Utveckling Fittja. Förslag till ett långsiktigt program för hållbar utveckling

Utveckling Förslag till ett långsiktigt program för hållbar utveckling

Slagsta strand s resurser Närhet TTill illl Sto tockho llm lyser bland de övriga gästgivaregårdarna som nordstjärnan på himlafästet. Så skrev kung Oscar II för nästan 200 år sedan. Idag finns mycket mer som lyser i. På kartan ser du några av ljuspunkterna som ni bor själva valt ut. Vad mer tycker du är det som gör till en bra plats? E20 E4 Stormarknad moské B otk Många sätt att yrk a ta sig till och från leden 259 Öppna förskolan svägen dshu Vär Ungdomens hus ja cent ntrum centrum allidskolan H l n Humlan ( a) (förskola) Fö Fö ören ör öre rren n ni Föreningsliv gå gå Kr n väge ög a r KoloniK olon ol onion område o om mråd åde de Mångkulturellt M ångk ku centrum Fittj F itttja ask asko sko skolan Det här är det tredje utvecklingsprogrammet i Botkyrka. Denna gång har vi tittat på vad ni sagt om i alla de dialoger som förts med er de senaste åren. Vi har också vänt oss till några bor och frågat ännu en gång Vad tycker ni är bra i er stadsdel och vad är det som är de stora utmaningarna? Vi fick svaren att är platsen där man trivs, dels för att det är trevlig stämning bland borna, dels för det naturnära läget och de bra kommunikationerna. Men ni sa också att det krävs mer av oss för att er potential ska komma till nytta på arbetsmarknaden. Därför är det även viktigt att satsa på skolorna och på hälsofrågor. För det är de som bidrar till vilket arbete man kan få. Vi fick också höra att bilden av behöver bli mer nyanserad i media för idag hör eller ser man inget av det som är bra. Har vi uppfattat er rätt? Tycker ni att denna bild stämmer? Det är viktigt för oss att få höra vad ni tycker så vi kan satsa på rätt saker i. Det är bara så vi kan få framtidens att bli den interkulturella mötesplats där mångfalden av erfarenheter och kunnande ger nya jobb, attraktiva skolor och kreativa livsmiljöer. IF yrka sporthall rka pulsen Fi iitt ttjj tt S:t Botvids katolska kyrka 2 badet Dina åsikter är viktiga för s framtid! Fittj ja äng äng Katarina Berggren Kommunstyrelsens ordförande 3

INNEHÅLL 1. Vi behöver ett hållbart...6 2. Vad är utvecklingsprogram?...7 2.1 Vill du vara med?...7 2.2 Så här går arbetet till...7 2.3 Många har redan varit med i diskussionerna...7 2.4 Så här läser du programmet...7 3. Fyra huvuduppgifter visar vägen...9 3.1 Kvinnor och män i har ett arbete som ger dem en trygg ekonomi...9 3.2 är en bra stadsdel för förskolor, skolor och lärande...10 3.3 I mår pojkar, fl ickor, män och kvinnor bra och tar plats i och utanför...11 3.4 lockar människor...12 Bakrundsmaterial...13 4. och fittjaborna...14 4.1 förr och vi som bodde här...14 4.2 idag och vi som bor här...14 5. Varför behöver vi satsa på arbete, utbildning och hälsa?...17 5.1 borna har arbete...17 5.2 har de bästa förskolorna och skolorna...18 5.3 borna är friska och mår bra...19 6. Vad händer nu? Börja med att tycka till!...20 4 5

1. Vi behöver ett hållbart fittja 2. vad är fittja utvecklingsprogram? Botkyrka står inför sex utmaningar som alla har stor betydelse för framtiden. De tre första är de allra viktigaste för s utveckling: - Botkyrkaborna har arbete - Botkyrkaborna har de bästa skolorna - Botkyrkaborna är friska och mår bra - Botkyrkaborna känner sig hemma - Botkyrkaborna har förtroende för varandra och för demokratin - Botkyrkaborna bidrar inte till klimatförändringarna Botkyrkaborna har själva varit med i olika dialoger om de stora utmaningarna för Botkyrka kommun. För att hitta just de utmaningar som är viktigast att arbeta med i har föreningar, pulsen, Lugna gatan, biblioteket, öppna förskolan och andra verksamheter varit med i nya dialoger. Alla var överens om att det är jobb, skola/utbildning och hälsa som är viktigast att arbeta med. Det är också vad vi ska göra nu men det är bara tillsammans vi kan lyckas med att visionen för blir sann. Vision för Framtidens är en interkulturell mötesplats där mångfalden av erfarenheter och kunnande ger nya jobb, attraktiva skolor och kreativa livsmiljöer. Det här är ett förslag på hur vi ska arbeta för att utveckla under de närmaste 30 åren. Här beskriver vi vad vi tycker är absolut viktigast. Programmet kommer att påverka hur kommunen arbetar i. Alla problem kan inte lösas inom den närmaste framtiden utan det här blir ett arbete som kommer att pågå under lång tid. 2.1 Vill du vara med? Vi vill gärna att du är med i diskussionen. Håller du med om att arbete, utbildning och hälsa är de viktigaste frågorna för? Eller fi nns det andra frågor som är viktigare? Vi behöver få in synpunkter från alla som bor eller är verksamma i. 2.2 Så här går arbetet till Innan programmet kan ses som färdigt ska vi så långt som möjligt ha tagit hänsyn till era synpunkter. Därefter kommer kommunens politiker att besluta att programmet ska styra s utveckling. Varje år kommer politikerna att ta nya beslut om vilka aktiviteter som ska göras i för det kommande året. 2.3 Många har redan varit med i diskussionerna Kommunens förvaltningar, områdesgruppen i, Botkyrkabyggen, Mångkulturellt centrum och politiker har arbetat med utvecklingsprogrammet. Vi har hittills inte pratat med så många av er eftersom cirka 500 bor har deltagit i fl era andra dialoger de senaste åren. Framför allt i samband med diskussionerna om äng och stadsutvecklingsprogrammet 2006 2008. Men nu vänder vi oss till er igen och hoppas att ni ska komma med synpunkter. 