HUDDINGE KOMMUN. Översiktsplan 2030 SAMRÅDSREDOGÖRELSE

HUDDINGE KOMMUN Översiktsplan 2030 SAMRÅDSREDOGÖRELSE

2

Innehåll 1 Sammanfattning 5 2 Slutsatser och rekommendationer 6 3 Samrådsprocessen 7 4 Läsanvisning till samrådsredogörelsen 8 5 Sammanställning av inkomna synpunkter 9 5.1 Process och dialog 9 5.2 Disposition - Innehåll, upplägg och begriplighet 9 5.3 Kapitel Inledning 11 5.3.1 Inriktning för översiktsplanen 11 5.1.2 Nationella och Regionala och kommunala mål 14 5.1.3 Medborgaren, kommunen och regionen 15 5.1.4 Huddinge i regionen 18 5.2 Riktlinjer för allmänna intressen 19 5.2.1 Bebyggelseutveckling för ökad sammanhållning 19 5.2.2 Det goda vardagslivet 29 5.2.3 Fler arbetsplatser inom tjänste- och kunskapssektorn 35 5.2.4 Attraktiva parker och stora strövområden 37 5.2.5 Minskad klimatpåverkan samt klimatanpassning 51 5.2.6 Vatten är en grundförutsättning 52 5.2.7 Kulturlandskap och mark för jord- och skogsbruk 57 5.2.8 Gång, cykel och kollektivtrafik i fokus 60 5.2.9 Teknisk försörjning 80 5.2.10 Säkra livsmiljöer 82 5.3. Riktlinjer för geografiska områden 91 5.3.1 Flemingsberg 91 5.3.2 Kungens kurva 94 5.3.3 Storängen 99 5.3.4 Scenario Flemingsberg-Masmo 101 5.3.5 Utveckling av lokala centrum med omgivning 113 5.3.6 Övriga större utvecklingsområden 142 5.3.7 Fortsatt utveckling i övrig sammanhållen bebyggelse 143 5.4 Regionala och statliga intressen 145 5.4.1 Mellankommunala och regionala intressen 145 3

5.4.2 Riksintressen 147 5.5 Konsekvensanalys 151 5.5.1 Miljökonsekvenser 151 6 Länsstyrelsens yttrande i sin helhet 154 Översiktsplan 2030 förslag till ny översiktsplan för Huddinge kommun 154 LÄNSSTYRELSENS SYNPUNKTER 155 Övergripande synpunkter 155 Riktlinjer för allmänna intressen 157 Bebyggelseutveckling för ökad sammanhållning 157 Attraktiva parker och stora strövområden 159 Minskad klimatpåverkan samt klimatanpassning 159 Vatten är en grundförutsättning 160 Kulturlandskap och mark för jord- och skogsbruk 161 Gång, cykel och kollektivtrafik i fokus 162 Säkra livsmiljöer 163 Riktlinjer för geografiska områden 167 De regionala stadskärnorna Flemingsberg och Kungens Kurva 167 Scenario Flemingsberg Masmo 170 Utveckling av lokala centrum med omgivning 171 Övriga större utvecklingsområden 173 Fortsatt utveckling i övrig sammanhållen bebyggelse 173 Regionala och statliga intressen 174 Mellankommunala och regionala intressen 174 Riksintressen 175 Konsekvensanalys 177 Miljökonsekvensbeskrivning 178 7 Bilaga Förteckning över inkomna yttranden 180 4

1 Sammanfattning Den övergripande inriktningen i översiktsplanen är en långsiktig hållbar utveckling genom att skapa levande stadsmiljöer samtidigt som större grönområden värnas och klimatutsläppen minskar. För att åstadkomma detta föreslås en funktionsblandad bebyggelseutveckling och förtätning i goda kollektivtrafiklägen nära kommunal och kommersiell service och ökade förutsättningar för gång, cykel och kollektivtrafik. Samrådet visar att det finns en stor positiv enighet kring kommunens visioner om tillväxt för bostäder och arbetsplatser. Flera remissinstanser inom samhällsbyggnadssektorn och näringslivet anser att det är viktigt att kommunen satsar på en god samhällsplanering och ett nära samarbete med kommunens företagare och aktörer inom näringslivet för att lyckas nå målet. De menar också att det är viktigt att se över förutsättningarna för den befolkningsökning som följer av en ökad exploatering och hänvisar till frågor som infrastruktur, möjligheter till utbyggnad av kommunal service och tillgång till rekreationsområden. Många remissinstanser ansluter sig till huvudinriktningen om en funktionsblandad bebyggelseutveckling innebärande både förtätningar av bostäder och arbetsplatser i befintliga områden och att nya utvecklingsområden växer fram med en exploatering som motiverar för en spårbunden trafik. Här lyfts framförallt Flemingsberg fram som ett centralt utvecklingsområde med potential att få fram ett stort antal bostäder och arbetsplatser. Kopplat till det har flera samrådsyttranden om planerna kring Spårväg syd kommit in. Den planerade spårvägen genererar många frågor som berör området kring Flemingsberg, Masmo, och en eventuell exploatering i Glömstadalen, samt Kungens kurva, och utvecklingen där. Vad gäller utvecklingen i Glömstadalen råder det en stor enighet om att en utveckling av området är positiv. Uppfattningarna är däremot delade om vilket alternativ som är att förespråka. Naturskyddsföreningar, hembygdsföreningar och privatpersoner vill generellt skydda kulturlandskapet och bevara grönområdet i möjligaste mån, medan flera aktörer inom samhällsbyggnad, näringsliv och medborgarföreningar förespråkar alternativet Tät stadsbygd och menar att det är det enda alternativet som motiverar en spårväg. Flertalet remissinstanser anser att Huddinges grönområden bör bevaras och utvecklas. Tillgänglighet och mötesplatser är ledord som framhålls vad gäller kommunens parker och rekreationsområden. Flera yttranden handlar om trafikfrågor och många ser positivt på att förslaget till översiktsplan lyfter fram kollektivtrafiken och strävan att kommunens olika delar ska nås med allmänna kommunikationer och vara lättillgängliga per fot och cykel. Här lyfter flera instanser fram att kommunikationerna mellan kommunens västra och östra delar bör förbättras. 5

