NISSANS VATTENVÅRDSFÖRBUND RECIPIENTKONTROLLEN 23 Medins Sjö- och Åbiologi AB Mölnlycke 23-5 - 7 Ulf Ericsson Iréne Sundberg
Recipientkontrollen i Nissan 23 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 5 UNDERSÖKNINGARNAS OMFATTNING OCH METODIK... 6 PROVTAGNINGSSTATIONER OCH FREKVENS... 6 UNDERSÖKNINGSMOMENT OCH METODER... 6 UTVÄRDERING... 1 RESULTAT... 12 NEDERBÖRD OCH TEMPERATUR... 12 NÄRINGSÄMNEN/EUTROFIERING... 13 SYRETILLSTÅND OCH SYRETÄRANDE ÄMNEN... 19 LJUSFÖRHÅLLANDEN... 2 SURHETSTILLSTÅND... 23 METALLER... 23 REFERENSER... 26 BILAGA 1. Resultat lokal för lokal. BILAGA 2. Vattenkemiska analyser, rinnande vatten (L1). BILAGA 3. Vattenkemiska analyser, sjöar (L2). BILAGA 4. Vattenkemiska analyser, rinnande vatten metaller (L3). BILAGA 5. Kemiska analyser av metaller i vattenmossa (rinnande vatten). BILAGA 6. Vattenkemiska analyser i PMK-punkten. BILAGA 7. Vattenföring och transportberäkningar. BILAGA 8. Bedömning av vattenkemi och metaller. Beskrivning av parametrar och bedömningsgrunder. BILAGA 9. Bottenfauna i rinnande vatten. Metoder, lokalbeskrivningar och artlistor. BILAGA 1. Bottenfauna i sjöars litoral. Metoder, lokalbeskrivningar och artlistor. BILAGA 11. Bottenfauna i sjöars profundal. Metoder, lokalbeskrivningar och artlistor. BILAGA 12. Växtplankton i sjöar. Bedömningsgrunder, metoder, fältprotokoll, artlistor och resultat. BILAGA 13. Påväxtundersökningar i rinnande vatten. Bedömningsgrunder, metoder, resultat och artlistor. BILAGA 14. Vattenkemiska analyser i Hallands läns kalkeffektuppföljning. BILAGA 15. Vattenkemiska analyser i Jönköpings läns kalkeffektuppföljning. 3
Recipientkontrollen i Nissan 23 INLEDNING Nissan har sina källflöden på det småländska höglandet, cirka 5 kilometer väster om Taberg. Efter cirka 2 mil och omkring 315 meters fallhöjd rinner Nissan ut i Laholmsbukten vid Halmstad. Avrinningsområdet omfattar totalt 2 68 km 2. Huvuddelen av arealen utgörs av skogsmark men cirka 5 % utgörs av sjöar och cirka 6 % av jordbruksmark. Till Nissan rinner tre större biflöden, Anderstorpsån, Färgån och Kilan. Ett flertal kommunala reningsverk, pappersbruket i Hyltebruk samt flera andra industrier, bland annat ytbehandlingsindustrier, har utsläpp till Nissan. Redan på 192 - talet var Nissan kraftigt förorenad men genom strukturomvandlingar i industrin och en effektiv rening av utsläppen har vattenkvaliten förbättrats avsevärt sedan början av 197 - talet. Förutom påverkan från utsläpp är vattendraget påverkat av reglering och utnyttjas för kraftproduktion. Nissans vattenvårdsförbund, som bildades 196, samordnar vattenkontrollen i Nissans vattensystem. Förbundets medlemmar består huvudsakligen av berörda kommuner samt av de industrier som har intresse av att bevaka vattenkvaliteten i Nissan. Det nu gällande kontrollprogrammet som fastställdes 1992-12-22 har reviderats vid ett flertal tillfällen, senast 1998-6-22. Programmet är utformat enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (SNV 1986:3) och den huvudsakliga målsättningen med undersökningarna är att, i en regional skala, beskriva recipientens tillstånd och att beräkna transporter av enskilda ämnen från vattensystemets olika grenar. Vattenvårdsförbundet har givit i uppdrag åt Medins Sjö- och Åbiologi AB att i samarbete med Alcontrol sköta provtagning, analys och utvärdering under treårsperioden 22-24. Alcontrol ansvarar för de kemiska analyserna och Medins Sjö- och Åbiologi AB ansvarar för biologiska analyser, provtagning och utvärdering av resultaten. Vid utvärderingen har också resultaten från den PMK-punkt som finns i Nissan och som provtas i Naturvårdsverkets regi använts. Resultat från länens kalkeffektkontroll har också använts vid utvärderingen. Denna rapport redovisar resultaten från de undersökningar som genomförts under 23. Efter ett inledande metodavsnitt sammanfattas resultaten i en övergripande resultatdel. Här redovisas också transporter av näringsämnen och metaller. I bilaga 1 presenteras resultaten för varje provpunkt var för sig. Här sammanfattas och utvärderas resultaten från alla undersökningstyper vid varje provpunkt. Samtliga primärdata från undersökningarna år 23 presenteras i bilagor i slutet av rapporten. 5
Recipientkontrollen i Nissan 23 UNDERSÖKNINGARNAS OMFATTNING OCH METODIK PROVTAGNINGSSTATIONER OCH FREKVENS Under året har det skett provtagning i 35 provpunkter i rinnande vatten och i 1 provpunkter i sjöar (tabell 2 och figur 1). Av tabell 2 framgår också vilken typ av provtagning som genomförts på respektive station. I rinnande vatten har den vattenkemiska provtagningen skett varannan månad, med start i februari varje år, förutom vid fyra stationer i Nissans huvudfåra (provpunkt 1, 2, 5 och 8) som provtagits varje månad. Den nedersta stationen i Nissan (provpunkt 1) är en PMKprovpunkt och provtagning har där skett i Naturvårdsverkets regi. Provtagning för metallhaltsbestämning i vattenmossa utfördes vid 22 provlokaler under augusti - oktober. Vid 11 av lokalerna provtogs vattenmossa även i april - maj. Bottenfaunan i rinnande vatten undersöktes på fyra lokaler i oktober - november. Påväxtundersökningar har utförts årligen på två lokaler (2 och 8) i augusti. Metallhaltsbestämning i fisklever (gädda) skulle gjorts på fyra lokaler (2, 5, 8 och 115) i april. Lågt vattenstånd under lektiden gjorde dock att ingen fisk kunde fångas. Nya försök kommer att göras kommande år. I sjöarna har vattenkemisk provtagning genomförts årligen vid två tillfällen, april och augusti. Bottenfauna i sjöars profundal och litoral undersöktes i 8 sjöar under oktober och november. Växtplanktonprover togs i sex av sjöarna vid augustiprovtagningen. UNDERSÖKNINGSMOMENT OCH METODER Den vattenkemiska provtagningen i rinnande vatten (L1) har omfattat vattentemperatur, konduktivitet, ph, alkalinitet, TOC, grumlighet (FNU), färgtal, syrgas, syrgasmättnad, nitrat/nitrit-kväve (NO 3/2 ), totalkväve (N), totalfosfor (P). Vid två av lokalerna analyserades även ammonium (NH 4 ) och bor (B). Metaller i vatten (L3) analyserades vid fyra lokaler. De analyserade metallerna var aluminium (Al), labilt (jonbytt) aluminium, kadmium (Cd), krom (Cr), koppar (Cu), nickel (Ni), bly (Pb), zink (Zn), kobolt (Co) och kisel (Si). Provtagningen har skett i enlighet med BIN SR 11 (SNV Rapport 318, 1986) och analyser i enlighet med gällande SIS-normer (tabell 1). I sjöarna har den vattenkemiska provtagningen (L2) omfattat vattentemperatur (profil), siktdjup, konduktivitet, grumlighet (FNU), Absorbans, ph, alkalinitet, färgtal, TOC, syrgas (profil), syrgasmättnad (profil), totalkväve, totalfosfor, nitrat/nitrit-kväve (NO 3/2 ), ammonium (NH 4 ), magnesium (Mg), natrium (Na), kalium (K), kalcium (Ca), klorid (Cl), sulfat (SO 4 ) och klorofyll a. Även här har provtagningen skett i enlighet med BIN SR 11 (SNV Rapport 318, 1986) och analyser i enlighet med gällande SIS-normer (tabell 1). 6
