PowerPoint-presentation med manus Tema 2 konsekvenser för Karlstad TEMA 2 KONSEKVENSER FÖR KARLSTAD

Relevanta dokument
Möta och minska översvämningsriskerna i Karlstad

Möta och minska översvämningsriskerna i Karlstad

KLIMATANPASSNING - KARLSTADS KOMMUN

Analys av samvariationen mellan faktorer som påverkar vattennivåerna i Karlstad

SAWA-projektet Hur vi jobbade med översvämnings- och riskkartor i projektet

Länsstyrelsens behov av klimatdata

ÖVERSVÄMNINGSPROGRAM KARLSTADS KOMMUN

Länsstyrelsen har ansvaret att samordna det regionala arbetet med klimatanpassning och har som

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län

Klimatanapassning - Stockholm

Konsekvenser av en översvämning i Mälaren. Resultat i korthet från regeringsuppdrag Fö2010/560/SSK

Konsekvensanalys samhällsviktig verksamhet

Samhällsbyggnadskontoret Datum Diarienummer Plan och bygg PBN 2008: Mikael Rojek Antagen av PBN tf Planarkitekt

Klimat- och sårbarhetsutredningen

De Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser

Klimatanpassning Daniel Bergdahl

Vansbro kommun. MCR Arvika

Klimatanpassning Måns Enander, Klimatanpassningssamordnare. Bakgrund och definitioner Klimatanpassning Översvämning

REVIDERING Rapportering av Bilaga 3, Text. Konsekvensbeskrivning av effekterna av en översvämning i Karlstad, Värmlands län.

Rapportering av Bilaga 3, Text. Konsekvensbeskrivning av effekterna av en översvämning i Karlstad, Värmlands län.

Klimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011

FÖRSLAG TILL MUDDRINGSPLAN

Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg

Upplägg. Klimatförändringarna. Klimat i förändring en inledning

Klimat- och Sårbarhetsutredningen

ÖVERSVÄMNINGSRISK I KARLSTAD

Förordningen om översvämningsrisker. Sveriges genomförande av EU:s översvämningsdirektiv

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige?

KARLSTADS KOMMUN. Ärende 13

Klimatanpassning Hur kan vi förebygga problem?

Hotkartor Detaljerad översvämningskartering

Mikael Schéele. Övriga uppdrag: - Brandingenjör/Civilingenjör i Riskhantering - Medlem i delprojektet som rör Selångersån

Klimatsäkring -P104 samt P105

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE

Klimat- och Sårbarhetsutredningen (M2005:03)

Klimatanpassning av Stockholm stad. Munkbrokajen hösten 2000.

PM Hantering av översvämningsrisk i nya Inre hamnen - med utblick mot år 2100

Skyddandet av Stockholm och andra kommuner mot stigande vattennivåer i Östersjön. Motion (2013:4). Svar på remiss

Klimatanpassning - i ett föränderligt klimat

Risk- och sårbarhetsanalyser baserade på NNH

Riskhanteringsplan. för översvämning från Klarälven och Vänern i delar av Karlstads och Hammarö kommuner enligt SFS 2009:956 och MSBFS 2013:1

Riskbedömning för översvämning

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

Remiss avseende länsstyrelsens rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå längs Mälarens stränder (KS Dnr /2014). Svar på Remiss.

Mölndalsån. Kort version. Januari Översvämningsstudie. DHI Water & Environment. Göteborg av Mölndals Stad & DHI Water & Environment

Skydda dig mot översvämningar

Framtida klimat i Stockholms län

OSTLÄNKEN avsnittet Norrköping - Linköping Bandel JU2

Vackert idag katastrof i morgon Hur löser vi det?

