Arbets- och miljömedicin Lund

Relevanta dokument
Arbets- och miljömedicin Lund

Exponering för dieselavgaser vid tunnelbygge i Hallandsåsen

Arbets- och miljömedicin Lund

Arbets- och miljömedicin Lund

Arbets- och miljömedicin Lund

Arbets- och miljömedicin Lund

Arbets- och miljömedicin Lund

Lustgasmätning vid Centralsjukhuset i Kristianstad

Lite damm är väl inte så farligt? Var och när dammar det?

Instrumentuthyrning. Prislista Gäller från 1 aug 2014

Arbets- och miljömedicin Lund

Referensmätningar av kvarts. - betong- och byggindustrin. Ann-Beth Antonsson. Tekn Dr, Adjungerad professor. IVL Svenska Miljöinstitutet

Arbets- och miljömedicin Lund

Mätningar av kvävedioxid med diffusionsprovtagare parallellt med direktvisande instrument

RAPPORT. Bakteriologen SU/sahlgrenska byggnad Till: Västfastigheter /Göran Hedenberg Västra Götalandsregionen Fe Göteborg

Arbets- och miljömedicin Lund

En miniprovtagare för svetsaerosol. innanför svetsskärmen

RENING AV ALUMINIUMSMÄLTOR MED FLUSSMEDEL

Hur höga är kvartsnivåerna inom byggbranschen i Stockholm

Undersökning av luftkvalitet i Mariestad

Luftkvalitet och människors hälsa

Referensmätningar för kvartsexponering vid olika typer av ROT-arbeten inom byggindustrin

Kolnanorör - exponering, toxikologi och skyddsåtgärder i arbetsmiljön. Maria Hedmer Arbets- och miljömedicin Lunds universitet

Luftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata

Instrumentuthyrning. Prislista Gäller från 1 juni 2013

Arbets- och miljömedicin Lund. Ozonmätningar i Malmö med omnejd. Rapport nr 2/2013. Kristoffer Mattisson Yrkes- och Miljöhygieniker

Välkomna på seminariet Kvarts finns på alla byggarbetsplatser så skyddar du dig!

Arbets- och miljömedicin Lund

Kan något så litet vara farligt?

- Kolnanorör: exponering, toxikologi och skyddsåtgärder i arbetsmiljön

Orienterande exponeringsmätningar av respirabelt kvartsdamm

Luftföroreningar i tunnlar

Luften i Sundsvall 2011

Bussförares exponering för avgaser före och under Stockholmsförsöket

Miljömedicinsk riskbedömning avseende klorerade kolväten i inomhusmiljön i Bullerbyns förskola i Varberg. Göteborg den 1 november 2004

Luftkvalitetsutredning förskola Bergakungen

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Etyl-2-cyanoakrylat i luften vid ögonfransförlängning

Luftföroreningar vid läggning av gjutasfalt utan resp. med vaxtillsats och sänkt temperatur.

Luftmätningar i urban bakgrund

Svetsning exponerade, exponering och exponeringsbedömning. Håkan Tinnerberg Yrkeshygieniker

Luften i Sundsvall Miljökontoret

Förenklad utvärdering av inomhusluftkvaliteten på ett kontor - en metodstudie

Utvärdering av lösningsmedelsexponering i Processlab 1, MC2

Mätning av. Luftföroreningar

Submikrona partiklar Gunnar Omstedt, SMHI

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006

Jämförande mätning av ozon utomhus med Ogawa diffusionsprovtagare och referensmetoden UV-fotometri

Arbets- och miljömedicin Lund. Primärpreventiv nytta av vibrationsskadeutredningar på arbets- och miljömedicin? Rapport nr 2/2015

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN

Arbets- och miljömedicin Syd. Mätrapport. Företaget N N. Helkroppsvibrationer från golv. Rapport nr 11/2016

Exponering för olika luftföroreningar hos anställda och besökare på restauranger med vedeldade pizzaugnar

Åtgärder för säker hantering av nanopartiklar och nanofibrer vid komposittillverkning

