolorna i Togo saknar dock ofta stimulerande leksaker. För din gåva kan till exempel rutschkanor, leksaksbilar, dockor och målarböcker köpas in. Alla produkter köps på plats i Togo för att gynna de lokala företagen. Pris: 300 kronor behov kan du som givare alltid vara säker på att gåvan verkligen behövs. Samtidigt har du möjlighet att glädja någon med ett fint gåvokort för att till exempel önska god jul. Köp i Barnfondens gåvokatalog Det är enkelt att bidra och alla gåvor är viktiga! Hitta dina gåvor på www.barnfonden.se. Gåvokatalogen så funkar det 1. Familjerna lämnar önskemål Alla gåvor i gåvokatalogen är i grunden önskemål från de familjer som också får gåvorna. Tillsammans med personal i fadderprojekten diskuteras alla förslag som familjerna har. De mest angelägna förslagen lämnas därefter vidare till Barnfonden och våra systerorganisationer i ChildFund Alliance. 2. Gåvorna finns tillgängliga Av alla önskemål som når Barnfonden väljs de mest angelägna ut och görs tillgängliga i gåvokatalogen på www. barnfonden.se. Det kan till exempel handla om att familjer i ett fadderprojekt i Kambodja har behov av cyklar för att barnen ska kunna ta sig till skolan eller att familjerna i ett fadderprojekt i Kenya har behov av att öka familjers inkomster genom grisuppfödning. 3. Gåvorna levereras Alla gåvor finns tillgängliga att köpa via Barnfondens webbplats. När gåvan är köpt levereras den till en familj i det fadderprojekt som kommit med önskemålet och som fyller deras specifika behov. Alla gåvor är viktiga och bidrar till att förbättra livet för barnen och deras familjer. 4. Tryckt eller digitalt gåvokort Som tack för gåvan får du som givare ett fint gåvokort att ge bort eller behålla själv. Välj mellan tre alternativ: Att få ett tryckt gåvokort hem i brevlådan. Att få kortet till din e-post för att skriva ut själv. Eller välj att skicka ett meddelande via e- post direkt från sajten, om du till exempel ska önska någon långt borta god jul. 8 BARNFONDEN
livet mening Steget ur fattigdom Grisarna ger familjer möjligheten att försörja sig. I Kenya har många familjer svårt att försörja sig. Men genom att starta grisuppfödningar kan familjerna få pengar till att betala exempelvis medicin, mat och barnens skolgång. Tillsammans med fadderprojekten i Kenya har familjer i områden som Barnfonden stödjer hittat en möjlig väg ut ur fattigdom grisuppfödning. Grisarna förökar sig snabbt och kultingarna kan säljas på marknaden för att ge familjen inkomster. Grisarna ger också en möjlighet till näringsrik mat till barnen. Inkomsterna kan familjen använda för att köpa det de bäst behöver, allt från mediciner och mat till skolmaterial. Den första kultingen lämnas utan kostnad vidare till en granne i byn så att fler familjer får del av gåvan. Grisen kostar 380 kronor och förutom grisar för att starta uppfödningen får familjen också utbildning i skötsel av djuren och information om till exempel vanliga sjukdomar. Beviset på din existens Den som inte har en födelsattest har inte heller rätt till slutbetyg i skolan. Trots att alla barn enligt barn konventionen har rätt till en födelseattest beräknar FN att så många som 50 miljoner barn runt om i världen saknar ett bevis på sin existens. Konsekvenserna av det är många, och allvarliga. Barn utan en födelseattest finns inte med i den nationella folkbokföringen och utsätts i betydligt högre grad än andra barn för våld och utnyttjande, de kan inte heller anmäla brott. Barn som till exempel försvinner hemifrån kan inte efterlysas eftersom föräldrarna inte kan bevisa att barnet existerar. Utan en födelseattest har barnet inte heller rätt till slutbetyg efter grundskolan, kan inte öppna ett bankkonto och får inte rösta i val. I Europa har i stort sett alla barn papper på sin existens. Men ungefär hälften av alla barn i Västafrika saknar en födelseattest. I Mali stödjer Barnfonden arbetet för att se till att fler nyfödda barn får en födelseattest. Det pågår också ett idogt arbete för att se till att barn som sedan länge saknar papper på sin existens får just det. Du kan bidra! Att stödja arbetet för att fler barn ska få en födelseattest kostar 155 kronor. BARNFONDEN 9
