Ett gott liv i möjligheternas Skåne Planeringsdirektiv för 2011 Socialdemokraterna i Region Skåne
Ett gott liv i möjligheternas Skåne... 4 Del I REGIONAL UTVECKLING... 6 1 Regional utveckling... 6 1.1 Aktiva åtgärder för fler jobb... 6 1.2 Investeringar i infrastruktur... 7 1.3 Stärk Skåne som forskningsregion... 8 1.4 Det gröna Skåne... 8 2 Kultur... 9 3 Kollektivtrafik... 10 3.1 Utbyggd trafik... 10 3.2 Kvalitet... 10 3.3 Biljettpriser... 10 3.4 Färdtjänst, sjukresor och närtrafik... 10 3.5 Trygga resor... 11 3.6 Nöjes- och fritidsresor... 11 3.7 Miljövänlig kollektivtrafik... 11 Del II - HÄLSO- OCH SJUKVÅRD... 12 4 Hälso- och sjukvård... 12 4.1 Rätt till vård på lika villkor... 12 4.2 Läkemedel... 13 4.3 Utveckling av sjukvården... 13 4.4 Barn och unga... 14 4.5 Äldre... 15 4.6 Närsjukvården... 16 4.7 Rehabilitering... 17 4.8 Planerad vård... 18 4.9 Reformera akutsjukvården... 19 4.10 Prehospital vård... 20 4.11 Psykiatri... 20 4.12 En samordnad och kvalificerad cancervård... 21 4.13 Vård i livets slutskede... 21 4.14 Högspecialiserad vård... 22 4.15 Säker vård... 22 4.16 Patientens stöd och inflytande... 23 4.17 Kring- och stödverksamhet... 23 5 Tandvård... 23 6 Habilitering och hjälpmedel... 24 Del III PERSONAL... 25 7 Personal... 25 7.2 Mångfaldsarbete... 25 7.3 Trygga anställningar med önskad sysselsättningsgrad... 26 7.4 Bra arbetsmiljö med stort inflytande och delaktighet för personalen... 26 7.5 Verksamhet i privat drift... 26 7.6 Satsning på ledarskap... 27 Del IV ÖVRIGT... 28 8 Internt miljö- och klimatarbete... 28 9 Handikappolitik... 28 10 Folkhälsa... 28 11 Fastighets- och servicenämnden... 30 12 Patientnämnden... 30 2
13 Revisionen... 30 Del V - EKONOMI... 32 14 Ekonomiska mål... 32 14.1 Resultatmål... 32 14.2 Finansieringsmål... 32 14.3 Balansmål... 32 15 Långsiktiga ekonomiska förutsättningar... 33 16 Strategi för framtida investeringar... 33 17 Beräkningsförutsättningar för 2011... 34 3
Ett gott liv i möjligheternas Skåne I Skåne finns förutsättningar för tillväxt, utveckling och välmående. Men efter fyra år av borgerligt styre har Skåne utvecklats mot att ett fåtal har råd att leva det goda livet medan många människor lämnas utanför. Idag växer köerna i vården och många får vänta orimligt länge på diagnos och behandling. Klyftorna ökar när allt fler går arbetslösa. Ungdomsarbetslösheten är oroande hög och för åtskilliga unga tycks drömmen om ett jobb och en egen bostad ouppnåelig. Många skåningar som är beroende av kollektivtrafiken för att vardagen ska gå ihop upplever att den blivit både sämre och dyrare. Vi tror att en annan verklighet är möjlig. Vår vision är ett Skåne där alla människor ges likvärdiga chanser att leva ett gott liv. Ett Skåne där högklassig vård är tillgänglig för de som behöver den och där det finns en plats för alla på arbetsmarknaden, oavsett kompetens eller födelseland. I dagens Sverige ökar barnfattigdomen. Klyftorna växer mellan å ena sidan barn som har råd med nya kläder och fritidsaktiviteter och å andra sidan barn som vet att det är lönlöst att be om något utöver de basala behoven. Alla barn har rätt till en trygg uppväxt som ger de bästa förutsättningarna för livet, oberoende av föräldrarnas plånbok. Därför måste vi ta ansvar för alla barns välfärd. I vårt Skåne ska inga barn och unga behöva tacka nej till vård för att deras föräldrar inte har råd att betala. Det ska heller inte finnas skillnader i hälsa som är beroende av föräldrarnas sociala situation. I Skåne ska alla barn ges möjlighet att möta och delta i kulturen, vistas i naturen och utöva idrott på sina egna villkor. Barn ska erbjudas ett rikt kulturutbud både på de stora kulturinstitutionerna och i sin bostadsmiljö, på fritidsgårdar och bibliotek. Skånes unika natur- och kulturmiljöer ska vara tillgängliga för alla och det måste vara lätt att ta sig dit även för de barn vars föräldrar saknar bil. Vi vill att Skåne ska vara attraktivt för ungdomar; här ska man komma in på sina drömmars utbildning, få sitt första jobb och skaffa det första egna boendet. Skåne ska locka till sig de bästa studenterna, även de som inte kommer från studievana hem. Här ska finnas vägar in på arbetsmarknaden både för ungdomar som saknar utbildning och för nyutexaminerade studenter som vill omsätta sina teoretiska kunskaper i praktik. I Skåne ska också finnas goda möjligheter att utveckla en idé, starta företag eller forska. I Skåne ska alla kunna ta ett arbete på en annan ort än där de bor, kunna pendla till studier eller nöjen och ta sig till närmaste vårdcentral. Därför behövs det en välutbyggd kollektivtrafik som kör både i stadsmiljöer och på landsbygden så att alla ges möjlighet att ta del av vad Skåne erbjuder. För att värna vår miljö och få ner buller och utsläpp i de skånska stadskärnorna så måste fler börja använda kollektivtrafiken. Vi vill se ett Skåne där kollektivtrafiken är både billig och tillgänglig för att ingen människa ska begränsas av att inte ha en bil. I vårt Skåne ska äldre kunna leva ett gott och tryggt liv. Här ska finnas möjlighet till naturupplevelser, kultur och friskvård även på ålderns höst. När människor blir sjuka ska de inte behöva oroa sig för hur kontakten med vården ska bli. I Skåne ska närsjukvården vara välutbyggd och ha rätt resurser att ta emot människor som söker sig dit. Ingen ska bli slussad runt mellan olika kliniker med remisser och kallelser utan få en kontaktväg in till vården. Tiden från första besöket till diagnos och behandling 4
ska vara så kort som möjligt. Vi måste undanröja den stress och oro det innebär att vänta på vård. Cancerpatienter ska snabbt komma till för strålning och operation. I Skåne ska ingen psykiskt sjuk med behov av lugn och ro behöva ligga i korridoren för att det saknas platser. Ingen ska bli utskriven i förtid för att vården saknar personal. Gamla människor ska inte behöva sitta bredvid en avliden maka eller make en halv dag för att hembesöksbilarna inte dyker upp. I vårt Skåne ska förtroendet för den offentliga vården vara högt och det ska inte finnas någon gräddfil till snabbare behandling för dem som har råd. I Skåne ska vården vara jämlik och behoven styra, inte plånboken. För att ge alla likvärdiga möjligheter till ett gott liv måste vi investera i den gemensamma välfärden och alla måste bidra efter förmåga. Vi är redo att anta utmaningen att skapa ett bättre Skåne! Uno Aldegren Gruppledare Socialdemokraterna Region Skåne 5