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2007

Luftutredning Litteraturgatan

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA

Innemiljö på fartyg. Sarka Langer. IVL Svenska Miljöinstitutet AB Klimat och hållbara samhällssystem. SAN-konferens Sarka Langer

Kardiovaskulär påverkan vid kortvarigt höga halter av avgaspartiklar

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, januari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr MH1386

Luftutredning Litteraturgatan. bild

Remissyttrande från. För Sektionen för Arbets- och miljömedicin inom Svenska Läkaresällskapet Per Gustavsson, ordförande

LO:s yttrande över förslag till föreskrifter om hygieniska gränsvärden

Vägar till förbättrad luftkvalitet i fordon. Jana Moldanová

Luftvägsbesvär hos kvinnliga frisörer, klinisk bild och livskvalitet - en prospektiv studie.

Luften i Sundsvall 2012

Kloraminer och exponering i badhus. Kåre Eriksson, Pål Graff, Sandra Johannesson, Gunilla Wastensson

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN

Rapport om undersökning av byggdamm

Luftkvalitetsutredning vid. Prospect Hillgatan. bild. Foto: Emma Björkman

Mätning av PM 10, PM 2,5, VOC och PAH vid Hornsgatan 108 under april-juni 2000 samt under motsvarande period

En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren Malin Persson

Arbetsplatsexponering för dieselavgaser Nya bränslen, nya teknologier, nya gränsvärden? JOAKIM PAGELS, ERGONOMI & AEROSOLTEKNOLOGI, LUNDS UNIVERSITET

Rapport till Naturvårdsverket. Programområde: Hälsorelaterad miljöövervakning, överenskommelse Nr

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, februari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Norra Länken preliminära resultat från mätningarna av luftföroreningar längs Valhallavägen

Analys av Dieselavgaspartiklar/dieselrök

Vibrerande verktyg och maskiner

Luftkvalitetsmätningar på Åland

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Exponering för nanomaterial vid olika arbetsplatser MARIA HEDMER ARBETS- OCH MILJÖMEDICIN SYD JOAKIM PAGELS ERGONOMI OCH AEROSOLTEKNOLOGI

Rapport. från kompletterande undersökning. innemiljön. Karlbergsskolan, Vallentuna

PM 10 partiklar i trafikmiljö

DAMMBILDNING VID AVRIVNING AV FOLIE FRÅN KOLFIBERVÄV. Bengt Christensson Jüri Vaher Göran Svensson

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, februari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

luftburna nanopartiklar Anders Gudmundsson Ergonomi och aerosolteknologi Lunds tekniska högskola

Vedrök i Hagfors Resultat från en undersökning av besvärsförekomst samt resultat från stationära mätningar av luftföroreningar.

Miljömedicinsk bedömning av svavelvätelukt på förskola

LUFTKVALITETSMÄTNINGAR I GATUNIVÅ AVSEENDE KVÄVEDIOXID Dnr

Kemiska arbetsmiljörisker

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport December 2018

Mätning av bullerexponering

Luftmätningar i Ystads kommun 2012

POPULÄRVETENSKAPLIG RAPPORT. Verktyg för användning av referensmätningar inom betongindustrin. Antonsson Ann-Beth, Sahlberg Bo, Duis Willem

Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro

Kunskap och forskning

Luftkvalitetsmätning på stationen Triangeln

Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall.

Transkript:

AMM Rapport nr 37/2011 Arbets- och miljömedicin Lund Pilotstudie: Exponeringsmätningar av dieselavgaser på företag i Södra Sjukvårdsregionen Maria Hedmer 1