Motstridiga åsikter framförs i många frågor, exempelvis varierar synen på biltrafik kontra kollektivtrafik, liksom avseende exploatering kontra bevarande. Det uttrycks av några remissinstanser en oro för att den planerade tillväxten medför en befolkningsökning som kommunen inte klarar av ekonomiskt och att förutsättningarna inte är tillräckliga. Här framhålls vikten av att kommunen och näringslivet samarbetar och att trafikfrågan löses på flera platser. De exploateringsplaner som finns, både i befintliga områden och i nya områden, befarar flertalet instanser kommer att leda till att mark tas från kommunens grönområden. Många tar upp eventuella exploateringar invid Hanvedenkilens norra delar och de splittringar av gröna kilar och korridorer som de anser inte bör genomföras. Gömmarens naturreservat är ett annat naturområde flera menar bör skyddas från exploatering. Många remissinstanser lyfter fram buller och luftföroreningsfrågan som allvarlig och pekar på den miljökonsekvensanalys som gjorts och att Södertörnsleden skulle medföra att fler utsätts för buller. 2 Slutsatser och rekommendationer I och med det förhållandevis starka stöd som översiktsplanens huvudinriktningar fått är rekommendationen att grunderna i samrådsförslaget ska kvarstå i utställningsversionen. Samrådssynpunkterna gällande de tre scenarier för sträckan Flemingsberg-Masmo skiljer sig kraftigt åt. Rekommendationen är att ett bebyggelsealternativ bör ingå i utställningsversionen för att åstadkomma fler bostäder, arbetsplatser och underlag för Spårväg syd och stombusslinjerna. Men även för att knyta samman olika områden samtidigt som de värdefullaste grönområdena kan sparas. Denna föreslagna inriktning stämmer även väl överens med länsstyrelsens och landstingets yttranden. Flera samrådssynpunkter har berört att områdenas befintliga karaktär ska värnas. Rekommendationen är att tydliggöra kulturmiljövärdena och att tillkommande bebyggelse ska beakta befintlig bebyggelse. De områden som i gällande översiktsplan som är markerade som fritidshusområden bör även särskiljas i Översiktplan 2030 som omvandlingsområden så att det blir tydligt att det är en annan inriktning för dessa områden än för övriga tätorten. Några samrådssynpunkter har lyfts att det är för lite fokus på verksamhetsområden. Utställningsversionen bör därför tydliggöra vilka områden som även framöver är tänkta vara rena verksamhetsområden och vilka som kan utvidgas. Södertörnsleden har flera remissinstanser varit kritiska mot. Efter samrådet har Trafikverket dragit tillbaka sin planering för Södertörnsleden och istället börjat planeringen för Tvärförbindelse Södertörn. Lokalisering och trafiklösning är inte 6

klarlagt men kommunens inriktning bör vara att denna förbindelse bör medföra mindre intrång och barriäreffekter än Södertörnsleden. 3 Samrådsprocessen Samrådet för Huddinge kommuns nya Översiktsplan 2030 pågick mellan 20 augusti och 2 november 2012. Samrådsunderlaget var utställt i Tekniska nämndhuset och på kommunens bibliotek. Huddinge kommun anordnade tre öppna samrådsmöten. Det första samrådsmötet ägde rum på Östra gymnasiet i Skogås den 19 september där 19 personer deltog. Det andra samrådsmötet ägde rum den 9 oktober i Folkets hus i centrala Huddinge där 53 personer deltog. Det tredje samrådsmötet ägde rum den 18 oktober i Vårbyskolan där 20 personer deltog. Totalt deltog 92 personer på de tre öppna samrådsmötena varav 75 personer närvarande under hela eller större delen av mötet och deltog i samtalen. Av de 80 personer där vi säkert känner till könsfördelningen var 55 procent kvinnor och 45 procent män. Överlag var medelåldern relativt hög på de öppna samrådsmötena. För att nå fler personer och nå grupper som vanligen inte nås anordnades även sju fokusgrupper på familjecentralen i Flemingsberg, Vårby, Skogås, centrala Huddinge samt öppna förskolan i Segeltorp, fritidsgården i Vårby och för gymnasieelever på Östra gymnasiet. Totalt deltog 67 personer på de sju fokusgrupperna varav 45 kvinnor/flickor och 22 män/pojkar. Medelåldern var relativt låg på fokusgrupperna. I och med dessa uppsökande insatser, fokusgrupperna, har en relativt jämn ålders och könsfördelning uppnåtts för dem som deltagit i samrådet. 86 yttranden har inkommit. Ungefär 36 % av yttrandena har inkommit från nämnder och myndigheter, 23 % från privatpersoner och 41 % från organisationer, föreningar och kommunala bolag. I denna samrådssammanställning ingår de 86 yttranden som inkommit men även det som framkommit på de öppna samrådsmötena och fokusgruppsmötena. Fem remissinstanser (Naturvårdsverket, Sveriges kommuner och landsting, Kommunförbundet i Stockholms län, Skogsstyrelsen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) har meddelat att de inte har någonting att erinra över planen. 7