Tappningsstrategi med naturhänsyn för Vänern

INFORMATION OM EVENTUELLA ÖVERSVÄMNINGAR I SURAHAMMARS KOMMUN

Yttrande över Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat (M2015/1162/Kl)

PM Översvämningsrisker detaljplan Skärgårdsgatan

Plats och tid Vansbrorummet, Medborgarhuset, tisdagen den 27 mars 2018, kl. 16:00 16:45

Prognosstyrning av Mölndalsån. samt andra genomförda skyddsförebyggande åtgärder

Analys av översvämningsrisker i Karlstad

Sammanställning av enkätsvar: Sårbarhet i vatten- och avloppssystem i Kronobergs län

Hantering av skyfall och kustöversvämningar. Undersökning av kommunernas arbete 2016

Höje å, samarbete över VA-gränserna. Patrik Nilsson

HYDROMODELL FÖR GÖTEBORG

SUD SUSTAINABLE URBAN DEVELOPMENT. Eva Sjölin, klusterledare för SUD

MSBs nya detaljerade översvämningskarteringar. Barbro Näslund-Landenmark

Klimatrelaterad RSA Skyfall & Mälaren

Översvämningshot- Risker och åtgärder för Mälaren, Hjälmaren och Vänern. Remiss

Att bygga ett klimatsmart Kalmar län

Framtidens klimat och klimatanpassning i Kalmar län Elvira Laneborg klimatanpassningsordnare för Kalmar län

Datum Ansvarig Ingeli Karlholm Rapportnummer R Slottshagens RV, översvämningsinventering

Skyddet mot översvämningar måste organiseras bättre Johan Mannheimer, Torbjörn Svensson Debattartikel april 2004

Arbetsmaterial. Stigande vatten. En handbok i översvämningsplanering för Västra Götaland och Värmlands län

En ny översiktsplan har fastställts Ett samarbete för att öka etableringarna i Karlstadsregionen Karlstad Business Alliance har inletts

Rapportering av Bilaga 3, Text. Konsekvensbeskrivning av effekterna av en översvämning i Karlstad, Värmlands län.

Skydda dig mot översvämningar

Riktlinjer för byggande nära vatten. Antagen i Miljö- och byggnadsnämnden den

Översvämningskartering av Rinkabysjön

SKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad

EUs Översvämningsdirektiv, nuvarande status

Översvämningsrisker tillsynsvägledning

Vad är en översvämning?

PM ÖVERSVÄMNINGSUTREDNING Översiktlig utredning av möjliga skyddsåtgärder för att förhindra översvämningar vid Katthavsviken

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Klossköping. Handledning med idéer och lektionsupplägg

9. Motion om en skyfallsplan svar Dnr 2015/

Vattnet i staden. Gilbert Svensson Urban Water Management AB

Att planera för högre havsnivå Kristianstad och Åhuskusten. Michael Dahlman, C4 Teknik Kristianstads kommun

Översiktlig Översvämningskartering utmed Tidan. Hur kan vi förbereda oss?

Örebro läns gemensamma stöd för RSA redovisning

CARIN NILSSON. Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI

Mats Bergmark. Utvecklingsstrateg, även ansvarig för naturolyckor Biträdande ledare VAKA (Nationella vattenkatastrofgruppen)

Översvämningar vårt ansvar för ett gemensamt samhällsbyggnadsproblem Vattendagen den 30 januari 2013

Förordning (2009:956) om översvämningsrisker

Stigande vattennivåer och ändrad nederbörd Sten Bergström

Ny kunskap för beredskap och planering.

MSB:s arbete med naturolyckor

Översvämningsstudie för Kv Kanoten m.fl

Alltid nära* *Så ska Borlänge Energi arbeta och så ska servicen vara för borlängeborna. (Källa: 365 fördelar med Borlänge)

Hydrologiska Prognosmodeller med exempel från Vänern och Mölndalsån. Sten Lindell

tillförlitlighet Arne Bergquist Lantmäteriet

Skid-VM borde gå i Norge varje gång!