Del I REGIONAL UTVECKLING Prioriterade områden Arbete åt alla Ett rikt kulturliv i hela Skåne Stopp för prishöjningar i kollektivtrafiken I Sektor regional utveckling ingår regionala tillväxtnämnden, kulturnämnden och kollektivtrafiknämnden. Det socialdemokratiska perspektivet som genomsyrar all verksamhet är att alla, oavsett ålder, sexuell läggning, social och etnisk bakgrund eller funktionsnedsättning ska på sina egna villkor få tillgång till arbetsmarknaden, vistas i naturen, möta kulturen och nyttja kollektivtrafiken. 1 Regional utveckling En av de viktigaste utmaningarna framöver är att stärka den skånska arbetsmarknaden och få fler i människor i arbete. En särskilt prioriterad grupp är ungdomar som är extra utsatta i tider av arbetslöshet. Fler jobb och ökad sysselsättning är ett gemensamt ansvar där stat, region och kommuner alla måste dra sitt strå till stacken. Inom regionala utvecklingssektorn ska vi fokusera på att stärka det skånska arbetsmarknads- och företagsklimatet och satsa på Skåne som en forskningsregion. Detta arbete ska bedrivas långsiktigt och syfta till en hållbar utveckling. 1.1 Aktiva åtgärder för fler jobb För att nå fram till målet med ökad sysselsättning i Skåne måste vi skapa ett robustare och mer uthålligt näringsliv genom en större mångfald av branscher. Då minskar sårbarheten vid konjunkturnedgångar. Det ska bl.a. ske genom etablerandet av nya starka branscher (det som ibland kallas kluster) exempelvis inom rörlig media. Arbetet med att stötta befintliga branscher såsom livsmedel, besöksnäringen, förpackningsindustrin, IT, Telekom och Life science måste stärkas. Vi vill etablera Skåne som en film- och upplevelseregion. Besöksnäringen och upplevelseindustrin inklusive film har båda en ökad ekonomisk betydelse. I dessa branscher kan det därför skapas ett stort antal arbetstillfällen. Det behöver också lockas fler turister och besökare till Skåne genom internationell marknadsföring och genom satsningar på internationella och nationella evenemang. Skåne ska vara ett självklart val för stora sportarrangemang, mässor och kongresser. Ett exempel på en positiv satsning är upplevelsecentrumet Uppåkra som väntas attrahera både besökare och forskare. Andra viktiga insatser för att stärka den skånska arbetsmarknaden, och inte minst de små och medelstora företagen, är stöd till kunskaps- och tekniköverföringar inom befintliga företag samt ett fortsatt stöd åt export, innovationer och entreprenörskap. För att trygga den framtida tillväxten måste Skåne attrahera både studenter och ungdomar att bosätta sig här. Därför krävs ett varierat utbud av bostäder, utbyggd och billig kollektivtrafik men också riktade insatser för att stärka ungdomars plats på arbetsmarknaden såsom praktikplatser, sommarjobb, stöd till entreprenörskap och fler utbildningsplatser. Här kan Region Skåne axla en samordnande roll men också öppna upp den egna verksamheten för ungdomar och studenter. Ytterligare en viktig framgångsfaktor för Skåne är miljödriven näringslivsutveckling. Miljön är en strategisk utvecklingsfaktor för Skåne. De skånska företagen är redan bland de mest framgångsrika när det gäller export av miljöteknik. Det finns en stor kunskap som kan vidareutvecklas genom tvärsektoriellt arbete och nätverksbyggande. Region Skåne ska vara engagerad i att utveckla detta område till ett av regionens starka områden. Det gäller bl.a. tillverkningen och distributionen av biogas i Skåne. 6
För att stärka Skånes konkurrenskraft och bidra till ökad tillväxt och nya jobb är ett ökat utbyte med grannregionerna i södra Sverige, Öresundsregionen samt kring Kattegatt, Skagerack och Östersjön viktigt. Det gränsöverskridande samarbetet ska genomsyra all verksamhet. Som en följd av Öresundsbron har integrationen i Öresundsregionen ökat kraftigt. Många människor reser varje dag över bron för att arbeta, studera eller roa sig. Samarbetet kring gränsöverskridande frågor såsom infrastruktur, tillväxt och utbildning måste därför utvecklas i takt med att integrationen ökar. Den gemensamma Öresundsvisionen, ÖRUS, är ett viktigt steg på vägen som vi aktivt ska delta i. Region Skåne måste vara aktiv i att söka medfinansiering för projekt från EU:s strukturfonder. Strukturbild Skåne är en verksamhet som syftar till att utveckla den regionala dimensionen inom fysisk planering och som sker i nära samarbete med kommunerna. För att ytterligare utveckla Skåne som en konkurrenskraftig region är det angeläget att det arbetet fullföljs. Det nära samarbetet med kommunerna ska vara ett kännetecken i Region Skånes utvecklingsarbete. Region Skåne ska vara kommunernas region. 1.2 Investeringar i infrastruktur Skånes infrastruktur är av central betydelse inte bara för utvecklingen i regionen, utan för Öresundsregionen och hela Sverige. Skånes infrastruktur ska vara i världsklass. Förbättringar av våra vägar och järnvägar är nödvändiga för att binda ihop Skåne till en arbetsmarknadsregion där regionens olika styrkor kan förstärka varandra. En mycket stor andel av det gods och de personer som ska till och från Sverige passerar Skåne. Det är därför av ett nationellt intresse att Skånes vägar, järnvägar och hamnar har hög standard. Regionen får inte bli en flaskhals för gods- och persontrafik. Redan idag är kapacitetstaket nära på många sträckor. Det är också angeläget att satsa på underhåll av det regionala vägnätet. I regeringens infrastruktursatsningar för de kommande 10 åren prioriteras väginvesteringar på bekostnad av järnvägen. Detta är helt fel väg att gå med tanke på det växande hotet från klimatförändringarna. Flera viktiga objekt för spårbunden kollektivtrafik och godstrafik är inte finansierade i regeringens plan och kommer att skjutas på en obestämd framtid. Det gäller exempelvis Söderåsbanan, Lommabanan, Marieholmsbanan, Skånebanan och Simrishamnsbanan. Här behövs investeringar dels för att öka kapaciteten och dels för att möjliggöra ny pågatågs- och godstrafik. Vi måste noga följa upp de järnvägssatsningar som finns med i regeringens plan, såsom Trelleborgsbanan och Pågatåg Nordost, så att de genomförs. Med en rödgrön regering kommer järnvägssatsningar få en högre prioritet eftersom även Söderåsbanan, Lommabanan och Skånebanan i så fall byggs ut. E22:an har en central och strategisk betydelse för att knyta samman Skåne till en arbetsmarknadsregion. En utbyggnad av hela E22:an är mycket angelägen, inte minst ur trafiksäkerhetssynpunkt, men är inte fullt finansierad i regeringens infrastrukturplan. Köpenhamns flygplats Kastrup är mycket betydelsefull för den regionala utvecklingen och tillväxten i Skåne. Det är därför angeläget att vi värnar om Kastrups fortlevnad samt tar tillgängligheten till Kastrup i beaktande när vi planerar framtida järnvägssatsningar. Ytterligare en vikig framtidssatsning är den så kallade Sturupspendeln som på ett effektivt sätt binder ihop Köpenhamns flygplats Kastrup med Malmö Airport/Sturup. Tills dess att höghastighetsbanor har byggts måste vi värna Skånes flygplatser och möjligheten att ta sig till flygplatserna med kollektivtrafik utvecklas. Framtida planering måste ta hänsyn till behoven av modern spårvägstrafik som kan bli ett viktigt inslag i utvecklingen av våra städer. Spårvagnar kan dessutom bättre än bussar knyta samman städer med närliggande tätorter som ej är aktuella för Pågatågs- eller Öresundstågstrafik. Spårväg har många av tågtrafikens fördelar, men saknar exempelvis järnvägens barriäreffekter och höga investeringskostnader. Även spårvägar saknas i regeringens infrastrukturplan men kan förhoppningsvis byggas med en rödgrön regering. Vi vill också framhålla vikten av välutbyggda cykelleder, både inne i och mellan tätorter, som är viktiga för boende och för att attrahera turister. 7
