Sociologi. 1. Läran om människan som samhällsvarelse. 2. Läran (eller vetenskapen) om människans beteende i grupp

Sociologi 1. Läran om människan som samhällsvarelse 2. Läran (eller vetenskapen) om människans beteende i grupp

Religionssociologi Den religiösa människan i grupp Religionens plats och funktion i samhället Religiösa organisationers funktion Religiösa organisationers förhållande till det övriga samhället Religionens betydelse/försvinnande I centrum står religionens förhållande till samhället

Centrala teman inom religionssociologin 1. Religionens uppkomst och funktion 2. Sekularisering / Privatreligiositet / Civilreligion 3. Religiöst ledarskap 4. Religiösa organisationsformer 5. Metoder i studiet av nutida religiösa grupper 6. Religiösa identiteter

Emile Durkheim (1858-1917)

Religionens funktion Emile Durkheim The Elementary forms of the religious life - 1912 Religionens egentliga kärna dess minsta beståndsdel 1. Ingen uppdelningen mellan det naturliga och det övernaturliga 2. Uppdelning mellan heligt (sakralt) och profant

Det heliga handlar alltid om det som berör en samling människor - inte den enskilde. Det som är heligt är det som har med det sociala att göra, det som berör hela samhället. Nyckelord - gemenskap Religion är alltså ett socialt behov

Durkheims religionsdefinition: Religion.är ett enhetligt system av tro och praktik vilka står i förhållande till heliga ting, ting som är satta åt sidan och tabuerade (förbjudna). Praktikerna förenar till en moralisk enhet kallad kyrka alla de som beaktar och lever enligt dem.

Enkel religion? Totemism! Australien Aboriginer Klaner Totem Tabu Årsritualer Individ - samhälle

Den enklaste formen av religion Religion har funktionen att dels 1. skapa ett samhälle 2. upprätthålla ett samhälle Religion skapar ordning ur kaos. Totemismen är dess mest primitiva form. Utan religion kan inte civilisation uppstå. Ritualerna är mycket viktiga!

Bryan Wilson (1926-2004)

Religion in Sociological Perspective (1962) Religionens funktioner: 1. Manifest the explicit and manifest function of religion is to offer men the prospect of salvation. 2.Latent religion is validating society and societal structures. religion helps groups define or set the boundaries for themselves. religion serves to regulate emotion. Religion provides a strong means of social control and thereby allows society and groups to function

Karl Marx (1818-1883)

Friedrich Hegel Tes > Antites > [Alienation] Syntes En teori om Idévärlden 1. Historien utvecklas genom en ständigt pågående konflikt 2. Detta sker med hjälp av alienation

Marx Historisk utveckling: Bas (ekonomi) > Överbyggnad (ideologi) > [Alienation] Ekonomiska system (kapitalism) > arbete > produkt > alienation

Religion hos Marx: En annan form av alienation stjäl mänskliga egenskaper (moraliska kvaliteter) och placerar dessa hos gud. Religion är ett symptom, inte problemet i sig självt. Ett symptom på en sjukdom, inte sjukdomen i sig.

Marx religionskritik drabbar främst kristendomen, inte all religion. är mer central för hans efterföljare (marxismen, kommunismen) än den var för honom själv

Max Weber (1864-1920)

Viktiga teorier om religion: 1. Den protestantiska etiken 2. Religion och sekularisering 3. Idealtyper religiösa ledartyper

Den protestantiska etiken

Sekularisering - Definition Sekularisering är en process som successivt tar bort betydelsen hos religiösa symboler och religiösa institutioner i det vardagliga livet.

Sekularisering - positivism Karl Popper (1902-1994) Vetenskapen ersätter religionen

Sekularisering inom religionen Peter Berger (1929-)

Element som möjliggör sekularisering: Radikal monoteism Moralisk Rationalism En transcendent gud Avståndstagande från mystiken Pluralismargumentet Sekularisering finns med andra ord inbyggd i religionen

Postmodernism Thomas Kuhn (1922-1996) Paradigm Vetenskap problematiserad Relativisering

Sekularisering i kris.. 1990 - Världens återförtrollning. Pluralismens två sidor! Vetenskap i kris? Alternativa (religiösa) perspektiv accepterade?

Sverige

Plausibilitetsstrukturer, meningssystem Peter Berger (1929-)

Religion i det senmoderna samhället Privatreligiositet Civilreligion Globaliseringen och dess effekter Nya religioner Nyandlighet andra uttryck. Men är det nytt egentligen?

Warner Sallman 1940 (500 millioner kopior)

Max Weber (1864-1920)

Religiösa ledartyper Max Weber Magikern Prästen Profeten Karismans institutionalisering

Religiösa organisationsformer I Max Weber Kyrka En politisk institution som utövar social kontroll genom att kontrollera religiösa symboler och sakrament. Formell struktur Man föds in i denna Gör anspråk på att vara den universella sanningen i ett samhälle. Medlemskap är obligatoriskt Karisma är bundet till ett ämbete Sekt Medlemskap är frivilligt och måste bevisas genom andliga eller etiska kvalitéer. Karisma är individuellt. En sekt har en begränsad tid och försvinner eller utvecklas till en kyrka.