Recipientkontrollen i Nissan 23 Tabell 1. Analysmetoder för vattenkemiska parametrar och metaller i vattenmossa. Parameter Metod Parameter Metod Vattenkemi Konduktivitet SSEN 27888-1 Magnesium (Mg) Std. Meth. 312 A-B ph SS28122-2 mod. Natrium (Na) Std. Meth. 312 A-B Alkalinitet SSEN 9963-2 Kalium (K) St. meth. 312 A-B Grumlighet (FNU) SS28125-2 Kalcium (Ca) St. meth. 312 A-B TOC SS28199-1 Klorid (Cl) EPA 3. Färgtal SSEN 7887-1 Sulfat (SO4) EPA 3. Ammoniumkväve (NH4) SCALAR 155-2 Kisel (Si) Std. Meth. 312 A-B Nitratkväve (NO2/3) SS28133-2 mod Koppar (Cu) EPA 2.8 mod Totalkväve (N) SS28131-1 mod Krom (Cr) EPA 2.8 mod Totalfosfor (P) SSEN 1189-6 mod Kadmium (Cd) EPA 2.8 mod Syrgas (O2) SSEN25814 Nickel (Ni) EPA 2.8 mod Klorofyll A SS28146-1 Bly (Pb) EPA 2.8 mod Aluminium (Al) SS2821-1 mod Zink (Zn) Std. Meth. 312 A-B Aluminium, labilt (Al) SNV 3316, 315 ITM Bor (B) Std. Meth. 312 A-B Vattenmossa Koppar (Cu) SSEN-ISO 11885-1 Zink (Zn) SSEN-ISO 11885-1 Krom (Cr) EPA 62 mod Arsenik (As) EPA 62 mod Kadmium (Cd) SSEN-ISO 11885-1 Kvicksilver (Hg) SS28175-1 Nickel (Ni) SSEN-ISO 11885-1 Järn (Fe) SSEN-ISO 11885-1 Bly (Pb) EPA 62 mod Kobolt (Co) SSEN-ISO 11885-1 Provtagning av vattenmossa för metallhaltsbestämning genomfördes i enlighet med BIN VR21 (SNV Rapport 318, 1986). Analyserna av kvicksilver (Hg), arsenik (As), järn (Fe), koppar (Cu), krom (Cr), kadmium (Cd), nickel (Ni), bly (Pb), Kobolt (Co) och zink (Zn) gjordes i enlighet med gällande SIS-normer (tabell 1). Bottenfaunaundersökningar har genomförts i rinnande vatten och sjöars litoral enligt SS -EN 27 828 och enligt Naturvårdsverkets handbok för miljöövervakning. Vid provtagningen har 5 separata prov tagits på varje lokal. Som ett komplement samlades även ett kvalitativt sökprov in. Artbestämningen drevs minst till den nivå som anges i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet (rapport 4913 och 4921). Bottenfaunaundersökningar har genomförts i sjöars profundal enligt SS 2819 och enligt Naturvårdsverkets handbok för miljöövervakning. Vid provtagningen har 1 separata prov tagits på varje lokal. Artbestämningen drevs minst till den nivå som anges i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet (rapport 4913 och 4921). Växtplanktonundersökningen genomfördes enligt BIN PR 6 (Naturvårdsverket rapport 318,1986). Artsammansättningen har bestämts (PR 61) liksom total biomassa samt biomassa av olika arter (PR 66). Artsammansättningen, individantal och biomassa bestämdes från ett samlingsprov från fem lokaler centralt i sjön. På varje lokal togs prov i tvåmetersskikt ner till språngskiktet. 7
Recipientkontrollen i Nissan 23 Tabell 2. Provtagningsstationer 22. L1 = vattenkemi i rinnande vatten, L2 = vattenkemi i sjö, L3 = utökad vattenkemi (metaller), Mv = metaller i vattenmossa, B = bottenfauna i rinnande vatten, På = påväxt och Pl = planktiska alger. Vattendrag Nr Lokal Karta Koordinater Provtyp Nissan Nissan 1 Slottsmöllan PMK 4C NV 628879/13232 L1,L3,B Nissan 2 Nedströms Oskarström 4C NO 62986/13271 L1,L3,Mv,B,På Nissan 3 Bro vid Fröslida 5C SO 6386/133214 L1 Nissan 4 Nyebro 5C SO 631535/133392 L1 Nissan 5 Spångabron 5C SO 63176/133582 L1,Mv,B Nissan 6,1 1 km uppstr Glassbod. 5C SO 63188/13397 L1 Nissan 7 Uppströms Hyltebruk 5C SO 63223/134548 L1 Nissan 8 Nedströms Skeppshult 5D NV 63345/13535 L1,L3,Mv,B,På Nissan 8,1 Uppstr Smålandsstenar 5D NV 63443/13573 L1,Mv Nissan 9 Nedströms Gislaved 6D SV 63514/13631 L1,Mv Nissan 1 Uppströms Gislaved 6D SV 63595/13644 L1 Södra Gusjön 11 6D SV 636365/136695 L2,Pl,Pf,Li Nissan 12 Nedstr N. Unnaryd 6D NO 63862/13757 L1 Nissan 14 Uppströms Ryd 7D SO 64398/13859 L1 Sennan Sennan 11 Före inflödet i Nissan 4C NO 62976/13271 L1,Mv Lillån Lillån 31 Före inflödet i Nissan 5C SO 63161/133355 L1,Mv Kilan Kilan 41 Bro Gustavsb. kraftv. 5C SO 63178/1335 L1,Mv Österån 42 Österån, nedstr ARV 5C NO 632975/13444 L1 Västerån 43 Strömmen 5C NO 633/13374 L1 Hestrasjön 44 5C NO 633573/134452 L2 Västerån 45 Oakullen 5C NO 634135/13472 L1 Majsjön 46 6D SV 635425/13529 L2,Pl,Pf,Li Klubbån Skvallran 51 Bro vid Brunnsberg 5C SV 631935/13434 L1,L3,Mv Skvallran 55 Uppstr Bårabo dep.anl 5C SO 631975/13457 L1,L3 Färgån Södra Färgen 61 5C SO 63139/134951 L2,Pl,Pf,Li Fjällen 62 5D SV 631638/135527 L2,Pl,Pf,Li Jällunden 63 5D NV 63263/13595 L2,Pl,Pf,Li Anderstorpsån Anderstorpsån 111 Före inflödet i Nissan 5D NV 6347/13642 L1,L3,Mv Anderstorpsån 112 Nedströms Anderstorp 6D SV 6354/13673 Mv Töråsbäcken 113 Anderstorp 6D SV 6352/13692 Mv Anderstorpsån 114 Uppströms Anderstorp 6D SV 6353/13688 L1,Mv Hären 115 6D SV 6355/137465 L2,Pl,Pf,Li Skaftån 116 Före inflödet i Hären 6D SV 63552/1375 Mv Götarpsån 117 Nedströms Gnosjö 6D SO 63581/13752 L1,L3,Mv Flybäcken 118 Skärvsjö 6D SO 63653/1382 Mv Götarpsån 119 Nedströms Åsenhöga 6D SO 6364/1376 L1,Mv Getbäcken 111 Före inflödet i Hären 6D SV 63572/137355 Mv Hylteån Hylteån 121 Nedströms Isaberg 6D SV 6668/13676 L1,Mv Källerydsån Källerydsån 131 Nedströms Nissafors 6D SV 63669/136915 L1,Mv Källerydsån 132 Dummebäcken 6D SV 63648/13728 L1,Mv Västerån Västerån 141 Bro vid Skogfors ref pkt 6D NV 63778/13735 L1,Mv,B Lagmanshagasjön 142 6D NV 63825/136915 L2,Pf,Li Valån Norra Vallsjön 151 6D SO 637445/13775 L2,Pf,Li Svanån 8
Recipientkontrollen i Nissan 23 14 # # 171 12 # 161# 142 # 141 # # 151 45 # 44 # 43 42 # # 7 HYLTEBRUK # 41 # # # # 5 6 55 51 31 # 4 61 # # 46 # 8 # 62 131 # 132 # # 118 11 # # 119 1 GNOSJÖ # 111 # GISLAVED # 117 114 # 116 # 9 # ANDERSTORP ## 113 115 # 8,1 63 # # 111 112 SMÅLANDSSTENAR # 3 OSKARSTRÖM 2 # 11 # 1 HALMSTAD Figur 1. Schematisk karta över provpunkternas läge i Nissans avrinningsområde. Lokalernas namn framgår av tabell 2. 9