Vi måste också fortsätta utbyggnaden av bredband så att större delar av Skåne täcks. 1.3 Stärk Skåne som forskningsregion För att Skåne ska vara en svensk och europeisk tillväxtmotor måste Skåne etableras som en stark forskningsregion. Forskningen spelar en viktig roll i den regionala utvecklingen och i samhället i stort. Detta för att lösa många av de stora utmaningar som vi står inför. Men det kräver en bättre samverkan mellan forskarsamhället, offentlig sektor och näringslivet. Det handlar också om att stärka forskningen som sådan och att främja dess tillämpning och omvandlingen av forskningsresultat till framgångsrika produkter och tjänster. Hälso- och sjukvården är en viktig motor i det regionala utvecklingsarbetet, och kopplingen mellan hälso- och sjukvård, akademi och näringsliv bidrar starkt till den regionala tillväxten. Det genererar fler jobb och ökad välfärd för invånarna i Skåne. Genom att skapa arenor där hälso- och sjukvården, akademien och näringslivet kan mötas bidrar Region Skåne aktivt till att tillvarata nya kunskaper och innovationer. Region Skånes roll som sjukvårdshuvudman innebär därför ett speciellt ansvar for forskning och utveckling på detta område, men även utanför hälso- och sjukvårdsområdet måste regionen vara med och stärka den skånska forskningen. För att skånsk och svensk sjukvård fortsatt ska ligga i internationell framkant måste forskningsoch utbildningsfrågor ägnas ett ökat fokus och det måste finnas en strategi för hur nya forskningsrön ska implementeras och förverkligas i den dagliga verksamheten. Den forskning som bedrivs inom hälso- och sjukvården kan ofta kommersialiseras, men som offentlig huvudman har Region Skåne även ett stort ansvar för att bedriva icke kommersiell forskning kring folksjukdomar och folkhälsa. Klinisk forskning inom närsjukvård och psykiatri ska vara särskilt prioriterat vid fördelning av forskningsresurser. Även forskning kring rehabilitering och handikappfrågor ska vara högt prioriterade. Jämsides forskningsplattformens arbete anser vi därför att rehabiliteringsforskningen vid CERTEC (centrum för rehabiliteringsteknik vid Lunds universitet) fyller en viktig funktion. Förmågan att kombinera forskningsresurser med effektiva innovationssystem är av avgörande betydelse för att öka regionens konkurrenskraft och tillväxt. Arbetet ska bl.a. syfta till att stärka den internationella specialiseringen inom de sektorer av regionens näringsliv som har en hög internationell konkurrenskraft. Det är viktigt att omsättningen och sysselsättningen inom forsknings- och utvecklingsinriktade företag ökar liksom, investeringskvoter. Dessutom är det viktigt att öka det skånska deltagandet i EUprogram och internationella forskningssamarbeten. Vid sidan av detta måste arbetet fortsätta för att attrahera fler utländska direktinvesteringar till Skåne. Skåne måste ligga i framkant inte bara inom den medicinska, tekniska och naturvetenskapliga forskningen utan också när det gäller exempelvis humaniora och samhällsvetenskap. Skåne måste erbjuda attraktiva forskningsmiljöer som lockar till sig begåvningar och näringsliv med behov av hög kompetens. Redan idag finns betydelsefulla miljöer vid universitet och högskolor och i det skånska näringslivet. Men ska en global attraktionskraft skapas måste även nya forskningsmiljöer formas. Besluten om etableringen av ESS och MAX IV är därför välkomna eftersom dessa miljöer inte bara är centrala för forskningens utveckling, de genererar även innovationer och påverkar samhällsklimatet i positiv riktning. Tillsammans kommer de båda anläggningarna göra Skåne till ett världsledande centrum för materialforskning. Det är därför viktigt att vi nu tar till vara på de dynamiska effekter som dessa forskningsanläggningar har för regionen. 1.4 Det gröna Skåne Skåne ska förknippas med ekologisk hållbarhet, klimatomställning, framgångsrika miljöföretag, ren stadsmiljö och naturupplevelser. Det gröna Skåne är också det attraktiva Skåne som lockar besökare och som bidrar till folkhälsan. Miljö- och klimatfrågorna kan visa sig vara vår tids ödesfrågor. Här har Region Skåne möjlighet att spela en central roll. Vi vill ta fram konkreta handlingsprogram med tydlig ansvarsfördelning och resurser kring de områden som prioriterats av klimatberedningen: transporter, biogas, skogsoch jordbruk, klimatomställning, 8
energianvändning och fysisk planering. Det är också viktigt att verka för att miljöfrågorna inte isoleras utan miljöhänsyn ska genomsyra all Region Skånes verksamhet. Satsningen i Skåne på biogas har varit framgångsrik och är en viktig del i att minska beroendet av fossila bränslen. Detta är ett område som måste utvecklas ytterligare. Vi tror också på att satsa på vindkraft och solenergi samt driva på utvecklingen av andra förnyelsebara energikällor. Region Skåne har omfattande verksamheter och är en stor konsument av varor och tjänster. Vi måste därför ta ansvar genom att skärpa upp det interna miljöarbetet samt se över hur regionen i upphandlingar kan ställa högre krav på att produkter och tjänster är miljövänliga, närproducerade och Fairtrade. Alla ska möjlighet att uppleva naturen. Det skånska landskapet med dess natur- och kulturmiljövärden är oerhört betydelsefullt. Att värna och vårda dessa värden innebär även stora möjligheter för en utveckling av naturturismen. Den bidrar till att skapa tillväxt och arbetstillfällen, i synnerhet på den skånska landsbygden. En viktig resurs i detta arbete är de sex stiftelser för skogs- och friluftsliv, där regionfullmäktige utser styrelser och revisorer. Stiftelserna äger totalt cirka 6 600 hektar som iordningställts som strövområden vilka ger utmärkta möjligheter till friluftsliv och naturupplevelser. Stiftelsen Skånska Landskap/Fritidsområden har enligt avtal med kommunerna huvudmannaskapet för Skåneleden och det bör även fortsättningsvis ligga kvar hos stiftelserna. Det är angeläget att natur- och friluftsområden är lätt tillgängliga för den breda allmänheten, även de som saknar bil. Satsningen på Natur- och Kulturbussen är i det sammanhanget mycket viktig. För att stödja stiftelsernas arbete avsätts extra pengar till regionala tillväxtnämnden för att kunna utvidga stödet till rekreation och friluftsliv. Även Skånes djurpark är en betydelsefull attraktion som ger den breda allmänheten möjlighet att uppleva den unika nordiska faunan. Det är därför viktigt att Region Skåne har kvar ett långsiktigt engagemang i Skånes djurpark. 