Arbete & Väl. Budget Socialdemokraterna i Region Skåne

Transkript

1 Arbete & Väl Välfärd Budget 2009 Socialdemokraterna i Region Skåne

2 Innehållsförteckning Arbete och välfärd 4 Sektor regional utveckling 8 1. Regionala tillväxtnämnden Aktiva åtgärder för fler jobb Investeringar i väg och järnväg Stärk Skåne som forskningsregion Natur och friluftsliv 9 2. Kulturnämnden Kollektivtrafiknämnden Trygga resor Studeranderabatt Nöjes- och fritidsresor Miljövänlig kollektivtrafik 11 Sektor hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvårdsnämnden Läkemedel Utveckling av sjukvården Barn och unga Äldre Närsjukvården Rehabilitering Planerad vård Reformera akutsjukvården Prehospital vård Psykiatri En samordnad d och kvalificerad cancervård Vård i livets slutsked Forskning och högspecialiserad vård Säker vård Kring- och stödverksamhet Tandvårdsnämnden Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden 17 Sektor övrig verksamhet Regionstyrelsen Forskning och utveckling Internt miljöarbete Folkhälsoberedningen Handikappolitiskt program Jämställdhet och mångfald Fastighetsnämnden 20

3 9. Patientnämnden Revisionen 20 Personal Personalberedningen Jämställda och rättvisa löner Mångfaldsarbete Trygga anställningar Minskad sjukfrånvaro och ökad delaktighet Verksamhet i privat drift Chefs- och ledarskap 22 Ekonomi Ekonomiska målsättningar och förutsättningar Strategi för framtida investeringar Beräkningsförutsättningar 24 Socialdemokraternas förslag till regionfullmäktiges beslut 26 Bilagor Resultatbudget Bilaga 1 Kassaflödesbudget Bilaga 2 Balansbudget Bilaga 3 Regionbidrag Bilaga 4 Investeringsbudget Bilaga 5

4 Arbete och välfärd Målet för en socialdemokratisk politik är arbete och välfärd åt alla. Det kräver en hållbar politik för full sysselsättning, ett uthålligt näringsliv och en stark offentlig sektor. En vikande konjunktur innebär svårigheter för Region Skånes redan svaga ekonomi. Därför lanserar vi i denna budget en politik för att möta såväl den stigande arbetslösheten som de ökande vårdbehoven i vår region. En av de största framtidsfrågorna är arbete åt alla. Arbete är grunden för välfärd, välstånd och människors personliga utveckling. Den som har arbete känner sig mer uppskattad, har bättre hälsa och upplever större frihet än den som går utan. Förutom att Region Skåne, främst genom ansvaret för hälso- och sjukvården, är en av grundstenarna i välfärdssamhället, är Region Skåne dessutom regionens största arbetsgivare. Besparingarna inom hälso- och sjukvården, parallellt med ett ökat behov av vård, har skapat en stor bristsituation inom flera verksamheter och vi föreslår därför ett kraftigt resurstillskott till skånsk hälso- och sjukvård. Samtidigt måste en kraftfull politik föras som stärker den skånska arbetsmarknaden. Vår vision är ett tryggt och attraktivt Skåne med god tillgång till arbete, utbildning och offentlig service i hela regionen. Vi socialdemokrater vill fortsätta att utveckla en hälso- och sjukvård som finansieras solidariskt via skatten, styrs demokratiskt genom folkligt förtroendevalda och fördelas efter behov i enlighet med medicinska bedömningar och prioriteringar. En fungerande hälso- och sjukvård, tillsammans med inkomstförsäkring vid sjukdom, är en viktig del av människors trygghet i vardagen och av den generella välfärden. Därför kan vi aldrig acceptera nedskärningar och utförsäljningar som riskerar att undergräva förtroendet för den offentliga sektorn. Ett sjunkande förtroende riskerar leda till att de som har råd väljer att teckna privata sjukförsäkringar och tillgången till den bästa vården blir då en plånboksfråga. Vi vill föra en politik som stärker den skånska arbetsmarkanden och välfärden, därför skall fyra perspektiv genomsyra Region Skånes arbete. För det första vill vi öka kreativiteten i Skåne genom att förbättra vår regions attraktionskraft. För det andra vill vi skapa bättre fysiska förutsättningar för utveckling genom en väl utbyggd infrastruktur. För det tredje vill vi skapa ett robustare och mer uthålligt näringsliv genom en större mångfald av branscher med starka företag. För det fjärde vill vi lägga grunden för en framtidsinriktad hälso- och sjukvård som ges bra möjligheter att möta kommande utmaningar. Ett attraktivt Skåne skapar kreativitet Skåne behöver kreativa miljöer med plats för spännande idéer och nyskapande. Då kan nya produkter och arbetstillfällen skapas. Att stärka Skånes attraktionskraft är därför av största betydelse. Ett attraktivt Skåne skapas genom en rad samverkande faktorer, såsom ett gott boende, trygga gatumiljöer och en välfungerande sjukvård. Öppenhet och mångfald är även betydelsefullt, liksom ett rikt kulturliv, bra naturmiljöer och ett gott forskningsklimat. Ett rikt kulturutbud lockar människor och företag till Skåne. Det gäller t.ex. möjligheten att gå på konserter, teaterföreställningar eller konstutställningar. Det finns dock stora ekonomiska behov i det skånska kulturlivet, bl.a. orsakade av flera år med låga uppräkningar av statsbidragen. Institutioner och fria grupper brottas med detta problem. Därför behöver det regionala stödet till kulturen öka. Det är också viktigt att det erbjuds attraktiva forskningsmiljöer som lockar till sig begåvningar och näringsliv med behov av hög kompetens. Redan idag finns betydelsefulla miljöer vid universitet och högskolor, i det skånska näringslivet och inom regionens hälso- och sjukvård. Men skall en global attraktionskraft skapas måste även nya forskningsmiljöer etableras, såsom ESS och 4

