Information från expertgruppen och kommittén för vin 9 december 2015

1(7) Information från expertgruppen och kommittén för vin 9 december 2015 Sammanfattning Röstning om ett förslag till kommissionens genomförandeförordning som ändrar (EG) nr 555/2008 när det gäller tak för förskott på stöd för investering och innovationer inom de nationella stödprogrammen. Förslaget antogs vid röstning. Diskussion om ett arbetsdokument rörande en delegerad akt som ändrar (EG) nr 606/2009 när det gäller oenologiska metoder samt (EG) nr 436/2009 när det gäller registrering av oenologiska metoder i vinregistret. En del medlemsstater var negativa till att en vintillverkningsmetod som godkänts av OIV inte får användas i EU eftersom tillsatsen inte är godkänd av Efsa. Diskussion inför möjligt antagande av en delegerad akt om införande av auktoriserade produktionsprocesser för tillverkare av aromatiserade viner i enlighet med artikel 4.2 i (EU) nr 251/2014. Kommissionen hade tagit bort en del tillsatser och menade att de istället ska tas upp i (EG) nr 1333/2008 om tillsatser. En medlemsstat förklarade att rent generellt är det viktigt att utveckling av produkter och produkters goda kvalitet inte hindras av för detaljerade regler. De tillverkningsprocesser som man får använda för vin borde få användas även för aromatiserade viner inklusive möjligheten att lagra i ek tunnor. Reglerna bör harmoniseras med OIV:s regler. Justering/förenkling av artiklarna 21-49 i (EG) nr 436/2009 och artikel 63 i (EG) nr 607/2009 samt artiklarna 39-49 i (EG) nr 555/2008. Kommissionen ville utsträcka EMCS-systemet till att även omfatta icke alkoholhaltiga vinprodukter som druvjuice samt ta bort möjligheten för små producenter att använda pappersdokument vid handel mellan EU-MS och vid export. Läget rörande det Europeiska referenscentret för kontroll i vinsektorn. Kommissionen presenterade siffror rörande lagerdeklarationer samt uppdatering av skördedeklarationer. Presentation och diskussion rörande förenkling av medlemsstaternas uppgiftsinlämnande genom ISAMM och listor på kommissionens webbplats. Jordbruksverket Vallgatan 8 551 82 Jönköping www.jordbruksverket.se jordbruksverket@jordbruksverket.se

2(7) Diskussion om tillämpningen av ordningen med planteringstillstånd Expertgruppen Alla punkter på expertgruppen faller under Livsmedelsverkets ansvarsområde. 1.1 Diskussion om ändring av förordning (EG) nr 606/2009 rörande oenologiska metoder och förordning (EG) nr 436/2009 rörande registrering av dessa metoder OIV-metoder ska föras in i (EG) nr 606/2009 för att få användas i EU. När det gäller OIV-metoden som tillåter användning av glutation kan den inte tillåtas i EU eftersom det är en tillsats som inte har godkänts av Efsa. För malolaktiska jästaktivatorer däremot ska detta föras in i bilagan med anmärkning om att det måste antecknas i registren om man har använt denna oenologiska metod eftersom det kan finnas risk att den används i bedrägligt syfte. En medlemsstat var positivt inställd till kommissionens förslag. En annan medlemsstat påpekade däremot att nu blir det skillnader i EU-lagstiftningen för vintillverkningsmetoder i EU och internationellt. En medlemsstat var emot att man skulle behöva anteckna i registret att man använt metoden med jäst. När det gäller glutation har den studerats noggrant i OIV och tillsatsen är inte skadlig. En daglig dos på 100 g per dag är inte skadlig och 20 mg/l i vin har ingen påverkan. Kommissionen betonade att man måste följa generell hälsolagstiftning. En medlemsstat var bekymrad över att glutation inte får användas direkt i EU samt ville inte att man ska behöva ange i registren att man använt metoden med jäst. En medlemsstat tackade kommissionen för förslaget och att det var tydligt och korrekt. Kommissionen tackade för kommentarerna och sa rörande anteckning i registren att man kanske kan diskutera detta senare när vi talar om förenkling. När det gäller glutation så används det som tillsats i vin. I förordningen om tillsatser anges att alla tillsatser måste vara godkända av Efsa, OIV:s bedömning är inte tillräcklig här. Glutation finns inte heller beskrivet i OIV:s codex och saknar specifikation eller renhetskriterier, glutation kan alltså inte användas i