Pentti Hakkarainen Finlands Bank Vart är finansmarknaden på väg? Mariehamn 15.8.2016 15.8.2016 Offentligt 1
På det hela taget är den finansiella stabiliteten i Finland god Finanssystemet i Finland har varit stabilt trots en svag ekonomisk utveckling. Banksystemets soliditet är god och bankerna har stärkt sin kapitaltäckning. Trots att räntenivån redan länge har varit på en låg nivå har bostadspriserna varit nära det långfristiga genomsnittet i förhållande till löntagarnas inkomster och hushållens skuldsättningstakt har avmattats Offentligt 2
Fortfarande många osäkerhetsmoment på den internationella finansmarknaden Tillväxtutsikterna i euroområdet kräver en expansiv penningpolitik, men en räntemiljö med låga räntor under en lång tid är också förknippad med risker: höga värderingar av t.ex. bostads- och aktiepriser hög skuldsättning större risktagning bankernas svaga lönsamhet i Europa Politisk oro De globala tillväxtutsikterna Offentligt 3
Hushållens skuldsättning ökar, men i långsammare takt än tidigare 140 Hushållens skuldsättning i Finland % Kreditgivning till hushåll i procent av BNP Kreditgivning till hushåll i procent av den disponibla inkomsten Kreditgivning i förhållande till BNP, trend* Avvikelse från trend (höger skala) Bank- och bostadsmarknadskrisen i början av 1990-talet Procentenheter 16 120 12 100 8 80 4 60 0 40-4 20-8 0-12 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 Kreditgivning inkl. utlåning till bostadsbolag. *Beräknat med hjälp av ett ensidigt Hodrick Prescott filter med en utjämningsparameter (lambda) lika med 400 000. Källor: Statistikcentralen och Finlands Banks beräkningar. 14.7.2016 Offentligt 4
Banksystemet är i hög grad koncentrerat i Finland Herfindahlindexet för kreditsektorn 31.12.2014 31.12.2008 3 500 Index 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 FI EE GR NL LT MT HR CY SK DK PT SI LV BE CZ HU SE ES BG RO IE PL FR GB IT AT LU DE Källa: Europeiska centralbanken. 15.8.2016 Pentti Hakkarainen Suomen Pankki Finlands Bank Bank of Finland Offentligt 5
Makrotillsynens primära syfte är att främja det finansiella systemets stabilitet Makrotillsynen strävar efter att minska sannolikheten för finanskriser och att minimera konsekvenserna för finanssystemet och makroekonomin. Makrotillsyn genomförs via makrotillsynsverktyg, som koncentrerar sig på två mål: 1) Att minska cykliska och strukturella systemrisker på förhand och på så sätt sannolikheten för finanskriser. 2) Att stärka det finansiella systemets och institutionens motståndskraft mot olika chocker. Makrotillsynen kompletterar även penningpolitiken Offentligt 6
Resultaten av EBA:s stresstest Resultaten av stresstestet publicerades 29.7.2016 Bankerna har förbättrat sin motståndskraft och är nu bättre rustade mot ekonomiska chocker än i stresstestet 2014. Av de finska bankerna deltog bara OP Gruppen i EBA:s stresstester 2016. Nordea Bank Finland Abp och Danske Bank Abp deltog via sina moderbolag. Kapitaltäckningen för alla tre banker låg kvar på en god nivå också i ett negativt makroekonomiskt scenario. Stresstest är tillsynsverktyg som används på alla banker av tillsynsmyndigheter; offentliggörs bara för de stora Offentligt 7
Är den största förändringen först på kommande? Det finansiella systemet digitaliseras i allt högre grad en utmaning för bankernas traditionella affärsmodell Offentligt 8
Tack! Offentligt 9
Extra bilder Offentligt 10
De finska bankerna har avsevärt förbättrat sin soliditet Den totala kapitaltäckningsgradens spridning 30 % Variationsbredd Vägt medeltal Median 25 20 15 23,1 % 19,0 % 10 5 0 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Källa: Finansinspektionen. Offentligt 11
Men det finns också sårbarheter: Sårbarheterna kan indelas i tre grupper: - Risker kopplade till den globala utvecklingen - Risker som beror på konjunkturbundna sårbarheter - Risker som beror på strukturbundna sårbarheter Offentligt 12