2.4 Så här läser du programmet Nästa kapitel handlar om vad vi behöver göra för att utveckla. Vi beskriver de viktigaste uppgifterna i och vad vi måste göra för att nå dit. Alla förslag utgår från s tre viktigaste utmaningar: arbete, utbildning och hälsa. I kapitel 4 och 5 beskriver vi hur läget i är i dag. Den här bakgrundsinformation är viktig för oss, för ju mer vi vet om behoven i dag, desto lättare är det att se behoven i framtiden. 1. VI BEHÖVER ETT HÅLLBART FITTJA HÖST 2010 Kommunens politiker ger i uppdrag att ta fram ett utvecklingsprogram för. VINTER/VÅR 2011 Insamling av information och dialoger om utmaningar. HÖST 2011 Materialet sammanställs. VINTER 2012 Dialog om förslag till uvecklingsprogram. VÅR/SOMMAR 2012 Revidering av utvecklingsprogram, och fastställande av av kommunfullmäktige. VARJE ÅR Rullande handlingsprogram med konkreta åtgärder. 2. VAD ÄR FITTJA UTVECKLINGSPRPGRAM? 6 7

Kungens kurva Alby Eriksberg Hågelby Huddinge Flemingsberg 2. VAD ÄR FITTJA UTVECKLINGSPRPGRAM? Tumba en del av Botkyrka och Stockholm 0 8 5 10M Fyra viktiga uppgifter visar vägen för kommunens arbete i under de närmaste 30 åren. Till varje huvuduppgift finns förslag på handlingsvägar som förklarar hur vi kan lösa uppgiften. Det är dessa kommunens politiska nämnder ska titta på årligen för att se vad de kan göra för att bidra till s utveckling. De aktiviteter som kommer att göras kommer att betyda än mer för om de görs tillsammans med andra inom kommunen, med andra verksamma i och utanför och med boende i. 3.1 Kvinnor och män i har ett arbete som ger dem en trygg ekonomi Södertälje 200 pgif ter p u d u v u h A 3. F Y R visar vägen På den här kartan ser ni pilar i olika färger. Den lila pilen visar var borna främst arbetar idag: i Stockholm, Solna och Sundbyberg. På andra plats som arbetsmarknad för borna kommer Botkyrka kommun. De blåa pilarna pekar ut platser kring där vi vet att planer finns för att skapa fler arbetsplatser inom näringsliv, handel eller forskning. Kan dessa platser i framtiden bli de ställen dit bor pendlar för att arbeta? borna har vänner i men många av vännerna bor också i: Alby, Hallunda/Norsborg och Tumba. Det är det de rosa pilarna visar. Men vännerna i Tumba är något färre än i Alby och Hallunda/Norsborg. Hänger det här med vänner ihop med arbete på något sätt? Ja det gör det eftersom många jobb fås genom personliga kontakter. bor som står längst bort från arbetsmarknaden säger att det de allra helst vill är att arbeta. Ett jobb är viktigt för att då får man en egen ekonomi vilket också gör det möjligt att påverka den egna vardagen. De som har jobb mår också mycket bättre än de som inte har jobb. Men ibland är det svårt att få jobb, särskilt om man inte har rätt utbildning eller pratar svenska så bra. Samtidigt har många bor rätt utbildning och kan både svenska och andra språk ändå har de svårt att få jobb. Då kan svårigheten vara att man inte har de rätta nätverken eller är utsatt för diskriminering. Men de flesta kan få jobb om vilja finns och om man får rätt hjälp. På s medborgarkontor kan man träffa jobbcoacher och den internationella företagarföreningen IFS. Subtopia i Alby ligger heller inte långt borta för den som vill ha råd om eget företagande. Många föreningar i skulle också vilja hjälpa till med att hitta jobb till borna. De känner många bor och vet vad de har för kompetens. När arbetsgivare hör att jag är från blir de extra nyfikna. arbetsförmedlingen likväl som stöd som redan finns i. Idéer från Tillväxt Alby bo i Dagens Industri 2040 ska även komma bor till nyttja. Det som ska görs inom Tillväxt Alby är exempelvis jobbsökaraktiviteter, rekryteringsmässor och informationsinsatser kring sommarjobb. 2. Vi gör riktade insatser för att kvinnor i ska komma i arbete som ger trygg ekonomi. Det finns skillnader mellan olika invånares behov och detta kan ändras över tid, oavsett behöver vi alltid se till att grupperna med störst behov verkligen nås. Den statistik vi gått igenom visar att det just nu är det kvinnor som behöver särskilt fokus. Satsningen på kvinnorna i kan börja med en kartläggning av de kunskaper och färdigheter som de har för att därefter se vilka de kommande stegen behöver bli. 3. Vi identifierar blivande och existerande entreprenörer, och ger ett brett stöd till entreprenörskapets olika utvecklingsfaser. Vi vill hjälpa företagare i att delta i upphandlingar genom att exempelvis erbjuda kurser och handledning. Därutöver kan exempelvis mentorer stödja och stärka det entreprenörskap som finns och kan bli platsen där bokaler och lokaler finns för olika skeden av entreprenörskapet/företagandet. Vi ska även verka för att bor ska nyttja det stöd som finns för entreprenörer och blivande entreprenörer. I Subtopia finns rådgivning till dem som vill och har startat eget och inom Tillväxt Alby gör man exempelvis jobbsökaraktiviteter och där finns även individuellt stöd. SÅ HÄR SKA VI ARBETA HANDLINGSVÄGAR: 1. Vi arbetar för fler möten mellan arbetstagare och arbetsgivare i och utanför. 4. Vi agerar för nya etableringar och fler arbetsplatser i och nära Vi behöver driva en mer aktiv i arbetsmarknadspolitik för att på så vis bidra till att den arbetsvilja och potential som borna har kommer till nytta. Som stor arbetsgivare i Botkyrka kan kommunen själv bidra till att mer verksamhet utförs på ett sätt som fungerar för praktik, arbetsträning och liknande. I detta arbete behöver även andra aktörer involveras som exempelvis fackliga organisationer och Vi ska driva en mer aktiv näringspolitik exempelvis genom att agera för att fler bor kommer i arbete hos större företag som väljer att etablera sig i s närhet. Redan nu har planering påbörjats av utvecklingen av Slagsta strand och i stadsutvecklingsprogram planeras områden i bra kommunikationslägen. 3. FYRA HUVUDUPPGIFTER VISAR VÄGEN Sundbyberg Solna 9 400