OIV heller. För tanniner, monoproteinjäst samt ammoniumbisulfit som redan används i EU har de inte blivit godkända eller prövade som tillsats för vin av Efsa ännu men används i vintillverkningen i EU sedan länge. Kommissionen vill nu passa på att ordna upp frågan om tillsatser så att man följer generell lagstiftning. Glutation finns inte heller på marknaden som tillsats för vin ännu. Kommissionen använder detta som ett sorts test-fall och ifrågasatte om medlemsstaterna alls borde godkänna OIV-metoder som inte går att använda i EU. 1.2 Diskussion om eventuellt antagande av delegerad akt rörande etablering av auktoriserade produktions processer vid tillverkning av aromatiserade vinprodukter Kommissionen gick igenom dokumentet och påpekade att man har fått många kommentarer. En del medlemsstater har velat ha oenologiska metoder i (EG) nr 606/2009. Kommissionen menade dock att det inte framgår av förordning (EU) nr

3(7) 251/2014, utan det enda som man ska reglera är tillsatser. Kommissionen poängterade att man inte ska kunna kringgå grund akten genom tillämpningsförordningen. De tillsatser som redan är reglerade i (EG) nr 1333/2008 är de som man ska få använda. Arabic gum t.ex. har nu tagits bort från förslaget och borde istället anges i tillsatsförordningen. När det gäller coupage vill man inte ta upp det i EP för att det återigen ska bli diskussioner som runt rosévin och coupage. När det gäller CO2 och SO2 ska det regleras i tillsatsförordningen istället. Man kan endera godta texten som den står nu eller lägga till sådant som inte är tillsatser. Comité Vin kommer att ha ett möte med DG Sante för att klargöra vad som finns med i tillsatsförordningen när det gäller aromatiserade viner. De tillsatser som inte har angetts ska kunna läggas till där. En medlemsstat förklarade att det rent generellt är viktigt att utveckling av produkter och produkters goda kvalitet inte hindras av för detaljerade regler. De tillverkningsprocesser som man får använda för vin borde få användas även för aromatiserade viner inklusive möjligheten att lagra i ek tunnor. Reglerna bör harmoniseras med OIV:s regler. En medlemsstat höll med om förslaget samt ville ha en länk till Bilaga I 2.b i (EU) nr 251/2014 att man inte ska få använda annat än druvprodukter för om fermentering dvs. inte socker. En medlemsstat hade hoppats på en mer komplett förordning och ville att man ska ange tillsatserna i (EG) nr 1333/2008 här också. När det gäller filtrering och aromatiserade cocktails undrade samma medlemsstat varför är de inte med? När det gäller de alkoholisering i punkt 11 borde det inte vara med här. Det finns redan en förordning om vin och där kan man bara reducera alkoholhalten med 20 % vol. en annan medlemsstat ville ha en så uttömmande reglering som möjligt. En medlemsstat gratulerade kommissionen rörande införande av om fermentering men höll med om tillsatser, t.ex. att man inte får tillsätta äppelcider eller annat utan att man ska begränsa sig. En medlemsstat bad om ett förtydligande när det avser användning av socker vid re fermentering samt ifrågasatte vad ES och DE anfört rörande hänvisning till produkter av vinursprung. Kommissionen svarade rörande lagring i ek tunnor att detta aldrig har använts som en produktionsprocess i vin eller sprit utom då det har specificerats speciellt i förordningen. När det gäller användning av sötningsmedel borde det kunna ordnas genom införande i (EG) nr 1333/2008. Rörande smaksättning/aromatisering med spritdrycker regleras det i (EU) nr 251/2014 och man skulle aldrig kunna märka ut det på det aromatiserade vinet eftersom att reglerna i (EG) nr 110/2008 om sammansatta beteckningar skulle bli aktuella och att då måste all alkohol i det aromatiserade vinet komma från spritdrycken. Kommissionen undrade vart medlemsstaterna vill komma med av alkoholiseringen. När det gäller filtrering av aromatiserade cocktails så har ingen medlemsstat tagit upp detta tidigare. En medlemsstat svarade att man bara ville att man inte ska få de alkoholisera vinet för att sedan tillsätta jordbruksalkohol istället. Kommissionen klargjorde att när det gäller de alkoholiserat vin så får man inte tillsätta alkohol igen samt frågade om detta var ett problem i medlemsstaterna.

