Rapport 2007:9 Socioekonomi och tandhälsa Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland 2006 Linköping November 2007 Kerstin Aronsson Elin Eriksson Lars Walter Christina Aldin www.lio.se/fhvc
Socioekonomi och tandhälsa Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland 2006 Linköping November 2007 Kerstin Aronsson Elin Eriksson Lars Walter Christina Aldin I
Innehållsförteckning Inledning...1 Bakgrund...1 Syfte...2 Frågeställningar...2 Material och Metod...3 Resultat...4 Diskussion...8 Slutsatser...10 Referenser...11 Bilagor Bilaga 1. Sammanfattning av rapporten A socioeconomic classification of small areas in the county of Östergötland. Bilaga 2. Kartor för tätorten i varje kommun II
Inledning Sveriges barn och ungdomar har en god tandhälsa sett i ett europeiskt perspektiv, men den positiva trenden har stagnerat 1). En god tandhälsa är dock ingen självklarhet för alla barn och ungdomar i Östergötland 2). De barn som har de största behoven av tandvård är inte alltid de som regelbundet tar del av den avgiftsfria barn- och ungdomstandvården. Studien syftar till att följa upp tandhälsan i de områden där dålig tandhälsa är vanligt förekommande, för att därigenom bidra till att bättre kunna nå ut till befolkningen och få bättre inblick i problemen i dessa områden. Bakgrund I Östergötland samlar tandvården, årligen, in tandhälsodata för samtliga undersökta barn och ungdomar i åldrarna 3, 6, 9, 12, 16 och 19 år 2). Denna rutinepidemiologi används till att följa tandhälsans utveckling över tid beskriva tandhälsans fördelning i Östergötland utgöra kunskapsunderlag som stöd för inriktning av interventionsåtgärder och tandvårdsresurser. Tandhälsan hos 12-åringar i Östergötland, beräknat som medelvärdet för antalet kariesskadade tänder, är 0,91 och ligger något bättre än medelvärdet för Sverige som är 1,07. Motsatsen gäller för för 19-åringar 1). Sedan 2005 beräknar Socialstyrelsen även Significant Caries Index, SCI, som är ett nytt kariesindex för barn och ungdomar presenterat av WHO. Avsikten är att påvisa den polarisering som utvecklats under senare år, då alltfler barn fått bättre tandhälsa medan en mindre del av populationen uppvisar ett allt större antal kariesskador. Individer med många kariesskador döljs i statistiken när man beräknar medelvärden för hela åldersgrupper. SCI är medelvärdet av antalet kariesskadade tänder hos den tredjedel av en åldersgrupp som har mest karies. SCI för Östergötlands 12-åringar 2,44) är något bättre än för hela riket 2,76) och har inte förändrats mellan 2002 och 2006. Det finns ett väldokumenterat samband mellan å ena sidan socioekonomiskt status ) och å andra sidan hälsa och livsstilsfaktorer. Detta samband gäller i hög grad även tandhälsa 3). Högre nivåer av sjukdom återfinns i belastade områden, såväl i den industrialiserade som i den icke-industrialiserade världen. Locker har påvisat ett starkt samband mellan låg oralhälsorelaterad livskvalitet hos barn och ungdomar och familjer med låga inkomster och försörjningsstöd 4). Familjestrukturen hade också signifikant betydelse. Barn från hushåll med endast en vuxen, upplevde sämre oralhälsorelaterad livskvalitet än barn som levde tillsammans med två eller flera vuxna. Studien visade också att munhälsoproblem hade mycket liten påverkan på oralhälsorelaterad livskvalitet hos barn från höginkomsttagarfamiljer men gav en uttalad försämring hos barn till låginkomsttagare. Socioekonomisk status ) kan diskuteras ur två perspektiv: den individuella nivån respektive den områdesbaserade. Den här rapporten fokuserar på det 1