Företagets julklappar blev rent vatten Istället för att köpa julklappar till personalen i butikerna gav köpcentret Kv. Caroli pengarna till Barnfonden för att bygga brunnar i Kambodja. Vi vet att våra kunder vill handla på en plats som även tänker på de här sakerna. Det gäller att hitta en kombination som funkar både för att sälja varor och att göra gott, säger centrumledare Maria Hall-Person. text erik sundberg foto childfund uganda Köpcentret Kv. Caroli i Malmö var ett av många företag som till jul förra året köpte gåvor från Barnfondens gåvokatalog. Vi bidrog på två sätt. Vi hade dels värdinnor som sålde julkort och erbjöd paketinslagning i samband med vår julmarknad, där Maria Hall-Person är centrumledare för Kv. Caroli. intäkterna oavkortat gick till Barnfonden. Och istället för att ge våra verksamheter, det vill säga butikerna, en julklapp skänkte vi pengarna till Barnfonden, säger Maria Hall-Person som är centrumledare för Kv. Caroli och fortsätter: Vi fick ett mycket positivt bemötande. Och det passar bra in på vår huvudmålgrupp som vi vet gärna engagerar sig i den här typen av verksamhet. Även våra verksamheter ser ett mervärde i den här typen av samarbete. Det känns extra bra om det inte bara behöver handla om sälj och intäkter utan om de samtidigt kan vara med och bidra på något sätt för att hjälpa människor som inte alls har samma förutsättningar som vi. Tack för pumpen Kv. Caroli valde att bidra genom att finansiera brunnar på landsbygden i Kambodja. Familjen Kean är en av de familjer vars vardag förbättrats radikalt genom tillgången till rent vatten. Jag är så glad för pumpen och jag vill tacka er som har tillhandahållit denna fantastiska pump, säger Kong Kean som tillsammans med sin fru arbetar som lantbrukare och försörjer nio barn. Innan pumpen byggdes tvingades familjen köpa dyrt vatten eller, som oftast, dricka smutsigt vatten ur ån något som orsakat dem många diarrésjukdomar och mask i magen. Förutom att gåvan gynnar flera familjer i Kambodja stärker den också Kv. Caroli. Det känns bra både för oss som avsändare, men även för vår och butikernas målgrupp som också tycker det är viktigt att det inte bara handlar om att konsumera utan att även kunna göra något gott. Det här stärker oss som företag genom att vi även tar någon form av socialt ansvar vilket gör arbetet meningsfullt också på ett annat sätt för våra verksamheter. Och det är bara positivt, säger Maria Hall-Person. Köp företagsklappar i gåvokatalogen I Barnfondens gåvokatalog finns det möjlighet för företag att stödja Barnfondens verksamhet med lite större summor. Som tack för bidraget får företaget ett fint diplom att hänga upp på arbetsplatsen eller att använda digitalt. Klapparna finns tillgängliga i Barnfondens gåvokatalog på www.barnfonden.se. Det finns också andra möjligheter att samarbeta med Barnfonden. Kontakta Malou Bratt (bilden), ansvarig för företagssamarbete, för mer information. Telefon 040-25 85 93 eller malou.bratt@barnfonden.se. 10 BARNFONDEN