4 Läsanvisning till samrådsredogörelsen I samrådsredogörelsen refereras och kommenteras framförda synpunkter. Synpunkterna är sammanfattade. Samtliga yttranden i sin helhet med bilagor finns tillgängliga hos Huddinge kommun. Redovisningen i denna samrådsredogörelse följer översiktsplanförslagets disposition, det vill säga med samma kapitelindelning. Under varje kapitel redovisas yttrandena sorterade i de fyra huvudgrupperna: 1. Nämnder, myndigheter och kommunala råd. Här ingår, nämnder, myndigheter, kommunala råd och statliga verk. 2. Organisationer, föreningar och kommunala bolag. Här ingår privatägda företag, ideella föreningar, organisationer, stiftelser och kommunala bolag. 3. Privatpersoner. Här ingår kommuninvånare och grupper som inte företräds av någon organisation eller juridisk person. 4. Synpunkter från öppna samrådsmöten och fokusgrupper. Här ingår de synpunkter som framkom på de tre öppna samrådsmöten och de sju fokusgrupperna. De synpunkter som handlar om samrådsprocessen och översiktsplanens disposition redovisas under samrådsredogörelsens avsnitt 5.1 och 5.2. Därefter följer sammanställningen översiktsplanens disposition. Länsstyrelsens yttrande finns i sin helhet sist i samrådsredogörelsen, under kapitel 6. 8

5 Sammanställning av inkomna synpunkter 5.1 Process och dialog Fullersta FastighetsägareFörening påpekar att de av inbjudan till samrådsmötet uppfattade att översiktsplanen skulle presenteras på mötet. De förvånas därför över att mötet gick ut på en kort genomgång av planen med fokus på att deltagarna sedan förväntades lämna synpunkter och menar att mötet förutsatte att deltagarna hade all kännedom om planen. De hoppas därför få fler chanser att yttra sig och påverka processen, då de anser att det är svårt att delge ett fullständigt svar till en samrådsversion av översiktsplanen. Kommentar: Vi beklagar att samrådsmötet inte var till belåtenhet. Tanken med samrådsmötet var att ge möjlighet till fördjupad dialog och förutsättningar att lämna synpunkter på ett annat sätt än i skriftligt format. Hela översiktsplanen har varit tillgänglig på flera ställen och skriftliga synpunkter kunnat lämnas. Under utställningen sker en granskning av översiktsplanen och då är det möjligt att yttra sig igen. En privatperson påpekar att denne anser att samrådsmötet var väl genomfört. Kommentar: Tack! 5.2 Disposition - Innehåll, upplägg och begriplighet Södertörns polismästardistrikt ser positivt på översiktsplaneförslaget i sin helhet. Kommentar: Tack! Samhällsbyggnadsnämnden och Miljönämnden påpekar att översiktsplaneförslaget är mer allmänt hållen än nu gällande översiktsplan vilket ställer högre krav på att utredningar av eventuella målkonflikter görs i tidigt skede. Samhällsbyggnadsnämnden och Miljönämnden ser gärna att kommunen i översiktsplanen föreslår en strategi för att hantera målkonflikter kring och mellan markanvändning, exploateringsgrad, parkering, buller etc. Vidare anser Samhällsbyggnadsnämnden och Miljönämnden att det i översiktsplanen bör tydliggöras att det kommer krävas marknadsmässiga bedömningar i enskilda projekt före ett genomförande. Kommentar: Den nya översiktsplanen är mer allmänt hållen än den gällande översiktsplanen för att kunna vara mer strategisk och fungera som styrinstrument på en övergripande nivå. Översiktsplanen ska utgöra ett underlag till detaljplaneringen men i Projektplanen för samhällsbyggnadsprojekt kommer vidare strategiska avgöranden tas. Om en exploatering är lämplig eller inte avgörs i översiktsplanen och i framtagandet av Projektplanen för samhällsbyggnadsprojekt. Avvägningar mellan 9