områdesbaserade socioekonomiska perspektivet 5). En klassifikation av Östergötlands bostadsområden, i fem olika socioekonomiska nivåer, utfördes 1999 och uppdaterades 2002. Klassificeringen utfördes av Folkhälsovetenskapligt centrum, Landstinget i Östergötland, på data huvudsakligen från 1994 respektive 1999 och baserades på inkomst, försörjningsstöd och utbildning. Områdena lades in på kartor över Östergötland och dess 13 kommuner 6). Tandvårdsgruppen i Landstinget i Östergötland, beslutade redan 2001 att följa upp skillnader i tandhälsa hos barn och ungdomar relaterat till inom olika delar av Östergötland 7, 8). Rapporterna analyserar sambandet mellan östgötska bostadsområdens och tandhälsa hos barn och ungdomar. Analyserna grundar sig på den socioekonomiska klassificeringen som togs fram 2002. Den andra tandhälsorapporten, användes som utgångspunkt för 14 tvärsektoriella samarbetsprojekt som riktades till områden med socioekonomiska problem och dålig tandhälsa 9). Syftet var att genom samarbete med andra instanser som regelbundet kommer i kontakt med barn och ungdomar, förbättra allmänhälsa och välbefinnande hos de sämst ställda barnen i länet. Projekten utgör komplement till den förebyggande tandhälsovård som erbjuds alla barn och ungdomar i länet. Den föreliggande rapporten använder resultaten från en ny uppdatering av baserad på data från 2004-2006 5). Syfte Att uppdatera uppgifterna om tandhälsa hos barn och ungdomar i Östergötland. Att följa upp sambandet mellan tandhälsa och socioekonomiska förhållanden. Att utgöra kunskapsunderlag för att kunna rikta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser till de områden som har störst behov. Frågeställningar 1. Har tandhälsan hos Östergötlands barn och ungdomar förändrats sedan 2002? 2. Har lokaliseringen av de socioekonomiskt svaga områdena förändrats sedan 2002? 3. Kvarstår de tidigare beskrivna skillnaderna i tandhälsa mellan socioekonomiskt starka respektive svaga områden? 2
Material och Metod Socioekonomiskt index Den socioekonomiska analysen och kartläggningen finns beskriven i rapporten: A socioeconomic classification of small areas in the county of Östergötland 5). En sammanfattning av rapporten finns i bilaga 1. Rapporten beskriver bakgrunden och metoden för konstruktionen av det nya socioekonomiska index som utgör grunden för analysen av tandhälsan. Det nya socioekonomiska indexet är baserat på inkomst och klassificerar Östergötlands nyckelkodsområden 1 NYKO) i 5 nivåer av socioekonomi. Resultaten visar att övriga socioekonomiska variabler samverkar med ekonomi samt att det finns tydliga samband mellan socioekonomiskt status, levnadsvanor och hälsa. Tandhälsovariabler I analysen användes följande tandhälsovariabler, avseende samtliga rapporterade 6- åringar 3235 individer) och samtliga rapporterade 19-åringar 4297 individer) ur tandvårdens årliga rutinepidemiologi för 2006. deft=0: Andel %) 6-åringar med kariesfria mjölktänder deft>5: Andel %) 6-åringar med fler än fem kariesskadade mjölktänder DFT=0: Andel %) 19-åringar med kariesfria permanenta tänder DFT>5: Andel %) 19-åringar med fler än fem kariesskadade permanenta tänder DFSa=0: Andel %) 19-åringar med kariesfria kontaktytor i sina permanenta tänder DFSa>5: Andel %) 19-åringar med fler än fem kariesskadade kontaktytor i sina permanenta tänder Med kariesfri avses tänder eller tandytor fria från manifest karies, det vill säga fria från karies som går igenom emaljen in i dentinet. Barnens och ungdomarnas tandhälsa kopplades till socioekonomiskt status via fastighetsregistret. 1 Nyckelkodsområden är kommunernas minsta administrativa områden. Ett nyckelkodsområde har ofta homogen bebyggelse. På landsbygden kan det bo ett fåtal individer i ett enskilt nyckelkodsområde, i tätorter bor det ofta flera tusen individer i ett nyckelkodsområde. 3