Catherine visar hur hon sätter på knappar på en av examenskapporna. Kong Kean tillsammans med sin yngsta dotter vid den nya pumpen. Stödet lyfte hennes företag Förra året valde flera svenska företag att stödja ensamstående kvinnor med egna företag i Uganda. Samtliga kvinnor som fått stöd har sett sin verksamhet växa. I Barnfondens gåvokatalog kan företag köpa starta eget-paket. Pengarna från paketen går till att stödja företagande kvinnor i Ugandas huvudstad Kampala. Totalt har 25 företagande kvinnor valts ut och fått stöd under de senaste året, alla ensamstående mödrar med egna småföretag. En av kvinnorna äger en videobutik, några driver frisörsalonger, flera har restaurang och några producerar och säljer mat eller kol att elda med. Företaget betalar skolgången En av kvinnorna som fått stöd det senaste året är Catherine Nakandi. Sedan sju år driver hon ett litet företag där hon syr examenskläder. Företaget har gjort det möjligt för Catherine att försörja sina fem flickor och betala för deras skolgång. Hon arbetar hemifrån för att undvika dyra lokalkostnader. Det här är mycket värdefulla investeringar Catherine har länge saknat en skärmaskin och en maskin för att pressa knappar. Tack vare de svenska företagens bidrag har Catherine Nakandi nu kunnat köpa den utrustning hon har saknat. Fler beställningar Tidigare klippte Catherine till alla tyglängder för hand med sax, ett arbete som tog över två timmar. Nu gör maskinen det på bara några minuter. Tidsvinsten gör det möjligt för henne att ta emot fler beställningar och öka inkomsterna. Att klippa med en sax var oerhört slitsamt och svårt. Mina händer har fått både blåmärken och blåsor från allt klippande. Men nu är det mycket bättre. Det tar mindre än tio minuter att klippa till 30 meter tyg med maskinen, säger Catherine Nakandi. Dessutom kan Catherine nu göra sina egna knappar. Tidigare var hon tvungen att köpa färdigtillverkade knappar för motsvarande cirka 50 öre styck. Nu kan hon göra sina egna knappar och även sälja till andra sömmerskor i Kampala. Fördubblat kapital Catherine erbjuder numera även andra sömmerskor att klippa tyg i hennes maskin mot en kostnad av motsvarande cirka 80 kronor för 30 meter. Det här är mycket värdefulla investeringar i mitt företag. Jag kan nu även ta jobb för att tillverka knappar och för att klippa till tyg åt andra. Mina döttrar kan dessutom tillverka örhängen i pressen som de kan sälja. Stödet Catherine fått har gett henne stora möjligheter att utveckla sin verksamhet. Företaget har mer än fördubblat sitt egna kapital och Catherine har även lyckats lägga undan pengar för framtiden. I Uganda finns många företagande kvinnor som Catherine, vill ditt företag stödja dem? Köp starta eget-paketet i Barnfondens gåvokatalog på www.barnfonden.se! BARNFONDEN 11
Nimesha och Ted vid besöket på förskolan i byn. Familjen Ohlsson hade med sig paket till Nimesha, något som var mycket uppskattat. Även projektpersonal tittar nyfiket på. Barnen leker i skuggan av ett träd. Vårt besök var plågsamt, gripande och fullt av skratt Ulrika Ohlsson skriver om när hon tillsammans med sin man och två söner besökte Nimesha på Sri Lanka. Ett möte som gav insikter om hur väldigt annorlunda livet kan te sig och hur små bidrag från Sverige kan göra enorm skillnad på Sri Lanka. text & foto ulrika ohlsson I november 2011 råkade jag ut för en ganska allvarlig olycka och insåg att det gäller att ta vara på livet. Precis som många andra har jag ofta tänkt att jag vill göra en insats för någon som har det sämre här i världen. Olyckan blev mitt startskott. Jag lade en hel del tid på att välja organisation för det enda kravet min man och jag hade var att vi skulle ha möjlighet att göra ett