målkonflikter görs även i detaljplanearbetet. Den marknadsmässiga bedömningen sker i huvudsak vid framtagandet av Projektplanen för samhällsbyggnadsprojekt. Flera remissinstanser exempelvis Botkyrka kommun, Kultur- och fritidsnämnden i Huddinge, Huddinge Naturskyddsförening, Stockholm Stad och Tyresö kommun anser att översiktsplanen är pedagogisk och ger en tydlig bild av kommunens intentioner. Denna åsikt delas av en privatperson som påpekar att hon finner översiktsplanen lätt att läsa och förstå, illustrativ samt lagom omfattande. Kommentar: Tack! Huddinge brottsförebyggande råd anser att översiktsplanen är bra och välgenomtänkt. De menar att planen har en medvetenhet som ger kommunen goda förutsättningar att skapa tryggare bostadsområden framöver. Kommentar: Tack! Huge Fastigheter AB anser att det är bra att det i planen anges att Flemingsberg är ett primärt tillväxtområde men att det behöver tydliggöras vad detta innebär. Kommentar: Med detta menas att en stor del av tillväxten i form av bostäder, arbetsplatser och service bör ske i Flemingsberg. Tyresö kommun framför att det skulle underlätta för läsaren av översiktsplanen om det fanns ämnesrubriker vid varje ruta för riktlinjer, istället för att rubriken enbart säger Riktlinjer. Tyresö kommun anser också att vissa av kartorna är så små att det är svårt att orientera sig. Kommentar: Tack för synpunkterna. Samhällsbyggnadsnämnden och Miljönämnden undrar om begreppet Övrig tätort på markanvändningskartan endast omfattar Gladö kvarn, Ådran och Vidja då dessa områden är de enda utan koppling till kollektivtrafikstråk. Kommentar: Nej, det är bara i anslutning till kollektivtrafikstråken/stamnätet (inom ca 400 meter) som klassas som sekundära förtätnings- och utbyggnadsstråk. Detta innebär att även andra delar i kommunen, mellan kollektivtrafikstråken/stamnätet, klassas som övrig tätort. Texten förtydligas. Samhällsbyggnadsnämnden och Miljönämnden ifrågasätter nödvändigheten av att redovisa badplatser på en markanvändningskarta. Vidare anser nämnderna att den inventering av badplatser som Miljö- och 10

samhällsbyggnadsförvaltningen utförde under sommaren 2012 bör arbetas in i texten om badplatser. Kommentar: Inventeringen har bedömts bli på en för detaljerad nivå för att ingå i översiktsplanen. Badplatserna fortsätter att vara utmärkta på markanvändningskartan då de är viktiga mötesplatser som det är viktigt att bevara. Arena Huddinge menar att det skulle vara mer fördelaktigt att i översiktsplanen redovisa en övergripande strukturnivå för alla geografiska områden istället för att som för vissa områden, till exempel Flemingsberg och Kungens kurva, fördjupa sig och då riskera att skapa låsningar för framtida utvecklingsplaner. Kommentar: Flemingsberg och Kungens kurva kommer att behandlas inom ramen för de fördjupade översiktsplanerna som pågår för respektive område. En synpunkt som framfördes vid samrådsmötet den 9 oktober i centrala Huddinge är att översiktsplanen är motstridig på flera punkter. Kommentar: Närmare information krävs för att kunna bemöta och hantera synpunkten. 5.3 Kapitel Inledning I detta kapitel refereras samt kommenteras de synpunkter som kommit in rörande kapitlet Inledning i översiktsplanen. 5.3.1 Inriktning för översiktsplanen Nämnder, myndigheter och kommunala råd Stockholm Stad anser att Huddinges förslag till översiktsplan har väldigt många likheter med Stockholms översiktsplan Promenadstaden när det gäller att prioritera gång-, cykel- och kollektivtrafik, att utveckla attraktiva centra, att förstärka sambanden mellan kommunens olika delar och att skapa levande stadsmiljöer i hela kommunen. Stockholms Stad anser att samstämmigheten med den kommunövergripande planeringen samt eventuell argumentering gentemot statliga myndigheter med flera underlättas i och med detta. Även Södertälje kommun framhåller att inriktningen i förslaget till Huddinges översiktsplan stämmer väl överens med Södertälje kommuns förslag till översiktsplan. Södertälje kommun tycker att det är positivt att fler kommuner i regionen har liknande syn på en hållbar utveckling av den fysiska miljön så att dessa gemensamt kan arbeta för att nå viktiga mål såsom en ökad ekologisk hållbarhet och en stark social sammanhållning i regionen. Kommentar: Bra att det finns en samstämmighet. 11

Huddinge Skönhetsråd anser att det är svårt att bedöma konsekvenserna för de frågor som ligger under Skönhetsrådets ansvar på grund av översiktsplanens programmatiska karaktär. Rådet noterar även att orden gestaltning och "skönhet" är undanskuffade av vad de anser mer trendiga uttryck som stadsmässighet, mötesplatser, miljövänliga transporter, "funktionsblandning och förtätning. De frågar sig vad förtätning och funktionsblandning innebär för Huddinges olika bebyggelsemiljöer och hur de subtila upplevelsevärdena, som finns både i låghusområden och bland flerbostadsbebyggelsen, beaktas. Skönhetsrådet frågar sig om Huddinges kulturmiljöer kan bevaras och anser att den inneboende konflikten i dessa frågor bör lyftas fram bättre i översiktsplanen. Kommentar: Gestaltningsfrågorna har lyfts tydligare i utställningsförslaget och likaså kulturmiljöerna. Vissa kulturmiljöer kommer påverkas av en förtätning men större hänsyn tas än i samrådsförslaget. Tillkommande bebyggelse ska alltid förhålla sig till befintlig bebyggelse och ambitionen är att tillkommande bebyggelse alltid ska tillföra något. En offentlig miljö av hög kvalitet är av avgörande vikt för ett trivsamt samhälle. AB Storstockholms Lokaltrafik (SL) ser mycket positivt på inriktningen att skapa en hållbar utveckling med goda livsmiljöer. SL anser även att är positivt att gång-, cykel- och kollektivtrafik ska prioriteras samt att kollektivtrafiken är utgångspunkten vid all planering. De är även, liksom Samhällsbyggnadsnämnden och Miljönämnden, positiva till inriktningen att kommunen ska växa i kollektivtrafiknära lägen. Samhällsbyggnadsnämnden och Miljönämnden menar att detta medför ett minskat bilberoende samt ett minskat behov att ta grönytor i anspråk för exploatering. Kommentar: Synpunkten noterad. Tillväxt-, miljö- och regionplaneringsutskottet (TRU) är övervägande positiva till samrådsförslaget till översiktsplanen och anser att den har en inriktning och ett innehåll som ger kommunen goda förutsättningar för att driva en strategisk och genomförandeinriktad planering. Kommentar: Tack! Organisationer, föreningar och kommunala bolag Villaägarna Huddingekretsen undrar hur kommunen valt de fyra huvudinriktningarna och anser att det är obalanserat att kollektivtrafiken redan på rubriknivå lyfts fram i tre av fyra inriktningsområden. De menar istället att målet borde vara att främja miljövänliga transporter oavsett trafikslag. De påpekar vidare att utvecklingen av kollektivtrafiken tar lång tid och att planen i det avseendet är orealistisk i flera antaganden. 12