3. FYRA HUVUDUPPGIFTER VISAR VÄGEN 3.2 är en bra stadsdel för förskolor, skolor och lärande I kan man lära sig mycket. Få platser i Sverige kan erbjuda lika många möten med personer med rötter från olika delar i världen och bara har Mångkulturellt centrum. Här finns många möjligheter till lärande men vi behöver bli bättre på att använda denna potential. I bor många vuxna som har erfarenheter och kunskaper som behövs på arbetsmarkanden. Hos en del bor behöver dessa kompletteras innan de kan få jobb. Därför behöver s kvinnor och män dra nytta av de många vuxenutbildningar som finns i och utanför kommunen. De barn och ungdomar som går i skolorna ger skolorna högsta betyg i trivsel. Skolornas pedagoger har höga ambitioner och elevernas resultat blir allt bättre. Ändå räcker det inte. Resultatet behöver bli ännu bättre både för elevernas skull och för s skull. Vi vill ha kvar s skolor för skolor är viktiga för ett samhälle. Förutom att utbilda fungerar en skola som en mötesplats både under och efter skoltid. En bra skola gör ett område mer lockande och bidrar till att fler väljer att flytta till dit. Men det räcker inte hur bra en skola är för dess rykte påverkas av platsen den finns i. Vi måste därför bli bättre på att berätta för andra vad som är bra i och hur vi arbetar för att göra ännu bättre. SÅ HÄR SKA VI ARBETA HANDLINGSVÄGAR: 1. Det ska finnas förskolor och skolor i och de ska vara bättre än de genomsnittliga Stockholmsskolorna även i elevresultaten. Det räcker inte att s skolor får höga betyg i trivsel och trygghet. För att barn och unga i ska få de bästa förutsättningarna till ett bra liv måste vi se till att elevernas resultat är bättre än på många andra skolor i Stockholm. Genom att fortsätta satsa på riktigt bra skolledare och pedagoger på våra förskolor och skolor kan vi nå goda resultat. 2. Vi bygger nytt och bygger om samtidigt som vi bevarar det som är bra i. Skolelevernas resultat och en skolas rykte påverkar skolans attraktivitet. Samtidigt påverkar stadsdelens attraktionskraft också skolans attraktivitet. Därför ska vi förverkliga stadsutvecklingsprogrammet Framtid. I stadsutvecklingsprogrammet fi nns förslag om ombyggnation av centrum, fl er bostadsrätter och radhus och tillgängligare gångvägar runt Albysjön. Förändringarna i bidrar också till att blir ännu tryggare och att tillgängligheten förbättras. Just tillgänglighet är viktigt att tänka på då gruppen äldre växer i precis som på många andra håll i Sverige. Samtidigt behöver värden i som exempelvis äng och de goda kommunikationerna bevaras. 3. Flickor och pojkar i använder ett stort och varierat nätverk. Pojkar och fl ickor i behöver få större nätverk. Kontakter med andra både i och utanför underlättar för dem att utbilda sig och få jobb i framtiden. Skolan behöver därför erbjuda fl er kontakter med exempelvis företag, högskolor, Mångkulturellt centrum och föreningar. Fritidsgårdar och andra mötesplatser för barn och ungdomar kan också mer aktivt bidra till att de får större nätverk. Ett gemensamt arbete för att utveckla den fysiska miljön runt exempelvis skolan kan vara ett intressant samarbetsprojekt för elever, föräldrar, pedagoger och företagare. 4. Vi ska höja utbildningsnivån bland borna. Många jobb i dag kräver utbildning. Vi vill erbjuda borna fl er utbildningar som anpassade efter arbetsgivarnas behov. Vi behöver också bli bättre på att informera borna om de olika inriktningar som svenska för invandrare erbjuder, exempelvis fi nns inriktning mot vissa yrken där de behövs arbetskraft och för de som vill starta eget företag. Vi behöver också informera och verka för att fl er nyttjar utbildningsmöjligheterna som fi nns i kommunen. Exempelvis kan man utbilda sig genom gymnasial vuxenutbildning i Tumba. Flera universitet och högskolor fi nns också inom pendlingsavstånd från, den närmaste i Flemingsberg. s föreningar som arbetar utifrån ett tydligt jämställdhetsperspektiv kan också ge Mina barn vill växa upp folkbildning till både kvinnor och män. och gå i skolan i. Här kan de förverkliga sina drömmar. bo i Dagens Nyheter 2040 3.3 I mår pojkar, flickor, män och kvinnor bra och tar plats i och utanför Många bor trivs i och det märks på stämningen mellan grannar och vänner. Många bor tycker mycket om att bo nära naturen som man gör i. Hur man trivs där man bor påverkar hälsan. Annat som påverkar vår hälsa är till exempel våra möjligheter till arbete, vår utbildningsnivå, om vi blir sedda och bekräftade, hur snabbt vi söker vård då vi är sjuka och hur vi äter. Precis som andra svenskar mår borna också bättre och bättre för varje år. Men samtidigt ökar skillnaderna i hälsa mellan olika grupper, framför allt mellan högutbildade och lågutbildade. Vi behöver röka mindre, röra på oss mer och äta nyttigare. För att bidra till bättre hälsa kan kommunen göra mycket. Redan idag erbjuder till exempel s förskolor och skolor näringsriktig lunch. Skolornas elever kan också få frukost för en billig penning. Men man kan också göra mycket själv som att motionera och välja att bort alkohol. Flickor och pojkar i dricker mindre alkohol än jämnåriga i övriga Stockholm. SÅ HÄR SKA VI ARBETA HANDLINGSVÄGAR: 1. Vi ökar möjligheterna för att få jobb och utbildning. Att ha jobb, utbildning och egna inkomster är grundläggande för att vi ska må bra. Vi ska använda metoder som stärker kreativiteten, initiativförmågan, självförtroendet och självkänslan hos fl ickor, pojkar, kvinnor och män så att de kan utveckla och ta vara på sina talanger. Det är särskilt viktigt att vi identifi erar och gör riktade insatser mot den grupp som står längst ifrån arbetsmarknaden och som inte har någon form av samhällsstöd. 