besök. Detta visade sig inte vara så vanligt, så det tog en stund innan jag hittade Barnfonden där den möjligheten finns! Vi blev med fadderbarn den 15 maj 2012, till en underbart söt liten flicka från Sri Lanka. Nimesha var då fem år gammal. Då vi har två pojkar själva, som idag är åtta och snart tio år så, var det väldigt kul att få en liten flicka som fadderbarn. Brevväxling blev besök Vi brevväxlade först och i februari i år kom vi sedan äntligen i väg till Sri Lanka. Förberedelserna inför vårt möte var enkla, vi behövde bara meddela om besöket i god tid inför resan. Vi fick bra information både från Barnfonden i Sverige och från kontakterna på Sri Lanka. Trots det hade vi inte så stora förhoppningar på att vi verkligen skulle få möta vårt fadderbarn. Det var ju så mycket som skulle klaffa. Den tredje februari landade vi i Colombo, Sri Lankas huvudstad. När vi checkade in på vårt hotell hade Barnfondens representant redan försökt nå oss! Mycket imponerande tyckte vi. Två dagar senare vaknade hela familjen med pirr i magen. Idag skulle vi äntligen få träffa Nimesha. Det lilla betyder mycket En liten delegation på tre anställda från Barnfondens samarbetspartner ChildFund Sri Lanka mötte oss i en närliggande stad, och sen körde vi flera timmar rakt ut i ödemarken. När vi kom fram stod en massa folk på trappen till Nimeshas skola och väntade. Nimesha hade gjort blomkransar som hon hängde runt våra halsar, hon välsignade mig och min man och kysste våra fötter! 12 BARNFONDEN
Ulrika tillsammans med föräldrar från byn. Blommorna fick Ulrika av Nimeshas mamma och mormor. En kvinna knackar sten i stenbrottet. För varje låda fylld med sten får de som jobbar i stenbrottet motsvarande 1 krona. Fikastund. Ulrika med sina två söner, Ted och Kasper, som tar för sig av de nyplockade bananerna. Vi blev helt stumma och tänkte Vad gör flickebarnet?. Vi blev lite förfärade för vi är ju inga kungligheter men det var också väldigt fint. Våra söner fick varsin teckning som Nimesha själv målat. Alla var vi lite generade över det otroligt fina välkomnandet vi är ju bara vanliga människor, men det visade ju att det lilla vi gör betyder så otroligt mycket! Bra redovisning av ekonomin Vi fick en presentation av arbetet på Sri Lanka och blev förvånade över den stora organisation som drivs, hur många barn Barnfonden och ChildFund har under sina vingar samt den öppenhet som organisationen har, framför allt vad gäller den ekonomiska biten. Redovisningen av vad våra pengar används till kändes mycket bra och gjorde att vi känner oss än mer trygga med Barnfonden. Efter den mycket intressanta presentationen blev vi bjudna på lunch (trots att det ju egentligen var vi som skulle stå för alla omkostnader). Alldeles förfärad Vi fick också en visning av både skola, förskola och ett hem för barn med särskilda behov. På det sistnämnda fick vi även vara med och ge en liten pojke en rullstol. Här blev min yngste son väldigt tagen och hade svårt att delta. För mig och min man var det svårare att se vad föräldrarna gjorde när barnen var i skolan eller på förskolan. Många jobbar i stenbrott och knackar sten till grus med en hammare! Om de fyller en låda i storleken 40 x 40 x 20 cm får de 20 rupier (1 krona!). Jag blev alldeles förfärad. Och gråtmild. Man förstår varför vissa av barnen tvingas att stanna hemma för att arbeta. Vårt besök var plågsamt, gripande och fullt av skratt, glädje och kärlek. Personalen som tog emot oss var otroligt proffsiga och gav oss en dag full med både humor och allvar. Helt klart den bästa upplevelse vi har haft. Tack för att ni gav oss den! Vi kommer att bära med oss den. Alltid. BARNFONDEN 13