Kommentar: De fyra huvudinriktningarna har tagits fram i en process som inkluderade kommuninvånare, tjänstemän, näringsliv och miljöorganisationer. Målen har sedan diskuterats med politiska företrädare och beslutats av kommunfullmäktige. Det är inte endast miljöskäl som gör att kollektivtrafiken lyfts fram utan även bland annat framkomlighetsskäl, utrymmesskäl, trafiksäkerhet, buller och partiklar. Utvecklingen av kollektivtrafiken tar lång tid och översiktsplanen har en lång tidshorisont. Fastighets AB Brostaden anser att översiktsplanen är gedigen och har en hög ambitionsnivå som visar att Huddinge månar om tillväxt och satsar framåt. Kommentar: Tack! Privatpersoner 25 invånare i Stuvsta och Snättringe inbjudna till dialog om översiktsplanen av Socialdemokraternas lokalföreningar (nedan kallade Axelsson m.fl.) är överlag positiva till inriktningen i översiktsplanen. Kommentar: Tack! En privatperson påpekar att hon är positiv till att fokus ligger på att förtäta befintliga bebyggda områden samt att ledorden är stad, kollektivtrafik, och gång- och cykeltrafik. Kommentar: Tack! Samrådsmöten och fokusgrupper Vid samrådsmötet den 19 september i Skogås var flera deltagare positiva till översiktsplanen och sade att den överlag är väl genomtänkt när de gäller förslag till förtätning, mötesplatser och grönstråk. Flera uttryckte dock att det saknades en mötesplats i Västra Skogås. Kommentar: Tack! I översiktsplanen pekas Skogås centrum och anläggandet av ett torg ut som en mötesplats i Västra Skogås. Det pågår även satsningar på att lyfta parken öster om Skogås Rackethall och till utställningsförslaget pekas denna plats ut som en mötesplats i enlighet med synpunkten. Vid samrådsmötet den 9 oktober i centrala Huddinge uttryckte sig flera deltagare positivt till en förtätning i kollektivtrafiknära lägen. Några deltagare förespråkade också att det byggs mer på höjden i de centrala delarna av Huddinge. Kommentar: Översiktsplanen utgår från att det ska vara en hög exploateringsgrad i kollektivtrafiknära lägen men tar inte ställning till om bebyggelsen ska vara hög eller låg vilket avgörs i senare skeden. 13

Vid samrådet den 20 oktober i Vårby var deltagarna överlag positiva till planens inriktning med fokus på gång-, cykel- och kollektivtrafik. Kommentar: Synpunkten noterad. 5.1.2 Nationella och Regionala och kommunala mål Nämnder, myndigheter och kommunala råd Stockholm Stad saknar tydliga skrivningar avseende övergripande (nationella och regionala) och kommunala trafikmål i inledningsavsnittet. Trafikutvecklingen och flödena påverkar i hög grad även Stockholm. Därför önskar Stockholm Stad att Huddinge kommun specificerar sin ståndpunkt i detta sammanhang. Trafikverket anser att det vore intressant med en bedömning av hur översiktsplanens inriktning medverkar till uppfyllelse av de transportpolitiska målen. Kommentar: Information om de transportpolitiska målen har lagts till. Översiktsplanen pekar tydligt ut en riktning för planeringen där bebyggelse ska planeras med gång, cykel och kollektivtrafik som utgångspunkt. Detta för att minska den trafikala belastningen av bland annat bilresor i regionen. Tillväxt-, miljö- och regionplaneringsutskottet (TRU) och Nynäshamns kommun är positiva till att Huddinge kommun har RUFS 2010 som utgångspunkt för den översiktliga planeringen. Nynäshamns kommun observerar denna utgångspunkt i beskrivning av kollektivtrafikens roll i utvecklingen, beredskapen för en kraftig utveckling gällande bostäder och arbetsplatser samt värnande om de gröna kilarna. Kommentar: Synpunkten noterad. Organisationer, föreningar och kommunala bolag Villaägarna Huddingekretsen anser inte att målen är preciserade avseende vad som ska mätas, hur det ska mätas, nuvärde (hur ser det ut idag) och målvärde (hur mycket bättre det ska bli). De menar att det inte går att ta fram åtgärdsplaner och beräkna resursbehov utan dessa preciseringar och att en medveten och klok prioritering mellan olika åtgärder inte heller är möjlig att göra utan en sådan analys. Vidare anser de att effektiva transporter bör stödjas och att detta borde läggas till i översiktsplanens måldel. Kommentar: Översiktsplanen ger den övergripande inriktningen och efterföljande planering preciserar inriktningen och målen mer i detalj utifrån översiktsplanen. Effektiva transporter är en viktig del och ligger helt i linje med översiktsplanens intentioner om att prioritera gång, cykel och kollektivtrafik som är kapacitets- och energieffektiva transportslag. 14