2. Vi gör det möjligt för fler bor att ta för sig och ta plats i samhället. Vi ska nyttja bornas egen kreativitet för att göra möjligt för fl er bor ta plats i samhället. Samtidigt behöver vi utveckla och använda metoder för att fl ickor, pojkar och yngre och äldre kvinnor och män ska ta för sig av det som samhället har att erbjuda. Det handlar om att ta plats i det offentliga rummet och använda sig av den service som fi nns inom exempelvis och hälso- och sjukvård. Vi kan arbeta mer för att barn och unga i ska ta del av arrangerad verksamhet som exempelvis idrottsföreningar och fritidsgårdar utanför hemmet året runt. Vi kan också bidra till detta genom att uppmuntra fl er bor att vara delta i arbetet med s och Albys dagvattensystem. 3. Vi stimulerar till användning av grönytor och utbud för rörelse. De som främst har behov av mer fysisk aktivitet ska involveras i utvecklingen av s grönytor och gång- och cykelvägar. Riktade åtgärder kan även ske mot vårdcentralen för att underlätta arbetet med fysisk aktivitet på recept (FaR) och att föreningar kan delta i arbetet inriktat mot personer som fått FaR. Genom olika kultur- och konstaktiviteter kan vi också på exempelvis bibliotek och fritidsgårdar gemensamt med borna diskutera och arbeta med framtidstro och identitetens betydelse för vår hälsa. 4. Vi satsar på att äta bättre, röka mindre och spela mindre. Vi måste samarbeta bättre så att vi kan bidra till att bor får bättre hälsa. Mödravårdscentraler och barnavårdscentraler kan samarbeta för att uppmuntra föräldrar att inte utsätta sina barn för tobaksrök. Barnavårdscentraler, öppna förskolor, förskolor, skolor, föreningar och kyrkor kan samarbeta för att stötta föräldrar att ge barnen bättre hälsa likväl som att förbättra äldres hälsa. Detta kan ske genom att Vi bor ju nära skog erbjuda strukturerat stöd i större omfattning på de och vatten, och hela arenor där bor vistas redan idag. är promenadvänligt. bo i radio om varför borna är hälsosammast i Stockholm 3. FYRA HUVUDUPPGIFTER VISAR VÄGEN 10 11

3.4 lockar människor En plats är det man ser med sitt öga och kan röra. Men en plats är också social genom de möten och upplevelser man kan få där. Många trivs i och känner sig hemma här. Inte bara den goda andan i sprider trivsel utan också den vackra omgivande naturen, äng och de bra kommunikationsmöjligheterna. Genom ateljéprogrammet Residence Botkyrka har även nationella och internationella konstnärer, arkitekter, stadsplanerare och kulturskapare lockats till. Tillsammans med borna har de arbetat med förnyelse av. borna vill se mer av det positiva som händer i i media och här behöver både vi och borna själva bli bättre på att visa upp det som är bra i. Men visst kan vi också arbeta med att göra till en mer lockande plats så att de som aldrig varit här också ska vilja komma hit och se hur det är. Det kommer vi också att göra genom att bygga nytt, rusta upp och fortsätta med våra satsningar på konst och kultur. Dessa planer finns redan med i s stadsutvecklingsprogram. Genom att satsa mer på och lyfta fram s styrkor kommer vi själva att vara de som skapar bilden av. SÅ HÄR SKA VI ARBETA HANDLINGSVÄGAR: 2. Vi visar upp s styrkor. s största styrka är borna själva och den sociala sammanhållning som fi nns. Det är detta som bland annat bidragit till evenemanget Familjefestivalen och det evenemang som borna själva startat - fredsmanifestationen is peace. Andra styrkor är exempelvis Mångkulturellt centrum, badet, äng och höjden likväl som närheten till vatten. Vi ska fortsätta att göra kreativa saker i som lockar både bor, andra Stockholmare och personer som bor långt bort från. Vi behöver även arbeta mer med media och sociala medier för att det som är bra i ska synas. 3. Vi gör till en mötesplats för fler. Det fi nns redan många skäl att besöka. Här kan man se ett framstående och välbevarat exempel på miljonprogramsbebyggelse, njuta av det natursköna läget och besöka Ungdomens hus och Mångkulturellt centrum. Men vi behöver skapa fl er anledningar för att locka besökare. Vi kan till exempel ordna olika evenemang i samband med upprustning och nybyggnation. Som nämndes ovan kommer vi också att se till att s dagvattensystem blir något som många vill se. En förutsättning för att komma till är att det är lätt att ta sig hit. Även om det är lätt att ta sig till idag så kan förbindelserna mellan och Flemingsberg och södra delarna av Botkyrka blir bättre. BAKGRUNDSMATERIAL I följande två kapitel beskriver vi hur var förr och hur det är idag. Vilka är vi som bor i? Den här bakgrundsinformationen är viktig för ju mer vi vet om behoven i dag, desto lättare är det att se vilka behov som finns i framtiden. 