4(7) 1.3 Förenklingar i förordningarna (EG) nr 436/2009 (artikel 21-49), (EG) nr 607/2009 (artikel 63) och (EG) nr 555/2008 (artikel 39-54) På detta möte ska man diskutera eventuella förenklingar av artiklarna. Det handlar om artiklarna 21-49 i (EG) nr 436/2009 följedokument vid transporter av vinprodukter, register, behandlingar som ska antecknas i registren, bevarande av register i minst fem år m.m. I artikel 63 i (EG) nr 607/2009 regleras druvsort och årgång för vin utan skyddad beteckning (en del medlemsstater anser att det vore bra att helt ta bort möjligheten att märka ut detta). Artiklarna 39-54 i (EG) nr 555/2008 handlar om kontroll av tullvärde, obligatoriska handlingar vid import, analysrapport, VI 1- dokument, VI 2-dokument, indirekt import m.m. Kommissionen förklarade att man avser att ta fram ett arbetsdokument efter detta möte, nu kommer en genomgång av artiklarna. Art 38 och 39 i (EG) nr 555/2008 - ingen var emot att de tas bort. Art 21-35 i (EG) nr 436/2009 samt 40-54 i 555/2008 om följedokument. En fråga är vilka produkter som täcks av kravet på följedokument och om det är bra att utsträcka kravet även för ingående produkter som druvmust etc. Kan undantaget för små producenter tas bort nu så att de använder EMCS-systemet. En medlemsstat ville ha ett standarddokument för export av vinprodukter. En annan medlemsstat påpekade att de kan bli problematiskt att inkludera även ickealkoholhaltiga produkter i EMCS-systemet eftersom vi inte kontrollerar ickealkoholhaltiga produkter på detta vis, de är inte föremål för punktskatt. En medlemsstat var tveksamma till att ta bort följedokumentet i pappersform och ville inte utsträcka kravet till att gälla även för små producenter inom landet. Kommissionen förtydligade att detta enbart gäller handel mellan medlemsstater och export, det gäller inte handel inom det egna landet. Däremot finns det alltid krav på handelsdokument för alla vintransporter, men inte elektroniska dokument. Kommissionen förslog att det elektroniska dokumentet alltid ska användas som förlaga istället för att olika medlemsstater använder olika dokument. En medlemsstat var inte emot att man utsträcker systemet till must och juice men ville veta om kommissionen bedömt konsekvenserna av detta och kostnader. En medlemsstat ville ha ett förenklat system baserat på ett dokument. EMCS- systemet innehåller problem då man inte kan spåra tillbaka till producenten utan enbart till senaste lagret. När man talar om kontroll vill man skydda konsumenterna och ärliga producenter och därför vill man kunna spåra tillbaka till den ursprungliga producenten. En medlemsstat har många små producenter som inte använder EMCS-systemet. När det gäller druvjuice visste de inte riktigt. Kommissionen påpekade att en del importerande medlemsstater har påpekat att det ofta saknas korrekta handelsdokument för sändningar. Kommissionen påpekade att det inte finns någon förenklad procedur för handel inom EU eller med tredje land. Den förenklade proceduren gäller enbart nationellt. En medlemsstat var direkt beroende av förenklade dokument och särskilt nationellt för direkt försäljningar. Medlemsstaten ville använda sina egna nationella dokument. De ville inte heller föra in druvmust i systemet. En annan medlemsstat använder inte undantaget för små producenter och höll med om att dokumenten måste förenklas. Medlemsstaten undrade hur DGTAXUD skulle hantera icke-skattepliktiga varor som