5 MAX IV. Sådana miljöer är inte bara centrala för forskningens utveckling, de genererar även innovationer och påverkar samhällsklimatet i positiv riktning. Bättre förutsättningar i Skåne med en infrastruktur tur i världsklass En viktig förutsättning för en stark arbetsmarknad är en väl utbyggd infrastruktur. Därför måste Region Skånes ambition vara att den skånska infrastrukturen skall hålla världsklass. När det gäller exempelvis bredband har vi kommit långt även om det fortfarande återstår en del arbete för de mindre orterna, men på områden såsom väg- och järnvägsnätet samt inom kollektivtrafiken finns mycket kvar att göra. Väg- och järnvägsnätet är nödvändigt för att binda ihop Skåne till en arbetsmarknadsregion där regionens olika styrkor kan förstärka varandra. Under 2009 fortsätter arbetet med infrastrukturplaneringen för perioden För att ett sådant arbete skall bli väl förankrat och ha någon trovärdighet är det viktigt att nu gällande planer får de resurser som behövs. Detta förutsätter att Region Skåne driver ett aktivt lobbyarbete för att öka de statliga investeringarna i vägar och järnvägar. Med hänsyn till de hotande klimatförändringarna är det viktigt att tyngdpunkten i dessa investeringar ligger på järnvägssidan. Kollektivtrafiken är en viktig faktor för att knyta ihop Skåne till en arbetsmarknad. För att detta skall gälla i hela Skåne krävs att nya linjer och linjenät, såsom Pågatåg Nordost, förverkligas. En annan stor utmaning inför framtiden är det ökande resandet. Det gäller dels att upprätthålla kvaliteten, dels att möta de stigande kostnaderna. Eftersom biljettpriserna redan är höga bör ytterligare prishöjningar undvikas. Därför behövs det med största sannolikhet utökade anslag till Skånetrafiken under kommande år. Ett uthålligt arbets- och näringsliv genom större mångfald Den tredje strategin för fler människor i arbete är att skapa ett robustare och mer uthålligt näringsliv genom en större mångfald av branscher. Då minskar sårbarheten vid konjunkturnedgångar. Exempel på sådana branscher är området för rörlig media, samhällssäkerhet, livsmedel, besöksnäringen, IT, Telekom och Life science. Vi socialdemokrater vill särskilt prioritera miljödriven näringslivsutveckling. Redan idag är de skånska företagen bland de mest framgångsrika i Sverige när det gäller export av miljöteknik. Men denna näringsgren måste stärkas ytterligare. Det gäller bl.a. tillverkningen och distributionen av biogas. Skåne har alla förutsättningar att bli en föregångare när det gäller användandet av biogasdrivna fordon. För detta krävs en kraftfull utbyggnad av såväl biogasproduktion som tankställen. Med sina över anställda och sitt omfattande utbud av goda forsknings- och utbildningsmiljöer utgör hälso- och sjukvården ett viktigt nav för jobb- och sysselsättningsfrågorna i regionen. För att skånsk och svensk sjukvård fortsatt skall ligga i internationell framkant måste forsknings- och utbildningsfrågor vara högt prioriterade och det måste finnas en strategi för hur nya forskningsrön skall implementeras och förverkligas. En konkurrenskraftig hälso- och sjukvård bidrar till ett uthålligt näringsliv och till regionens attraktivitet. En framtidsinriktad hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvården har en nyckelroll för utvecklingen i regionen och samhället i stort. En trygg och tillgänglig hälso- och sjukvård som är till för alla lägger grunden för ett socialt hållbart samhälle och för goda levnadsvillkor oavsett inkomst. Vården skall vara jämställd och sträva efter att jämna ut ojämlikheter i hälsa inom befolkningen. Likvärdig vård kräver att hälso- och sjukvården förmår att anpassa bemötande och behandlingssätt efter patienternas olika förutsättningar. Skillnader i vårdkonsumtion och ohälsa p.g.a. klass, 5

6 kön, etnicitet eller sexuell läggning skall därför uppmärksammas och analyseras för att användas i arbetet för en mer jämlik och jämställd hälso- och sjukvård. Vår vision är en köfri vård. Det innebär att patienten skall få snabba besked och vård utan orimliga väntetider. Ett första viktigt mål är att uppfylla och utveckla den nationella vårdgarantin. Att minska ledtider och väntetider inom vården ger såväl högre patientnytta som bättre kostnadseffektivitet. Stora utmaningar och prioriterade områden o Hälso- och sjukvården hanterar för närvarande svåra utmaningar och står inför än svårare utmaningar framöver. Den demografiska utvecklingen med allt fler äldre, tillsammans med hälsooch sjukvårdens förmåga att bota allt fler sjukdomar gör att trycket på den gemensamt finansierade verksamheten ökar dramatiskt. Samtidigt ökar kraven från patienterna och nya dyra behandlingsformer, läkemedel och medicinteknik introduceras. För att hälso- och sjukvården fortsatt skall kunna erbjuda den bästa vården till alla som är i behov av den kommer det att krävas åtskilliga insatser inom flera områden. Det är inte möjligt för hälso- och sjukvården att möta framtida utmaningar med färre eller oförändrade resurser. Utökade resurser till vården är inte längre en fråga kring om det behövs, utan hur mycket som behövs. Vi socialdemokrater vill därför sätta stopp för de pågående besparingarna i vården. Målet om en trygg och tillgänglig vård för alla innebär att det krävs fler händer i vården, inte färre. Samtidigt som resurser tillförs är det viktigt att se till att varje skattekrona används så effektivt som möjligt. Det arbete som utförs skall tillföra största möjliga mervärde för patienten. Utvecklingsarbete med fokus på större patientnytta och kostnadseffektivitet skall därför bedrivas i hela regionen. När utveckling och prioriteringar sker är patienters och närståendes egna erfarenheter en viktig kunskapskälla. Egen delaktighet är en viktig del av upplevd kvalitet men också en möjlighet för verksamheten att bättre organisera arbetet för att nå största möjliga mervärde för patienten. Region Skånes kostnader för läkemedel är fortfarande för höga jämfört med övriga landet. En för hög förskrivning av läkemedel kan både innebära ökade kostnader och risker för patientsäkerheten. Därför skall arbetet med en förbättrad läkemedelsförskrivning vara fortsatt prioriterat. Ett aktivt folkhälsoarbete bidrar till en bättre hälsa och därmed ett minskat behov av hälso- och sjukvårdens resurser. Region Skåne skall främja hälsa och motverka ohälsa i befolkningen. Hälso- och sjukvårdens kunskaper om vilka miljöer och livsstilsval som leder till bättre hälsa skall aktivt användas i samarbete med kommuner och myndigheter för att skapa hälsofrämjande miljöer i arbetslivet, skolorna och i hemmen. Särskilt fokus skall ägnas barns, ungdomars och äldres hälsa. Prioriterade områden under kommande år är en avgiftsfri barnsjukvård upp till 19 år, utveckling och förstärkning av psykiatrin, förbättrad tillgänglighet och kvalitet i närsjukvården och i akutsjukvården samt att arbeta bort de växande vårdköerna. Därutöver skall en särskild satsning på jämställda och rättvisa löner genomföras. Mer resurser för arbete och välfärd Det uttalade målet från Region Skånes styrande majoritet är att minska resurserna till välfärden för att på sikt kunna sänka skatten. Därför har stora nedskärningar genomförts med märkbara konsekvenser inom alla regionens verksamheter. Inom hälso- och sjukvården har denna politik slagit allra hårdast. Där går det inte längre att möta vare sig skåningarnas behov av vård eller de uppdrag som lagts ut på sjukhusen eller primärvården. Vårt mål har hela tiden varit och är fort- 6