Översvämning gångtunnel vid 100-årsregn

Gävles framtida klimat. -Vad kan vi göra? -Baltic Climate. Lars Westholm Miljöstrateg, Kommunledningskontoret Gävle kommun

Transkript:

PowerPoint-presentation med manus Tema 2 konsekvenser för Karlstad TEMA 2 KONSEKVENSER FÖR KARLSTAD

Karlstad har ett utsatt läge! Översvämningsrisken i Karlstad Karlstads läge på och vid Klarälvsdeltat och vid Vänerns stränder har varit och är en viktig förutsättning för stadens utveckling. Läget innebär att det finns stora kvalitéer i boende och andra verksamheter som starkt bidrar till stadens attraktivitet. Detta märks inte minst på det stora intresset för att bygga och bo nära vattnet. Samtidigt innebär läget att centrala Karlstad och stadsdelarna längs Klarälven och Vänern är utsatta för översvämningsrisker. Karlstad ligger på ett delta och staden är rätt flack och har nära till Klarälven och Vänern. Klimatförändringarna påverkar Klimatförändringarna spelar också in när det gäller översvämningar. Regeringen har gjort en klimat- och sårbarhetsutredning som visar att Karlstad kommer att påverkas av detta och att risken för översvämningar väntas öka. Karlstad pekas ut som en särskilt utsatt stad. Det beror främst på att mängden nederbörd kommer att öka. SMHI har klimatmodeller som visar på mindre snö men mer regn under höst och vinter för vår region. Karlstad har också av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) identifierats som ett av 18 områden i Sverige med betydande översvämningsrisk

Riskområden vid förväntad framtida 100-årsnivå i Vänern plus extrem vind 100-årsnivå Det så kallade 100-årsflödet eller 100-årsnivån är ett mått som är aktuellt när vi pratar om översvämningar. Vad som menas med det är att vattnet når en så hög nivå att det i genomsnitt bara inträffar en gång på 100 år. Det som vi idag betraktar som en 100-årsnivå bedöms på grund av klimatförändringarna inträffa oftare och istället kunna bli en 20-årsnivå i slutet av seklet. Det betyder att situationer i samma storleksordning som översvämningen i Vänern 2000/2001 i genomsnitt kommer att inträffa en gång på tjugo år. Konsekvenser för Karlstad Om vi får ett 100-årsflöde i Klarälven skulle vattnet stiga så mycket att delar av områden vid Sommaro, Romstad, Norrstrand, Skåre och Grava skulle vara särskilt utsatta för översvämningar. Om vi skulle få en 100-årsnivå i Vänern plus extrem vind skulle områdena Mariebergsviken, Inre hamn, Örsholmen, delar av Romstad och Sommarro vara extra utsatta. Det beror på att dessa områden ligger lägre än andra Översvämningskartor på webben På hemsidan, karlstad.se/oversvamning, kan du själv se hur översvämningar i Karlstad kan påverka dig. På de här översvämningskartorna kan de se hur olika delar av Karlstad påverkas av olika flöden i Klarälven och olika nivåer i Vänern.

De långvariga höstregnen år 2000 ledde till att Vänern i januari 2001 nådde den högsta nivå som uppmätts sedan den reglerades 1937. Som mest var vattennivån i Vänern 45,47 meter över havet, jämfört med medelvattenytan på 44,20 meter. Det höga vattenståndet krävde åtgärder i form av bland annat fem kilometer invallning, proppning av dagvattenutlopp och pumpning på flera ställen i Karlstad. Om vindriktning och vindstyrka varit ogynnsamma hade problemen blivit betydligt större. Tidigare har även Klarälven vid många tillfällen svämmat över i samband med vår- och höstfloder. Generellt gäller att en översvämning skapar problem långt innan man ser vatten på marken. Många sårbara installationer finns i källare och under mark som t.ex. vatten- och avloppssystem och fjärrvärme. Säkrad elförsörjning bedöms vara den mest kritiska faktorn under en översvämning. En tryggad dricksvattenförsörjning, att säkra en så bra avloppsrening och dagvattenhantering som möjligt och god framkomlighet är alla högprioriterade uppgifter vid en översvämning. Centralsjukhuset och avloppsreningsverken vid Sjöstad och Skåre bedöms vara de mest allvarliga riskobjekten. Observera att bilden är från vårfloden i juni 1995 i Klarälven vid Skåre (där Granitvägen korsar Skårenoret). Vattennivån vid Slussen var 45,95 meter och vid Torpnoret i Skåre 47,74 meter.