5(7) druvjuice. En medlemsstat påpekade om EMCS- att det ska användas för ickeskattepliktiga varor är inte ett tekniskt problem, det är politiskt. En medlemsstat betonade att man bör koordinera frågan med DGTaxud. Kommissionen klargjorde att undantaget för små producenter enbart kommer att tas bort för handel inom EU och tredje land men inte nationellt. Att man enbart får använda ett enda system underlättar och kan förhindra bedrägerier. När det gäller ickeskattepliktiga vinprodukter är normalt producenterna redan registrerade i systemet eftersom de producerar vin och därför är detta en förenkling de behöver inte ha några pappersdokument då för just dessa produkter. Ibland är det problem med transporter från små producenter som redan använder EMCS-systemet är att en del medlemsstater även kräver pappersdokument. När det gäller jordbrukspolitik och skattepolitik finns regler i art. 95.5 i (EG) nr 555/2008 att man ska öppna systemet för jordbrukskontroll. Kommissionen vet att en del medlemsstater inte tillämpar detta och vill därför att det kontrolleras att detta fungerar, särskilt eftersom kommissionen avser att kontrollera detta snart. När det gäller VI-dokument ska de anses certifiera kvaliteten på produkten också eller krävs ett särskilt dokument för detta? Ska detta grupperas i ett enda kapitel för att underlätta för operatörerna, frågade kommissionen. En medlemsstat svarade om vin som kommer från tredje land så räcker VI-1 dokumentet för detta. För EU-vin som är ett druvsortsvin kontrollerar man under vilket nummer det handlas som. Medlemsstaten hade vidare problem med druvsortsvin där man köpt druvor från en annan medlemsstat för att tillverka vin i det egna landet det är problem med att kontrollera detta, det är svårt att få tag på certifiering från den medlemsstat där druvorna har odlats. Kommissionen uppmanade medlemsstaterna att kommentera det arbetsdokument som snart kommer att skickas ut. Vinregister Kommissionen ställde frågor till medlemsstaterna om artikel 36-49 i (EG) nr 436/2009 som måste upprätthållas på produktionsplatsen och där olika oenologiska behandlingar registreras samt in- och utgående varor antecknas. Behövs mer subsidiaritet? Kan man reducera innehållet i registren, vad gäller rörande spårbarhet? Borde det vara tillräckligt att producenten ska kunna ha ansvaret för att beskriva vilka processer som vinet undergått? En medlemsstat höll med om att de specifika reglerna om vad man ska ange i registren ska göras mer generella. Producenterna behöver dokumentera vad de gör, men de kan vilja göra det på sitt eget vis. Två medlemsstater ville inte att man ska göra nationella system, de vill ha lika villkor. Man kan förenkla vissa artiklar möjligen, men det är viktigt med ett EU-system för vinregistren. En medlemsstat var för förenkling. En medlemsstat ville behålla reglerna för vinregistren och ansåg inte de kan ersättas av en generell spårbarhetsregel. En medlemsstat påpekade att artikel 38 i (EG) nr 436/2009 är gammalmodig- nuförtiden har man detta i sina datorer. Det är information som behövs för handel inte för kontroll. Registrering rörande oenologiska metoder skulle kunna registreras i anslutning till reglerna om oenologiska metoder. Kommissionen