Resultat Har tandhälsan hos Östergötlands barn och ungdomar förändrats sedan 2002? Tandhälsan hos 6-åringar var oförändrad mellan 2002 och 2006 medan tandhälsan hos 19-åringar förbättrats, både avseende helt kariesfria och andelen som hade fler än fem kariesskadade tänder. Andelen 19-åringar med kariesskadade kontaktytor är i stort sett oförändrad. Tabell 1) Tabell 1. Tandhälsa hos barn och ungdomar år 2006 och år 2002, Andelar %) 2006 2002 deft=0: 6-åringar med kariesfria mjölktänder 74 74 deft>5: 6-åringar med fler än fem kariesskadade mjölktänder 5 5 DFT=0: 19-åringar med kariesfria permanenta tänder 25 20 DFT>5: 19-åringar med fler än fem kariesskadade permanenta tänder 18 24 DFSa=0: 19-åringar med kariesfria kontaktytor i sina permanenta tänder 60 61 DFSa>5: 19-åringar med fler än fem kariesskadade kontaktytor i sina permanenta tänder 5 6 Har lokaliseringen av de socioekonomiskt svaga områdena förändrats sedan 2002? En visuell jämförelse mellan -kartorna från 2002 8) och de nya -kartorna för 2006 bilaga 2) visar relativt god överensstämmelse avseende utbredningen av grupperna. Särskilt om man jämför de två lägsta grupperna tillsammans. Detta trots att de fem -grupperna i den senaste analysen inte har samma storlek som i den för 2002 tabell 2). Den högsta och den lägsta -gruppen omfattar nu fler nyckelkodsområden jämfört med de föregående. De nya kartorna har punktmarkeringar för varje fastighet vilket ger en större känslighet i kartbilden. Tabell 2. Antal nyckelkodsområden och antal individer per -nivå, år 2006 och år 2002 Högsta Näst högsta Mellersta Näst lägsta Lägsta Totalt NYKO 2006 88 178 350 178 88 882 2002 62 192 395 180 37 866 Individer 2006 31000 90000 157000 90000 47000 415000 2002 25000 110000 108000 125000 39000 407000 4
Kvarstår de tidigare beskrivna skillnaderna i tandhälsa mellan socioekonomiskt starka respektive svaga områden? Skillnaderna i tandhälsa mellan de högsta och de lägsta -grupperna är fortfarande stora i den nya analysen. Andelen kariesfria 6-åringar är 84 % i den högsta gruppen mot 50 % i den lägsta. Tillsammans har de två lägsta -grupperna 60 % av de mest kariesaktiva 6-åringarna och 45% av de mest kariesaktiva 19-åringarna. Tabell 3, 4 och fig 1 6) Tabell 3. Tandstatus för 6-åringar mjölktänder) år 2006 och 2002, per socioekonomisk status. Andel %) Antal 2006 2002 dft=0 % deft>5 % Antal dft=0 % deft>5 Högsta 321 84 2 241 81 3 Näst högsta 837 82 2 1081 80 3 Mellersta 1240 77 4 1221 77 4 Näst lägsta 481 65 8 1026 70 7 Lägsta 356 50 16 342 54 14 Totalt 3235 74 5 3911 74 5 % Tabell 4. Tandstatus för 19-åringar permanenta tänder) år 2006 och 2002, per socioekonomisk status. Andel %) Antal 2006 2002 DFT DFSa DFT DFSa 0 >5 0 >5 0 >5 0 >5 % % % % Antal Högsta 360 29 14 62 3 259 27 16 68 2 Näst högsta 993 26 15 64 3 1110 21 25 63 6 Mellersta 1647 26 16 62 5 1104 21 24 63 5 Näst lägsta 785 24 21 56 7 1119 20 27 60 8 Lägsta 512 20 27 48 7 412 14 35 53 12 Totalt 4297 25 18 60 5 4004 21 26 51 7 % % % % 5
Lägst Näst lägst Mellersta Näst högst Högst Länet 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 andel % Figur 1. Fördelning av kariesfria deft=0) 6-åringar per, år 2006. Lägst Näst lägst Mellersta Näst högst Högst Länet 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 andel % Figur 2. Fördelning av kariesfria DFT=0) 19-åringar per, år 2006. Lägst Näst lägst Mellersta Näst högst Högst Länet 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 andel % Figur 3. Fördelning av 19-åringar med kariesfria kontaktytor DFSa=0) per, år 2006. 6