Tack alla ni faddrar som förändrar världen Jag vill rikta ett stort tack till alla faddrar för ert viktiga stöd. Det är ni som gör vårt arbete möjligt! säger Carolina Ehrnrooth, generalsekreterare på Barnfonden. text erik sundberg foto isabell n wedin/totte kristiansson Många av Barnfondens faddrar har varit faddrar i väldigt många år. Nästan 350 stycken har dessutom varit med ända sedan starten i Sverige för över 20 år sedan! En av de faddrar som varit med länge är 75-åriga Sig-Britt Björkdahl. Att det blev fadderbarn genom systerorganisationen Børnefonden redan 1974 för 40 år sedan var egentligen en slump, men skälet till att hon fortsatt med fadderbarn så länge är dock enklare att svara på. Sig-Britt Björkdahl har varit fadder i 40 år. Jag tycker det är bra att man kan ha en personlig kontakt, att man kan brevväxla och att man verkligen kan följa sitt fadderbarns utveckling. Och att bidraget inte bara går till barnet utan kommer fler till del, det tycker jag är mycket bra, säger Sig-Britt och lägger till: Just den kontakt man får genom brevväxling tycker jag är ett stort plus för Barnfonden! Jag har alltid själv brevväxlat med mina fadderbarn. Sommarklänning i Togo Sig-Britts första fadderbarn hette Maria och bodde i Brasilien. Maria föddes 1972 och är idag 42 år. Genom åren har Sig-Britt haft många fadderbarn och även gjort två fadderbesök. Ett besök i Brasilien, där hon bland annat träffade just Maria, och ett besök i Togo. Jag kan se det framför mig. Jag hade vid ett tillfälle skickat en blommig sommarklänning till Hodalo, som mitt fadderbarn i Togo hette, och när vi kom dit och hon kommer ut från lerhyddan med just den sommarklänningen på sig det var roligt! De två resorna när jag besökt mina fadderbarn är förmodligen de bästa resorna jag gjort, berättar Sig-Britt. Enda sättet att förända världen För Sig-Britt har fadderbarnens möjlighet till skolgång alltid varit viktig. Jag tycker det är otroligt viktigt att flickorna får gå i skolan. Ja, pojkarna också, men jag har alltid valt att vara fadder till just flickor. Att barnen får gå i skolan är en otroligt viktig grund. Det kan tyckas självklart, men det är ju inte det. Jag tror att det enda sättet att förändra världen är genom utbildning, säger Sig-Britt. Men det är inte bara fadderbarnen som ges möjlighet att lära sig något genom fadderskapet. Sig-Britt har själv tre barn och flera barnbarn, och hon menar att det finns mycket för oss här i Sverige att lära av fadderbarnen. Att ha fadderbarn innebär ju att ens egna barn får lära sig om världen och att alla barn inte har det så som vi har det här i Carolina Ehrnrooth är generalsekreterare på Barnfonden Sverige. Alla barn har inte samma möjligheter. Tack alla faddrar I Barnfondens senaste fadderundersökning tillfrågades ett urval av alla faddrar vad de tyckte om organisationen och det arbete som Barnfonden bedriver. Och det blev idel höga betyg. En överväldigande majoritet upplever Barnfonden som en mycket bra organisation och att bidragen gör nytta. Att så många väljer att vara faddrar så länge betyder oerhört mycket för långsiktigheten i vår verksamhet. Det är också ett bra betyg på att vårt arbete uppskattas av faddrarna. Utan faddrarnas engagemang och bidrag skulle inte vårt arbete vara möjligt. Så stort tack för er insats! säger Carolina Ehrnrooth, generalsekreterare på Barnfonden. Och åtminstone Sig-Britt kommer med glädje att vara fadder länge till. Så länge jag orkar och är klar i knoppen kommer jag att vara fadder. Jag kommer aldrig att sluta. Barnfonden startades 1991 Barnfonden är en del av det internationella nätverket ChildFund Alliance. Till Sverige kom organisationen 1991 när den danska motsvarigheten, Børnefonden, beslutade att starta en svensk gren för att möta svenskarnas växande intresse. Då fanns redan en stor mängd svenska faddrar i den danska organisationen som vid starten flyttades över till den nya svenska Barnfonden. 14 BARNFONDEN