7 farande att skapa rimliga ekonomiska förutsättningar för verksamheterna i kombination med åtgärder som leder till att skatteintäkterna kan utnyttjas bättre. Det ekonomiska utrymmet för att leverera välfärd till skåningarna bestäms dock av storleken på intäkterna från den regionala skatten och från statsbidragen. Dagens regionala skattesats i Skåne är 10,39 kronor, vilket är knappt 30 öre lägre än riksgenomsnittet när hänsyn tagits till lanstingens och regionernas olika kostandsansvar för bl.a. kollektivtrafiken och hemsjukvården. Vi kan konstatera att nuvarande resurser inte är tillräckliga samt att de ekonomiska förutsättningarna inte motsvarar kraven på vad som skall uppnås. Inom hälso- och sjukvården har regionens politiska ledning genomfört stora nedskärningar och därmed åstadkommit flera försämringar, bl.a. i form av längre kötider och färre händer i vården. Dessutom har biljettpriserna inom kollektivtrafiken ökat kraftigt under senare år. Även om mer resurser tillförs och nya satsningar genomförs kommer det sannolikt att ta flera år innan effekterna av dessa nedskärningar och försämringar kan arbetas bort. Region Skåne behöver därför ett resurstillskott för att kunna förbättra kvaliteten på insatserna för såväl arbete som välfärd. Dessutom ser vi en rad kostsamma utmaningar inom en snar framtid, såsom den demografiska utvecklingen, resandeutvecklingen, den medicinska utvecklingen, ökande arbetslöshet samt nya och dyrare läkemedel. Troligtvis kommer även de stora forskningsanläggningarna ESS och MAX IV att ta stora ekonomiska resurser i anspråk. Vi socialdemokrater föreslår därför ett resurstillskott till regionens verksamheter i form av en skattehöjning på 45 öre (från 10,39 till 10,84 kronor). Med denna inkomstförstärkning kan nedskärningarna få ett slut och fokus kan flyttas över till att stärka den skånska arbetsmarkanden samt till att utveckla och förbättra vården för de skånska invånarna. 7

8 Prioriterade områden Arbete åt alla Ett rikt kulturliv i hela Skåne Rimliga priser i kollektivtrafiken Kapitel 1-3 Sektor regional utveckling I Sektor regional utveckling ingår regionala tillväxtnämnden, kulturnämnden och kollektivtrafiknämnden. 1. Regionala tillväxtnämnden Regionala tillväxtnämndens arbete skall fokusera på fler jobb och ökad sysselsättning i Skåne. Detta arbete skall bedrivas långsiktigt och syfta till en hållbar utveckling. En betydelsefull del i detta arbete är insatserna för att stärka Skåne som forskningsregion. *** I 2009 års budgetförslag utökas regionala tillväxtnämndens regionbidrag med 17 miljoner kronor, jämfört med den borgerliga majoritetens förslag. 1.1 Aktiva åtgärder för fler jobb Arbetet för att stärka den skånska arbetsmarknaden innebär exempelvis insatser för att bredda näringslivet. Det skall bl.a. ske genom etablerandet av nya starka branscher (det som ibland kallas kluster). Exempel på sådana branscher är området för rörlig media och samhällssäkerhet. Arbete skall även fortsatta med att stärka befintliga branscher såsom livsmedel, besöksnäringen, IT, Telekom och Life science. Besöksnäringen och upplevelseindustrin inklusive film har båda en ökad ekonomisk betydelse. I dessa branscher kan det skapas ett stort antal arbetstillfällen. Det behöver därför lockas fler turister och besökare till Skåne genom internationell marknadsföring och genom satsningar på internationella och nationella evenemang. Andra viktiga insatser för att stärka den skånska arbetsmarkanden är stöd till kunskaps- och tekniköverföringar inom befintliga företag samt ett fortsatt stöd åt export, innovationer och entreprenörskap. En annan framgångsfaktor för Skåne är miljödriven näringslivsutveckling. Miljön är en strategisk utvecklingsfaktor för Skåne. De skånska företagen är redan bland de mest framgångsrika när det gäller export av miljöteknik. Det finns en stor kunskap som kan vidareutvecklas genom tvärsektoriellt arbete och nätverksbyggande. Region Skåne skall vara engagerad i att utveckla detta område till ett av regionens starka områden. Det gäller bl.a. tillverkningen och distributionen av biogas i Skåne. Det är också viktigt att påvisa behovet av ökat utbyte med grannregionerna i södra Sverige, Öresundsregionen samt kring Kattegatt, Skagerack och Östersjön. Detta för att stärka Skånes konkurrenskraft och bidra till ökad tillväxt och nya jobb. Det gränsöverskridande samarbetet skall genomsyra all verksamhet. 8

9 1.2 Investeringar i väg och järnväg Skånes infrastruktur är av central betydelse inte bara för utvecklingen i regionen, utan för Öresundsregionen och hela Sverige. Förbättringar av våra vägar och järnvägar är nödvändiga för att binda ihop Skåne till en arbetsmarknadsregion. Regeringen har signalerat att den kommer att prioritera väginvesteringar på järnvägens bekostnad. Detta är helt fel väg att gå med tanke på det växande hotet från klimatförändringarna. Istället borde järnvägen ges en starkare prioritet. En mycket stor andel av det gods och de personer som skall till och från Sverige passerar Skåne. Det är därför av ett nationellt intresse att Skånes vägar, järnvägar och hamnar har hög standard. Regionen får inte bli en flaskhals för gods- och persontrafik. Redan idag är kapacitetstaket nära på många sträckor. Under 2009 fortsätter arbetet med infrastrukturplaneringen för perioden Region Skånes roll är att leda det regionala arbetet med infrastrukturplaneringen och föra Skånes talan. Vi anser att det är angeläget med ett bra samspel med de olika aktörerna i Skåne, omgivande regioner och den nationella nivån. Detta för att utveckla ett hållbart transportsystem. Men för att ett sådant arbete skall bli väl förankrat och ha någon trovärdighet är det viktigt att tidigare planer får de resurser som behövs, annars är det lätt att ifrågasätta nyttan med planer som inte genomförs p.g.a. kraftig underfinansiering. Framtida planering måste ta hänsyn till behoven av modern spårvägstrafik, ibland kallad light rail. Den skulle kunna bli ett viktigt inslag i utvecklingen av våra städer. Spårvagnar kan dessutom bättre än bussar knyta samman städer med närliggande tätorter som ej är aktuella för Pågatågs- eller Öresundstågstrafik. Spårväg har många av tågtrafikens fördelar, men saknar exempelvis järnvägens barriäreffekter och höga investeringskostnader. 1.3 Stärk Skåne som forskningsregion Vår vilja att etablera Skåne som en forskningsregion är av en sådan betydelse att den måste betraktas som ett eget insatsområde. Det handlar dels om att stärka forskningen som sådan, dels om att främja dess tillämpning och omvandlingen av forskningsresultat till framgångsrika produkter och tjänster. Förmågan att kombinera forskningsresurser med effektiva innovationssystem är av avgörande betydelse för att öka regionens konkurrenskraft och tillväxt. Arbetet skall bl.a. syfta till att stärka den internationella specialiseringen inom de sektorer av regionens hälso- och sjukvård och näringsliv som har en hög internationell konkurrenskraft. Det är också ett mål att öka företagens omsättning, investeringskvoter och sysselsättning inom prioriterade kluster och tillväxtområden. Detta gäller speciellt inom forsknings- och utvecklingsinriktade företag. Dessutom är det viktigt att öka antalet kluster och innovationssystemsinitiativ/tillväxtområden som deltar i EU-program och internationella samarbeten. Vid sidan av detta måste arbetet fortsätta för att attrahera fler utländska direktinvesteringar till Skåne, men också med att stärka den forskning som inte är medicinsk, teknisk eller naturvetenskaplig. Det är även viktigt att Skåne ligger i framkant när det gäller exempelvis humaniora och samhällsvetenskap. Arbetet för att etablera forskningsanläggningen ESS i Skåne har pågått under flera år, och även om en framgång kanske är inom räckhåll får inte detta arbete avstanna. Ett annat projekt inom detta insatsområde är att etablera MAX IV i regionen. En framgång för detta skulle självfallet stärka möjligheterna för en ESS-etablering, men skulle även i sig innebära ett stort steg framåt för Skåne. Tillsammans skulle dessa båda anläggningar göra Skåne till ett världsledande centrum för materialforskning. Därför avsätts pengar i denna budget för att delta i en regional medfinansiering av MAX IV. 1.4 Natur och friluftsliv Det är viktigt att alla har möjligheten att uppleva naturen. Det skånska landskapet med dess natur- och kulturmiljövärden är oerhört viktigt. Att värna och vårda dessa värden innebär även 9

