Livscykelperspektiv vad är det, varför behövs det och hur kan det användas?

Relevanta dokument
Miljöverktyg. ESSF05 för E-studenter 24 mars Pål Börjesson. Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola

Klimatdeklarationer & Miljövarudeklarationer

Klimatkalkyl- infrastrukturhållningens energianvändning och klimatpåverkan i ett livscykelperspektiv

Metoder - LCA. LCA resultat Miljöpåverkansbedömning. Livscykeln för en produkt. Bedömning av olika systems potentiella miljöeffekter

Miljöbedömningar Ett nytt 6 kap. MB

Innehåll. Livscykelanalys - exempel. De olika LCA stegen. De olika LCA stegen

Miljöpolicy. Krokoms kommun

Utvärdering av materialval i tre olika skyltar utifrån klimatpåverkan och primärenergianvändning. Energiteknik Systemanalys.

SCAs hållbara produkter Susan Iliefski-Janols, Hållbarhetschef på SCA

Hållbar utveckling. Varför LCA? Vad är LCA? Vad kan man ha LCA till?

KOMMUNICERA PRODUKTERS MILJÖPRESTANDA MED EPD

LCA Innovation nr 1 Innovation nr 2 Att miljödeklarera en byggnad Miljödeklarerad byggnad Livscykelanalys

Beläggningens gröna framtid. Beläggningens gröna framtid. Beläggningens gröna framtid. Ett seminarium som hölls tidigare i år hade rubriken:

Regionala effekter. Lokala effekter. Globala effekter. Kretsloppstänkande. -en av de mest etablerade metoderna för miljösystemanalys

Basis for Environmental Product Declaration Smart Development Sweden

Miljöaspekter och konstgräs

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)

19 mars W- specialiseringsinfo Miljösystem

Frågor för framtiden och samverkan

Motion 2015:49 av Anna Sehlin (V) om livscykelanalys av landstingets bygg- och anläggningsprojekt

Vad är EEA? Miljöeffektanalys EEA - en metod för miljödriven produktutveckling. The EEA methodology vs existing theory

Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019

Ekosystemteknik CHARLOTTE MALMGREN MAJ Miljösystem

Byggsektorns miljöpåverkan och den hållbara stadens materialförsörjning


Klimatomställningen och miljömålen

Minskning av koldioxid och energieffektivisering i investeringsprocessen. Melker Lundmark

A. Jämförelseobjekt. Återanvändning av massabruks avfall i cementbaserade materialer: En förstudie i samarbete med Södra Cell

Livsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006

Förslag till energiplan

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

LIVSCYKELANALYS FÖR HÅLLBARHET I VERKLIGHETEN! INTE SÅ

Tillsyn av energihushållning

Mot en hållbar stadsutveckling

Introduktion till miljöbalken

MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET

Brundtland Report 1987: Beställaren och hållbar utveckling

Gränslöst samarbete Game Susan Iliefski-Janols Miljö & Produktsäkerhet SCA Hygien Bilder och text får endast användas för SCA kommunikation


Fartygsbränslens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv

Värdera metan ur klimatsynpunkt

Livscykelanalys och livscykelkostnadsanalys av lakanskydd - En jämförande studie

Livscykelanalys eller Life Cycle Assessment (LCA)

Trafikverkets Klimatkalkyl. Susanna Toller

KLIMAT FÖR JAKOBSHYTTAN-DEGERÖN

Miljöbedömning och undersökning i PBLprocesserna. SKL 3 september 2019 Klara Falk

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

6 kap. Miljökonsekvensbeskrivningar och annat beslutsunderlag

Potential för ökad materialåtervinning av hushållsavfall och industriavfall

EPD, LCA, PCR. Exempel från bergmaterial. Per Murén NCC Industry NCC Sverige AB 1

Mejeriproduktionens miljöpåverkan. Johanna Berlin

Ekologiskt vs konventionellt jordbruk en onödig konflikt

Nya regler om miljöbedömningar och MKB många nya begrepp och ändringar

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

SCAs hållbara innovationer Susan iliefski-janols, Hållbarhetschef. Susan Iliefski-Janols, Director Sustainability Product Sustainability