2 Kultur Ett rikt kulturliv skapar ett attraktivare Skåne; attraktivare för de som redan bor här, men också för de som kanske överväger att flytta hit eller besöka regionen som turister. Kulturen utvecklar oss som människor, skapar nya mötesplatser och skänker livsglädje. Ett varierat kulturutbud och levande folkbildning är viktiga för att kulturen ska finnas tillgänglig för alla människor och inte enbart ett fåtal specialintresserade. De stora institutionerna Malmö Opera och Skånes Dansteater är också mycket betydelsefulla för Skåne. Dessutom är ett rikt kulturliv en av flera viktiga pusselbitar för att motivera näringsliv att etablera sig i regionen. Det går därför att säga att kulturen bidrar till tillväxt och fler jobb, bättre folkhälsa samt fördjupad demokrati. Det gör det extra viktigt att alla får möjlighet att möta kulturen på sina egna villkor. Kulturnämndens uppdrag är således att öka tillgången till kultur i Skåne. Idag finns en stor del av det skånska kulturlivet inom amatörkulturen och folkbildningen, som dagligen engagerar tusentals människor bl.a. inom studieförbunden. Det krävs ökade ekonomiska satsningar om kulturnämnden ska kunna leva upp till ambitionerna på kulturområdet och målen i det kulturpolitiska programmet. Folkbildningen har tidigare fått bidragen minskade. Framöver kommer folkbildningen, i samverkan med andra aktörer, få utökade uppgifter som en följd av de insatser som föreslås dels i kulturpropositionen och dels i Region Skånes kulturpolitiska handlingsprogram. Exempel är utveckling av arrangörer för scenkonst, kultur i vården, kulturarvsområdet samt kulturens roll i regional tillväxt och samhällsbyggnad. I tider av ekonomiska nedskärningar är det extra viktigt med insatser för barnen. Det gäller kulturupplevelser, kulturpedagogik och eget skapande. Sådana insatser är beroende av varandra och kräver ett helhetstänkande. Region Skåne ska utveckla stödformer och samarbetsformer med kommunerna likväl som institutioner och organisationerna inom speciellt scenkonst och kulturarv. För barn och unga är tillgången till goda offentliga kommunikationer i samband med kulturaktiviteter extra viktiga. Detta är något som vi vill uppmärksamma mer. 9
Vidare lever den fria scenkonsten under knappa omständigheter. Samarbetet med Kulturrådet innebär en gemensam satsning som kommer att medföra ökade statliga anslag till scenkonsten i Skåne vilket i sin tur innebär att även Region Skåne måste öka anslagen. Slutligen krävs insatser kring kulturarven i Skåne. En spännande utveckling är det ökade samarbetet mellan länsmuseerna, dvs. Regionmuseet i Kristianstad, Kulturen i Lund och Malmö Museér. Det gäller pedagogisk utveckling av såväl undervisning som utställningar, insatser för kulturmiljövården liksom bevarande av byggnader och samlingar. Även här krävs ökade insatser för gemensamma utvecklingsprojekt med kommuner, organisationer, länsstyrelse m fl. 3 Kollektivtrafik Skånetrafiken har en viktig roll att spela för att binda ihop Skåne till en arbetsmarknadsregion. Där har vi kommit en bit på vägen, men fortfarande återstår mycket att göra. Det är viktigt att framhålla att vi inte vill medverka till en privatisering av kollektivtrafiken i enlighet med det förslag till ny kollektivtrafiklag som regeringen lagt fram. Däremot måste kollektivtrafiken utvecklas ytterligare och den allt större efterfrågan på kollektivtrafik mötas, både i statsmiljö och på landsbygden. Kollektivtrafiken måste planeras i nära samverkan med kommunerna. 3.1 Utbyggd trafik När Citytunneln öppnar i Malmö kräver det utökad trafik med fler avgångar så att kollektivtrafiken i hela regionen kan få en skjuts framåt. Exempelvis kommer trafiken mellan Köpenhamn och Lund gå var tionde minut under rusningstid. Den utökade tågtrafiken kräver också att både stads- och regionbusstrafiken till järnvägsstationerna byggs ut. Vi behöver också utveckla trafiken i nya linjer som exempelvis Pågatåg Nordost och Pågatågstrafik på Söderåsbanan. Trelleborgsbanan, Lommabanan och Simrishamnbanan. Här behövs ytterligare statliga investeringar, i exempelvis spår och stationer. 3.2 Kvalitet Att möta efterfrågan handlar också om förbättrad kvalitet. Det gäller exempelvis att bli bättre på att passa tiderna och att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. Vidare är standarden på fordonen i vissa delar av regionen låg. Det är oacceptabelt med dåligt fungerande stadsbussar, bussar och tåg som inte kommer i tid eller att Öresundstågen fortfarande har problem med exempelvis dörrar och toaletter. För att höja kvalitén generellt är det viktigt att ställa tydliga krav vid upphandlingar. I Malmö, där stadsbussarna dragits med stora kvalitetsproblem, föreslår vi att Skånetrafiken kör delar av trafiken i egen regi. 3.3 Biljettpriser Utökad trafik i Skåne innebär också ökade kostnader. I flera omgångar har det under de senaste åren genomförts höjningar av taxorna. Socialdemokraterna föreslår nu ett stopp för ytterligare höjningar. Det är inte rimligt att resenärerna trots brister i kvalitet och tillgänglighet får betala mer för sin resa. Det är också viktigt att biljettpriserna är konkurrenskraftiga jämfört med att köra bil. Socialdemokraterna har i flera år drivit frågan om att införa en studeranderabatt inom Skånetrafiken. Nu har den borgerliga majoriteten infört en nedbantad version på 20 procent. Från socialdemokratisk sida håller vi fast vi det tidigare löftet om att rabatten ska ligga på 30 procent. Därför ger vi ökade resurser till kollektivtrafiknämnden för detta. 3.4 Färdtjänst, sjukresor och närtrafik Utöver linjetrafiken ansvarar nämnden även för färdtjänsten i vissa kommuner samt för sjukresorna och närtrafiken. Det är viktigt att samma höga krav på trygghet, service och tillgänglighet gäller för dessa trafikslag. Sjukresorna är viktiga för tillgängligheten till vården inte minst för äldre och funktionshindrade. Sjukresorna är en viktig del av vårdkedjan och måste genomsyras av ett patient- och sjukvårdsperspektiv. Idag vittnar många patienter om problem med sjukresorna. Vi vill utveckla kvalitén, förkorta resenärernas väntetider samt sträva efter så korta restider som möjligt. 10