Höj ditt månadsbidrag eller uppdatera dina personuppgifter Frankeras ej. Mottagaren betalar portot. n Jag vill höja mitt fadderbidrag till kronor per månad n Jag vill uppdatera mina personuppgifter Namn Personnummer (10 siffror) Gatuadress Barnfonden SVARSPOST 200 768 000 203 10 Malmö Postnummer och ort Telefon E-post Kontakta oss på 040-12 18 85 om du vill beställa inbetalningskort eller blanketter. Det går också bra att ringa oss för att lämna personnummer eller uppdatera uppgifter. KLIPP HÄR fadderservice svarar Hur betalar jag enklast mitt fadderbidrag? Det finns flera sätt att betala fadderbidrag och extragåvor på. För att det ska vara så enkelt som möjligt både för dig och oss rekommenderar vi autogiro. Sevgi Até jobbar på Barnfonden och skriver om fördelarna med autogiro. Det enklaste sättet att betala sina fadderbidrag på är via autogiro. Då överförs dina fadderbidrag automatiskt varje månad med minsta möjliga administrationskostnad och miljöbelastning. Om du betalar dina fadderbidrag via autogiro kan du även anmäla att extragåvor ska överföras automatiskt och i god tid innan till exempel jul och födelsedag. När du valt belopp och tidpunkt sker sedan överföringen vid samma tillfälle varje år. Väljer du att betala via autogiro överförs fadderbidraget den sista bankdagen i månaden, det vill säga den sista vardagen. Det kan vara bra att tänka på att om du vill avsluta ditt fadderskap så måste du kontakta Barnfonden senast två bankdagar före det att överföringen görs. Tänk också på att det inte räcker med att avbryta överföringen via banken, du måste även meddela oss på Barnfonden. Du kan när som helst kontakta Barnfonden för att byta betalningssätt, eller lämna autogiromedgivande via vår webbplats. När autogirot väl är igång behöver du bara meddela oss om du vill göra några förändringar i belopp eller om du byter bankkonto. Det är lätt att glömma att meddela oss om du byter konto, men kom ihåg att det är nödvändigt om överföringen ska fortsätta att fungera. Du kan även välja att betala fadderbidrag och extragåvor via inbetalningskort. OCRnumren är alltid desamma för dina fadderbidrag och extragåvor, så återanvänd gärna inbetalningskortet. Det är mycket viktigt att OCR-numret blir rätt så vi vet var pengarna ska skickas. Vi skickar inte ut nya inbetalningskort automatiskt, du som fadder måste själv kontakta Barnfonden för att beställa nya. Du kan då välja att få inbetalningskorten via e-post eller hemskickade med vanlig post. Barnfonden strävar efter att digitalisera sin kommunikation i största möjliga mån för att hålla kostnaderna nere och minimera vår miljöpåverkan. Därför rekommenderar vi alltid att du som fadder betalar fadderbidraget via autogiro det vinner vi alla på! Fråga oss! Har du frågor, funderingar eller synpunkter så hör av dig till oss. Många frågor kan vi svara på direkt, andra skickar vi vidare till våra kollegor i Afrika, Asien och Latinamerika. Ring på 040-12 18 85 eller mejla info@barnfonden.se. Du kan också hitta svar på många vanliga frågor på webben, www.barnfonden.se/vanliga-fragor. BARNFONDEN 15
B Julklappar som gör skillnad. Den bästa julklappen är den som både skänker glädje och kommer till nytta. Håll utkik efter nyheterna på www.barnfonden.se/jul och i din brevlåda - kommer i november.