Svensk författningssamling

Miljöledning i staten 2016

Klimatmål och infrastrukturplanering FREDRIK PETTERSSON, KLIMATRIKSDAG, NORRKÖPING, 7 JUNI 2014

Transporters samhällsekonomiska nytta och kostnader - Kan detta mätas i monetära medel? Magnus Swahn

Vad är lyvscykelanalys,

Ta ansvar för miljö och ekonomi. - spara energi

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi

Miljö och klimatpåverkan från kärnkraft

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Grön offentlig upphandling i bussektorn: utmaningar och möjligheter

Storsatsning på energieffektivisering i företag. Loggor

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Åtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

förslag till SVENSK STANDARD ftss

100 % förnybart år Nätverket för vindbruk Balingsholm

Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet

Peter Fransson avdelningschef

Delprojekt 9 Förbättrad återvinning

Verksamhetsområden. Miljöledning. Miljöutbildning. Miljö-datasystem.

Presentation av rapporten Robust LCA: Metodval för robust miljöjämförelse med livscykelanalys (LCA) introduktion för nyfikna Martin Erlandsson

Hur värderas. Egentligen? Ekologisk.

Trafikverkets Klimatkalkyl Birgitta Aava-Olsson

Lokala energistrategier

Slutavrapportering: Miljöanpassade byggnader

NATURVÅRDSVERKETS VÄGLEDNING OM MILJÖBEDÖMNINGAR 17 JAN 2018

Finansiering, lån och statliga bidrag

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial

Utvärdering av saneringsmetoder - miljöprestanda & samhällsekonomi. Organisation. Upplägg föredrag

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial

SVERIGES BERGMATERIALINDUSTRI Tel Box 55684, Stockholm Besök: Storgatan 19

YTTRANDE. Datum Dnr Remiss. Uppdatering av Region Skånes miljöprogram

Insikter från livscykelanalyser

Hållbar offentlig upphandling i praktiken

Begränsa Sveriges klimatpåverkan - vad är kommunernas roll? Tätortsfrågor och landsbygdsfrågor för ett fossilfritt Sverige

Nya regler om miljöbedömningar och MKB många nya begrepp och ändringar. Tillståndsprocessens nya utmaningar

Regionala energieffektiviseringsmål och ett förändrat klimat Kalmar län

Klimat- och energistrategi för Stockholms län

Martina Berg Örebro Energitillsyn enligt miljöbalken

Indikatorer för att mäta elsystemets resurseffektivitet. Seminarium 20 november 2014 Stockholm

Miljöpåverkan av kaninkött. Ulf Sonesson,

SYFTET med presentationen är att den ska vara ett underlag för vidare diskussion i KLIMATFRÅGAN.

SAMRÅDSUNDERLAG

Transkript:

Livscykelperspektiv vad är det, varför behövs det och hur kan det användas? Susanna Toller, Ecoloop/KTH Bo Svedberg, Ecoloop/LTU Hur kan vi lämna över ett samhälle till nästa generation där de stora miljöproblemen är lösta? 1

Genom miljökrav skyddas olika värden Miljöbalken, miljökvalitetsmålen, avfallsdirektivet etc. Del av större beslutsunderlag så bra info som möjligt behövs för att kunna göra avvägningar Vilka värden som prioriteras varierar i olika beslutssituationer Olika miljöbedömningsverktyg svarar på olika frågor! Användning av materialet ur ett livscykelperspektiv Materialet i sin omgivning Resursanvändning samt direkta och indirekta emissioner Emissioner från materialet och risken för lokal påverkan Material Kemiska och fysiska egenskaper Om vi vill ta kloka beslut där vi inte riskerar att suboptimera eller skjuta problem på framtiden krävs ett livscykelperspektiv! 2

Livscykelperspektiv låter ju fint, men vad innebär det egentligen och hur kan det användas rent praktiskt? Livscykelanalys - en metod för att tillämpa ett livscykelperspektiv Raw aterial extraction Manifacture Use Waste management Tetra Pak en av pioniärerna på 60-talet (även Coca-Cola) Användning av LCA i marknadsföring ökade och behov av standardisering ledde fram till en ISO standard 1997 Nu används LCA både inom företag, myndigheter och akademi och verktyg och databaser utvecklas kontinuerligt 3