Vad gör Karlstads kommun för att minska riskerna med översvämningar? tar hänsyn till översvämningsrisker vid stadsplanering har skapat en organisation och har materiell beredskap för översvämningar har anställt en översvämningssamordnare arbetar tillsammans med kommunerna runt Vänern samarbetar med andra länder har förbättrat information och kommunikation kring översvämningsriskerna och de förebyggande insatser har tagit fram grundläggande data kring översvämningar har genomfört tekniska anpassningsåtgärder Vad gör Karlstads kommun för att minska riskerna med översvämningar? Karlstads kommun tar översvämningsfrågorna på allvar och behandlar dem både på kortare och längre sikt. På kort sikt handlar det om vår beredskap att möta akuta situationer, men också om hur vi förebygger översvämningar. På längre sikt gäller det bland annat hur vi ska kunna öka avtappningen av Vänern och på ett ansvarsfullt sätt kunna fortsätta att bygga Karlstad. Tar hänsyn i stadsplanering Det handlar om att den fortsatta utbyggnaden av Karlstad sker på ett hållbart sätt. Hanteringen av planer och bygglov ska kvalitetssäkras så att behandlingen av översvämningsfrågan blir tydlig och konsekvent. Vi behöver anpassa detalj- och översiktsplaner för att kunna förebygga översvämningsproblem i bostadsområden, på gator och i tekniska försörjningssystem. Organisation och materiell beredskap vid översvämningar Karlstadsregionens räddningstjänstförbund arbetar hela tiden för att se till så att vi har ett bra skydd för översvämningar. Det finns till exempel ungefär 400 meter mobila barriärer samt cirka 5000 sandsäckar på lager. Översvämningssamordnare Vi har sedan 2007 en anställd översvämningssamordnare som på heltid ägnar sig åt översvämningsfrågor. Huvuduppgiften var inledningsvis att höja kunskaps- och ambitionsnivån i Karlstads kommun. Nu går arbetet vidare med olika anpassningsåtgärder för att möta dagens och morgondagens översvämningsproblem. Arbetar tillsammans med kommunerna runt Vänern Som ett resultat av klimat- och sårbarhetsutredningen har kommunerna kring Vänern startat ett samarbete sedan hösten 2007 Det övergripande syftet är att bidra till att hitta en långsiktigt hållbar lösning för Vänerns vattenreglering. Samarbetar med andra länder

Eftersom översvämningar inte bara är ett problem för Karlstad utan även för många andra städer som ligger nära vatten är det viktigt att ta lärdom av andra som står inför samma problematik. Karlstads kommun har därför deltagit i två EU-projekt som går ut på att hitta sätt att hantera översvämningar. Förbättrad information och kommunikation kring översvämningsrisker, samt förebyggande insatser Det är nödvändigt att förbättra information och kommunikation kring översvämningsriskerna. Detta gäller såväl till allmänheten som till exploatörer, verksamhetsutövare samt myndigheter och organisationer. Grundläggande data och information om översvämningar De senaste åren har Karlstads kommun gjort stora insatser för att ta fram grundläggande data och information kring översvämningar. Det finns också erfarenhet av de effekter som uppstått eller riskerat att uppstå vid tidigare översvämningar. Utifrån insamlad data, information och erfarenheter har olika typer av analyser utförts som lett till kunskap och insikt hos både tjänstemän och politiker Tekniska anpassningsåtgärder Karlstads kommun har genomfört och planerar för tekniska anpassningsåtgärder som gör att större hänsyn tas i det dagliga och framtida utvecklingsarbetet med t.ex. vägar, VA-system, elnät och fjärrvärme. Det kan handla om muddring av älven, invallningar och utfyllnader av mark, nya pumpstationer och hantering av dagvatten.