10 stora möjligheter för en utveckling av naturturismen. Den bidrar till att skapa tillväxt och arbetstillfällen, i synnerhet på den skånska landsbygden. En viktig resurs i detta arbete är de sex stiftelser för skogs- och friluftsliv, där regionfullmäktige utser styrelser och revisorer. Stiftelserna äger totalt cirka hektar som iordningställts som strövområden. Dessa områden ger utmärkta möjligheter till friluftsliv och naturupplevelser och bidrar därmed även till folkhälsan. För att stödja stiftelsernas arbete avsätts extra pengar till regionala tillväxtnämnden för att kunna utvidga stödet till rekreation och friluftsliv. Även Skånes djurpark är en viktig resurs där möjligheten finns för besökarna att uppleva den skånska faunan. 2. Kulturnämnden Ett rikt kulturliv skapar ett attraktivare Skåne; attraktivare för de som redan bor här, men också för de som kanske överväger att flytta hit. Detta eftersom kulturen utvecklar oss som människor och ger livsglädje. Det går därför att säga att kulturen bidrar till fler jobb, bättre folkhälsa och fördjupad demokrati. Det gör det extra viktigt att alla, oavsett ålder, sexuell läggning, social och etnisk bakgrund eller funktionsnedsättning, får möjlighet att möta kulturen på sina egna villkor. Kulturnämndens uppdrag är därför att öka tillgången på kultur i Skåne. Idag finns en stor del av det skånska kulturlivet inom amatörkulturen och folkbildningen, som dagligen engagerar tusentals människor bl.a. inom studieförbunden. Detta avspeglas i kulturnämndens budget som till cirka 92 procent fördelas vidare till kulturlivets organisationer. Om kulturnämnden skall kunna leva upp till ambitionerna på kulturområdet krävs ökade ekonomiska satsningar. Statens andel av institutionernas finansiering minskar kontinuerligt (senast var uppräkningen enbart 1,1 procent), förutsättningarna för den fria konsten försämras av statliga åtgärder (bl.a. genom förändringar i a-kassesystemet). Samtidigt ökar möjligheterna till gemensam finansiering av utveckling på många områden. Det finns ett allt större intresse för samarbete, även ekonomiskt, mellan kulturnämnden och staten, kommunerna, organisationerna och det fria kulturlivet. För att detta skall bli möjligt behövs utökade anslag för att inte samarbetet redan från början skall inskränkas och därmed hindra en utveckling där anslagen används mera effektivt. I tider av ekonomiska nedskärningar är det extra viktigt med insatser för barnen. Det gäller kulturupplevelser, kulturpedagogik och eget skapande. Sådana insatser är beroende av varandra och kräver ett helhetstänkande. Region Skåne skall utveckla stödformer och samarbetsformer med kommunerna. För barn och unga är tillgången till goda offentliga kommunikationer i samband med kulturaktiviteter extra viktiga. Detta är något som vi vill uppmärksamma mer. *** I 2009 års budgetförslag utökas kulturnämndens regionbidrag med 5 miljoner kronor,, jämfört med den borgerliga majoritetens förslag. 3. Kollektivtrafiknämnden Skånetrafiken har en viktig roll att spela för att binda ihop Skåne till en arbetsmarknadsregion. Där har vi kommit en bit på vägen, men fortfarande återstår mycket att göra. Dessutom måste den allt större efterfrågan på kollektivtrafik mötas. Det gäller i redan befintliga stråk, men det krävs också utveckling av nya linjer. Pågatåg Nordost är ett exempel på det senare. För att kunna möta denna efterfrågan behövs stora investeringar, bl.a. i nya Pågatåg. Men samtidigt som kostnaderna ökar inom kollektivtrafiken är det viktigt att slå vakt om ett pris på resorna som är konkurrenskraftigt gentemot bilen. 10

11 Att möta efterfrågan handlar också om att bli bättre på att passa tiderna och att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. Utöver linjetrafiken ansvarar nämnden även för färdtjänsten i vissa kommuner samt för sjukresorna. Det är viktigt att samma höga krav på trygghet och tillgänglighet gäller för dessa trafikslag. *** I 2009 års budgetförslag utökas kollektivtrafiknämndens regionbidrag med 13 miljoner kronor nor, jämfört med den borgerliga majoritetens förslag. 3.1 Trygga resor Det skall vara tryggt att resa med Skånetrafiken. Ingen, varken personal eller passagerare, skall behöva uppleva otrygghet p.g.a. miljön ombord på fordonen, vid hållplatser och terminaler eller p.g.a. bristande trafiksäkerhet. Det innebär t.ex. att det måste finnas tillräckligt med personal ombord på tågen, att alla nya fordon skall vara utrustade med alkolås, att det skall satsas på utbildning och certifiering samt att kontanthantering ombord på bussarna minskar. 3.2 Studeranderabatt Socialdemokraterna har i flera år drivit frågan om att införa en studeranderabatt inom Skånetrafiken. Den har varit formulerad som en 30-procentig rabatt på periodkorten. Nu har den borgerliga majoriteten beslutat att införa en 20-procentig rabatt. Från socialdemokratisk sida håller vi fast vi det tidigare löftet om att rabatten skall ligga på 30 procent. Därför skjuter vi till extra pengar till kollektivtrafiknämnden. 3.3 Nöjes- och fritidsresor Eftersom Skånetrafiken är fokuserad på att binda ihop Skåne som arbetsmarknadsregion är trafiken många gånger främst utformad för pendlare. Vi vill föra in ytterligare ett perspektiv, nämligen fritidsresorna. Ett sammanhängande Skåne handlar inte bara om arbetsresor. Det måste exempelvis gå att ta tåget hem från idrottsevenemang, teatern eller konsertbesöket. Ytterligare en aspekt att undersöka är hur kulturen kan göras mer tillgänglig för skolelever/skolorna genom kollektivtrafiken. Under 2009 skall det införas en s.k. kulturbiljett. Detta är en biljett som gäller vid tåg- eller busstrafik samt för inträde vid kulturarrangemang. Den skall underlätta för fler människor att ta sig till kulturen. Detta skall inte bara gälla de stora institutionerna utan det kan lika väl gälla resan till närmaste tätorts arrangemang. Kulturbiljetten skall utvecklas genom samverkan mellan Kultur i Skåne och Skånetrafiken. Dessutom är det viktigt att de nuvarande biljetterna kompletteras med s.k. turistbiljetter, d.v.s. biljetter som lämpar sig särskilt för tillfälliga besökare. Sådana biljetter kan exempelvis omfatta periodkort för hela eller delar av Skåne för tre dagar eller en vecka. 3.4 Miljövänlig kollektivtrafik Buss och tåg är betydligt miljövänligare transportsätt än biltrafik. Trots det genererar kollektivtrafiken växthusgaser, luftföroreningar, skadliga partiklar och buller. Arbetet med att komma tillrätta med detta måste fortsätta. Skånetrafiken måste arbeta hårdare för miljökrav avseende rening och emissionsnivåer vid upphandling av nya fordon samt aktivt söka efter lösningar som minimerar kollektivtrafikens miljöbelastning. I detta arbete skall det bl.a. ingå att verka för att biogas skall vara huvudbränsle inom såväl stadsbuss- som regionbusstrafiken i Skåne senast år