Lägst Näst lägst Mellersta Näst högst Högst Länet 0 10 20 30 40 andel % Figur 4. Fördelning av kariesaktiva deft>5) 6-åringar per, år 2006. Lägst Näst lägst Mellersta Näst högst Högst Länet 0 10 20 30 40 andel % Figur 5. Fördelning av kariesaktiva DFT>5) 19-åringar per, år 2006. Lägst Näst lägst Mellersta Näst högst Högst Länet 0 10 20 30 40 andel % Figur 6. Fördelning av 19-åringar med kariesskadade kontaktytor DFSa>5) per, år 2006. 7
Diskussion Generella befolkningsinriktade åtgärder respektive insatser riktade till riskgrupper ställs ofta mot varandra som alternativa strategier. Tandvården har nått långt med befolkningsinriktade åtgärder och sammantaget har barn och ungdomar i Östergötland och övriga Sverige en mycket god tandhälsa. Medan tandhälsan sakta förbättras för majoriteten av befolkningen ökar klyftorna till de som har det sämre ställt och förekomsten av karies och fyllningar ökar desto äldre barnen och ungdomarna blir. Vid 3 års ålder har bara 5 % av barnen i Östergötland karies eller fyllningar i någon mjölktand, vid 6 år har andelen ökat till 26 %.Vid 9 års ålder har 25 % av barnen karies eller fyllningar i någon permanent tand, vid 19 år har andelen ökat till 75 %. Andelen barn och ungdomar som inte regelbundet tar del av den avgiftsfria barn- och ungdomstandvården är högre i områden med dålig tandhälsa. Många familjer har en komplex livssituation med många olika typer av problem, där dålig tandhälsa bara är en faktor. I familjer med utlandsfödda föräldrar finns inte alltid vanan att regelbundet besöka tandvården. I andra familjer är de sociala problemen så stora att barnens behov blir eftersatta ur många aspekter. Barn med tandvärk och dålig tandstatus förenklar inte livet i en redan hårt belastad familj. För att uppnå en bättre tandhälsa kan det ibland vara nödvändigt att först arbeta med de grundläggande problemen för att skapa trygghet och stödjande miljöer runt familjen. Vikten av samarbete mellan olika service- och stödfunktioner i samhället blir mer och mer tydlig. Studien visar att skillnaderna i tandhälsa mellan olika socioekonomiska grupper fortfarande är stora i Östergötland. 6-åringar med mycket karies i mjölktänderna är 8 gånger vanligare i områden med lägsta -nivån jämfört med den högsta. 19- åringar med mycket karies är dubbelt så vanligt i den lägsta -nivån jämfört med den högsta. Sisson 3) beskriver fyra förklaringsmodeller till ojämlikhet i oral hälsa, se faktaruta. Sisson s förklaringsmodeller kan tillämpas på resultaten från arbetet med det socioekonomiska indexet 3) och kan delvis förklara varför skillnaderna i tandhälsa är så stora mellan områden med hög respektive låg, trots att tandvården för barn och ungdomar är avgiftsfri och tillgänglig för alla. Resultatet från den socioekonomiska analysen 5) visar att områden med lägst har högst värden för andel invandrare, arbetslösa, lågutbildade, boende i hyreshus, låginkomsttagare, beroende av försörjningsstöd, sjukfrånvaro, och antal besök i den öppna hälso-och sjukvården. Psykisk sjukdom och hjärtsjukdom är också vanligast i den lägsta -nivån, men sambandet är inte lika klart. Områden med lägst har också högst andel dagligrökare, överviktiga, och individer som inte är regelbundet fysiskt aktiva. Sambandet mellan riskkonsumtion av alkohol och är inte lika tydligt. Det finns anledning att fortsätta arbetet med att tydliggöra vilka faktorer som utgör de viktigaste förutsättningarna för en god folkhälsa. Faktorer som trygghet, känsla av delaktighet i en social gemenskap, sunda matvanor, motion och god hygien utgör exempel som kan användas som uppslag till stödjande insatser. 8