Recipientkontrollen i Nissan 23 Påväxtundersökningen i rinnande vatten genomfördes i enlighet med BIN RR 6 (Naturvårdsverket rapport 319, 1986). Analysen gjordes på såväl levande som konserverat material. UTVÄRDERING Rapportering och utvärdering har i huvudsak följt de råd och riktlinjer som Naturvårdsverket ställt upp (Naturvårdsverket 4913, 492, 3627, 3628, 86:3, 4147). Vid klassning av tillstånd och bedömning av avvikelse för vattenkemiska parametrar och metaller har medelvärden, medianvärden respektive minvärden använts på värden från de tre senaste åren enligt tabell 3. Naturliga bakgrundshalter för avvikelseklassningen av fosfor, kväve och alkalinitet har erhållits från länsstyrelserna i Jönköpings och Hallands län tabell 4. Alla kemiska grunddata finns redovisade i bilagorna 2-6. En mer detaljerad beskrivning av vilka gränsvärden som använts för tillståndsklassningarna finns i bilaga 8. Transporter och arealförluster av totalfosfor, totalkväve, nitratkväve och TOC samt i förekommande fall metaller har beräknats där det finns tillförlitliga vattenföringsuppgifter. Vid de provpunkter där dygnsmedelvärden för vattenföringen finns tillgängliga har transporterna beräknats enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (rapport 4913). I övriga provpunkter har beräkningarna gjorts med veckomedelvärden på vattenföringen (PULS-data). Data finns redovisade i bilaga 7. Bottenfaunaundersökningar har genomförts på sammanlagt 4 lokaler i rinnande vatten och i 9 sjöar. Primärresultat redovisas i bilaga 9-11. Proverna har analyserats och bedömts i enlighet med Svensk och europeisk standard (SS EN 27828 respektive SS 2819), enligt Naturvårdsverkets handbok för miljöövervakning, enligt Medin mfl 2 samt enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet (sjöar och vattendrag). Undersökningar av planktiska alger har gjorts i sex sjöar. Analysförfarande och bedömningsgrunder redovisas tillsammans med 23 års artlistor i bilaga 12. Tabell 3. Beräkningsgrunder för tillståndsklassning och bedömning av påverkansgrad. Parameter Värde Parameter Värde Tot-P Medel 1-3 Grumlighet Medel 1-3 Tot-N Medel 1-3 Siktdjup Medel 1-3 Tot-N/tot-P kvot Medel 1-3 Alkalinitet Median 1-3 Arealförlust tot-p/n Medel 1-3 ph Median 1-3 Syre Min 1-3 Metaller i vatten Medel 1-3 TOC Medel 1-3 Metaller i vattenmossa Medel 1-3 Färg Medel 1-3 1
Recipientkontrollen i Nissan 23 Tabell 4. Naturliga bakgrundshalter av fosfor, kväve och alkalinitet. Värdena är framräknade av länsstyrelserna i Hallands och Jönköpings län. Nr Fosfor Kväve Alk. Nr Fosfor Kväve Alk. (µg/l) (mg/l) (mekv/l) (µg/l) (mg/l) (mekv/l) 1 19,3,32 46 7,3,1 2 19,3,32 51 3,4,25 3 19,3,32 55 3,4,25 4 18,3,28 61 6,26,18 5 18,3,28 62 6,24,15 6,1 17,3,27 63 6,23,18 7 17,3,25 111 17,29,25 8 15,3,25 112 17,29,25 8,1 15,3,25 114 17,29,25 9 12,3,25 115 11,29,25 1 12,3,25 117 17,29,2 11 12,3,25 119 17,29,2 12 12,3,25 121 16,29,25 14 12,3,25 131 14,3,25 11 14,23,2 132 14,3,25 31 16,25,23 141 15,32,25 41 18,3,25 142 8,3,2 42 21,33,25 151 6,23,1 43 16,29,2 161 5,22,1 44 12,3,2 171 15,32,25 45 14,29,2 Undersökningar av påväxt har gjorts av Amelie Jarlman, Alcontrol. Analysförfarande och bedömningsgrunder redovisas tillsammans med lokalbeskrivningar och 23 års artlistor i bilaga 13. I bilaga 14 och 15 redovisas kemidata från kalkeffektuppföljningen i Hallands respektive Jönköpings län. Utsläppsdata från större punktkällor skulle egentligen ha redovisats. Data från länsstyrelserna har dock inte gått att få fram i tid för denna rapport. 11
Recipientkontrollen i Nissan 23 RESULTAT NEDERBÖRD OCH TEMPERATUR Uppgifter om nederbörd och temperatur har hämtats från en väderstation (Torup) belägen inom Nissans avrinningsområde (SMHI, Väder och Vatten 23). Torup ligger i den södra delen av avrinningsområdet. I figur 2 och 4 redovisas månadsnederbörden och månadstemperaturen för 23 samt månadsmedelvärden för perioden 1961-199. I figur 3 redovisas månadsmedelflödet i PMK-punkten längst ner i Nissan för 23 samt för perioden 1993-23. Under 23 var temperaturen relativt normal under vinter, vår och försommar. Det sista halvåret var dock varmare än normalt utom under oktober som var ovanligt kall. År 23 avvek nederbörden från det normala under flertalet månader. Särskilt regnrika var april, maj, juni och december. Februari och mars samt augusti till oktober var särskilt nederbördsfattiga. Den stora nederbörden under våren och försommaren resulterade i Nederbörd (mm) 2 15 1 5 Torup 23 Torup medel (1961-199) 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 Månad Figur 2. Nederbörd per månad under 23 och medelnederbörd under perioden 1961-199 vid Torup. Flöde (m 3 /s) 15 1 Nissan (23) Nissan (1993-23) 5 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 Månad Figur 3. Månadsmedelflöde i PMK-punkten 1 Nissan (Slottsmöllan) under 23 och perioden 1993-23. 12
Recipientkontrollen i Nissan 23 Temperatur ( C) 2 Torup 23 Torup medel (1961-199) 1-1 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 Månad Figur 4. Medeltemperatur per månad under 23 och medeltemperatur under 1961-199 vid Torup. Vattenföring (m 3 /s) 12 1 8 6 4 2 Flöde Provtagning 1 4 8 12 16 2 24 28 32 36 4 44 48 52 Vecka nr Figur 5. Provtagningstillfällen under 23 i förhållande till uppmätt fl öde vid provpunkt 2 i Nissan. ovanligt höga flöden i maj och och juli (figur 3). Övriga månader var flödena lägre än vad som varit normalt sedan 1993. Som helhet var medelflödet vid provpunkt 1 i Nissan 25,5 m 3 /s vilket är betydligt lägre än medelvärdet för de senaste åren (1993-23) som är 41,2 m 3 /s (figur 9). Provtagningen 23 har i flera fall skett vid tidpunkter före eller efter flödestoppar (figur 5) vilket innebär att de transportberäkningar som utförts 23 sannolikt underskattar den verkliga årstransporten för flödesberoende parametrar. NÄRINGSÄMNEN/EUTROFIERING Tillstånd och avvikelse Kemi Näringstillståndet i sjöar och vattendrag kan klassas utifrån halten av totalfosfor i vattnet. Den klassning som gjorts utifrån medelvärden under perioden 2-23 redovisas i bilaga 1 och i figur 6. Halterna av fosfor ökar i allmänhet ju längre ner i vattensystemet 13