LCA är en metod för systematisk och kvantitativ jämförelse av miljöpåverkan från olika alternativ Vägbeläggning som är byggd enligt alternativ A Utvinning och produktion Användning och underhåll Slutligt omhändertagande Vägbeläggning som är byggd enligt alternativ B Utvinning och produktion Användning och underhåll Slutligt omhändertagande Emissioner? Resursanvändning? Klassificering i påverkanskategorier Resurser Emissioner Resursanvändning Energi (förnybar och icke förnybar) Material (förnybara och icke förnybara) Vatten Mark Humanhälsa Miljöpåverkan Bidrag till växthuseffekten Bidrag till minskning av stratosfärens ozonlager Försurning Tillförsel av växtnäring och syreförbrukande ämnen till vattendrag (eutrofiering) Produktion av fotooxidanter (reaktiva och cancerogena ämnen som uppkommer vid exempelvis förbränning) Ekotoxikologisk påverkan Påverkan på biologisk mångfald, exempelvis genom förändrade habitat (vilda djur och växters livsmiljö) 4

Klassificering and Karaktärisering CH 4 CO 2 N 2 O Climate change Enhet: CO 2 - ekvivalenter Viktning av olika miljöeffekter Bör viktning/värdering over huvud taget göras? Hur bör värderingen göras? Vilken metod? Vems värdering? Vad i orsaks-verkanskedjan ska värderas? Vilka värderingsfaktorer bör användas? Ett alternativ är att stanna vid normalisering 5

Några problem och lösningar Tidsödande Gör först en förenklad analys, gör känslighetsanalys och lägg mer arbete på det som har mest betydelse för resultatet! Utgå från tidigare arbeten och befintliga databaser! Falsk bild att allt är inkluderat Tala tydligt om vad som är inkluderat, vad som försummas och vilka antaganden som gjorts! (Speciellt viktigt vid användning av färdiga verktyg) Subjektiva val påverkar resultatet Beskriv hur olika val gjorts och varför, vilka kriterier som använts! LCA omfattar inte tex ekonomiska och sociala aspekter, eller platsspecifik risk Kombinera med andra verktyg! Med en LCA kan man inte bevisa att en produkt är miljömässigt bättre än en annan - man kan aldrig vara säker på att all relevant miljöpåverkan beaktats - Osäkerheterna är stora och resultaten är svåra att verifiera Men Man kan identifiera viktiga områden, förstärka argument och öka kunskapen om systemet! 6

Förstudie Vägutredning inkl MKB för lokalisering Arbetsplan inkl MKB samt tillståndsansökan Bygghandling Projektslut Livscykelperspektiv låter ju fint, men vad innebär det egentligen och hur kan det användas rent praktiskt? Byggskede Drift och underhåll 7

Systemnivå Systemnivå och på olika systemnivåer Generellt /nationellt Enskilt projekt Konstruktion/ material Planeringsprocess och på olika systemnivåer Livscykelperspektiv användbart! Generellt /nationellt Vilken typ av transportinfrastruktur behövs? Stöd inför prövning - vad ska efterfrågas i MKB? Hur följa upp transportsektorns miljöansvar? Enskilt projekt Var ska projektet lokaliseras map funktionskrav samt möjligheter angående material, teknik och design Hur ska vägen designas? Vilken teknik ska tillämpas? Vilka material ska väljas? Miljöledningssystem Säkerhet etc. Hur följa upp miljöhänsyn i enskilt projekt? Konstruktion/ material Materialtillgång Materialkriterier /materialkvalitet Hur mycket material krävs? Materialval Materialets krav på byggteknik Hur mäta beständighet/lakning Planeringsprocess 8

Systemnivå och på olika systemnivåer Generellt /nationellt Hur relevant är det att göra energieffektiviseringar för svensk transportinfrastruktur, och vad är i så fall bra åtgärder? Enskilt projekt Konstruktion/ material Planeringsprocess Exempel: Energianvändning för svensk transportinfrastruktur? Studie 2010 på uppdrag av Boverket (Indikatorer för uppföljning av bygg- och fastighetssektorns miljöpåverkan från 1993-2007: Ett moment i studien var att uppskatta bidrag från väg och järnväg Uppskattningen baserades på tidigare genomförda livscykelanalyser (LCA) inkluderade produktion och underhåll Uppskattningen bygger på verklig information snarare än en antagen livslängd 9