5.1.3 Medborgaren, kommunen och regionen Nämnder, myndigheter och kommunala råd Stockholm Stad anser att det är gynnsamt att planförslaget har ett kvantitativt mål för bostadsbyggandet, därmed blir det tydligt att även Huddinge bidrar till att underlätta för den snabba regionala befolkningstillväxten. Skönhetsrådet undrar om den beräknade befolkningsutvecklingen i Huddinge kan rymmas genom förtätning inom den redan bebyggda ytan. Rådet vill understryka att det är viktigt att utvecklingen sker på ett sätt så att attraktiviteten, trivselvärdena och omsorgen om både bebyggelsemiljöer och parker samt respekten för de människor som bor och verkar i områdena, kan behållas. Skönhetsrådet känner oro för att förtätningen kan komma att ske på ett gestaltningsmässigt negativt sätt som kanske till och med suddar ut Huddinges historia och identitet. Kommentar: Översiktsplanen uttrycker att befintlig karaktär ska beaktas vid förtätning. En översyn av kulturmiljöinventeringen har gjorts och kulturmiljöerna har lyfts fram tydligare i utställningsförslaget. Samhällsbyggnadsnämnden och Miljönämnden anser att en befolkningsökning enligt översiktsplanen kommer att ställa stora krav på respektive nämnders hantering av ärenden samt Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens verksamhet avseende resurser och organisation. Vidare framhåller nämnderna att processen tar längre tid i redan bebyggda områden på grund av att antalet frågor att förhålla sig till är fler och att de boende eventuellt överklagar planen. Av den anledningen krävs en god dialog internt på kommunen, liksom med kommuninvånarna. Likväl menar nämnderna att stora ansträngningar kommer att krävas i samverkansarbetet med samhällsaktörer såsom SL, Trafikverket och större markägare. Kommentar: Översiktsplanens inriktning på förtätning kommer högst sannolikt medföra längre detaljplaneprocesser än vid exploatering i obebyggda områden. Dialog och samarbete med boende och olika samhällsaktörer kommer krävas i stor utsträckning. Samhällsbyggnadsnämnden och Miljönämnden poängterar att förtätningar i redan bebyggda miljöer, till exempel i Huddinges villaområden, bör behandlas i någon form av övergripande dokument för att undvika en splittrad bebyggelseutveckling utan gestaltningsmässig omsorg. Kommentar: De bebyggda miljöerna är alla unika och därför bör tillkommande förtätningar utgå från den specifika platsens karaktär vilket gör det svårt att ta fram ett samlat dokument. Översiktsplanen ger däremot riktlinjer för förtätningar i utpekade kulturmiljöområden och för 15

strukturplanernas områden kan det vara aktuellt att gå vidare med program eller liknande för att säkerställa ett genomförande. Tillväxt-, miljö- och regionplaneringsutskottet (TRU) har gjort en ny befolkningsframskrivning och en justering av bostadsbehovet i kommunen. Enligt denna bedömning har Huddinge kommuns högsta nivå ökat från i genomsnitt 600 bostäder till 700 bostäder årligen fram till 2030. TRU förutsätter därför att Huddinge reviderar det årliga bostadsbyggandet i planen till de nya nivåerna. Kommentar: Översiktsplanen kommer att ta höjd för 700 bostäder per år till 2030. Hur många bostäder som byggs avgörs dock av många olika faktorer, inte minst marknadsefterfrågan. Organisationer, föreningar och kommunala bolag Arena Huddinge lyfter fram vikten av att kommunen för en dialog med bostadsaktörerna i sin strävan att åstadkomma 600 bostäder per år och föreslår att det skulle kunna ske i projektform under namnet Projekt 10 000 nya bostäder fram till 2030. Även Företagarna Huddinge och Hörningsnäs Villaförening menar att det krävs god samhällsplanering och ett gott samarbete mellan kommunen och alla aktörer för att uppnå målet med förtätningar, exploatering i utvecklingsområden, fler arbetsplatser och bättre kommunikationer och därmed en förväntad befolkningsökning med cirka 40 000 invånare. Företagarna i Huddinge ser samtidigt positivt att inriktningen gällande bostäder och arbetsplatser, liksom NCC boende. NCC boende menar dock att genomförandetakten måste öka för att kunna svara mot kommunens målsättning med att växa, särskilt i de för bostadsmarknaden attraktiva delarna där utbyggnaden måste ta sin början. De är också av uppfattningen en större byggherresamverkan skulle gynna utvecklingstakten och att kommunens deltagande krävs där genomförande är svårare, till exempel i Storängen. Kommentar: När översiktsplanen antas vilket planeras ske sommaren 2014 kommer arbetet att gå in i en genomförandefas. Hur det arbetet ska utformas är ännu inte klarlagt men det kommer kräva god samverkan med många olika aktörer och kan mycket väl komma att bedrivas i projektform. Stockholms Handelskammare menar att det inte är tillräckligt att bygga 600 nya bostäder per år i Huddinge och hänvisar till sin analys 110 000 bostäder saknas i huvudstadsregionen vilken visar att kommunen fram till 2020 kommer att ha en årlig befolkningsökning på 1 641 invånare, vilket medför ett behov av 985 nya bostäder per år. Villaägarna Huddingekretsen anser också att tillväxttakten kommer att vara högre och menar att befolkningsprognosen bör revideras upp. 16