Recipientkontrollen i Nissan 23 Tabell 5. Bedömning av påverkan och tillstånd 23 med avseende på näringsämnen/organisk belastning vid de biologiska undersökningarna i rinnande vatten och i sjöar. Vattendrag Bottenfauna Påväxt påverkan tillstånd påverkan Nissan 1 Nissan ingen eller obet. 2 Nissan ingen eller obet. näringsfattigt svag 5 Nissan ingen eller obet. 8 Nissan näringsfattigt ingen eller obet. Västerån 141 Västerån ingen eller obet. Sjö Profundalfauna Litoralfauna Planktiska alger tillstånd påverkan tillstånd påverkan Nissan 11 S. Gussjön måttl. näringsrikt ingen eller obet. näringsfattigt svag Kilan 46 Majsjön måttl. näringsrikt ingen eller obet. näringsfattigt tydlig Färgån 61 Södra Färgen måttl. näringsrikt ingen eller obet. måttl. näringsrikt tydlig 62 Fjällen måttl. näringsrikt ingen eller obet. näringsfattigt svag 63 Jällunden måttl. näringsrikt ingen eller obet. måttl. näringsrikt tydlig Anderstorpaån 115 Hären måttl. näringsrikt ingen eller obet. måttl. näringsrikt tydlig Västerån 142 Lagmanshagasjön måttl. näringsrikt ingen eller obet. Valån 151 N Vallsjön måttl. näringsrikt ingen eller obet. Svanån 161 Rassjön måttl. näringsrikt ingen eller obet. man kommer, med en ökande näringsrikedom och ökad biologisk produktion som följd. Detta är till stor del en följd av att vattendraget hela tiden tillförs näringsämnen från ett allt större avrinningsområde. Jämfört med de naturliga bakgrundshalter som framräknats av respektive länsstyrelse är halten av totalfosfor förhöjd vid flera provpunkter. Vid de flesta lokalerna är dock halten endast obetydligt eller tydligt förhöjd (mindre än dubbla bakgrundshalten). Kraftigt förhöjda halter har dock mätts upp i en av de undersökta sjöarna, Hestrasjön (44) där avvikelsen är stor. Belastningen av luftburna kväveföreningar är stor i sydvästra Sverige. Detta märks tydligt i undersökningsresultaten, med höga eller mycket höga totalkvävehalter vid de flesta provpunkter i vattensystemet (bilaga 1 och figur 7). Jämfört med naturliga bakgrundshalter är också avvikelsen stor eller mycket stor på de flesta håll. Särskilt höga kvävehalter finns nedströms lokala utsläppskällor som flera kommunala reningsverk och nedströms deponeringsanläggningar, till exempel nedströms, Bårabo deponi (51, Skvallran), Gnosjö avloppsreningsverk (117, Götarpsån) och Gnosjö slamtipp (132, Dummebäcken). 14
Recipientkontrollen i Nissan 23 Fosfortillstånd i Nissans avrinningsområde, treårsmedelvärden 21-23 #S #S #S #S #S #S #S OSKARSTRÖM #S #S HALMSTAD #S #S #S #S #S #S #S #S HYLTEBRUK #S #S #S #S #S#S #S #S #S #S #S #S #S #S GNOSJÖ #S #S GISLAVED #S #S#S ANDERSTORP SMÅLANDSSTENAR #S #S #S #S #S Totalfosfor Låga halter Måttligt höga halter Höga halter Mycket höga halter Extremt höga halter Figur 6. Näringstillstånd med avseende på medelhalten av totalfosfor (21-23) i Nissans avrinningsområde. 15
Recipientkontrollen i Nissan 23 Kvävetillstånd i Nissans avrinningsområde, treårsmedelvärden 21-23 #S #S #S #S #S #S #S OSKARSTRÖM #S #S HALMSTAD #S #S #S #S #S #S #S #S HYLTEBRUK #S #S #S #S #S#S #S #S #S #S #S #S #S #S GNOSJÖ #S #S GISLAVED #S #S#S ANDERSTORP SMÅLANDSSTENAR #S #S #S #S #S Totalkväve Låga halter Måttligt höga halter Höga halter Mycket höga halter Extremt höga halter Figur 7. Tillståndet med avseende på medelhalten av totalkväve (21-23) i Nissans avrinningsområde. 16
Recipientkontrollen i Nissan 23 171 P-tot N-tot Älgån,16 9,8 12 P-tot N-tot,82 41,4 141 P-tot N-tot Västerån,37 21,7 131 P-tot N-tot 121 P-tot N-tot Hylteån Källerydsån,11 7,,25 17,9 117 P-tot N-tot 9 P-tot N-tot,71 34,3 4,3 243 111 Anderstorpaån 8 P-tot N-tot 7, 332 P-tot N-tot 1,45 4,7 45 P-tot N-tot 7 P-tot N-tot,67 29,8 7,5 34 43 P-tot N-tot 1,26 56,1 5 P-tot N-tot 12,4 463 41 P-tot N-tot Kilan 2,13 99 31 P-tot N-tot Lillån,17 12,5 2 P-tot N-tot 16,1 64 Sennan 1 P-tot N-tot 18,8 84 11 P-tot N-tot,3 23,5 Nissan Figur 8. Schematiskt diagram över medeltransporten (ton/år) av totalfosfor och totalkväve i Nissans huvudfåra samt i de nedre delarna av de större bifl ödena 23. Biologi Ett flertal typer av biologiska undersökningar har genomförts under året, bl a med syftet att bestämma tillstånd och påverkan av näringsämnen. I rinnande vatten har bottenfaunan under året undersökts vid 4 provstationer och påväxtalger vid två stationer. Bottenfaunan bedömdes vara ej eller obetydligt påverkad av näringsämnen/organisk belastning vid alla 17
Recipientkontrollen i Nissan 23 Ton/år 8 P-tot 6 4 2 197 1975 198 1985 199 1995 2 25 Ton/år 2 N-tot 15 1 5 197 1975 198 1985 199 1995 2 25 Ton/år NO 23 8 6 4 2 197 1975 198 1985 199 1995 2 25 m 3 /år 8 Vattenföring 6 4 2 197 1975 198 1985 199 1995 2 25 Figur 9. Transporter (punkter) av totalfosfor, totalkväve och nitrat/nitritkväve samt vattenföring i provpunkt 1 Nissan 1972-23. Linjen visar glidande treårsmedelvärde. lokaler (tabell 5). Påväxtundersökningarna indikerar ett näringsfattigt tillstånd vid båda provpunkterna. En svag föroreningspåverkan bedöms dock föreligga vid punkt 2 i Nissan (tabell 5). Nio av sjöarna har undersökts med avseende på bottenfaunan i litoralen och profundalen. I samtliga fall bedöms sjöarna som måttligt näringsrika och som ej eller obetydligt påverkade av näringsämnen/organiskt material (tabell 5). I sex av sjöarna har undersökningar av planktiska alger genomförts. Planktonsamhällena indikerar näringsfat- 18
Recipientkontrollen i Nissan 23 tiga till måttligt näringsrika förhållanden i sjöarna (tabell 5). Jämfört med ursprungliga förhållanden bedöms påverkansgraden vara svag till tydlig. Transporter Transportberäkningar för totalfosfor, totalkväve och nitrat + nitritkväve samt beräkningar av arealförluster har genomförts i sju punkter i Nissans huvudfåra och i de nedre delarna av de större biflödena (bilaga 7). Transporten för 23 av fosfor och kväve redovisas i figur 8. Närmast mynningen till Kattegatt, provpunkt 1, har årstransporten i medeltal (1972-23) varit 36,3 ton för totalfosfor, 1 159 ton för totalkväve och 463 ton för nitrat+nitrit. Under 23 har ca 18,8 ton totalfosfor och 84 ton totalkväve transporterats förbi provpunkt 1 (figur 8 och 9). Transporten av näringsämnen har alltså varit förhållandevis låg under året. Den låga transporten beror huvudsakligen på en ovanligt låg vattenföring under 23 (figur 9). När det gäller fosfortransporten är förklaringen också att det finns en trend med sjunkande fosforhalter i de nedre delarna av Nissans huvudfåra (bilaga 1). SYRETILLSTÅND OCH SYRETÄRANDE ÄMNEN Tillstånd och