Regionen har tagit över färdtjänsten i stora delar av Skåne och vi ser positivt på den utvecklingen. Färdtjänstbilarna kan i dagsläget enbart ta betalt via kontanter vilket många brukare upplever som ett problem. Vi vill att färdtjänsten snarast möjligt ska erbjuda även kontantfri betalning. 3.5 Trygga resor Det ska vara tryggt att resa med Skånetrafiken. Ingen, varken personal eller passagerare, ska behöva uppleva otrygghet p.g.a. miljön ombord på fordonen, vid hållplatser och terminaler eller p.g.a. bristande trafiksäkerhet. Det innebär t.ex. att det måste finnas tillräckligt med personal ombord på tågen, att alla nya fordon ska vara utrustade med alkolås och att det ska satsas på utbildning och certifiering. 3.6 Nöjes- och fritidsresor Eftersom Skånetrafiken är fokuserad på att binda ihop Skåne som arbetsmarknadsregion är trafiken många gånger främst utformad för pendlare. Men ett sammanhängande Skåne handlar inte bara om arbetsresor utan även om fritidsresor. Det måste exempelvis gå att ta tåget hem från idrottsevenemang, teatern eller konsertbesöket. Kulturen och naturen bör göras mer tillgänglig för skolelever/skolorna genom kollektivtrafiken. Dessutom är det viktigt att de nuvarande biljetterna kompletteras med s.k. turistbiljetter, d.v.s. biljetter som lämpar sig särskilt för tillfälliga besökare. Detta är något vi motionerat om under 2009. Sådana biljetter kan exempelvis gälla för hela eller delar av Skåne för en eller flera dagar. Vi vill utveckla den s.k. kulturbiljett. Detta är en biljett som ska gälla för tåg- eller busstrafik samt för inträde vid kulturarrangemang. Den ska underlätta för fler människor att ta sig till kulturen. Detta ska inte bara gälla de stora institutionerna utan det kan lika väl gälla resan till närmaste tätorts arrangemang. Kulturbiljetten ska utvecklas genom samverkan mellan Kultur i Skåne och Skånetrafiken. 3.7 Miljövänlig kollektivtrafik Buss och tåg är betydligt miljövänligare transportsätt än biltrafik. Trots det genererar kollektivtrafiken växthusgaser, luftföroreningar, skadliga partiklar och buller. Arbetet med att komma tillrätta med detta måste fortsätta. Skånetrafiken måste arbeta hårdare för miljökrav avseende rening och emissionsnivåer vid upphandling av nya fordon samt aktivt söka efter lösningar som minimerar kollektivtrafikens miljöbelastning. I detta arbete ska det bl.a. ingå att verka för att biogas ska vara huvudbränsle inom såväl stadsbuss- som regionbusstrafiken i Skåne senast år 2015. 11
Del II - HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Prioriterade områden Förstärkt psykiatri Avgiftsfri barnsjukvård Trygg och säker vård En ny akutsjukvård Sammanhållen cancervård Vård fri från köer Utvecklad närsjukvård 4 Hälso- och sjukvård Vi vill fortsätta utveckla samarbetet mellan Region Skåne och de skånska kommunerna genom Skånsk livskraft- vård och hälsa. Patienternas behov av en nära och säker vård måste styra då olika delar av vården utförs av regionen och kommunerna. Hälso- och sjukvården har en nyckelroll för utvecklingen i regionen och samhället i stort. En trygg och tillgänglig hälso- och sjukvård som är till för alla lägger grunden för ett socialt hållbart samhälle och för goda levnadsvillkor oavsett inkomst. 4.1 Rätt till vård på lika villkor Vi socialdemokrater vill fortsätta att utveckla en hälso- och sjukvård som finansieras solidariskt via skatten, styrs demokratiskt genom folkligt förtroendevalda och fördelas efter behov i enlighet med medicinska bedömningar och prioriteringar. Möjligheten till politisk insyn och påverkan behöver förbättras inom Region Skåne, detta för att ge medborgarna bättre förutsättningar att påverka besluten. En fungerande hälso- och sjukvård, tillsammans med inkomstförsäkring vid sjukdom, är en viktig del av människors trygghet i vardagen och av den generella välfärden. Därför kan vi aldrig acceptera nedskärningar och utförsäljningar som riskerar att undergräva förtroendet för den offentliga sektorn och som slår sönder vårdkedjor. Ett sjunkande förtroende riskerar leda till att de som har råd väljer att teckna privata sjukförsäkringar och tillgången till den bästa vården blir då en klassfråga. Ett viktigt skäl till ett sjunkande förtroende för den offentliga vården har varit köer och långa väntetider. Vårt mål är därför en vård fri från köer och långa väntetider. Trots att alla formellt sett har samma rätt till vård i Sverige föreligger stora skillnader i hälsa och vårdkonsumtion mellan könen och mellan grupper med olika socioekonomiska förutsättningar. Vården ska därför sträva efter att utjämna ojämlikheter i hälsa inom befolkningen. Likvärdig vård innebär inte endast likabehandling av de patienter som söker sig till vården, utan även uppsökande och preventiva insatser för grupper med hög risk för ohälsa. Skillnader i vårdkonsumtion och ohälsa på grund av klass, kön, etnicitet eller sexuell läggning måste motarbetas och målet är en reellt jämlik och jämställd hälso- och sjukvård. Befolkningsutvecklingen med allt fler äldre, tillsammans med den medicinska utvecklingen som gör att hälso- och sjukvården kan bota allt fler sjukdomar innebär stora utmaningar för den gemensamt finansierade välfärden. Detta är en i grunden oerhört positiv utveckling, men den ställer samtidigt krav på hälso- och sjukvårdens förmåga att ställa om och anpassa sig. Det är inte möjligt för hälso- och sjukvården att möta framtida utmaningar med färre eller oförändrade resurser. Utökade resurser till 12
vården är inte längre en fråga kring om det behövs, utan hur mycket som behövs. Socialdemokraterna i Skåne kräver ett omedelbart stopp för de pågående nedskärningarna i den skånska vården. Målet om en trygg och tillgänglig vård för alla innebär att det krävs fler händer och resurser i vården, inte färre. De stora underskotten i vården, som den borgerliga politiken i riket och i regionen orsakat, hotar såväl anställningarna för över 1000 anställda i Region Skåne som vårdkvalitet och patientsäkerhet i verksamheterna. Jämfört med 2007 har antalet medarbetare i Region Skåne minskat med 1300 personer.. Sedan 2006 har antalet vårdplatser i Region Skåne minskat med 150. Det motsvarar ett medelstort skånskt närsjukhus av Trelleborgs eller Ängelholms storlek. Trots att nedskärningar har gett dramatiska effekter i verksamheterna fortsätter besparingspolitiken med oförminskad styrka. Vi socialdemokrater vill istället tillföra resurser för att stoppa besparingarna och satsa på eftersatta områden så som psykiatrin, barnsjukvården, vård av gamla, missbruksvården, primärvården och akutsjukvården. Socialdemokraterna föreslår en uppräkning av resurserna till hälso- och sjukvården som dels täcker 2010 års förväntade löne- och prisutveckling, och som dels täcker det underskott som verksamheterna åsamkats av de senaste årens underfinansiering. Underskottet för innevarande år prognostiseras till ca 600 miljoner kronor. 