3. FYRA HUVUDUPPGIFTER VISAR VÄGEN 1. Vi utvecklar stadsmiljön i. Ett nytt dagvattensystem kommer att byggas i /Alby. Här vill vi involvera s unga och gamla för att få den att bli så pass spännande att det blir ett framtida besöksmål i. kommer även att bli mer lockande när vi har förverkligat stadsutvecklingsprogrammet Framtid. Då den blir verklighet har bland annat fått ett attraktivare centrum. Målet är också att det ska byggas fl er olika typer av boenden i. Därför kommer vi att uppmuntra fl er att bygga sina egna villor. Vi kommer även att bejaka och tillåta privata önskemål att få bygga kreativt och med egna uttryck. Genom att bygga studentbostäder hoppas vi också kunna behålla s unga befolkning i likväl som välkomna ny ung energi utifrån. Det är också positivt om vi fortsätter med våra konstnärliga projekt som exempelvis Open och Botkyrka Residence. Nu förstår jag varför mina barnbarn ville flytta till. Intervju med en farfar på besök i i Metro 2040. 12 13

4. BAKGRUNDSMATERIAL 4. FITTJA OCH FITTJABORNA Här i kapitel fyra kan ni följa den resa gjort, från landsbygd till tätort på ganska kort tid. För många hundra år sedan lockade värdshuset gård och tegelbruket hit människor framförallt från olika delar av Sverige. I dag har vuxit till hem för tusentals personer från hela världen. 4.1 förr och vi som bodde här För mycket länge sedan låg under vatten. Därför började inte människor bo i förrän under yngre järnåldern (500 1100-talet). 1662 var ett viktigt år för. Då lät man den stora landsvägen från Stockholm gå via. Folk reste från Stockholm med häst och vagn och det tog en hel dag. Samtidigt öppnade man också ett värdshus i, gård. Värdshuset fi ck gott rykte, och blev en given plats för resande. Det var här de åt, sov och bytte häst. Vid den här tiden fanns även Svartlösa ting och ett tegelbruk i. På tegelbruket träffades många människor från olika delar av Sverige. I den här texten från en melodi från 1914 får du träffa några av dem: Där är Gottländingar å Göteborgare Där är Öhländingar å Skaraborgare Där är Sörmlänningar och Värmlänningar Och där är Söderamris ifrån Alvesta Där är Västgötar ifrån Norrköping Och där är Kalmariter ifrån Jönköping Där är Nerikingar ifrån Nyköping Och där är Rospiggar från Örebro * På 1960-talet fl yttade många från landet in till städerna för att söka jobb. Det blev snabbt ont om bostäder. Då bestämde regeringen att man skulle bygga en miljon bostäder på tio år det så kallade miljonprogrammet. Flera tusen av de här bostäderna byggdes i norra Botkyrka. På 5 år fl yttade cirka 40 000 människor hit. Man byggde moderna bostäder där hela familjer skulle få plats. Vägar byggdes långt från gång- och cykeltrafi ken och nära hemmet låg parker, daghem, skolor, köpcentrum och annan service. Nackdelen var att man skulle bygga både snabbt och billigt. Därför byggde man många av miljonprogrammens hus i serieproduktion där det ena huset liknade det andra. Idag bor ungefär var fjärde invånare i Sverige i ett hus som byggdes under miljonprogramseran. År 1971 bodde 131 invånare i, fyra år senare hade de blivit 5 800. Hit fl yttade de trångbodda småbarnsfamiljerna och den utländska arbetskraften som industrin behövde. Många fi nländare, greker, jugoslaver och turkar kom till och fi ck jobb i industrierna utan att kunna ett ord svenska. 1974 var 27 procent av borna medborgare i ett annat land. 1983 hade siffran ökat till 53 procent. Nu fanns 48 nationer i, de fl esta från länder i Norden. Under 1980-talet började arbetskraftsinvandringen minska och istället fl yttade allt fl er fl yktingar till Sverige och även till. 4.2 idag och vi som bor här Av de gamla byggnaderna fi nns bara gård kvar, i den fi nns Mångkulturellt centrum. Tegelbruket är borta, men fortfarande möts människor från många olika platser i. Idag bor 7 579 människor (48 procent kvinnor, 52 procent män) här med rötter i en fjärdedel av jordens länder. 90 procent av borna är födda utomlands eller har båda föräldrarna födda utomlands (jämfört med 52 procent för hela Botkyrka). De fl esta är födda i Turkiet, Irak, Sverige, Polen och före detta Jugoslavien. I talas 47 olika språk, och de fyra största modersmålen är svenska, arabiska, kurdiska och turkiska. Befolkningen i är ung, medelåldern är 33,5 (jämfört med 37,1 för hela Botkyrka och 38,9 för Stockholms län). De största förändringarna i s byggnader sedan 1970-talet är de som byggts för religiösa ändamål. Här fi nns nu både en katolsk kyrka och en moské. En annan ny byggnad är Mångkulturellt centrums utställningshall på gård. Något man märker som boende i är även att bostadsgårdar har rustats upp och att tunnelbanestationen har byggts om. Områdets skolor, skolan och Tallidsskolan, har också rustats upp. De fl esta bor har bott här länge. I den senaste medborgarundersökningen angav 52 procent att de har bott här i 10 år eller mer. 15 procent har bott här hela sitt liv. Av de bor som deltog i enkätundersökningen instämmer 73 procent helt eller delvis i påstående Det är tryggt att bo och leva i. bor är mer positiva till idrotts- och kulturverksamheten, parkerna, lekparkerna, gatorna och vägarna i sin stadsdel i jämförelse med de fl esta andra Botkyrkabor. Samtidigt är det minst antal bor som helt och hållet instämmer i frågan att det är tryggt att bo och leva i den egna stadsdelen. På samma gång är det också fl er bor än andra Botkyrkabor som helt och hållet tar avstånd från påståendet. Färre bor än andra Botkyrkabor skulle rekommendera en vän att fl ytta