avvikelse Låga syrgashalter i sjöars bottenvatten kan vara ett tecken på en för hög tillförsel av näringsämnen och de låga syrehalterna kan medföra skador på det biologiska livet i sjön. I vissa sjöar är dock syrgashalterna låga på grund av naturgivna förutsättningar som t ex en liten vattenvolym under språngskiktet eller en hög halt av humus i vattnet. Samtliga sjöar som undersöks har syrefattiga eller syrefria förhållanden i det djupaste bottenvattnet, åtminstone vissa år. Tillståndsklassningen görs dock numera på det djupaste djup som motsvarar minst 1 % av sjöns bottenyta. Trots detta mättes syrefria eller nästan syrefria förhållanden upp i bottenvattnet i S Färgen (61), Hären (115), Lagmanshagasjön (142) och Rasjön (161). Ett syrefattigt tillstånd mättes upp i Jällunden (63) och N Vallsjön (151). Den huvudsakliga orsaken är troligen i de flesta fall en hög syreförbrukning på grund av höga humushalter i vattnet. Dessa är mer eller mindre naturliga men åtgärder för att minska belastningen av näringsämnen till sjöarna kan ändå sägas vara viktiga. I rinnande vatten syresätts vattnet vanligen effektivt från luften. Undersökningen visar också på förhållandevis höga syrehalter i de flesta vattendragen. Undantagen är t ex Anderstorpaån (111), Götarpsån (119) och Hylteån (121) där låga syrehalter mäts upp vissa somrar. Eftersom strömlevande djur vanligen kräver förhållandevis höga syrehalter kan alltså problem förekomma för känsliga arter vid dessa åsträckor. 19
Recipientkontrollen i Nissan 23 Ton/år 3 TOC 2 1 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 21 23 25 Figur 1. Transporter (punkter) av TOC i provpunkt 1 Nissan 1972-23. Linjen visar glidande treårsmedelvärde. Transporter Totalt transporteras det i medeltal (1987-23) ut cirka 16 2 ton syretärande ämnen (TOC) till havet från Nissan varje år (figur 1). Transporten under 23, 8 989 ton, var ovanligt låg på grund av att vattenföringen var betydligt lägre än normalt under året (figur 9). Till största delen består TOC (totalt organiskt kol) av humusämnen som läcker från skogs- och jordbruksmarker. LJUSFÖRHÅLLANDEN Färgtalen, som i huvudsak mäter vattnets halt av humusämnen, är i de flesta provpunkter i rinnande vatten mycket höga (färgtal > 1), figur 11. Särskilt humöst vatten förekommer i Skvallran (51 och 55) i Klubbåns avrinningsområde. I sjöarna är färgvärdena i allmänhet lägre med måttligt eller betydligt färgat vatten. Här avviker S Gussjön (11), Hestrasjön (44), Fjällen (62) och Lagmanshagasjön (142) med ett starkt färgat vatten (figur 11). Vattendragens färgvärden varierar till stor del med nederbördsmängden så att vattnets färg ökar under nederbördsrika perioder. Det är normalt med höga färgvärden i Nissans vattensystem, men på grund av att de senaste åren varit mycket nederbördsrika med ovanligt höga flöden har vattnets färg varit ytterligare förhöjd. Det allra senaste året har dock färgvärdena varit något lägre. Med undantag av Hestrasjön, som har ett mycket litet siktdjup, har de undersökta sjöarna i Nissans avrinningsområde ett litet till måttligt siktdjup. Vattendragens grumlighet är vid de flesta provpunkterna måttlig till betydlig. Ett betydligt grumligt vatten förekommer främst i de nedre delarna av Nissans huvudfåra samt i Kilans och Källerydsåns vattensystem. De två lokalerna i Klubbåns vattensystem (51 och 55) samt Hestrasjön (44), i Kilans vattensystem, har i allmänhet ett starkt grumligt vatten. 2
Recipientkontrollen i Nissan 23 Ljusförhållanden i Nissans avrinningsområde, treårsmedelvärden 21-23 #S #S #S #S #S #S #S OSKARSTRÖM #S #S HALMSTAD #S #S #S #S #S #S #S #S HYLTEBRUK #S #S #S #S #S#S #S #S #S #S #S #S #S #S GNOSJÖ #S #S GISLAVED #S #S#S ANDERSTORP SMÅLANDSSTENAR #S #S #S #S #S Vattenfärg Ej eller obetydligt färgat vatten Svagt färgat vatten Måttligt färgat vatten Betydligt färgat vatten Starkt färgat vatten Figur 11. Tillståndet med avseende på vattnets färgtal i Nissans avrinningsområde (medelvärde 2-23). 21
Recipientkontrollen i Nissan 23 Försurningstillstånd i Nissans avrinningsområde, treårsminvärden 21-23 #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S#S#S#S #S #S #S #S #S #S #S OSKARSTRÖM #S #S#S #S #S #S #S #S #S#S #S #S #S #S #S #S #S#S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S HYLTEBRUK #S #S #S#S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S#S #S#S #S HALMSTAD #S #S #S #S #S #S #S GNOSJÖ #S #S #S #S#S #S #S #S #S #S#S Figur 12. Försurningstillstånd med avseende på buffertkapacitet (minvärden under perioden 21-23) i Nissans avrinningsområde. Stora prickar visar stationer provtagna av Nissans Vattenvårdsförbund och PMK-punkten. Små prickar visar provstationer från länens kalkeffektkontroll. #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S GISLAVED ANDERSTORP SMÅLANDSSTENAR Alkalinitet Mycket god buffertkapacitet God buffertkapacitet Svag buffertkapacitet Mycket svag buffertkapacitet Ingen eller obetydlig buffertkapacitet 22
Recipientkontrollen i Nissan 23 SURHETSTILLSTÅND Kemi Nissans avrinningsområde ligger i ett av de mest försurningspåverkade områdena i Sverige. Belastningen av försurande ämnen via nederbörden är hög och markerna i avrinningsområdet har en relativt låg motståndskraft mot försurning. Trots detta och tack vare den kalkningsverksamhet som bedrivs i stora delar av avrinningsområdet visar alkalinitetsmätningarna på en god buffertkapacitet (medianvärdet >,1 mekv/l) i de flesta av de undersökta provpunkterna. Jämfört med de framräknade naturliga bakgrundshalterna märks dock en avvikelse på en del håll, även där buffertkapaciteten är god. Kalkningarna klarar dock inte alltid av att upprätthålla höga ph värden. Särskilt kritiska är perioder med hög vattenföring då så kallade surstötar kan förekomma. Dessa kan vara mycket allvarliga för djurlivet, eftersom känsliga arter kan försvinna även om surstöten har en mycket kort varaktighet. Allvarligt är också att de miljövinster man uppnått med flera års kalkningar kan spolieras på bara några få timmar. Det är därför viktigt att utvärdera förekomsten av surstötar. Vid utvärderingen har även data från Länsstyrelserna kalkeffektkontroll använts (se bilaga 15 och 16). Under den senaste treårsperioden har surstötar med obefintlig alkalinitet uppmätts på många håll i avrinningsområdet (figur 