12 Prioriterade områden Utveckla psykiatrin Reformera akutsjukvården Minskade vårdköer Kapitel 4-6 Sektor hälso- och sjukvård Målet för en socialdemokratisk hälso- och sjukvårdspolitik är en god, tillgänglig och säker vård som ges i rimlig tid åt alla efter behov. Vården skall vara solidariskt finansierad och styras demokratiskt. I Sektor hälso- och sjukvård ingår hälso- och sjukvårdsnämnden, tandvårdsnämnden samt habiliterings- och hjälpmedelsnämnden. Regionstyrelsen och vårdproduktionsberedningen ansvarar för organisation och uppföljning av de egna vårdgivarna. 4.. Hälso- och sjukvårdsnämnden Den skånska hälso- och sjukvården dras sedan länge med stora ekonomiska problem. Efter en lång period av besparingar är det dags att låta verksamheterna få arbetsro. Vi föreslår en uppräkning av resurserna till hälso- och sjukvården som dels täcker 2009 års förväntade löne- och prisutveckling, och som dels täcker det underskott som verksamheterna åsamkats av de senaste årens underfinansiering. Underskottet för innevarande år prognostiseras till närmare 500 miljoner kronor. Personalminskningen inom den skånska hälso- och sjukvården skall upphöra. Det är inte möjligt att möta hälso- och sjukvårdens framtida utmaningar med färre anställda. Den demografiska utvecklingen och den snabba utvecklingen av behandlingsmetoder, läkemedel och diagnostik ställer allt högre krav på hälso- och sjukvården. Dessa utmaningar kan inte mötas med minskade resurser och personal. *** I 2009 års budgetförslag utökas hälso- och sjukvårdsnämnden regionbidrag med 810 miljoner kronor, jämfört med den borgerliga majoritetens förslag. 4.1 Läkemedel Region Skåne uppvisar fortfarande höga läkemedelskostnader per invånare i relation till andra landsting. Det är särskilt de privata vårdgivarnas förskrivningsmönster som är kostnadsdrivande. Arbetet med måltal för förskrivning av läkemedel skall utvidgas till fler områden och arbetet i läkemedelsrådet skall fortsätta för att ge stöd och råd till verksamheter och enskilda förskrivare. För enheter eller enskilda förskrivare skall det vara förenat med sanktioner att inte följa de uppsatta måltalen. Decentraliserat budgetansvar för läkemedel skall genomföras. 4.2 Utveckling av sjukvården För att möta framtida utmaningar räcker inte en resursförstärkning. Stor fokus måste ligga på att utveckla effektiva arbetssätt och avveckla mindre effektiva. Vid utvecklandet av effektiva arbetsformer skall patientnytta och kostnadseffektivitet vara prioriterade mål. Kvalitetsregister och öppna jämförelser är viktiga verktyg för att skapa drivkrafter i utvecklingsarbetet, samt för att kunna mäta och följa resultat. Det är obligatoriskt för alla verksamheter att rapportera in till nationella och regionala kvalitetsregister. 12

13 För att överbrygga vårdens alla gränssnitt måste processorienterade arbetssätt utvecklas inom hela hälso- och sjukvården. Utvecklingscentrum kan i detta avseende spela en viktig roll, men också förvaltningarnas och medarbetarnas eget engagemang. Vid universitetssjukhuset i Lund bedrivs utvecklingsarbete i enlighet med Lean healthcare. Arbetet har hittills gett goda resultat och erfarenheterna skall analyseras och användas i det fortsatta utvecklingsarbetet inom den skånska hälso- och sjukvården. Utan att tvinga igenom en särskild modell för utvecklingsarbete uppifrån är det viktigt att slå fast att utvecklingsarbete inte är frivilligt för förvaltningarna, samt att det finns vissa (logistiska) principer som alla skall arbeta efter. En politisk styrgrupp skall etableras för att ta fram en regional strategi samt för att leda och följa det inre utvecklingsarbetet i Region Skåne. 4.3 Barn och unga Det är välkänt att tidig upptäckt av ohälsa och tidiga insatser i unga år skapar förutsättningar för en bra hälsoutveckling under resterande levnadsår. Patientavgifter för barn utgör ett hinder för barns vårdsökande och kan leda till att föräldrarnas plånbok påverkar tillgången till vård. Rädda barnen har vid ett flertal tillfällen, med hänvisning till barnkonventionen, lyft fram det orimliga i detta. Hälso- och sjukvård för barn och unga upp till 19 år skall vara avgiftsfri. För barn i behov av särskilt stöd uppstår ofta fördröjningar i omhändertagandet p.g.a. svårigheter för olika aktörer inom hälso- och sjukvården och kommunen att komma överens om samverkan. I varje kommun skall det finnas etablerade och i avtal fastbestämda samverkanskanaler mellan skola, skolhälsovård, primärvård, barn- och ungdomspsykiatri och socialtjänst för vård och stöd av barn som far illa. 4.4 Äldre Allt fler äldre innebär ett allt större behov av kunskap och kompetens kring äldres sjukdomar och hälsa. Geriatrisk kompetens skall finnas att tillgå i närsjukvården och kostnadsfria hälsosamtal skall erbjudas alla över 75. Demensvården måste byggas ut och kompetensförsörjningen säkras. Alla läkare som arbetar i primärvården skall ha kompetens att upptäcka tidiga symptom på demens. Fungerande minnesmottagningar skall finnas i Skånes alla hörn. Den handlingsplan som presenterats 2008 skall fungera som underlag för utvecklingen av demensvården. Äldre multisjuka äter ofta flera mediciner samtidigt och drabbas därför oftare av läkemedelsförgiftning. Läkemedelsgenomgångar skall erbjudas patienter i kommunal hemsjukvård och genomföras i allt större omfattning. 4.5 Närsjukvården God tillgänglighet i första linjens sjukvård kan minska trycket på andra vårdnivåer. Hälsoval Skåne, med startdatum 1 maj 2009, har förutsättningar att förbättra service och tillgänglighet i primärvården. Det kan även medverka till att mer av vården sker på rätt vårdnivå genom att patienter styrs över från sjukhusvård ut till vårdenheterna. Men då krävs ekonomiska incitament som verkar i den riktningen samt en kraftig resursförstärkning jämfört med dagens resurser till primärvården. Region Skåne lägger, i jämförelse med andra sjukvårdshuvudmän, förhållandevis lite resurser på primärvården och förhållandevis mycket på sjukhusvården. Det leder till ett ineffektivt omhändertagande när dålig tillgänglighet i primärvården i onödan styr över patienter till den specialiserade vården. Vi vill uppnå en modell där vårdenheter och sjukhusspecialister naturligt samverkar för att så mycket som möjligt av vården skall ges i första linjens sjukvård. Det kräver att avtal skrivs mellan vårdenheter och sjukhuskliniker för att utföra öppenvårdsbesök utanför sjukhusen. För att skapa tydliga incitament för såväl sjukhus som vårdenheter att teckna sådana 13