4.2 Läkemedel Läkemedelsbehandling är den vanligaste behandlingsformen inom hälso- och sjukvården. Läkemedel, och tillhandahållandet av framförallt receptförskrivna sådana, ska därför i första hand ses som en del av vården och inte som en vara på en marknad. Region Skåne uppvisar fortfarande höga läkemedelskostnader per invånare i relation till andra landsting. Arbetet med måltal för förskrivning av läkemedel ska utvidgas till fler områden och arbetet i läkemedelsrådet ska fortsätta för att ge stöd och råd till verksamheter och enskilda förskrivare. För enheter eller enskilda förskrivare ska det vara förenat med sanktioner att inte följa de uppsatta måltalen. Decentraliserat budgetansvar för läkemedel ska gälla. Den nya budgetmodellen för läkemedel innebär ny fördelning av kostnadsansvaret mellan primärvården (hälsovalsenheterna) och sjukhusen och en uppdelning mellan bas- och klinikläkemedel. Då kostnadsansvaret inte följer förskrivare utan patient är det viktigt att modellen följs upp så att eventuella kostnadsövervältringar inte sker. En annan konsekvens av en alltför generös läkemedelsförskrivning är att förekomsten av multiresistenta bakterier ökar. Det riskerar att i förlängningen leda till att vården förlorar sin förmåga att enkelt bota lättare infektioner. Det innebär även onödiga kostnader. En ökad restriktivitet genom starkare måltalsstyrning för antibiotika krävs för att hålla tillbaka spridningen av multiresistenta bakterier. Utvecklings- och informationsarbetet som sker inom STRAMA är viktigt. Apoteksavregleringen kommer att innebära ökade läkemedelskostnader för Region Skåne och övriga sjukvårdshuvudmän. Det innebär dessutom att de samarbeten som under längre tid har pågått med Apoteket AB inte kan fortgå. I flera projekt har Region Skåne kunnat använda sig av farmaceutisk kompetens från Apotekets anställda för att utveckla säkerhet och effektivitet vid läkemedelsförskrivning. När detta inte är möjligt krävs en långsiktig strategi, dels för att möta en förändrad kostnadsbild, dels för att i egen regi, tillförsäkra Region Skåne ett oförminskat utvecklingsarbete kring läkemedelsförskrivning. En långsiktig kompetensförsörjning inom klinisk farmaci måste därför tryggas. Farmaceuter bör på sikt ingå som en naturlig del av teamet kring patienten. Ett sådant arbetssätt används idag på många sjukhus i exempelvis USA och Storbritannien och erfarenheterna är väldigt goda. Att ha en expert på just läkemedelsförskrivning närvarande ökar möjligheterna att medicineringen blir rätt från början och minskar därmed risken för fel i vården. 4.3 Utveckling av sjukvården För att möta framtida utmaningar räcker inte en resursförstärkning. Stort fokus måste ligga på att utveckla effektiva arbetssätt och avveckla mindre effektiva. Vid utvecklandet av effektiva arbetsformer ska patientnytta och kostnadseffektivitet vara prioriterade mål. 13
Kvalitetsregister och öppna jämförelser är viktiga verktyg för att skapa drivkrafter i utvecklingsarbetet, samt för att kunna mäta och följa resultat. Det är obligatoriskt för alla verksamheter att rapportera in till nationella och regionala kvalitetsregister. Hälso- och sjukvårdens insatser ska i allt högre grad inriktas mot preventivt arbete för att förhindra att sjukdom uppstår. Olika screeningoch vaccinationsprogram är en viktig del av detta. När evidens och professionell samsyn föreligger ska Region Skåne ha en god beredskap för att implementera nya screening- och vaccinationsprogram i verksamheten. Upphandlingen av HPV-vaccin har inneburit lägre kostnader än förväntat. Överskottet skall användas till att vaccinera de flickor som hamnat utanför i Socialstyrelsens riktlinjer. En hälsofrämjande hälso- och sjukvård måste även i allt större grad använda sin expertkunskap, sitt höga förtroendekapital och sina breda kontaktytor med allmänheten till att arbeta för mer hälsosamma levnadsvanor och levnadsmiljöer i samhället i stort. Det sker hela tiden en oerhört snabb kunskapstillväxt på hälso- och sjukvårdens område. För att tillvarata nya kunskaper på bästa sätt krävs en väl genomtänkt infrastruktur för kunskapsspridning i organisationen, samt en tydlig kunskapsstyrning till stöd för alla vårdnivåer. Det kan exempelvis innebära regionala och nationella vårdprogram eller riktlinjer. Vi ser att det på fler områden finns behov av olika kunskaps- och kompetenscentrum med uppdrag att inom sina respektive specialistområden både ta fram och ta del av ny kunskap och att sprida och implementera relevant kunskap till alla som berörs. Vårdens organisatoriska uppbyggnad i olika specialiteter med var för sig olika köer, system och arbetssätt innebär ofta att patienter skickas mellan olika kliniker med hjälp av remisser och kallelser. Det är ett ineffektivt sätt att arbeta, både för patienterna och för organisationen. Därför ska utvecklingsarbetet sträva efter att utveckla arbetssätt där patienten sätts i centrum och vårdens olika specialiteter samverkar kring varje patient. För att överbrygga vårdens alla gränssnitt måste process- och flödesorienterade arbetssätt utvecklas inom hela hälso- och sjukvården. Det innebär också att vårdens resultat måste följas upp utifrån patientens hela väg genom vården. Utvecklingscentrum kan i detta avseende spela en viktig roll, men också förvaltningarnas och medarbetarnas eget engagemang. Vid flera sjukhuset i Skåne bedrivs utvecklingsarbete i enlighet med Lean healthcare. Arbetet har hittills gett goda resultat och erfarenheterna ska analyseras och användas i det fortsatta utvecklingsarbetet inom den skånska hälso- och sjukvården. Exemplet Lean healthcare fokuserar på självförbättrande organisationer som genom små och ständiga förändringar i vardagen skapar bättre processer och flöden. Denna inriktning står ofta i motsats till centralisering och stordrift, som varit den ledande utvecklingsfilosofin inom Region Skåne. Det kan till viss del bero på att utvecklingsarbetet inte ses som ett ansvar för ledarskapet på alla nivåer. Det är därför viktigt att de beslut som fattas centralt prövas mot vilken inverkan dessa får på det lokala utvecklingsarbetet och inte försämrar möjligheterna för ett flödesorienterat arbetssätt. Då vården är en mångsidig och ofta svårförutsägbar verksamhet med väldigt varierande arbetsuppgifter och flera olika kompetenser, är frågan om huruvida vi gör rätt saker av central betydelse. Genom att aktivt arbeta för att ta bort arbetsmoment som inte tillför något mervärde för patienterna och genom att planera verksamheten och resurserna så att vi gör rätt saker redan från början kan mycket tid och resurser frigöras. Att göra rätt saker är således inte bara en fråga för verksamheterna lokalt, utan i allra högsta grad även en fråga för den centrala nivån. Utan att tvinga igenom en särskild modell för utvecklingsarbete uppifrån är det viktigt att slå fast att utvecklingsarbete inte är frivilligt för förvaltningarna, samt att det finns vissa (logistiska) principer som alla ska arbeta efter. En politisk styrgrupp ska etableras för att ta fram en regional strategi samt för att leda och följa det inre utvecklingsarbetet i Region Skåne. 4.4 Barn och unga Det är välkänt att tidig upptäckt av ohälsa och tidiga insatser i unga år skapar förutsättningar för en bra hälsoutveckling senare i livet. Patientavgifter för barn utgör ett hinder för barns vårdsökande och kan leda till att 14