12). Situationen kan sägas vara allvarlig i de provpunkter där ingen eller obetydlig buffertkapacitet mätts upp. I flera av dessa provpunkter har det sannolikt skett skador på djurlivet i vattnet. I flera fall härrör minvärdena från vårvintern 22 då kalkdoserna i många fall inte förmådde neutralisera den ovanligt höga nederbörden. Biologi Bottenfaunaundersökningarna i rinnande vatten visar på ingen eller obetydlig påverkan av försurning vid de undersökta lokalerna. Detsamma gäller för sjöarna där bottenfaunan i samtliga undersökta sjöar bedöms vara ej eller obetydligt påverkad av försurning. Den kalkningsverksamhet som bedrivs fungerar alltså tillfredsställande i flertalet av de större vattendragen och sjöarna. METALLER Tillstånd och avvikelse Nissans avrinningsområde ligger i en relativt metallbelastad region. Belastningen härrör dels från luftburna föroreningar och dels från läckage från omgivande marker. Dessutom förekommer lokalt förhöjda metallhalter nedströms punktutsläpp från deponier och industrier. De ämnen som generellt är förhöjda, jämfört med ett ursprungligt tillstånd, är bly, koppar, zink och kadmium. 23
Recipientkontrollen i Nissan 23 6 Koppar (Cu) mg/kg ts 4 2 3 2 5 8 8,1 9 11 31 41 51 111 112 113 114 116 117 118 119 111 121 131 132 141 Krom (Cr) mg/kg ts 2 1 15 2 5 8 8,1 9 11 31 41 51 111 112 113 114 116 117 118 119 111 121 131 132 141 Nickel (Ni) mg/kg ts 1 5 3 2 5 8 8,1 9 11 31 41 51 111 112 113 114 116 117 118 119 111 121 131 132 141 Zink (Zn) mg/kg ts 2 1 2 5 8 8,1 9 11 31 41 51 111 112 113 114 116 117 118 119 111 121 131 132 141 Figur 13. Metallhalter i vattenmossa (medelvärden under perioden 21-23) vid 22 provstationer i Nissans avrinningsområde. Linjerna visar de nedre gränserna för måttligt höga respektive höga halter för metallerna koppar, krom och nickel. För zink visar linjen den nedre gränsen för en måttligt hög halt. Metaller i vatten undersöks vid sju provpunkter (vid punkterna 51 och 55 i Skvallran analyseres endast bor) och metaller i vattenmossa undersöks vid 22 provpunkter. För vissa metaller kan analyser av vatten antyda högre halter än analys av vattenmossa. Anledningen är att en stor del av metallerna i vattnet kan vara bundna till humus eller partiklar och 24
Recipientkontrollen i Nissan 23 4, 3, 2, 1,, Koppar (Cu) 1 2 8 111 117 6, 5, 4, 3, 2, 1,, Krom (Cr) µg/l 1 2 8 111 117 2 Nickel (Ni) µg/l 25 Zink (Zn) µg/l 15 1 5 2 15 1 5 1 2 8 111 117 1 2 8 111 117 Figur 14. Metallhalter i vatten (medelvärden under perioden 21-23) vid 5 provstationer i Nissans avrinningsområde. Linjerna visar den nedre gränsen för låg respektive måttligt hög halt. därför inte biologiskt aktiva. Analys av vattenmossa ger därför att bra mått på mängden biologiskt tillgängliga metaller. Metallundersökningen av vattenmossa (bilaga 5) visar att de flesta metallerna förekommer i låga till måttligt höga halter. Höga halter av krom och nickel och en förhöjd kopparhalt förekommer på flera håll i Anderstorpaåns vattensystem (figur 13). Metallundersökningen i vatten (bilaga 4) visar att de undersökta tungmetallerna förekommer i låga halter. I Anderstorpaåns vattensystem var dock halten av koppar på gränsen till måttligt hög vid provpunkt 111 och 117. För koppar, nickel och i viss mån krom är halterna tydligt högre i Anderstorpaån än i Nissans huvudfåra (figur 14). Jämfört med naturliga bakgrundsvärden var avvikelsen stor för bly och mycket stor för nickel och krom i Anderstorpaån (111). I Anderstorpaån (117) var avvikelsen stor för bly och mycket stor för nickel. Vad gäller bor, som analyseras i punkterna 51 och 55 nedströms respektive uppströms Bårabo deponi, har de uppmätta halterna under treårsperioden varit låga och oftast legat under analysmetodens detektionsgräns (bilaga 4). 25
Recipientkontrollen i Nissan 23 REFERENSER Armitage, P.D., Moss, D., Wright, J.F., och Furse, M.T. 1983. The performance of a new biological water quality score system based on macroinvertebrate response over a wide range of unpolluted running-water sites. Water Res., 17: 333-347 Asplund, G. 1992. On the origin of organohalogens found in the environment. Doktorsavhandling, Universitetet i Linköping. Björklund, I. 1986. Metaller i gädda från svenska skogssjöar. SNV Rapport 3224. Ehnström, B., Gärdenfors, U. & Lindelöw, Å. 1992. Rödlistade evertebrater i Sverige 1992 - Databanken för hotade arter, SLU, Box 77, 75 7 Uppsala. Engblom, E. & Lingdell, P-E. 1983. Bottenfaunans användbarhet som ph-indi ka tor. - SNV PM 1741. Engblom, E. & Lingdell, P-E. 1985a. Hur påverkar reningsverk med olika fäll ningskemikalier bottenfaunan? - SNV PM 1798 Engblom, E. & Lingdell, P-E. 1985b. Hur påverkar kalkdoserare bottenfaunan? - SNV PM 1994. Engblom, E. & Lingdell, P-E. 1987. Vilket skydd har de vattenlevande smådjuren i landets naturskyddsområden? - SNV PM 3349. Engblom, E. & Lingdell, P-E. & Nilsson, A.N. 199. Sveriges bäckbaggar (Coleoptera, Elmididae) - artbestämning, utbredning, habitatval och värde som miljöindikatorer. - Ent. Tidskr. 111: 15-121. Ericsson, U., Liungman, M., Nilsson, C. och Medin, M. 21. Recipientkontrollen 2. Medins Sjö- och Åbiologi AB. Rapport till Nissans Vattenvårdsförbund. Ericsson, U., Sundberg, I., Meissner, Y. och Medin, M. 22. Recipientkontrollen 1999-21. Medins Sjö- och Åbiologi AB. Rapport till Nissans Vattenvårdsförbund. Ericsson, U., Sundberg, I. 23. Recipientkontrollen 22. Medins Sjö- och Åbiologi AB. Rapport till Nissans Vattenvårdsförbund. Eriksson, M.O.G., Henrikson, L. & Oscarson, H.G. 1981. Försurningseffekter på sötvattenmollusker i Älvsborgslän, - Länstyrelsen i Älvsborgs län, naturvårdsenheten 1981:2. 26