14 avtal föreslår vi att en del av sjukhusens resurser för öppenvårdsbesök överförs till hälsovalet, men öronmärks för att finansiera besök hos sjukhusspecialister ute på vårdenheterna. Under 2009 föreslår vi att 200 miljoner används på detta sätt. På sikt är målet att de öronmärkta pengarna skall ingå i enheternas generella vårdersättning. En förutsättning för en fungerande närsjukvård är god samverkan mellan den kommunala hälsooch sjukvården och regionens sjukhus och vårdenheter. Systemet med direktinläggning av äldre patienter på sjukhusens närsjukvårdsavdelningar är ett exempel på hur god samverkan både kan spara resurser och skapa mervärde för patienten. Den centraliserade politiska organisationen har inneburit försämringar i den kontinuerliga dialogen med Skånes kommuner och de lokala brukarråden. Vi menar att det krävs en översyn av organisationen för att återskapa en kontinuerlig och väl fungerande dialog. För att stärka närsjukvården kommer det förutom pengar och personal även att krävas fler enheter dit människor kan söka sig. En del lokaler där verksamhet idag bedrivs är dessutom i behov av upprustning eller nybyggnation. Införandet av Hälsoval Skåne kan i sig leda till att nya enheter etableras. Region Skåne skall de närmaste åren ha som mål att minst två nya vårdenheter per år etableras. Högst prioriterad är en ny vårdcentral i Södra Sandby. 4.6 Rehabilitering En förbättrad rehabilitering med inriktning på återgång i arbete kräver ökad samverkan mellan regionen, kommunerna, staten och arbetsgivarna. Finansiell samordning (FINSAM) har startats upp i sydväst och sydost. Region Skåne skall fortsatt sträva efter att etablera fler samordningsförbund för att förbättra rehabiliteringen. Det relativt sett svaga evidensläget inom rehabiliteringsmedicin skall förbättras genom ett kunskaps- och kompetenscentrum i rehabiliteringsmedicin. En regionövergripande strategi för smärtrehabilitering skall tas fram. 4.7 Planerad vård Vårdköerna i Region Skåne växer kraftigt och har i det närmaste fördubblats sedan slutet av Det beror till största del på de kraftiga nedskärningar som genomförts av majoriteten under 2007 och Regeringen har aviserat en statlig kösatsning som är prestationsbunden. Pengarna betalas ut 2010 utifrån hur väl landstingen och regionerna har arbetat med vårdgarantin under För att få del av dessa pengar, och för att pressa tillbaka köerna, måste Region Skåne genomföra en egen kösatsning Samtidigt som det krävs nya resurser för att förbättra tillgängligheten måste den planerade vårdens struktur ses över. Det är tydligt att den planerade vården, i dagsläget, bedrivs effektivast på de mindre sjukhusen. Det kan bero dels på en större grad av specialisering och dels på mindre störningar från det akuta patientflödet på de mindre sjukhusen. Vi är oroliga för att den nuvarande inriktningen, att allt mer av såväl den akuta som planerade verksamheten skall koncentreras på de stora akutsjukhusen, riskerar att leda till sämre effektivitet och tillgänglighet i den planerade vården. De små sjukhusens effektivitet borde stämma till eftertanke och tas till vara på ett bättre sätt. 4.8 Reformera akutsjukvården Den specialiserade akutsjukvården lider av stora brister i tillgänglighet. Störst problem finns på de stora akutsjukhusen. Vi anser att det nu är hög tid att ta krafttag kring akutsjukvården och inleda att brett tillgänglighetsarbete som inkluderar samtliga aktörer som samverkar med akutmottagningarna. Vi vill ta fram regionala tillgänglighetsmål och riktlinjer för tillgängligheten på akutmottagningarna. Ett 4-timmarsmål skall införas, innebärande att patienter inte skall behöva vistas mer än 14