föräldrarnas plånbok påverkar tillgången till vård. Rädda barnen har vid ett flertal tillfällen, med hänvisning till barnkonventionen, lyft fram det orimliga i detta. Inte minst mot bakgrund av att 230 000 barn i Sverige beräknas leva i fattigdom idag. Hälso- och sjukvård för barn och unga upp till och med 19 år ska vara avgiftsfri. För barn i behov av särskilt stöd uppstår ofta fördröjningar i omhändertagandet p.g.a. svårigheter för olika aktörer inom hälso- och sjukvården och kommunen att komma överens om samverkan. I varje kommun ska det finnas etablerade och i avtal fastbestämda samverkanskanaler mellan skola, skolhälsovård, primärvård, barn- och ungdomspsykiatri och socialtjänst för vård och stöd av barn som far illa. Ett framgångsrikt hälsofrämjande arbete som dessutom möjliggör tidiga insatser vid sjukdom kräver att hälsovården finns närvarande i barnens och ungdomarnas vardag. Detta ställer krav på en uppväxling och en utbyggnad av skolhälsovården, tillsammans med bättre samverkansformer mellan skolhälsovården och den regionala hälso- och sjukvården. Ungas sexuella hälsa har försämrats under senare år, med bl.a. ökad förekomst av sexuellt överförbara sjukdomar och aborter. Det är viktigt att Region Skåne genom bland annat sina ungdomsmottagningar på ett bra sätt kan bistå kommunerna i det hälsofrämjande arbetet på skolor mm. En gemensam strategi för god tillgång till kondomer för unga i Skåne är viktig. Vi vill även att p-piller ska vara avgiftsfria till 25 år. 4.5 Äldre I takt med att antalet äldre ökar blir kunskapen om sjukdomar under åldrandet allt mer betydelsefull. Åldrandet förändrar orsaker, mekanismer och symptom för sjukdomar och därmed även förutsättningarna för att ställa diagnos, för att behandla och för prevention. Flera svenska och internationella studier visar på den stora nyttan av att ha god tillgång till geriatrisk kompetens vid vård av äldre inom alla organspecialiteter. Fler äldre får rätt diagnos och behandling, vårdtiderna minskar och patienternas hälsa efter vårdtiden förbättras. Positiva effekter har kunnat påvisas inom flera olika områden som psykisk ohälsa, höftledsfrakturer och invärtesmedicin. Det visar på vikten av att inte bara ha geriatriska enheter, utan att samtidigt kunna se till så att den geriatriska kompetensen finns spridd och tillgänglig i hela organisationen, eller åtminstone i samtliga delar där äldre människor vårdas. Vid vård av äldre multisjuka är teamarbete en förutsättning och en utveckling mot en alltmer organspecialiserad sjukvård motverkar i grunden ett gott omhändertagande av denna grupp. Vården av äldre människor måste prioriteras upp generellt om vi ska kunna möta den förväntade ökningen av äldre patienter de närmaste decennierna. Det måste bland annat innebära mer klinisk forskning och läkemedelsstudier riktade mot denna grupp, en insikt att äldres symptom och sjukdomar måste utredas i samma utsträckning som yngres samt att prevention av ohälsa bland äldre måste prioriteras inom vård och omsorg. Men det måste även innebära en bättre kunskap i geriatrik bland den personal inom alla specialiteter som ska vårda äldre människor i framtiden. Att Region Skåne helt har tagit bort den geriatriska utbildningsdelen inom STutbildningarna rimmar illa med en sådan målsättning och prioritering. Utöver att denna bör återinföras bör Region Skåne snarast ta fram en regionövergripande strategi för den geriatriska kompetensförsörjningen i Region Skåne. För att det preventiva arbetet riktat mot äldre ska vara framgångsrikt ska geriatrisk kompetens även finnas att tillgå i närsjukvården och kostnadsfria hälsosamtal ska erbjudas alla över 75. Demensvården måste byggas ut och kompetensförsörjningen säkras. Alla som arbetar i primärvården ska ha kompetens att upptäcka tidiga symptom på demens. Fungerande minnesmottagningar ska finnas i hela Skåne. En resursförstärkning ska genomföras för att bygga upp ett kunskaps- och kompetenscentrum för demensvården. Den handlingsplan som presenterats 2008 ska fungera som underlag för utvecklingen av demensvården. Syftet är att knyta samman insatser som utförs av kommuner, primärvård respektive inom sjukhusvården. Då gruppen äldre ofta erhåller vård från flera olika vårdgivare samtidigt är samverkan och en sammanhållen patientprocess av största vikt. 15
Patientprocesser ska utarbetas i samverkan mellan primärvård, specialistvård och den kommunala hälso- och sjukvården. Det är viktigt att poängtera att dessa processer även ska följas upp ur ett processperspektiv. Äldre multisjuka äter ofta flera mediciner samtidigt och drabbas därför oftare av läkemedelsförgiftning. Läkemedelsgenomgångar ska erbjudas alla patienter inom kommunal hemsjukvård. Det är även viktigt att läkemedelslistor ses över och att läkemedelsberättelser skrivs vid varje inläggning på sjukhus. Närsjukvårdsavdelningar och ett system för direktinläggning av patienter i den kommunala hemsjukvården ska finnas på samtliga sjukhus. Alla kommuner ska omfattas av denna möjlighet. 4.6 Närsjukvården God tillgänglighet i första linjens sjukvård kan minska trycket på andra vårdnivåer. Hälsoval Skåne har förutsättningar att förbättra service och tillgänglighet i primärvården. De första uppföljningarna tyder på modellen inneburit ett närmande till dessa mål. Hälsoval Skåne kan även medverka till att mer av vården sker på rätt vårdnivå genom att patienter styrs över från sjukhusvård ut till vårdenheterna. Så har inte skett under 2009. Därför krävs ekonomiska incitament som verkar i den riktningen samt en kraftig resursförstärkning jämfört med dagens resurser till primärvården. Vi genomför i denna budget en kraftig resursförstärkning av hälsovalet. Dels genom ett ytterligare nettotillskott och dels genom den modell för överföring av öppenvård från sjukhusen som beskrivs nedan. Utökade resurser i Hälsoval Skåne ska i huvudsak användas till att göra det mer intressant för enheterna att sträva efter en ökad täckningsgrad, dvs ta hand om de patienter som idag i onödan uppsöker sjukhusvården. Målet för täckningsgraden ska därför höjas, vara ett fast procenttal och den bonus som är kopplad till ökad täckningsgrad ska vara betydligt högre än idag. Hälsovalet innebär även en ny situation för den offentliga primärvården och förvaltningen Primärvården