Konjunkturbundna sårbarheter i Finland De mest kostsamma finanskriserna hänger samman med en överhettad bostadsmarknad och en stark ökning av antalet hushållskunder. Den nuvarande skuldsättningstakten har avmattats och de relativa bostadspriserna har sjunkit nära genomsnittet på lång sikt. Men hushållen har haft omfattande skuldsättning i förhållande till de disponibla inkomsterna och skuldsättningen har fortsatt att öka. Detta har hänt trots det relativt svaga ekonomiska konjunkturläget. Om utvecklingen fortsätter, kräver detta en noggrannare uppföljning Offentligt 13
Endast starka och stabila banker kan fungera väl och låna pengar 250 200 150 100 50 78 Banklån är en viktig finansieringskälla i Europa 31.12.2007 31.9.2015 % av BNP Lånens totalbelopp 127 Banker 97 66 Lånens totalbelopp 165 157 Banker 110 94 Lånens totalbelopp 168 150 Banker 57 51 Lånens totalbelopp 166 168 Banker 113 118 101 Lånens totalbelopp 205 0 Tillväxtekonomier Euroområdet Förenta staterna Japan Kina Banker 107 52 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% -2% -4% -6% Ett högt antal dåliga lån minskar bankernas resurser att ge lån Ökningen av långivningen i kvartilerna för andelen oreglerade fordringar Q4 2014 - Q4 2015; Den genomsnittliga ökningen av kreditgivningen för varje kvartil De minsta andelarna oreglerade fordringar De största andelarna oreglerade fordringar Kvartil 1 Kvartil 2 Kvartil 3 Kvartil 4 Obs.: Grundar sig på andelen oreglerade fordringar av långivningen till företag under det sista kvartalet 2014 och på tillväxttakten för lån utan betalningsanmärkningar mellan det sista kvartalet 2014 och det sista kvartalet 2015. Källor: ECB och ECB:s beräkningar. Källa: BIS. Offentligt 14
Bostadspriserna nära genomsnittet 220 De relativa bostadspriserna och prisförändringen per år Bostadspriserna i förhållande till löntagarnas inkomsnivå Bostadspriserna i förhållande till löntagarnas inkomsnivå, trendavvikelse (högra skalan)* Årstillväxten i realpriserna på bostäder (högra skalan) Bank- och bostadsmarknadskrisen i början av 1990-talet Index, 1981/I = 100 Indexpoäng 80 180 40 140 0 100-40 60 1981 1986 1991 1996 2001 2006 2011 * Beräknats med ett ensidigt Hodrick-Prescott-filter med utjämningsvärdet 400 000. Källor: Statistikcentralen och Finlands Banks beräkningar. -80 Offentligt 15
Skuldsättningen har ökat då även den ekonomiska konjunkturen har varit svag den låga räntenivån har hållit ränteutgifterna på låg nivå 140 120 100 80 60 40 20 0 Skuldsättningsgrad och räntebörda för finländska hushåll Hushållens skuld i procent av den disponibla inkomsten Hushållens ränteutgifter i procent av den disponibla inkomsten (höger skala) Bank- och bostadsmarknadskrisen i början av 1990-talet % % 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 Källor: Statistikcentralen och Finlands Banks beräkningar. 14.7.2016 14 12 10 8 6 4 2 0 Offentligt 16
Konjunkturbundna risker: Under kriser sköter hushållen sina hushållslån, men skär ner på sin konsumtion. Minskad konsumtion har en negativ inverkan på den ekonomiska tillväxten. För tillfället: Utvecklingen av bostadspriserna och hushållslånen bör hållas under särskild uppsikt. Offentligt 17
Strukturbundna sårbarheter i Finland Bankerna har stora volymer bolån i sina balansräkningar: stark koppling mellan banksystemet och bostadsmarknaden. En stor andel av bankernas finansiering kommer direkt från marknaden; sårbarhet mot potentiell finansiell oro. Stor koppling och koncentration inom den finansiella sektorn i Finland. Finansmarknaden är mer koncentrerad i Finland än i det övriga euroområdet. Stark koppling mellan de finska och de övriga nordiska bankerna. Offentligt 18
Den nordiska bankernas finansiering är mycket beroende av marknadsfinansiering Banksektorns utländska skuld 180 160 140 120 100 80 60 40 20 Bankernas skuld % av BNP Bankernas kortfristiga skuld 0 Storbritannien Finland Svergie Danmark Norge Tyskland Källa: Världsbanken. 15.8.2016 Pentti Hakkarainen Suomen Pankki Finlands Bank Bank of Finland Offentligt 19