Recipientkontrollen i Nissan 23 Forchhammer, K., Bank, A.& Sultan, D. 2. Översiktliga undersökningar av sediment i Viskans avrinningsområde 1999. Golder Grundteknik KB. Rapport till länsstyrelsen i Västra Götaland 2. Granmo, Å., Jonsson, P., Brydsten, L., Ekelund, R., Magnusson, K., Berggren, M. 1991. Long-term degradation test with coastal Baltic Sea sediments contaminated with extractable organic halogens. In: Environmental fate and effects of bleached pulp mill effluents, Södergren, A. (ed.), Swedish Environmental Protection Agency, Report 431, pp. 68-73. Henrikson, B.I., Henrikson, L., Nyman, H.G. & Oscarson, H.G. 1983. ph och predation - populationsreglerande faktorer i försurade sjöar? - Zoologiska inst., Göteborgs universitet, Rapport till Fiskeristyrelsen. Henriksson-Fejes och Steiner, Eva. 1992. Miljögifter i Älvsborgs län. Bakgrundshalter i källsjöar. Rapport 1992: 11, Länsstyrelsen i Älvsborgs län. KM-LABORATORIERNA AB. 1992. Årsrapport för samordnade recipientkontrollen 1991. Rapport till Nissans vattenvårdsförbund. KM-LABORATORIERNA AB. 1993. Samordnad recipientkontroll 1991-1992. Rapport till Nissans vattenvårdsförbund. Lindeström, L. 1998-1999. Metaller och stabila organiska ämnen i Munksjön. Miljö- ForskarGruppen Fryksta 2. Rapport F99 46. Lithner, G. 1989. Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Bakgrundsdokument 2. Metaller. SNV Rapport 3628. Medin, M., Ericsson, U. & Nilsson, C. 1994. Årsrapport för recipientkontrollen 1993. Analycen AB och Medins Sjö- och Åbiologi AB. Rapport till Nissans vattenvårdsförbund. Medin, M., Ericsson, U., Nilsson, C. & Sundberg, I. 1995. Årsrapport för recipientkontrollen 1994. Analycen AB och Medins Sjö- och Åbiologi AB. Rapport till Nissans vattenvårdsförbund. Medin, M., Ericsson, U., Nilsson, C. & Sundberg, I. 1996. Årsrapport för recipientkontrollen 1993-1995. Medins Sjö- och Åbiologi AB och KM-lab. Rapport till Nissans vattenvårdsförbund. Medin M. 21. Sedimentundersökning i Viaredssjön hösten 2. Medins Sjö- och Åbiologi AB. Rapport till Lygnerns Vattenvårdsförbund. 27
Recipientkontrollen i Nissan 23 Medin, M., Ericsson, U., Nilsson, C., Sundberg, I. och Nilsson, P. A. 22. Bedömningsgrunder för bottenfaunaundersökningar. Medins Sjö- och Åbiologi AB. Metcalfe, Janice L. 1989. Biological water quality assessment of running waters based on macroinvertebrate communities: History and present status in Europe. Environ. Polut. 6: 11-139. Märileinen, J.J. och Hynynen, J. 199. Benthic invertebrates in relation to acidity in finnish forest lakes. I : Acidification in Finland. Eds. Kauppi, P., Anttila, P. och Kentämies, K. pp. 129-149. Naturvårdsverket. 1986. Recipientkontroll vatten. Del 1, Undersökningsmetoder för basprogram. SNV Rapport 318. Naturvårdsverket. 1986. Recipientkontroll vatten. Del 2, Undersökningsmetoder för basprogram. SNV Rapport 319. Naturvårdsverket. 1986. Recipientkontroll vatten. Allmänna råd. SNV Rapport 86:3. Naturvårdsverket. 199. Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Allmänna råd. SNV Rapport 9:4. Naturvårdsverket. 1993. Metallerna och miljön. MIST, SNV Rapport 4135. Olausson, G., Fehrm, B., Holmstrand, O. & Svensson, Ch. 1986. Nissans vattenvårdsförbund 196-1986. Rapport till Nissans vattenvårdsförbund. Otto, C. & Svensson, B.S. 1983. Properties of acid brown waters in southern Sweden. - Arch. Hydrobiol. 99: 15-36. Persson, G. & Olsson, H. 1992. Eutrofering i svenska sjöar och vattendrag - tillstånd, utveckling, orsak och verkan. Naturvårdsverket Rapport 4147. Raddum, G.G. & Fjellheim, A. 1984. Acidification and early warning organisms in freshwaters in western Norway. - Verh. Internat. Verein. Limnol. 22: 1973-198. SMHI. 195. De svenska vattendragens arealförhållanden. Del 12, Lagan, Nissan, Ätran, Viskan m fl. Meddelanden från Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Ser. C Nr. 2. SMHI. 1995. Väder och vatten -En tidning från SMHI - Januari 1995 - December 1995. SMHI, Norrköping. 28
Recipientkontrollen i Nissan 23 Sundberg, I., Ericsson, U. & Medin, M. 1997. Årsrapport för recipientkontrollen 1996. Medins Sjö- och Åbiologi AB och KM-lab. Rapport till Nissans vattenvårdsförbund. Sundberg, I., Ericsson, U. & Medin, M. 1998. Årsrapport för recipientkontrollen 1997. Medins Sjö- och Åbiologi AB och KM-lab. Rapport till Nissans vattenvårdsförbund. Sundberg, I., Ericsson, U., Nilsson, C. & Medin, M. 1999. Recipientkontrollen 1996-1998. Medins Sjö- och Åbiologi AB och KM-lab. Rapport till Nissans vattenvårdsförbund. Sundberg, I., Ericsson, U., Nilsson, C. & Medin, M. 2. Recipientkontrollen 1999. Medins Sjö- och Åbiologi AB. Rapport till Nissans vattenvårdsförbund. Wiederholm, T. 198. Use of benthos in lake monitoring. J. Water Pollut. Control Fed. 52(3): 537-547. Wiederholm, T. 1989. Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Bakgrundsdokument 1. Näringsämnen, syre, ljus, försurning. SNV Rapport 3627. Wiederholm, T (Ed.). 1999. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket rapport 4913. Wiederholm, T (Ed.). 1999. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport 1 kemiska och fysikaliska parametrar. Naturvårdsverket rapport 492. Wiederholm, T (Ed.). 1999. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport 2 biologiska parametrar. Naturvårdsverket rapport 4921. 29
Bilaga 1 RESULTAT LOKAL FÖR LOKAL
1. Nissan, Slottsmöllan (PMK) Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse P-tot (mg/l),22 Måttligt hög halt,19 Ingen eller obet. N-tot (mg/l),999 Hög halt,3 Mycket stor NO 2/3 (mg/l),428 - NH4-N (mg/l),113 Mycket låg halt,15 Totalfosfor (mg/l) 2, Totalkväve (mg/l),1,5 1,5 1,,5, 7 75 8 85 9 95 5, 7 75 8 85 9 95 5 Medelvärde Tillstånd Fosfortransport (ton/år) 23,6 - Arealförlust P (kg P/ha år),9 Måttligt höga förluster Kvävetransport (ton/år) 1 25 - Arealförlust N (kg N/ha år) 3,82 Måttligt höga förluster 8 Totalfosfor (ton/år) 6 4 2 197 198 199 2 21 2 Totalkväve (ton/år) 15 1 5 197 198 199 2 21 Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Organiskt material (mg/l) 12,4 Hög halt 25 TOC (mg/l) 2 15 1 5 85 9 95 5 Bilaga 1
1. Nissan, Slottsmöllan (PMK) Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färgtal 138 Starkt färgat vatten 4 3 Färgtal 2 1 7 75 8 85 9 95 5 Surhet/försurning Median Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Alkalinitet (mekv/l),23 Mycket god buffertkapacitet,32 Måttlig ph 6,82 Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),6 ph 6,35,8,6,4,2 Alkalinitet (mekv/l), 7 75 8 85 9 95 5 1 8 6 4 2 ph 7 75 8 85 9 95 5 Metaller i vatten Medelvärde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Cu (µg/l) 1,8 Låg halt 1 Liten Zn (µg/l) 1,5 Låg halt 3 Tydlig Cd (µg/l),23 Låg halt,3 Liten Pb (µg/l),57 Låg halt,5 Tydlig Cr (µg/l) 1,69 Låg halt,2 Stor Ni (µg/l),86 Låg halt,5 Liten Transport Al (ton/år) 132 Cd (ton/år),16 Pb (ton/år),41 Co (ton/år),2 Cr (ton/år) 1,44 Zn (ton/år) 12,1 Cu (ton/år),82 Ni (ton/år),66 Si (ton/år) 2146 Bilaga 1