Kommentar: Tillväxt-, miljö- och regionplaneringsutskottet (TRU) har gjort en ny befolkningsframskrivning och en justering av bostadsbehovet i länet. Den framskrivningen säger att det bör tillkomma 700 bostäder per år i Huddinge kommun för att täcka behovet. Översiktsplanen kommer att utgå från detta. Villaägarna Huddingekretsen påpekar att uppgifterna om bostadsbeståndet idag och fördelningen mellan ägandeformerna (tabell 1, sid 11) inte stämmer med motsvarande uppgifter på sidan 62 (4207 jmf med 2276 bostäder) avseende Segeltorp. Villaägarna Huddingekretsen menar vidare att om kommunen har fel uppgifter om befolkningsökningen kan det i framtiden bli problem med försörjning av bostäder för äldre och risk för brist i skola, vård och omsorg. Kommentar: Gällande bostadsbeståndsstatistiken så omfattar de olika geografiska områden. Tabell 1 är för hela kommundelen medan uppgifterna på sidan 62 är för strukturplaneområdet vilket är mindre än kommundelen. Statistiken har dock setts över då det visat sig att den innehöll felaktigheter. Behovet av kommunal service ses över varje år i respektive nämnds lokaplaneringsprocess och i framtagandet av Projektplanen för samhällsbyggnadsprojekt. Villaägarna Huddingekretsen menar också att det är viktigt att befolkningsökningen inte blir större än vad kommunens ekonomi klarar. Denna åsikt delas av Stuvsta Gårds Villaägareförening och Friluftsfrämjandet, vilka påpekar att det inte finns något egenvärde i att öka antalet invånare till 140 000 om det sker på bekostnad av kvalitet och omtanke om dem som redan bor i kommunen. Stuvsta Gårds Villaägareförening menar vidare att ökningen maximalt bör vara 10-15% för att trafiksituationen med mera ska bli hanterbar. Föreningen påpekar också att det i översiktsplanen sägs att befolkningsökningen i kommunen ska följa den i länet, men att detta inte stämmer i praktiken eftersom ökningen i länet endast ligger på 16-25% (jmf med den planerade ökningen på 44% i kommunen). Denna motsägelse anser föreningen bör utredas närmre, särskilt med tanke på att kommunen har ökat kraftigare än länet även historiskt och på så sätt har ett överskott av invånare i jämförelse. Naturskyddsföreningen och Stuvsta Gårds Villaägareförening framhåller också det problematiska med en stor prognostiserad befolkningstillväxt och pekar på riskerna att grönområden tas i anspråk för exploatering och att kommunens miljöambitioner inskränks. Kommentar: En kommunalekonomisk bedömning har gjorts som visar att kommunens ekonomi inte skulle belastas negativt av en betydligt större befolkning än idag. I inriktningsbeslutet framgår att kommunen ska växa i takt med länet därav den relativt kraftiga befolkningsökningen. Översiktsplanen utgår från antalet bostäder gällande att växa i takt med länet. Att befolkningsprognosen skiljer sig åt beror i huvudsak på olika 17

ingångsvärden i länsprognosen och kommunprognosen. Trafiksituationen och miljöambitionerna klaras genom att prioritera gång, cykel och kollektivtrafik och förtäta i bra kollektivtrafiklägen. Privatpersoner En person boende på Björkvägen 12 i Fullersta är kritisk till att kommunen har som mål att öka antalet invånare till 140 000. Hon påpekar att en sådan ökning bland annat skulle medföra behov av utökad kollektivtrafik och fler bostadsområden, vilka tär på grönområdena. Hon tror att kommunen skulle gagnas av en försiktigare befolkningsutveckling eftersom hon tror att många Huddingebor valt att bo i kommunen just för att det inte är så stadslikt och att de uppskattar närheten till naturen m.m. Kommentar: I inriktningsbeslutet framgår att kommunen ska växa i takt med länet därav den relativt kraftiga befolkningsökningen. Men befolkningsprognoser på lång sikt är mycket osäkra och därför anges ett spann från 122 000 150 000 invånare år 2030 i utställningsförslaget. Trafikprognoser och kommunal service tar höjd för cirka 140 000 invånare. Utgångspunkten i översiktsplanen är att dels förtäta där kollektivtrafiken redan är bra men även att förbättra kollektivtrafiken. Förtätningen innebär att vissa grönområden kommer att exploateras men samtidigt ska attraktiva parker utvecklas och de sammanhängande grönområdena värnas. Vid exploatering ska hänsyn tas till befintlig karaktär. Samrådsmöten och fokusgrupper Vid samrådsmötet den 9 oktober i centrala Huddinge sade flera deltagare att de är tveksamma till om det önskvärt att Huddinge ska växa mer. Kommentar: I inriktningsbeslutet framgår att kommunen ska växa i takt med länet därav den relativt kraftiga befolkningsökningen. Men befolkningsprognoser på lång sikt är mycket osäkra och därför anges ett spann från 122 000 150 000 invånare år 2030 i utställningsförslaget. Trafikprognoser och kommunal service tar höjd för cirka 140 000 invånare. 5.1.4 Huddinge i regionen Nämnder, myndigheter och kommunala råd Södertälje kommun tycker att det är positivt att man i Översiktsplanen konstaterar att Huddinge avser att vara en ledande och framträdande aktör i regionala frågor på länsnivå och i samarbeten på Södertörn. Södertälje kommun anser att Stockholmsregionens södra del behöver en stark röst i planeringen av regionala och statliga satsningar och ett fortsatt samarbete på Södertörn. Kommentar: Tack för synpunkten. 18