Bakgrund På Arbets- och miljömedicin pågår ett forskningsprojekt om Partiklar och hjärtkärlsjukdom. Exponering för olika typer partiklar, inklusive dieselavgaser, har identifierats som en av de största framtida riskerna för yrkesrelaterad ohälsa. Yrkesmässig exponering för partikelformiga luftföroreningar, särskilt exponering för dieselavgaser, visar samband med ökad risk för hjärt- kärlsjukdom. Mekanismerna för sambandet mellan exponering för fina partiklar och hjärt- kärlsjukdom är fortfarande oklara. Risken för hjärt-kärlsjukdom ökar med åldern och en möjlighet är att fina partiklar påskyndar åldrande av blodomloppet. Telomererna utgör ändarna på cellens kromosomer och är en tillförlitlig markör för biologiskt åldrande. Telomerlängden i vita blodkroppar visar på risken för framtida hjärt-kärlsjukdom: ju kortare telomerlängd desto ökad risk för hjärtinfarkt. Vår hypotes är att yrkesmässig exponering för partiklar från dieselavgaser resulterar i kortare telomerer, vilket kan påskynda tidigt åldrande av blodomloppet och i sin tur hjärt-kärlsjukdom. Syfte Syftet med denna pilotstudie var att undersöka olika yrkesgruppers yrkesmässiga exponering för partiklar från dieselavgaser. Därför har exponeringsmätningar gjorts på arbetare i olika branscher där man exponeras för partiklar från dieselavgaser för att få en uppfattning om exponeringsnivåerna. Pilotföretagen Några olika företag med yrkesmässig exponering för dieselavgaser valdes ut för orienterande mätningar. Företagen som undersöktes var en tågverkstad där man reparerade dieseldrivna lok, en bussverkstad för dieseldriva bussar samt ett byggföretag där man har exponering för dieselavgaser från olika sorters entreprenadmaskiner samt dieseldrivet tåg vid byggande av tunnel. Orienterande mätningar Personburna mätningar Personburna mätningar av kvävedioxid (NO 2 ) och koloxid (CO) med direktvisande instrument Dräger X-am 5000, NO 2 med passiva personburna provtagare (IVL Svenska

miljöinstitutet), respirabelt damm och elementär kol mättes på de tre företagen. NO 2 är en exponeringsmarkör för dieselavgaser och det finns ett hygieniskt gränsvärde för dieselavgaser baserat på NO 2 (1 ppm alt. 2 mg/m 3 ). Detaljerade beskrivningar av de orienterande mätningarna finns redovisade i Bilagorna A-C. Stationära mätningar Stationära mätningar av ultrafina partiklar gjordes med en P-Trak Ultrafine Particle Counter Model 8525 (TSI) för att bestämma antalskoncentrationen. Instrumentet mätte partiklar i storleksområdet 20-1000 nm och loggade mätvärden en gång per sekund. En mer detaljerad beskrivning redovisas i Bilagorna A-C. Resultat En sammanställning av de uppmätta halterna från de personburna respektive stationära mätningarna redovisas i Tabell 1. Fullständiga resultat presenteras i Bilagorna A-C. Tabell 1. Sammanställning över de orienterade mätningarna som gjordes i pilotstudien Företag Direktvisande instrument Passiva provtagare Elementärt kol (µg/m 3 ) Respirabelt damm Ultrafina partiklar NO 2 (ppm) CO (ppm) NO 2 (mg/m 3 ) (mg/m 3 ) (medelantal/ml) Tåg 0 0 - ND a - 33613 Buss 0,03 0,08 - - 0,5 32431-117160 Bygg - - 0,1-3,3 - - - a Halten var under analysmetodens detektionsgräns Kommentarer De orienterande mätningarna av olika exponeringsmarkörer för dieselavgaser på de tre pilotföretagen visade på ingen eller en mycket låg yrkesmässig exponering för arbetarna i tågverkstaden respektive bussverkstaden. De personburna exponeringsmätningarna på arbetarna på byggföretaget som byggde en tunnel visade på en yrkesmässig exponering för dieselavgaser. De uppmätta halterna var minst 10 gånger högre jämför med de halter som finns i den yttre miljön och som allmänbefolkningen exponeras för. 3