1. Nissan, Slottsmöllan (PMK) Bottenfauna Värde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Shannons diversitetsindex 3,83 Måttligt högt index 2,95 Ingen eller liten ASPT-index 6,6 Högt index 6 Ingen eller liten Danskt faunaindex 7 Mycket högt index 5 Ingen eller liten Surhetsindex 7 Högt index 6 Ingen eller liten Bedömning av påverkansgrad 9-92 93-95 96-98 99-1 2-4 Försurningspåverkan A A A A A A=ingen eller obetydlig påverk. Näringsämnen/organiskt mtrl. A A A A A B=betydlig påverkan Annan Påverkan A A A A A C=stark eller mycket stark påv. 6 Antal taxa 5 4 3 2 1 199 1995 2 25 3 Individtäthet (antal/m 2 ) 2 1 199 1995 2 25 Syntes De vattenkemiska analyserna visar att vattnet är måttligt näringsrikt samt att kvävehalten är kraftigt förhöjd. Halten av totalfosfor är inte nämnvärt förhöjd jämfört med provpunkt 2, som är belägen drygt 6 km längre uppströms, mellan Sennan och Oskarström. Totalkvävehalten är dock något förhöjd. Belastningen av näringsämnen/organiskt material bedöms inte ha någon negativ effekt på bottenfaunan. Inga låga ph- eller alkalinitetsvärden har mätts upp under denna treårsperiod. Bottenfaunans sammansättning visar också att det inte förekommer försurningsproblem. Undersökning av metaller i vatten visar på genomgående låga halter. Jämfört med bakgrundsvärden är avvikelsen dock stor för krom och tydlig för zink och bly. Bottenfaunan bedöms ha höga naturvärden. Förekomsten av flera ovanliga arter motiverar bedömningen. Den rödlistade svartbenta bäckbromsen Ibisia marginata återfanns inte i år. Bilaga 1
2. Nissan, nedströms Oskarström Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse P-tot (mg/l),21 Måttligt hög halt,19 Ingen eller obet. N-tot (mg/l),872 Hög halt,3 Stor NO 2/3 (mg/l),41 -,1 Totalfosfor (mg/l),8,6,4,2, 1985 199 1995 2 25 2, Totalkväve (mg/l) 1,5 1,,5, 1985 199 1995 2 25 Medelvärde Tillstånd Fosfortransport (ton/år) 2, - Arealförlust P (kg P/ha år),8 Måttligt höga förluster Kvävetransport (ton/år) 846 - Arealförlust N (kg N/ha år) 3,4 Måttligt höga förluster 8 Totalfosfor (ton/år) 6 4 2 1985 199 1995 2 25 2 Totalkväve (ton/år) 15 1 5 1985 199 1995 2 25 Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt (mg/l) 7,1 Syrerikt tillstånd Organiskt material (mg/l) 12,4 Hög halt 2 Syre (mg/l) 15 1 5 1985 199 1995 2 25 3 TOC (mg/l) 25 2 15 1 5 1985 199 1995 2 25 Bilaga 1
2. Nissan, nedströms Oskarström Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färgtal 142 Starkt färgat vatten Turbiditet (FNU) 3,2 Betydligt grumligt vatten 5 Färgtal 4 3 2 1 1985 199 1995 2 25 8 Turbiditet (FNU) 6 4 2 1985 199 1995 2 25 Surhet/försurning Median Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Alkalinitet (mekv/l),25 Mycket god buffertkapacitet,32 Obetydlig ph 6,9 Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),5 ph 6,4 1,,8,6,4,2 Alkalinitet (mekv/l), 1985 199 1995 2 25 1 8 6 4 2 ph 1985 199 1995 2 25 Metaller i vatten Medelvärde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Cu (µg/l) 1,16 Låg halt 1 Liten Zn (µg/l) 1,9 Låg halt 3 Tydlig Cd (µg/l),25 Låg halt,3 Tydlig Pb (µg/l),66 Låg halt,5 Tydlig Cr (µg/l) 1,54 Låg halt,2 Stor Ni (µg/l),84 Låg halt,5 Liten Transport Al (ton/år) 279 Cd (ton/år),3 Pb (ton/år),71 Co (ton/år),31 Cr (ton/år) 1,12 Zn (ton/år) 12,1 Cu (ton/år) 1,16 Ni (ton/år),81 Si (ton/år) 3731 Bilaga 1
2. Nissan, nedströms Oskarström Metaller i vattenmossa Medelvärde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Cu (mg/kg ts) 19,2 Måttligt hög halt 1 Ingen eller obet. Zn (mg/kg ts) 185 Måttligt hög halt 1 Ingen eller obet. Cd (mg/kg ts),63 Låg halt,5 Ingen eller obet. Pb (mg/kg ts) 4,9 Låg halt 5 Ingen eller obet. Hg (mg/kg ts),81 Låg halt,7 Ingen eller obet. Cr (mg/kg ts) 4,98 Måttligt hög halt 2 Liten Ni (mg/kg ts) 3,3 Mycket låg halt 5 Ingen eller obet. Co (mg/kg ts) 8,6 Låg halt 5 Ingen eller obet. As (mg/kg ts) 1,2 Låg halt 2 Ingen eller obet. Påväxt Bedömning av tillstånd och påverkansgrad 87-89 9-92 93-95 96-98 99-1 2-4 Tillstånd B B B B B B Påverkan C-B B B B B B A = Mycket näringsfattigt tillstånd/ingen eller obetydlig påverkan B = Näringsfattigt tillstånd/svag påverkan C = Måttligt näringsrikt tillstånd/tydlig påverkan D = Näringsrikt tillstånd/stark påverkan E = Mycket näringsrikt tillstånd/mycket stark påverkan Bottenfauna Värde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Shannons diversitetsindex 3,74 Måttligt högt index 2,95 Ingen eller liten ASPT-index 6,6 Högt index 6 Ingen eller liten Danskt faunaindex 7 Mycket högt index 5 Ingen eller liten Surhetsindex 8 Högt index 6 Ingen eller liten Bedömning av påverkansgrad 9-92 93-95 96-98 99-1 2-4 Försurningspåverkan A A A A A A=ingen eller obetydlig påverk. Näringsämnen/organiskt mtrl. A A A A A B=betydlig påverkan Annan Påverkan A A A A A C=stark eller mycket stark påv. 6 Antal taxa 5 4 3 2 1 199 1995 2 25 4 Individtäthet (antal/m 2 ) 3 2 1 199 1995 2 25 Bilaga 1
2. Nissan, nedströms Oskarström Syntes De vattenkemiska analyserna visar att vattnet är måttligt näringsrikt och att kvävehalten är förhöjd. Halterna av näringsämnen är något högre än vid lokal 3, belägen uppströms Oskarström. Påverkan av näringsämnen/organiskt material bedöms vara ingen eller obetydlig på bottenfaunan och svag på påväxtsamhället. Inga låga ph-värden har mätts upp under den senaste treårsperioden och faunan visar inga tecken på försurningspåverkan. En svag på gränsen till mycket svag alkalinitet uppmättes dock i februari 22. Metallanalyserna av vatten visar på låga halter, men jämfört med bakgrundsvärden är avvikelsen stor för krom och tydlig för zink, kadmium och bly. Halterna i vattenmossa ligger på ungefär samma nivå som vid provpunkt 5, uppströms Torup och Kilans inflöde. Metallanalyserna av gäddlever som gjordes 1999 visade att de flesta halterna låg på samma nivå eller är något högre jämfört med lokalen närmast uppströms (5). Jämfört med andra undersökningar i Sverige var zinkhalten något förhöjd. Den rödlistade svartbenta bäckbromsen Ibisia marginata och den rödlistade bäcksländan Brachyptera braueri, som tidigare påträffats på lokalen, återfanns inte i år. Däremot påträffades den ovanliga nattsländan Hydropsyche contubrnalis och det ovanliga flodbottenstinkflyet Aphelocheirus aestiovalis. Även i övrigt uppvisar faunan mycket höga naturvärden med bl a ett högt artantal. Bilaga 1