5.2 Riktlinjer för allmänna intressen I detta kapitel refereras samt kommenteras de synpunkter som kommit in rörande kapitlet Riktlinjer för allmänna intressen i översiktsplanen. 5.2.1 Bebyggelseutveckling för ökad sammanhållning Nämnder, myndigheter och kommunala råd Miljövårdsrådet, Trafikverket, Tillväxt-, miljö- och regionplaneringsutskottet (TRU), Samhällsbyggnadsnämnden och Miljönämnden är positiva till en ökad funktionsblandning i bebyggelsen. Samhällsbyggnadsnämnden och Miljönämnden påpekar att detta bidrar till ett minskat behov av transporter och därför är önskvärt ur ett hållbarhetsperspektiv. Nämnderna anser dock att en strategi behövs för avvägning mellan målkonflikter och hur man kan tänka kring förtätning i ett redan ianspråktaget område, exempelvis inom 1200 meter från spårstation. Som exempel pekar nämnderna på att en etablering av arbetsplatser/verksamheter innebär en ökning av mängden transporter. Kommentar: Översiktsplanen gör ställningstagandet att förtätningen ska ske inom de utpekade områdena där avståndet till god kollektivtrafik kan innebära att fler väljer kollektivtrafik. I de områdena kan störningar öka som en följd av förtätningen som till exempel att fler får högre bullernivåer från kollektivtrafik och transporter. Enligt översiktsplanen är det därför i de utpekade kollektivtrafiknära områdena som avsteg från bullerriktlinjer får göras. Förtätningar innebär dock att det ställs högre krav på samrådsförfarandet och på gestaltning då projekten på grund av deras placering kommer att bli mer komplicerade. En övervägning ska även göras på projektplanenivå om vilka platser som kan bebyggas utan att områdets behov av parker, grönområden, service med mera åsidosätts. En förtätning i kollektivtrafiknära stadsmiljöer påpekar Socialnämnden har visat ge goda effekter i form av användning av kollektivtrafik, minskad social segregation och större tillgänglighet till service. De framför dock att det finns en risk att bostäderna blir mindre och dyrare, att tillgängligheten till grönytor försämras och att brottsligheten ökar. Socialnämnden önskar att det i översiktsplanen förs en diskussion om hur dessa risker kan minimeras vid en eventuell förtätning. Kommentar: Bostädernas storlek och pris avgörs inte i översiktsplanen. Översiktsplanen uttrycker att en trygg stadsmiljö värderas högt och att målet är att det ska genomsyra all stadsplanering. Tillgängligheten till grönområden kan i vissa fall i mindre utsträckning försämras men samtidigt ska större sammanhängande grönområden värnas och attraktiva parker utvecklas. 19

Trafikverket och TRU anser att inriktning mot att förtäta i områden med goda infrastruktur- och kollektivtrafiklägen är bra. TRU stöder vidare kommunens ambition att bygga bostäder i anslutning till Spårväg syd och därigenom bidra till utvecklingen och genomförandet av en flerkärnig region, goda resvanor och regionens bostadsförsörjning. TRU vill dock understryka vikten av att ny bebyggelse i första hand koncentreras till de regionala stadskärnorna. Kommentar: Tack för synpunkterna. Ambitionen är just förtätning och att en stor del av den framtida utveckling ska ske i de regionala stadskärnorna. TRU pekar på behovet av studentbostäder i regionen och menar att Huddinge kommun har goda förutsättningar att bidra till en ökad produktion. TRU ser vidare med tillfredställelse på hur planen i text och på karta ger stöd för hur kommunen kan hantera frågor som annars kan vara komplexa att hantera i stadsomvandlings- och förtätningsprocesser. Som exempel nämner de tillgången på olika upplåtelseformer och vilka centrala parker som ska bevaras eller tillskapas. Kommentar: Behovet av ytterligare studentbostäder för att säkra kompetensförsörjningen förtydligas. Trafikverket påpekar att bebyggelseutveckling nära det statliga väg- och järnvägsnätet i de områden som beskrivs i översiktsplanen skapar ett stort behov av samordning kring trafikfrågor mellan Trafikverket och Huddinge kommun då befolknings- och bebyggelseutvecklingen kan leda till ett kraftigt ökat transportbehov. Trafikverket anser att trafikanalyser bör genomföras utifrån översiktsplanens markanvändningsinriktning och att resultat och konsekvenser utifrån dessa redovisas. Kommentar: Vi håller med om att samordningen kring trafik- och bebyggelsefrågor är viktig. Kommunen följer den regionala utvecklingsplan som finns för regionen i form av RUFS2010. Transportbehovet kommer således att följa de regionala prognoser som finns. Huddinge kommun har även själva tagit fram en kommunövergripande trafikprognos som visar på behovet av infrastruktursatsningar. För att minska behovet av bil ger översiktsplanen tydliga riktlinjer för var bebyggelse primärt ska tillkomma. SL ser mycket positivt på de riktlinjer som redovisas under avsnitt Riktlinjer för allmänna intressen och som berör bebyggelse- och kollektivtrafikplanering. Kommentar: Tack! 20