Skåne. Oavsett styrmodell har Region Skåne ansvar för att alla medborgare i Skåne har tillgång till primärvård inom rimlig geografisk närhet. Därför är det viktigt att offentliga vårdenheter som går med underskott ibland ändå kan få finnas kvar med hänsyn till Region Skånes befolkningsansvar. Primärvården Skånes ekonomi bör i flera avseenden betraktas som en helhet där gemensamma lösningar för hyreskostnader, hantering av över- och underskott samt vissa personalfrågor kan skapa förutsättningar att driva den offentliga primärvården utifrån ett helhets- och medborgarperspektiv, snarare än ett lokalt enhetsperspektiv. Samtidigt är det viktigt att betona vikten av ökade frihetsgrader för de offentliga enheterna avseende verksamhetsutveckling och anpassning till lokala förhållanden. Den offentliga primärvården ska vara en aktiv och initiativtagande aktör inom Primärvården. Det är inte meningen att den offentliga Primärvården ska vara etablerad på områden som blir över när de privata aktörerna etablerat sina enheter. Primärvården Skåne ska därför ständigt undersöka möjligheterna att etablera nya enheter eller filialer i exempelvis utbyggnadsområden eller vid nedläggning av annan vårdenhet. Ny lagstiftning tvingar landsting och regioner att införa fri etableringsrätt i primärvården. Detta strider mot överenskommelsen om Hälsoval Skåne som förutsatte att politiken kunde styra nyetableringar, både till antal och till geografi. Möjligheten för huvudmannen att styra vårdutbudet är en nödvändighet för att kunna planera och anpassa vården efter det medicinska behovet. Istället kommer vårdutbudet i större grad att anpassas efter marknadsmekanismer vilka sällan sammanfaller med de medicinska behoven. Vi ser att fri etablering ändå blivit praxis i Region Skåne när vårdenheter etableras vägg i vägg med varandra och med stark koncentration i storstädernas centrum och i mer välbärgade kommuner. Det är exempelvis tveksamt om det är optimal resursallokering att ännu fler enheter etableras i Malmö centrum och mer välbärgade delar, samtidigt som enheter läggs ner i Lindängen och Hindby. Den akuta hembesöksverksamheten sköts idag av en privat entreprenör, medan den planerade sköts av hälsovalsenheterna. Vi hade önskat att hela medborgarnas behov av vård på primärvårdsnivån sköttes inom ramen för Hälsoval Skåne. Att upphandla akut hembesöksverksamhet i en separat organisation skapar nya gränssnitt och nya svårigheter för 16
patienten att veta var de ska söka vård. Att konstruktionen som sådan är svag visas av att den privata hembesöksverksamheten blivit hårt kritiserad avseende bland annat långa inställelsetider, telefontillgänglighet och omhändertagandet av döda patienter. När avtalet med den privata entreprenören går ut ska uppdrag och resurser för den akuta hembesöksverksamheten överföras till hälsovalsenheterna. Mödrahälsovården och förlossningsvården är hårt drabbad av kraftiga besparingar samtidigt som det framförallt i storstäderna sker en kraftig ökning av befolkning och antalet gravida. Vi ser inom mödrahälsovården i storstäderna hur varje barnmorska ansvarar för nästan dubbelt så många gravida än vad som rekommenderas i Socialstyrelsens riktlinjer. Självklart får detta effekter på tillgänglighet och kvalitet i verksamheten. Det krävs därför ett omedelbart stopp på besparingarna och därutöver en riktad resursförstärkning till kvinnosjukvården i hela Skåne, och framförallt till storstäderna. Majoriteten har beslutat att införa en kundvalsmodell med fri etableringsrätt även inom mödrahälsovården från 2011. Det hjälper emellertid inte att införa nya modeller om grundproblemet är att det finns för få barnmorskor per patient. Det är positivt att det införs ett gemensamt uppdrag för mödrahälsovården i Region Skåne. Vi motsätter oss dock införandet av fri etableringsrätt på området. Region Skåne lägger, i jämförelse med andra sjukvårdshuvudmän, förhållandevis lite resurser på primärvården och förhållandevis mycket på sjukhusvården. Det leder till ett ineffektivt omhändertagande när dålig tillgänglighet i primärvården i onödan styr över patienter till den specialiserade vården. Vi vill uppnå en modell där vårdenheter och sjukhusspecialister naturligt samverkar för att så mycket som möjligt av vården ska ges i första linjens sjukvård. Det kräver att avtal skrivs mellan vårdenheter och sjukhuskliniker för att utföra öppenvårdsbesök utanför sjukhusen. För att skapa tydliga incitament för såväl sjukhus som vårdenheter att teckna sådana avtal föreslår vi att en del av sjukhusens resurser för öppenvårdsbesök överförs till hälsovalet, men öronmärks för att finansiera besök hos sjukhusspecialister ute på vårdenheterna. På sikt är målet att de öronmärkta pengarna ska ingå i enheternas generella vårdersättning. Detta, tillsammans med ovan nämnda satsning på höjda mål och ersättningar för täckningsgraden leder till en ökad tillgänglighet, ökat utbud och bättre kvalitet i primärvården. En förutsättning för en fungerande närsjukvård är god samverkan mellan den kommunala hälsooch sjukvården och regionens sjukhus och vårdenheter. Den centraliserade politiska organisationen har inneburit försämringar i den kontinuerliga dialogen med Skånes kommuner och de lokala brukarråden. Vi menar att det krävs en översyn av den politiska organisationen för att återskapa en kontinuerlig och väl fungerande dialog. Denna översyn ska leda till att vissa, för närsjukvårdsutvecklingen viktiga, beslutsfunktioner flyttar närmare kommuner och medborgare. Att de offentliga vårdenheterna i och med Hälsoval Skåne får ett utökat ansvar för sina egna kostnader får inte innebära att Region Skåne abdikerar från sitt ägar- och arbetsgivareansvar. Den tydligaste symbolen för detta är vårdcentralen i Södra Sandby som fortfarande står utan nya lokaler, trots flera och återkommande löften och utfästelser från majoritetens företrädare. Att den egna verksamheten ska bedrivas i funktionella lokaler är ett ägaransvar det inte går att smita undan. En ny vårdcentral i Södra Sandby finns med i det socialdemokratiska alternativet till investeringsbudget. 4.7 Rehabilitering Vi vill fortsätta att utveckla Finsam. Syftet med Finsam-samarbetet är att färre människor ska komma i kläm mellan myndigheter och bli lidande av att regelverk inte matchar varandra i rehabiliteringskedjan. Fortfarande har patienter svårt att erhålla individuella vårdplaner, trots att man har rätt till detta enligt lag, På kort sikt ska delmål finnas om en successiv, men kraftig förbättring på området. Alla patienter som så behöver ska få en individuell vårdplan. Att successivt förbättra det relativt sett svaga evidensläget inom rehabiliteringsmedicin ska vara prioriterat. Det nybildade kunskaps- och kompetenscentrumet i rehabiliteringsmedicin ska 17