Bilaga A Orienterande mätning av dieselavgaser på X den 2011-01-12 Anledningen till besöket var att vi undersöker olika yrkesgruppers exponering för dieselavgaser för att kunna rekrytera deltagare till vårt projekt där vi undersöker om yrkesmässig exponering för dieselpartiklar leder till kortare telomerer, och om detta är förenat med effekter på hjärt-kärlsystemet. Under 1 h gjorde vi personburna och stationära luftmätningar i samband med hjulsvarvning X:s tågverkstad. Personburen mätning på en arbetare Personlig mätning av NO 2 och CO med direktvisande instrument Dräger X-am 5000 Mättid: 1 h CO: inga halter uppmättes NO 2 : inga halter uppmättes Personlig mätning av elementär kol (EC) Pumpad aktiv provtagning: Med en batteridriven pump av märket Escort Elf sögs luft i arbetarens andningszon genom en föravskiljare (cyklon, BGI) monterad på en filterkassett innehållandes ett 37 mm kvartsfilter. Pumpen var inställd på ett flöde av 2,2 liter/minut. Luftflödet kontrollerades med rotameter. Provtagningstiden var 59 min. Analys av EC med termo-optisk metod. Halten av EC var lägre än metoden detektionsgräns. Stationär mätning av nanopartiklar (i storleksområdet 20-1000 nm) Mätningen gjordes med direktvisande instrument P-Trak. Till mätpunkt valdes trappan ner till arbetsplatsen var hjulsvarvningen gjordes, och mättid blev 52 min. Antalskoncentrationen av nanopartiklarna mättes och följande kunde beräknas: medelvärde: 33613 partiklar/cm 3 (range 6250-103000) I figuren nedan visas hur antalet partiklar förändrades under hjulsvarvningen. 4

Bakgrundsnivå Hjulsvarvningen startar Den yrkesmässiga exponeringen för dieselavgaser bedöms under arbetsmomentet med hjulsvarvning att vara låg. /Maria Hedmer Yrkeshygieniker 5

Bilaga B Orienterande mätning av dieselavgaser på Y den 2011-01-14 Anledningen till besöket var att vi undersöker olika yrkesgruppers exponering för dieselavgaser för att kunna rekrytera deltagare till vårt projekt där vi undersöker om yrkesmässig exponering för dieselpartiklar leder till kortare telomerer, och om detta är förenat med effekter på hjärt-kärlsystemet. Under ca 1 h gjorde vi personburna och stationära luftmätningar i samband med verkstadsarbete i Y:s bussverkstad. Personburna mätningar på en bussmekaniker Personlig mätning av kvävedioxid (NO 2 ) & koloxid (CO) med direktvisande instrument Dräger X-am 5000 Mättid: 1,2 h -NO 2 : medelvärde: 0,03 ppm (range 0,00-0,70) Hygieniskt nivågränsvärde: 1 ppm (alt. 2 mg/m 3 ) -CO: medelvärde: 0,08 ppm (range 0,00-42,0) Hygieniskt nivågränsvärde: 20 ppm (alt. 25 mg/m 3 ) Personlig mätning av respirabelt damm Pumpad aktiv provtagning: Med en batteridriven pump av märket Escort Elf sögs luft i arbetarens andningszon genom en föravskiljare (cyklon, BGI) monterad på en filterkassett innehållandes ett 37 mm filter. Pumpen var inställd på ett flöde av 2,2 liter/minut. Luftflödet kontrollerades med rotameter. Provtagningstiden var 73 min. Gravimetrisk analys. Konc.: 0,5 mg/m 3 ; hygieniskt nivågränsvärde: 5 mg/m 3 Stationär mätning av ultrafina partiklar (i storleksområdet 20-1000 nm) Mätningen gjordes med direktvisande instrument P-Trak. Till mätpunkt valdes en plats nära mekanikern (instrumentet placerades på ett mobilt arbetsbord). Den sammanlagda mättiden blev 48 min -Mättid: 11 min Antalskonc. medelvärde: 117160 partiklar/cm 3 (range 30900-500000), se Figur 1. Under mätningen användes slipmaskinen, vilken emitterade ett stort antal partiklar till luften under 3 min. -Mättid: 37 min Antalskonc. medelvärde: 32431 partiklar/cm 3 (range 11700-148000), se Figur 2. 6