6(7) påpekade att en del av förenklingen är att alla tillämpningsförordningar ska slås ihop i delegerade- och genomförande akter. Kommissionen påpekade att registren redan är anpassade för att användas i datorer. Den 26 januari nästa år kommer den nya designen av nya lagstiftningen att presenteras. När det gäller notifikationer kommer det att diskuteras senare. Kommissionen har inte alla referenser för detta ännu. Det diskuteras för närvarande i EP och rådet huruvida vinkontroll ska införas i den vanliga livsmedelskontrollen. De specifika elementen kommer dock att behållas inom DG Agri. Kontrollsystemet kommer att möjliggöra kommunikationer mellan behöriga myndigheter på ett parallellt plan i olika medlemsstater. En databas för bedrägerier kommer att upprättas och kontroll på begäran av annan medlemsstat kommer att möjliggöras. Kommissionen informerade om nästa möte i januari då kommer traditionella termer att diskuteras. 1.4 Övriga frågor Inga övriga frågor diskuterades. Kommittén Punkterna 1.1, 2.2 och 2.4 på kommittén faller under Jordbruksverkets ansvarsområde, resterande punkter faller under Livsmedelsverkets ansvarsområde. 1. Frågor som kan gå till omröstning 1.1 Nationella stödprogram Presentation och eventuell röstning om ändring av förordning (EG) nr 555/2008 rörande maxtaken för förskott för stöd för investeringar och innovationer inom ramen för stödprogrammen i vinsektorn. Artikel 19.2 och 20c.2 fastställer vad som idag gäller för förskottsutbetalningar för stöd för innovationer respektive investeringar. Förslaget innebär att förskott får ges för 50 % av stödet, inte för 20 % som är grundregeln idag. För åren 2013-2015 har det dock varit tillåtet att öka förskotten till 50 %. Båda artiklarna föreskriver att den sökande ställer en säkerhet motsvarande 110 procent av förskottet. Den regeln har inte ändrats. Förslaget antogs vid röstning. 2. Vin 2.1 Lägesrapport om kontroller i vinsektorn ERC-CWS (kommissionens laboratorie) ordförande redogjorde för verksamheten som innebär bl.a. analyser av kontroll av vattentillsats och chapitalisering av juice och vin. Det finns även data för olika viner i EU:s olika vinodlingszoner. Man avser att kunna

7(7) reducera tiden för förfrågningar om misstänkta viner från medlemsstaternas referens laboratorier när det gäller isotopmätningar av vin. Det finns en on-line EU databank. En medlemsstat frågade om misstänkta viner och autentiska viner. Är inte problemet egentligen att vinerna inte kommer från det geografiska område som det anges? Kommissionen svarade att en del analyser blir mycket kostsamma. En medlemsstat ansåg att systemet om isotopiska data och tolkningen av dessa data är svårtillgängligt. I samma medlemsstat har man inte i något fall kunnat bevisa något i domstol enbart baserat på isotopanalyser. Det är viktigt att data är konfidentiella. Medlemsstaten är emot att data ska publiceras. ERC-CWS förklarade att de känner till att detta är en mycket känslig fråga. En möjlighet kan vara att man rapporterar till den aktuella medlemsstaten, att data ryms inom visst intervall eller att man kommunicerar med medlemsstater mer i detalj. En medlemsstat sa att det varit med i detta samarbete i mer än 10 år men var missnöjda med att arbetet gått så långsamt. Medlemsstaten var beredd att organisera möten i syfte att arbetet snabbas upp. 2.2 Marknadssituationen för vin Kommissionen presenterade siffror rörande lagerdeklarationer samt uppdatering av skördedeklarationer. Det är viktigt att veta hur mycket vin som finns i lager innan det nya vinet omsätts. 2015 var lager på produktionsnivå 104 044 miljoner hektoliter. Lagren har minskat på denna nivå med drygt 4 %. I handeln är lagren för innevarande år 58 864 miljoner hektoliter och det är en ökning med drygt 5 %. 2.3 Diskussion om revidering av listor i vinsektorn som publiceras på kommissionens hemsida Sverige var inte kvar på mötet. 2.4 Ordningen för tillstånd för plantering av vinstockar Sverige var inte kvar på mötet. Sverige omfattas inte av detta regelverk. 2.5 Övriga frågor Sverige var inte kvar på mötet.