Religiösa organisationsformer II Ernst Troelsch Ytterligare en dimension måste till, Ethos: Kyrka En konservativ rörelse som utövar kontroll över sina medlemmar och är förknippad med statsmakten Sekt En liten grupp som riktar fokus inåt. Framhåller det individuella (i t.ex. frälsningen) och eftersträvar perfektion. Proteströrelser vilka befinner sig i samhällets utkant.

Religiösa organisationsformer III Richard Niebuhr Sekt och kyrka räcker inte. En annan typ av organisationsform måste till. Ett utmärkande drag för sekter är att de protesterar eller avvisar och ifrågasätter det etablerade samhället. De är dessutom ofta asketiska, vilket (även Weber kunde konstatera) ofta leder till att de kan bygga upp stora ekonomiska resurser. Sekter utvecklas med tiden till: Denominationer Den ekonomiska och sociala processen gör att dessa är mindre exklusiva. Man vill bli accepterade av samhället. Man har nått ett välstånd som leder till att man börjar närma sig samhällets normer. De skiljer sig dock från kyrkan eftersom de inte eftersträvar att vara universella.

Religiösa organisationsformer IV Bryan Wilson Sekt och kyrka är inte längre en uppdelning som håller. Allt för många religiösa organisationer verkar inte passa in på dessa. Sekt - Idealtyp: Frivillighet, medlemmarna har valt att ansluta sig. Men de har också blivit valda. Exklusivitet, sekten har en särskilt och ofta exklusiv tillgång till övernaturliga sanningar. Medlemmarna har genom sitt medlemskap visat att det är värdiga att tillhöra en exklusiv gemenskap. Monopol på sanningen. Lekmän framför professionell organisation. Alla är religiöst jämställda. Medlemmarna eftersträvar att leva upp till en hög andlig standard. Medlemmarna är fullständigt lojala. Sekten är en religiös proteströrelse.

Typer av sekter Vad skall vi göra för att vinna frälsning? Konversionistisk hjärtats upplevelse. Pingströrelsen, Den apostoliska kyrkan, Elimkyrkan Revolutionära (transformativa) världen är ond och den måste med hjälp av gudomliga krafter förändras. Sjundedagsadventisterna, Kristadelfianerna, Jehovas vittnen Introversionistisk isolera sig från världens besmittelse. Dokhoborter, Hutteriter, Amish, Rappiter Manipulativa med hjälp av esoteriska medel skall man ur världen kunna utvinna godhet. Kristen vetenskap, New Thought, Antroposofi, Scientologi Thaumaturgiska fysiska och psykiska sjukdomar skall övervinnas genom övernaturliga ingripanden. Spiritism, Snakehandlers Reformistiska världen skall förändras med hjälp av det som samvetet kan inse. Kväkarna Utopiska med hjälp av gudomliga texter så skall världen förändras till att bli en god plats att leva på. Oneida, Bruderhofrörelsen

Metoder i studiet av nutida religiösa grupper Kvantitativa data Kvantitativa metoder Oftast statistiska analyser Enkäter Intervjuundersökningar Deltagande observation Kvantifierbara data

Kvalitativa metoder Kvalitativa data Djupintervjuer Deltagande observation Go native Materialets mättnad

Att samla data Forskarens perspektiv Välkommen sektforskaren!!!??? Etablera kontakt och förtroende En fluga på väggen? Va? Påverkar jag? Kamrat/vän eller forskare? Objektivitet / subjektivitet Hur mycket data? Relevant data? Gone native?

Religiösa identiteter Hispanics Indianer Invention of tradition Eric Hobsbawm Skottarnas traditioner

Etic vs. Emic Etic observationer och data som inte tar hänsyn till det kulturella systemet. Forskarens värdesystem det vetenskapliga synsättet. Emic - observationer och data som innanför det kulturella systemet. Den religiösa gruppens perspektiv. Att tolka och förstå utifrån det religiösa systemets eget värdesystem och den betydelse gruppen tillskriver data.

1. Christianity: 2.1 billion 2. Islam: 1.5 billion 3. Secular/Nonreligious/Agnostic/Ath eist: 1.1 billion 4. Hinduism: 900 million 5. Chinese traditional religion: 394 million 6. Buddhism: 376 million 7. primal-indigenous: 300 million 8. African Traditional & Diasporic: 100 million 9. Sikhism: 23 million 10. Juche: 19 million 11.Spiritism: 15 million 12. Judaism: 14 million 13. Baha'i: 7 million 14. Jainism: 4.2 million 15. Shinto: 4 million 16. Cao Dai: 4 million 17. Zoroastrianism: 2.6 million 18. Tenrikyo: 2 million 19. Neo-Paganism: 1 million 20. Unitarian-Universalism: 800 thousand 21. Rastafarianism: 600 thousand 22. Scientology: 500 thousand