till sin stadsdel (68 procent). Anledningen till detta kan vara nedskräpningen i området och centrum, som många kritiserade i dialogen om Framtid. Trots att de positiva överväger det negativa i är en plats som många fl yttar till och ifrån, oftare än på många andra håll i Botkyrka. De som fl yttar från har ofta skaffat sig både pengar, utbildning och kontakter. Två skäl till fl ytt från är oftast för att få andra kontakter eller för att göra bostadskarriär. I dag är hela 86 procent av bostäderna i hyresrätter. Två tredjedelar hör till det kommunala Botkyrkabyggen och en tredjedel till det privata bostadsbolaget Wilhelm. Resten är bostadsrätter och äganderätter. Trots utfl yttning från och att inga nya bostäder har byggts har befolkningen i ökat med 6,1 procent sedan 2000. De fl esta som fl yttar hit kommer från utlandet, oftast som fl yktingar eller anhöriga till bor. En ytterligare positiv signal om framtiden är att många bor har anmält intresse för terrassens 54 bostadsrätter, varav 19 är radhus. De kommer att byggas intill äng. Det tyder på att borna vill stanna kvar i om spännande alternativ fi nns och att man har pengar att satsa på boendet. Det fi nns ett stadsutvecklingsprogram för och i den beskriver kommunen sin målsättning om att det ska fi nnas många olika typer av bostäder i. Förutom vad och var bostäder kan byggas i berättar stadsutvecklingsprogrammet också om hur man ska förbättra trafi kmiljön och parkerna. Alla planer utgår från dialoger med borna 2006-2008. Frustration hos borna De senaste tio åren har borna fått det allt bättre barn och ungdomar presterar mer i skolan, fl er jobbar, blir friskare och fl er deltar i valen till kommun och riksdag. har fått nya byggnader och gamla har rustats upp och i centrum fi nns nu en bankomat. I de dialoger och rapporter i och om som fi nns från de från de senaste tio åren framkommer också en annan bild av Fitta och borna. Två av dessa är sådant som borna ser som frustrerande: - 15 procent av borna har blivit utsatta för diskriminering, jämfört med 3 procent av Tullingeborna. Det innebär att borna inte får samma förutsättningar i samhället som de etniskt svenska. - Mediernas negativa bild av ger dåligt rykte, och det påverkar även bornas självbild. I media skrivs inget av det goda i och även verksamma i är oroliga över vilken effekt detta kan ha på ungdomars känslor och syn på sig själva. Ett annat problem är att medierna har den etniska svensken som norm. Samtidigt uppskattar många bor sammanhållningen och stämningen i. Många tycker att är som en liten by där invånarna är vänliga, hjälpsamma och lojala mot varandra, det fi nns en god anda helt enkelt. Bland ungdomarna fi nns en stolthet över att bo i som samtidigt kan fungera som en motkraft mot mediernas negativa bild. Allt detta är positivt bara det inte bidrar till att bor börjar isolera sig. Eller att bor och verksamma i blir lojala mot varandra än till exempel mot polisen eller kommunen. Forskning visar att medier generellt skriver om miljonprogramsområden på ett negativt sätt. Invånarna själva blir sällan intervjuade och om de blir det vill journalisterna bara förstärka den bild de redan har. Därför arbetar till exempel Malmö aktivt med att ge en mer nyanserad bild av sin stadsdel Rosengård som vanligtvis är ett område som beskrivs negativt i media. Vad gör vi åt mediebilden? Botkyrka kommun har börjat följa hur medierna beskriver kommunen och stadsdelarna. Förra året var bilden något mer positiv än negativ en förändring kan alltså vara på gång (se cirkeldiagram). Nu har även viktiga ambassadörer för förorten, som Albybon Carlos Rojas, börjat synas mer i medierna och ungdomar väljer att bära tröjor med trycket norra Botkyrka. Vi är övertygade om att bilden av kommer att bli mer nyanserad genom att vi arbetar med att bygga nytt och kreativt i och genom fl er satsningar på arbete, utbildning och hälsa. Vi tror också att vi kan bekämpa diskrimineringen genom utveckla som plats och genom att fl er bor ges möjlighet till arbete och utbildning. I det arbetet ska vi också se till att använda oss av kraften i den goda anda som fi nns i. Hur bemöts Botkyrka kommun i media? Cirkeldiagrammet visar nyans i de artiklar som publicerats om Botkyrka kommun och dess stadsdelar under perioden juli 2010 juni 2011. 4. BAKGRUNDSMATERIAL 14 * Magnusson, O. en plats att älska? NoBo. Boken om Norra Botkyrka. Mångkulturellt centrum 2006. S.39 15

5. VARFÖR BEHÖVER VI SATSA PÅ ARBETE, UTBILDNING OCH HÄLSA? 5.1 borna har arbete Några av de viktigaste förändringarna som behövs i är att se till att fl er bor får arbete och att fl er får bättre lön. Huvuduppgift 1 för s utveckling blir att bidra till att: Kvinnor och män i har ett arbete som ger dem en trygg ekonomi. Sysselsättning i 2009, åldersgrupp 20-60 I och med att kvinnorna i är den grupp som förvärvsarbetar minst och är fl est i gruppen övriga så behöver de få extra uppmärksamhet. Det fi nns två saker som har särskild påverkar kvinnor på arbetsmarknaden. Det ena är utbildningsnivå och det andra hur länge man har bott i Sverige. Mer än dubbelt så många invandrade män än kvinnor arbetar redan efter ett års boende i. Generellt i Sverige arbetar de som har invandrat till Sverige mindre än de som är födda i Sverige även efter att de har bott 20 år i Sverige**. Just i arbetar färre jämfört med övriga Botkyrka, oavsett om man är kvinna eller man och oavsett om man har invandrat eller inte. 