Antalet obligationer säkerställda med bolån är avsevärt också i Finland 200 Långivningen inom banksektorn i Finland och finansieringens struktur Masskuldebrev sammanlagt Täckta masskuldebrev Masskuldebrev utan säkerhet Bankcertifikat Lån till allmänheten och offentliga samfund Insättningar Strukturellt finansieringsunderskott (lån-insättningar) Md. euro 150 100 50 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Källa: Finansinspektionen. 15.8.2016 Pentti Hakkarainen Suomen Pankki Finlands Bank Bank of Finland Offentligt 20
Även volymen utestående obligationer säkerställda med bolån har ökat kraftigt i Finland 35 De finländska bankerna har skaffat en stor andel finansiering med täckta masskuldebrevslån Täckta masskuldebrev (kreditstock) Täckta masskuldebrevslån (nya emitterade) från årets början Md. euro 30 25 20 15 10 5 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016/I Källor: European Covered Bonds Council (2004 2009), Finlands Bank (2010-) och Bloomberg. Offentligt 21
Banksystemet är mycket sammanlänkat i Finland 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Andelen kreditinstitut i inhemsk och utländsk ägo av kreditinstitutens sammanräknade balansräkning 31.12.2013 % FR Filialer utanför EU Dotterbolag utanför EU Filialer i EU-länderna Dotterbolag i EU-länderna Inhemska banker GR DE SE ES NL IT DK PT AT Källa: Europeiska centralbanken. GB SI CY BE HU LV PL IE FI BG MT LU SK RO LT CZ EE 15.8.2016 Pentti Hakkarainen Suomen Pankki Finlands Bank Bank of Finland Offentligt 22
Vilka åtgärder kan vidtas för att minska riskerna? Offentligt 23
Makrotillsynsverktyg måste användas snabbt när riskerna har identifierats Olika tillsynsverktyg måste användas när riskerna ökar och då de redan är höga: Kontracykliska verktyg kan användas när riskerna ökar, men då riskerna redan är höga, måste man öka motståndskraften. Viktigt är att myndigheterna har tillräckliga verktyg för att vidta motåtgärder och identifiera riskerna innan det är för sent. Offentligt 24
Finansinspektionens makrotillsynsbeslut till Q2/2016 Offentligt 25
Beslutsfattande om makrotillsyn i Finland Analys av systemiska risker görs i Finlands Bank tillsammans med Finansinspektionen. Finlands Bank deltar också tillsammans med Finansinspektionen och finansministeriet i beredningen av beslut om användningen av makrotillsynsverktyg. Beslut om användningen av makrotillsynsverktyg fattar i Finansinspektionens direktion. Finlands Bank, finansministeriet och social- och hälsovårdsministeriet utser alla en medlem till direktionen. Offentligt 26
Europeiska bankunionen Finanskrisen visade behovet av en harmoniserad reglering och övervakning av bankverksamheten i hela EU och särskilt i euroområdet. I juni 2012 gjordes en överenskommelse i Europeiska rådet att bryta den onda cirkeln mellan banker och stater. Inrättning av två nya institutioner, bankunionens centrala inslag : - Den gemensamma tillsynsmekanismen (SSM) - Den gemensamma resolutionsmekanismen (SRM) Tillsynsmekanismen fungerar fullt ut sedan 11/2014, resolutionsmekanismen sedan 1/2016. 11/2015 presenterade kommissionen ett lagstiftningsförslag om att lägga en ytterligare del till bankunionen, det europeiska insättningsgarantisystemet (EDIS). Offentligt 27
EBA:s stresstest 2016 Europeiska bankmyndigheten (European Banking Authoritity, EBA) prövade de största europeiska bankernas motståndskraft med hjälp av ett stresstest. I stresstestet deltog sammanlagt 51 banker från 15 EU- och EES-länder, som tillsammans täcker 70 procent av banksektorn inom EU. Stresstestet analyserade kapitaltäckningsutvecklingen för banker mot två scenarier: ett basscenario och ett stresscenario som speglar en svag makroekonomisk utveckling. Stresscenariot innefattar en makroekonomisk nedgång i kombination med prisfall på fastigheter och pågår under tre år, från dec 2015 till dec 2018. Offentligt 28