15 fyra timmar på en akutmottagning från inskrivning till utskrivning. En utskriven patient skall antingen ha blivit färdigbehandlad, inlagd eller hänvisad till annan vårdnivå. Viktiga åtgärder för bättre tillgänglighet inom akutsjukvården är exempelvis bättre och separerade patientflöden, minskade ledtider, bättre anpassade lokaler, samverkan mellan de stora akutsjukhusen, bättre uppföljningar av tillgänglighet och kvalitet, öppna regionala jämförelser av akutsjukvården, utbildning av fler akutläkare och samverkan med andra vårdnivåer såsom den kommunala hälso- och sjukvården, primärvården, den prehospitala vården, specialistkliniker och diagnostik på sjukhusen samt psykiatrin. För att snabbt komma igång och få fart på utvecklingsarbetet måste särskilda resurser för detta tillföras. 4.9 Prehospital vård Vi socialdemokrater motsätter oss den förestående nedläggningen av de prehospitala akutteamen (PHAT-bilarna). Läkarmedverkan och läkarkompetens i ambulanssjukvården behövs, både för att kunna erbjuda bra utbildningsplatser för blivande akutläkare och för att effektivisera omhändertagandet av svårbedömda patienter. Vi vill därför införa prehospitala akutteam med läkarkompetens. Inom ambulanssjukvården måste rimliga arbetstider gälla. De långa arbetspass som idag förekommer i den entreprenadutsatta verksamheten kan innebära risker för både patienter och medtrafikanter. Region Skånes rekommendationer och riktlinjer på personal- och arbetsmiljöområdet skall därför gälla inom hela ambulanssjukvården, oavsett utförare Psykiatri Psykiatrin i Skåne måste utvecklas och förstärkas. Vårdköer skall arbetas bort, utredningstider förkortas och ett mer flexibelt vårdutbud måste kunna erbjudas patienterna. När nya vårdformer ersätter gamla är det viktigt att inga patienter hamnar mellan stolarna. Den nuvarande utvecklingen, där överbelagda slutenvårdsplatser läggs ner för att skapa utrymmer för upphandlingar av s.k. mellanvårdsformer är riskabel och kan innebära att svårt sjuka patienter inte får den vård de har rätt till, samtidigt som beläggningen och arbetsbelastningen inom slutenvården blir orimlig. För att den nya psykiatriförvaltningen skall kunna bygga ut nya vårdformer som är tillgängliga i hela Skåne behövs nya resurser tillföras. Fokus under 2009 skall även ligga på att förbättra missbruksvården. Psykiatrins lokaler och utrustning är i stort behov av upprustning. Att prioritera psykiatrin måste också innebära att psykiatrins lokaler moderniseras och verksamhetsanpassas. Därför föreslår vi att det tas fram en särskild regional fysisk utvecklingsplan för psykiatrin. Utöver en förstärkt organisation för psykiatri krävs utökad psykiatrisk kompetens i närsjukvården. I samverkan med skolhälsovård och den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin skall närsjukvården medverka till att rätt stöd sätts in för barn och ungdomar med psykisk ohälsa. Ökade insatser från skola och primärvård är nödvändiga för att uppnå tidig upptäckt och tidiga insatser vid psykiska sjukdomar En samordnad och kvalificerad cancerc ancervård Den allra bästa vården måste finnas tillgänglig för de svårast sjuka. Utvecklingen inom cancersjukvården, där nya behandlingsmetoder och läkemedel hela tiden utvecklas, måste komma alla till godo. Att skapa en likvärdig och enhetlig cancervård, oavsett var man bor, är högt prioriterat. Allt bättre, men också dyrare och mer specialiserade, behandlingsmetoder och läkemedel för att bota och lindra cancersjukdomar ställer krav på större patientunderlag och ökad koncentration av verksamhet. Arbetet med en regional cancerplan i Södra samverkansregionen är därför centralt för utvecklingen av cancersjukvården. 15

16 4.12 Vård i livets slutskede När bot inte längre är möjlig skall lindring och tröst kunna erbjudas inom den palliativa vården. Såväl tillgången till hospiceplatser som till avancerad sjukvård i hemmet skall vara god och likvärdig i hela regionen. Det palliativa omhändertagandet är ett delat ansvar med den kommunala hälso- och sjukvården och god samverkan skall vara prioriterat. Den palliativa vårdens viktigaste mål är att skapa förutsättningar för ett värdigt avsked och avslut för både patient och anhöriga Forskning och högspecialiserad vård Samordning av den högspecialiserade vården är viktig för regionens konkurrenskraft gentemot andra stora aktörer. En viktig inriktning för arbetet med den högspecialiserade vården är att Region Skåne skall erhålla rikssjukvård. För att skånsk och svensk sjukvård fortsatt skall ligga i internationell framkant måste forsknings- och utbildningsfrågor ägnas ett ökat fokus och det måste finnas en strategi för hur nya forskningsrön skall implementeras och förverkligas i den dagliga verksamheten. Den forskning som bedrivs inom hälso- och sjukvården kan ofta kommersialiseras, men som offentlig huvudman har Region Skåne även ett stort ansvar för att bedriva icke kommersiell forskning kring folksjukdomar och folkhälsa. Klinisk forskning inom närsjukvård och psykiatri skall vara särskilt prioriterat vid fördelning av forskningsresurser Säker vård Patienternas säkerhet måste vara högt prioriterat i alla delar av hälso- och sjukvården. Diskussioner om hygien, avvikelserapporter och förebyggande arbete måste föras regelbundet i verksamheterna. Nationella vårdskadeundersökningar bör genomföras regelbundet av Socialstyrelsen. Många fel begås till följd av dålig kunskap om patienternas sjukdomshistoria och pågående behandlingar. Ett bättre IT-stöd med en sammanhållen digital vårddokumentation kan förebygga många misstag i vården. För multisjuka äldre som förskrivits flera mediciner samtidigt skall regelbundna läkemedelsgenomgångar genomföras i syfte att förebygga läkemedelsförgiftning Kring- och stödverksamhet All personal som arbetar nära patienter skall samverka för att uppnå bästa möjliga kvalitet och patientnytta i verksamheten. Detta inkluderar den städpersonal som håller rent kring patienter och personal. Deras arbete är en förutsättning för att förebygga vårdrelaterade infektioner och för att skapa en trivsam miljö för anställda och brukare. Istället för att upphandla städverksamheten skall arbetssätt utvecklas så att alla i patientens närhet arbetar tillsammans för att skapa största möjliga mervärde för patienten. 16

17 5.. Tandvårdsnämnden Vi socialdemokrater säger nej till fler avgiftshöjningar under Många pensionsavgångar väntar inom tandvården. För att göra det attraktivt och kostnadsneutralt att anställa nyutbildade och oerfarna tandläkare skall ett bidrag på kronor införas under det första året för den tandvårdsenhet som anställer en nyutbildad tandläkare. Frisktandvården är en framgångsrik verksamhet som verkar förebyggande för en bättre tandhälsa. Det överskott som skapas inom frisktandvården skall användas för att utöka frisktandvården till att omfatta fler åldersgrupper än idag. *** I 2009 års budgetförslag utökas tandvårdsnämnden regionbidrag med 5 miljoner kronor nor,, jämfört med den borgerliga majoritetens förslag. 6.. Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden den För 2009 aviseras nedskärningar inom flera av nämndens ansvarsområden, såsom syn-, hörsel-, dövverksamheten och barn- och ungdomshabiliteringen. Till stor del handlar det om undanträngningseffekter till följd av satsningen på nya audionommottagningar. Det är inte acceptabelt att en i sig välbehövlig satsning på kortare köer för hörapparatsutprovning drabbar svaga patientgrupper. Särskilt angeläget är att tillgodose döva, hörselskadade och dövblindas behov av tolkhjälp. För att motverka oönskade undanträngningseffekter tillförs nya resurser till habiliteringsoch hjälpmedelsnämndens ram för Den snabba utvecklingen av nya hjälpmedel, parallellt med ett växande hjälpmedelsbehov ställer ökade krav på ett effektivt resursutnyttjande inom nämnden. Decentraliserat budgetansvar för hjälpmedel skall eftersträvas för att förbättra kostnadskontroll och effektivitet i hjälpmedelsverksamheten. *** I 2009 års budgetförslag utökas habiliterings- och hjälpmedelsnämnden regionbidrag med 9 mil- joner kronor, jämfört med den borgerliga majoritetens förslag. 17