3. FYRA HUVUDUPPGIFTER VISAR VÄGEN * Tabellen visar tydligt att alltför få har ett jobb i ( förvärvsarbetande och arbetslösa ). Övriga är de som befi nner sig långt utanför arbetsmarknaden och denna grupp är särskilt stor i. De som ingår i denna grupp är exempelvis personer som arbetar inom familjeföretag eller tar hand om hem och närstående. Den här situationen påverkar självklart många bors ekonomi negativt. Varför är då ett jobb så viktigt? De fl esta mår bra av att ha ett arbete och inkomster. Det ger oss möjligheten att kunna försörja oss själva och därmed får vi också makt över vår egen vardag. Långtidsarbetslösa drabbas till exempel oftare av ohälsa än de som arbetar. Personer som är nöjda med sitt arbete känner också starkare samhörighet med Sverige. För samhället är det bra att människor arbetar, eftersom då kan skattepengar som skulle ha gått till bidrag och ersättningar användas till annat istället. * Alla som bedöms ha utfört i genomsnitt en timmes arbete per vecka under november månad. Även de som varit tillfälligt frånvarande under mätperioden, t.ex. på grund av sjukdom, ingår i bedömningen. 5. VARFÖR BEHÖVER VI SATSA PÅ ARBETE, UTBILDNING OCH HÄLSA 16 11 ** Som sysselsatt och i arbete räknas en person om han/hon under mätveckan utför minst en timmes arbete som avlönad arbetstagare, som egen företagare (inklusive fri yrkesutövare) eller som oavlönad medhjälpare i företag som tillhör en familjemedlem i samma hushåll. 17

5. VARFÖR BEHÖVER VI SATSA PÅ ARBETE, UTBILDNING OCH HÄLSA 18 Det fi nns många skäl till varför det kan vara svårt att få ett jobb. Många jobb får man via kontakter och enskilda bor kan sakna dessa. Det kan också vara så att man inte är tillräckligt bra på svenska eller att man har låg utbildningsnivå eller saknar grundutbildning. De fl esta nyanlända tycker att det är svårt att komma igång med jobb i Sverige och till fl yttar just många nyanlända. Sedan fi nns även strukturer i samhället som kan påverka bornas möjligheter på arbetsmarknaden negativt. Dessa är etnisk diskriminering och särskilda förväntningar på vad en kvinna och en man ska arbeta med och vem som ska ta hand om hem och barn. Sedan handlar det heller inte enbart om att få ett jobb utan också om att man ska kunna behålla det. I lågkonjunkturer drabbas bor hårdare än många andra Stockholmare. Sysselsättningsgrad efter invandringsår, män 26-65 år, Sysselsättningsgrad efter invandringsår, kvinnor 26-65 år, 5.2 har de bästa förskolorna och skolorna Många bor tycker att vi behöver de bästa skolorna för att trygga barnens framtid. s rykte påverkar skolorna, och tvärtom. Skolorna och förskolorna är också viktiga på andra sätt: de skapar jobb och lockar barnfamiljer att bosätta sig i och handla i affärer nära skolan. Det fi nns även vuxna i som behöver mer utbildning. Huvuduppgift 2 i är därför att uppnå att: är en bra stadsdel för förskolor, skolor och lärande. Flera undersökningar visar att skolan påverkar barnens och ungdomarnas syn på framtiden. Skolmiljön och utbildningsnivån påverkar också hälsan. Även om vägen till arbete kan vara att utbilda sig eller att förbättra sin hälsa, är slutmålet för de fl esta att kunna arbeta och tjäna sina egna pengar. bornas utbildningsnivå skiljer sig från övriga Botkyrka. Fler bor saknar gymnasieutbildning och färre bor har utbildat sig efter gymnasiet jämfört med övriga Botkyrka. Det fi nns också en stor grupp i som man inte alls vet vad de har för utbildning. Ett annat mönster i är att männen har högre utbildning än kvinnorna det är tvärtom i övriga Botkyrka och i resten av Sverige. Barns skolresultat påverkas av många saker, exempelvis skolsegregation, föräldrarnas utbildningsnivå och klasskamrater. I bor många föräldrar med låg utbildningsnivå och stadsdelen påverkas av skolsegregation. Ändå rankas skolan näst högst i Botkyrka, och Botkyrka rankas som Stockholms bästa skolkommun i den senast SALSA-mätningen. *SALSA mäter skolresultat samtidigt som den tar hänsyn till sådant som brukar påverka skolresultaten. s grundskolor har fått bättre resultat år från år. Just i år blev resultaten i skolan sämre eftersom det varit orolig kring skolan utanför skoltiden. Men nu har arbetet med oroligheterna gett resultat, det är lugnt igen, så skolan kan fortsätta arbetet med att höja resultaten. Till hjälp för detta fi nns också en ny läroplan och en ny skollag som gör skolans kunskapsuppdrag tydligare. skolorna har de senaste åren arbetat mycket med att skapa trygghet i skolan. Det har lett till att eleverna trivs mycket bra, enligt de senaste mätningarna är trivseln bland de högsta i Botkyrka. Även elevinfl ytandet är högre i skolorna än i övriga Botkyrka. Hela 97 procent av skolans elever och 95 procent av Tallidsskolans elever säger att de känner sig trygga i sin skola. % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 Elever årskurs 9 som nått målen i skolan, Botkyrka 2000 2002 2004 2006 2008 2010 Diagrammet visar hur stor andel elever i årskurs 9 i Botkyrka som har nått målen i skolan. På gymnasienivå fi ck 79 procent av ungdomarna fullständiga betyg så att de kunde läsa vidare på högskola. Motsvarande siffra för Botkyrka som helhet är 83 procent och för hela Sverige 90 procent (2009). Alby Hallunda/Norsborg Tullinge Tumba Botkyrka 5.3 borna är friska och mår bra borna behöver må bättre än vad de gör idag. Om vi är friska och mår bra är det lättare att få jobb vilket också är det många i vill