Toppexponering för ultrafina partiklar vid slipning Figur 1. Reparationsarbete inklusive kollegas slipning med slipmaskin under ett par minuters tid. Figur 2. Reparationsarbete på dieseldriven buss. 7

Den yrkesmässiga exponeringen för dieselavgaser bedöms vara låg vid det arbetsmomentet som mätningen genomfördes under. I dagsläget har vi inte bestämt om vi kommer att erbjuda deltagande i projektet för yrkesgrupper som bussmekaniker eller busspassare. /Maria Hedmer Yrkeshygieniker 8

Bilaga C Pilotstudie: Exponeringsmätning av dieselavgaser på Z Syfte Anledningen till mätningen var att vi undersöker olika yrkesgruppers exponering för dieselavgaser för att kunna rekrytera deltagare till vårt projekt där vi undersöker om yrkesmässig exponering för dieselpartiklar leder till kortare telomerer, och om detta är förenat med effekter på hjärt-kärlsystemet. Arbetare Med Z:s hjälp valdes 12 arbetare i tunneln ut för att delta i denna pilotstudie där kvävedioxid (NO 2 ) mäts som indikator på dieselavgasexponering. Arbetarna som deltog i studien var män och icke-rökare. Provtagning och analys NO 2 mättes med passiva provtagare som utvecklats och analyserats av IVL Svenska miljöinstitutet. Provtagaren placerades i andningszonen och bars under två på varandra följande arbetspass a 12 h (sammanlagd mättid är ca 24 h/arbetare). Mätintervall för provtagaren under 24 timmar blir 0,006-3 mg/m 3. Resultat Halterna av NO 2 var mellan 0,1-3,3 mg/m 3. Medianvärdet var 0,1 mg/m 3. Det hygieniska gränsvärdet för NO 2 är 2 mg/m 3. Elva arbetare var exponerade för halterna mellan 0,1-0,4 mg/m 3, vilket klart påvisar en yrkesmässig exponering. Dessa arbetares exponering motsvarar 3-22% av gränsvärdet för NO 2. En arbetare hade en hög exponering på 3,3 mg/m 3 vilket överskrider det hygieniska gränsvärdet. Dock ligger detta mätvärde utanför mätintervallet för provtagaren, vilket gör mätvärdet osäkert. Slutsatser/åtgärder Exponeringsmätningarna har visat att tunnelarbetarna är exponerade för dieselavgaser. Halterna är minst 10 gånger högre jämför med de halter som finns i den yttre miljön. En arbetare hade en hög exponering där gränsvärdet överskreds. Denne arbetare måste utredas vidare genom uppföljande samtal om arbetsuppgifter vid exponeringsmätningen, förnyad provtagning av NO 2 för att reda ut om hans exponering normalt sett är så hög eller om det rått speciella omständigheter vid mätningen. Arbetaren kanske kan komma att behöva ha andningsskydd vid något/några speciella arbetsuppgifter; dock är det svårt att i dagsläget råda om det yrkeshygieniska då detaljerna om hans arbetsplats/arbetsuppgifter är okända. AMM bistår er om ni bedömer att ni behöver hjälp med att hantera denne arbetares situation. /Maria Hedmer Yrkeshygieniker 9

Detta är en sammanställning baserad på mätrapporter från tre företag som ingått i vår pilotstudie där vi studerat exponering för dieselavgaser. Utifrån resultaten bedömdes exponeringen för dieselavgaser vara låg i både den undersökta tågverkstaden och bussverkstaden. En tydligare yrkesmässig exponering för dieselavgaser kunde påvisas för byggarbetarna som byggde en tunnel. Formaterat: Tyska (Tyskland) Arbets- och miljömedicin 221 85 LUND Tel 046-17 31 85 Fax 046-17 31 80 E-post amm@med.lu.se Internet: www.ammlund.se 10