Systemnivå 2,0E+05 1,8E+05 1,6E+05 1,4E+05 1,2E+05 1,0E+05 8,0E+04 6,0E+04 4,0E+04 2,0E+04 0,0E+00 Några av resultaten Energianvändningen för produktion och underhåll av vägar och järnvägar var ca 40 000 TJ och vägarna stod för merparten Vägar och järnvägar stod i genomsnitt för drygt en femtedel av bygg- och fastighetssektorns energianvändning År 2005 stod vägar och järnvägar för knappt 2 % av Sveriges totala energianvändning, men en större andel när det gällde växthusgasutsläpp Energianvändning (TJ): 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Bygg och fastighetssektorns energianvändning, exkl uppvärmning och exkl transportinfrastruktur Transportinfrastruktur och på olika systemnivåer Generellt /nationellt Enskilt projekt Dimensionering av beläggning? Konstruktion/ material Planeringsprocess 10

Exempel: Dimensionering av beläggning Del av doktorandprojekt för PhD student Ali Azhar Butt, Highway and Railway Engineering, KTH Construction, Maintenance and the End of life of 1 km flexible pavement per lane for the nominal design life. The starting point was the use of raw materials and the end point was burying the waste products into the sub-grade. Quantitative analysis done: environmental loads throughout the life time of the pavement. Några av resultaten Nedanstående resultat är kopplade till den fallstudie som genomfördes, och beror på de antaganden och systemgränser som användes där (Azhar Butt, 2011, submitted work). Asphalt production was a highly energy consuming process It is important to use electricity that has been produced in an efficient way. Transportation of the materials plays also an important role 11

Systemnivå Systemnivå och på olika systemnivåer Generellt /nationellt Vilken typ av transportinfrastruktur behövs? Stöd inför prövning - vad ska efterfrågas i MKB? Hur följa upp transportsektorns miljöansvar? Enskilt projekt Var ska projektet lokaliseras map funktionskrav samt möjligheter angående material, teknik och design Hur ska vägen designas? Vilken teknik ska tillämpas? Vilka material ska väljas? Miljöledningssystem Säkerhet etc. Hur följa upp miljöhänsyn i enskilt projekt? Konstruktion/ material Materialtillgång Materialkriterier /materialkvalitet Hur mycket material krävs? Materialval Materialets krav på byggteknik Hur mäta beständighet/lakning Planeringsprocess och på olika systemnivåer Generellt /nationellt Riktlinjer, policys, stöd till myndigheter på regional nivå, stöd till medlemmar - Framför allt branschorganisationer och myndigheter på nationell nivå SEA Enskilt projekt material Miljöprövning av specifika projekt, beslut om tillvägagångssätt, optimering av processer - Framför allt verksamhetsutövare, materialägare och enskilda kommuner eller länsstyrelser MKB Planeringsprocess 12

Systemnivå och på olika systemnivåer Hur utnyttja kunskap från olika nivåer effektivt? Generellt /nationellt Vilken typ av transportinfrastruktur behövs? Stöd inför prövning - vad ska efterfrågas i MKB? Hur följa upp transportsektorns miljöansvar? Enskilt projekt Var ska projektet lokaliseras map funktionskrav samt möjligheter angående material, teknik och design Hur ska vägen designas? Vilken teknik ska tillämpas? Vilka material ska väljas? Miljöledningssystem Säkerhet etc. Hur följa upp miljöhänsyn i enskilt projekt? Konstruktion/ material Materialtillgång Materialkriterier /materialkvalitet Hur mycket material krävs? Materialval Materialets krav på byggteknik Hur mäta beständighet/lakning Planeringsprocess Livscykelperspektiv låter ju fint, men vad innebär det egentligen och hur kan det användas rent praktiskt? 13

Slutsatser För att kunna beakta miljökrav som handlar om energi och klimat behövs ofta ett livscykelperspektiv, annars missar man viktiga delar av systemet Livscykelanalys är ett verktyg med såväl begränsningar som möjligheter Relevanta systemgränser beror på frågeställningen och behovet varierar beroende på Stadie i planeringsprocessen Om frågan är av lokal eller nationell karaktär 14