ha. Något som påverkar hur vi mår är också känslan av att man kan och får ta del av det samhället erbjuder. Därför behöver kommunen göra allt den kan för att skapa förutsättningar för alla att ta del av den samhällsservice och de offentliga platser som fi nns. Här fi nns också ett ansvar hos borna själva att ta för sig av det som fi nns, både i och utanför. En utgångspunkt för att ta för sig är att ha självkänsla och självförtroende. I arbetar redan skolorna med att ge eleverna god självkänsla och självförtroende. Därför är huvuduppgift 3 att uppnå att: I mår pojkar, fl ickor, män och kvinnor bra och tar plats både i och utanför. Även om utvecklingen av ohälsotalet går åt rätt håll i så är det ännu bland de högsta i Botkyrka. I var ohälsotalet* 32,2 procent 2010, jämfört med Tullinges 15,6 procent. Kvinnors ohälsotal brukar generellt vara högre än männens, så även i. Ohälsotalet för kvinnor i var 37,1 procent och för män 27,9 procent, se även tabell nedan. Ohälsotal bland bor 70 60 50 40 30 20 10 0 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Botkyrka är den kommun som i jämförelse med övriga Stockholm har minst antal invånare som själva skattar sitt hälsotillstånd som bra. Både kvinnor och män från Botkyrka hamnar på tredjeplats bland dem som bedömer sin hälsa som sämre än god. Den självskattade hälsan och hur man faktiskt mår brukar stämma överens. Studier visar även att personer som anser sig ha god hälsa lever längre än de som anser sig ha dålig hälsa. Tabellen visar att de som skattar sin hälsa lägst är de som har lägst utbildning. God/mycket god självskattad hälsa efter God/mycket god självskattad hälsa efter utbildningsnivå, Botkyrka utbildningsnivå, Botkyrka Män Kvinnor 2002 2006 2010 2002 2006 2010 2002 2006 2010 Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial I Sverige fi nns det stora skillnader i hälsa mellan olika grupper av människor. De personer som har låg utbildning och otrygg ekonomi har sämre hälsa medan personer med hög utbildning och god ekonomi har bättre hälsa. Skillnaderna mellan grupperna har ökat sedan 1970-talet och fortsätter att växa. borna är särskilt påverkade av de här skillnaderna, eftersom det bor många med låg utbildning och otrygg ekonomi i. Invånare som har rötter utanför EU 15-länderna** har också mer ohälsa än andra grupper. Samtidigt har hälsan blivit bättre hos alla i Sverige under de senaste trettio åren. Trots det behöver många av oss fortfarande röka mindre, röra på oss mer och äta nyttigare. Kvinnor i Botkyrka har börjat motionera mer medan män motionerar mindre än tidigare. I resten av Stockholm har männen istället börjat motionera mer. Kvinnorna i Botkyrka har också oftare normal vikt jämfört med män, medan kvinnor och män har ungefär samma problem med fetma. Botkyrka har störst andel fyraåringar som lider av övervikt och fetma i Stockholm, cirka 16 procent. Ekerö har lägst andel med knappt 8 procent. Även om dessa siffror handlar om hela Botkyrka går det ändå att anta att samma mönster fi nns i. De är antagligen också starkare i åt ett negativt håll eftersom många i har låg utbildningsnivå. * Ohälsotalet beräknas genom att för ett område räkna ihop antalet sjukpenningdagar, dagar med förtidspension/ ** EU 15-länderna: Belgien, Grekland, Luxemburg, Danmark, Spanien, Nederländerna, Tyskland, Frankrike, Portugal, * På skolnivå har man jämfört både med friskolor och kommunala skolor. På kommunnivå har man bara jämfört mellan sjukbidrag, dagar med rehabiliteringsersättning, dagar med förebyggande sjukpenning och dagar med Irland, Italien, Storbritannien, Österrike, Finland och Sverige. kommunala skolor. 19 arbetsskadeersättning och dela med antalet sjukpenningförsäkrade. De som ingår i mätningen är från 16 år och äldre. Kvinnor Män 5. VARFÖR BEHÖVER VI SATSA PÅ ARBETE, UTBILDNING OCH HÄLSA

6. vad händer nu? börja med att tycka till! Nu vill vi veta vad du tycker om vårt förslag till utvecklingsprogram. Ska vi satsa på arbete, utbildning och hälsa? Eller fi nns det annat som är viktigare att arbeta med? Vi vill att alla som bor och verkar i ska komma med synpunkter på de möten vi ordnar. På mötena kan du välja att lämna synpunkter skriftligen eller muntligen. Om du inte kan komma på något möte kan du under februari och mars också lämna in synpunkter skriftligen på medborgarkontoret. På medborgarkontoret i fi nns information om kommande dialogmöten. Du kan också gå in och hitta information på Botkyrka kommuns webbplats www.botkyrka.se/fi ttja. När vi har avslutat våra dialoger med dig och andra bor kommer vi att veta om och hur mycket ändringar vi behöver göra i det här förslaget. Vi vill så långt som möjligt ta hänsyn till dina synpunkter. Medborgarkontoret i Besöksadress: vägen 3 9, centrum Öppettider för besök: Måndag fredag 10 16 Tisdag 10 18 Telefonnummer: 08-530 610 00 (säg växeln ) Telefontider: Mån 8.00 18.30 Tis tors 8.00 16.30 Fre 8.00 14.30 Kontaktperson för medborgardialog Parvaneh Sharafi, områdesutvecklare i Telefon: 08-530 623 51 E-post: parvaneh.sharafi @botkyrka.se Dialogforum i Bekir Uzunel (V), ordförande i dialogforum Telefon: 0708-31 33 00 E-post: bekir.uzunel@skrbyra.se Projektledare Charlotte Persson, kommunledningsförvaltningen Telefon: 08-530 611 67 E-post: charlotte.persson@botkyrka.se Utredare Heidi Pintamo, kommunledningsförvaltningen Telefon: 08-530 614 27 E-post: heidi.pintamo@botkyrka.se 6. VAD HÄNDER NU? BÖRJA MED ATT TYCKA TILL! 20