18 Prioriterade områden Region Skånes miljöarbete Regional och kommunal samverkan i folkhälsoarbetet Tillgänglighetsanpassning inför 2010 Kapitel 7-10 Sektor övrig verksamhet I Sektor övrig verksamhet ingår regionstyrelsen, fastighetsnämnden, patientnämnden och revisionen. 7. Regionstyrelsen Regionstyrelsen har ett övergripande samordningsansvar för forskning och utveckling, för regionens interna miljöarbete, för folkhälsoberedningen, det handikappolitiska programmet samt för jämställdhet och mångfald. *** I 2009 års budgetförslag utökas regionstyrelsen tyrelsens regionbidrag med 100 miljoner kronor, jämfört med den borgerliga majoritetens förslag.. Bidraget finansierar satsningen på personalområdet som beskrivs under avsnittet tet Personal. P 7.1 Forskning och utveckling Målsättningen med Region Skånes strategiska forskningsaktiviteter är att de skall tydliggöra forskningens nytta för samhället och medborgarna. Möjligheten att uppnå detta ökar om aktörer från näringslivet är med från starten i forskningsprocessen. Vi anser att arbetet med Kunskapsregion Skåne (f.d. Januaribolaget i Skåne), som har till uppgift att stärka Region Skånes position i ett nationellt perspektiv när det gäller utbildning, forskning och utveckling, bör intensifieras. Vidare är viktiga prioriteringar inom forskning och utveckling satsningar på Stiftelsen inkubatorer i Lund, Vårdalinsitutets forskning samt Antidiabetic food center. Vi vill även etablera ett kunskaps- och kompetenscentrum för genusfrågor inom hälso- och sjukvården. Hälso- och sjukvården är en av de mest innovationsdrivande sektorerna i Sverige och forskningen inom den bidrar till att sjukvården ständigt förnyas och förbättras. Den kliniska forskningen kring närsjukvård och psykiatri är härvidlag högt prioriterad, liksom forskning kring rehabilitering och handikappfrågor. Jämsides forskningsplattformens arbete anser vi därför att det är viktigt att rehabiliteringsforskningen vid CERTEC (centrum för rehabiliteringsteknik vid Lunds universitet) fortsätter i enlighet med 2003 års avtal. 7.2 Internt miljöarbete Region Skåne är en betydelsefull aktör inom miljöområdet i Skåne, Öresundsregionen och i Östersjöområdet. Regionens olika verksamheter har både en direkt och en indirekt miljöpåverkan. Region Skåne skall vara ett föredöme i det interna miljöarbetet och arbeta för att både vidareutveckla och stärka sin miljöprofil ytterligare. Miljöledningssystem enligt ISO skall användas på alla Skånes förvaltningar. Miljöhänsyn, men även etisk hänsyn, skall tas vid planering, upphandling och inför beslut. Miljökrav och etiska krav som ställts vid upphandling skall uppmärksammas bättre liksom hur upp- 18

19 handlingen bidrar till en ekologisk, rättvis och hållbar utveckling. Region Skåne skall ha högt uppsatta mål avseende konsumtion av miljövänliga livsmedel, drivmedel och textilier. Det regionala Klimatinvesteringsprogrammet är högt prioriterat. Inom ramen för detta ingår bl.a. att miljöbelastningen från transporterna i regionen minskas. Framförallt handlar det om att minska utsläppen av koldioxid från regionens egna transporter. För närvarande är 65 procent av regionens inköpta/leasade fordon miljöfordon. På sikt skall alla fordon vara miljöbilar. För att uppnå detta skall det endast i undantagsfall tillåtas nyanskaffning av fordon som inte är miljöbilar. Inget är dock vunnet om fordon anpassade för miljövänliga bränslen tankas med vanlig bensin eller diesel. Därför är målet att samtliga miljöfordon skall tankas med drivmedel som de är anpassade för. 7.3 Folkhälsoberedningen Ett bra folkhälsoarbete åstadkoms främst genom breda samhällsförändringar och med hjälp av politiska beslut är det möjligt att utföra olika typer av samhällsinsatser som ökar jämlikheten mellan olika grupper i samhället. Folkhälsoarbetet bör genomsyra all verksamhet i Region Skåne och utgå från strukturella faktorer såsom arbetslöshet, utbildning, boende, möjlighet att leva på sin lön, inflytande, matvanor, ålder och kön. Regionens folkhälsostrategi Folkhälsan i Skåne regional strategi är under revidering och i detta arbete vill vi att barn och ungdomars folkhälsa prioriteras, vilket inbegriper deras psykiska hälsa, rök- och alkoholvanor, matvanor, deras fysiska aktivitet och deras sexuella hälsa. Det framgångsrika arbetet som bedrivs vid Centrum för sexuell hälsa (CSH) bör permanentas. Vi vill också att den förebyggande hälso- och sjukvården prioriteras, vilket t.ex. innebär att användandet av fysisk aktivitet på recept (FAR) fortsätter och används i allt större utsträckning. Vi vill även att den regionala och kommunala hälso- och sjukvården samverkar gällande samtal med patienter om deras rök-, alkohol-, kost och motionsvanor så att de blir en naturlig del i sjukvården samt att hälsobefrämjande åtgärder dokumenteras så att de kan kopplas till ersättningssystemet. Samverkan gäller även de s.k. hälsosamtalen om hälsa, sociala frågor, trygghet och boendesituation för alla över 75 år. Den psykiska ohälsan ökar bland alla åldersgrupper och att få hjälp i god tid har stor betydelse för en positiv livsutveckling. Utvecklandet att psykosocial kompetens på vårdcentralerna skulle kunna utgöra en bra och stabil grund i arbetet med att förebygga psykisk ohälsa. Vidare anser vi att Centrum för livsstilsfrågor (CFL) i Simrishamn är en viktig resurs för regionen i det förebyggande folkhälsoarbetet och ger bra möjligheter till tillämpad forskning i olika miljöer. Folkhälsoberedningen skall stödja kommunerna i arbetet med att ta fram hälsokonsekvensbeskrivningar (HKB). Vår målsättning är att dessa i större utsträckning skall genomsyra de regionala beslutsprocesserna, vilket förutsätter en kartläggning av vad som redan sker idag och på vilken nivå det sker. Vi menar att Region Skåne borde vara en förebild i detta arbete och att det inför varje politiskt beslut borde genomföras en HKB. 7.4 Handikappolitiskt program En revidering av Region Skånes Handikappolitiska program pågår och i det arbetet vill vi särskilt prioritera att antalet anställda med funktionsnedsättning i regionen fortsätter att bli fler. Forsknings-, utbildnings- och informationssatsningar om funktionsnedsättning skall genomsyra all regional verksamhet och erbjudas all personal. Dels för att öka kunskapen och förståelsen för personer med funktionsnedsättning och dels för att personer med funktionsnedsättning själva skall få en god kunskap om sin situation, sina rättigheter och möjligheter. Arbetet med att nå de nationella tillgänglighetsmålen senast 2010 fortgår och intensifieras. En förbättrad tillgänglighet av information, såväl skriftlig som webbaserad, ska eftersträvas. En bättre samverkan och helhetssyn av patienten vid vård och behandling behövs för att underlätta 19