Sissons fyra förklaringsmodeller till ojämlikhet i oral hälsa 1. Det materialistiska perspektivet betonar viktiga externa faktorer i omgivningen som står utanför individens egen påverkan. a. Den materiella förklaringen utforskar sambandet mellan socioekonomisk ställning och tillgången på resurser som mat, skydd, service, rekreation. Man för fram inkomst och välstånd som direkt och huvudsakligt avgörande faktorer för skillnader i hälsa. Kostnader för tandvård och tillgång på tandvård är exempel som kan tänkas påverka tandhälsan. Vattenfluoridering har visat sig kunna utjämna sociala skillnader i tandhälsa hos barn. b. Den materialistiska förklaringen betonar faktorer som är kopplade till individens position i den sociala strukturen. Inkomst och utbildning anses i denna, inte vara direkt avgörande för ojämlikhet i hälsa. Den sociala rollen anses viktigare för individens förhållningssätt. 2. Det kulturella och beteenderelaterade perspektivet betonar att beteenden som skadar hälsan är vanligare hos personer som kommer från grupper med låg socioekonomi. Exempelvis dålig kost, brist på motion, rökning, riskbruk av alkohol. För tandhälsan är t.ex. tandborstningsvanor och kostvanor av stor betydelse. 3. Det psykosociala perspektivet betonar att personer med låg socioekonomisk bakgrund förväntas uppleva högre nivåer av psykologisk stress pga sämre socialt stöd, lägre grad av kontroll i arbetet, sämre trygghet i jobbet, högre andel kriminalitet och asocialt beteende i sin omgivning. a. Direkt påverkan: Stress sätter igång en kedjereaktion av händelser som leder till utvecklande av specifika sjukdomar eller får generellt negativa effekter på återhämtningsförmåga och sårbarhet. b. Indirekt påverkan: Individer som utsätts för stress kan förväntas göra livsstilsval som är skadliga för hälsan. Risken för tröstbeteenden med ökat användande av tobak, alkohol och sötsaker utgör hot även mot munhälsan. 4. Levnadsvägsperspektivet betonar att hälsan vid en viss ålder i en given födelsekohort hänger samman med både nuvarande levnadsförhållanden och tidigare händelser under livet. Ackumulationsmodellen hävdar att effekterna av livsstilsvalen ackumuleras under livet. Kritiska perioder är en modell som hävdar att ohälsa som hjärtsjukdomar, stroke och diabetes grundläggs under vissa kritiska perioder i utvecklingen. En sådan kritisk period är fosterlivet. Studier har visat att barn som levde under utsatta socioekonomiska förhållanden vid fem års ålder visade sig löpa ökad risk för karies och tandlossning som vuxna. 9
Slutsatser Stora skillnader i tandhälsa kvarstår mellan barn i olika socioekonomiska grupper i Östergötland. Generella befolkningsinriktade åtgärder och populationsinsatser riktade till riskgrupper kompletterar varandra i arbetet mot en bättre hälsa. Nya arenor för samarbete och nytänkande krävs för att nå ut till de grupper som saknar förutsättningar att själva ta till sig den kunskap som bidrar till både förbättrad allmänhälsa och tandhälsa. Eftersom skillnaderna i tandhälsa är stora, är det angeläget att fortsätta uppföljningen av tandhälsans utveckling och att utvärdera de insatser som görs för att minska ojämlikheten i tandhälsa. 10
Referenser 1. Socialstyrelsen, Folkhälsorapport 2005, www.socialstyrelsen.se 2. Aronsson, K., Eriksson, E., Uppföljning av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland år 1994 2006. Folkhälsovetenskapligt centrum, Landstinget i Östergötland, Tandhälsorapport 2007. www.lio.se/fhvc 3. Sisson, KL., Theoretical explanations for social inequalities in oral health. Community Dent Oral Epidemiol 2007;35: 81-88 4. Locker, D., Disparities in oral health-related quality of life in a population of Canadian children. Community Dent Oral Epidemiol 2007; 35:348-356. 5. Eriksson, E.,& Walter, L., A socioeconomic classification of small areas in the county of Östergötland. Work in progress. 2007. Folkhälsovetenskapligt centrum, Landstinget i Östergötland, www.lio.se/fhvc 6. Eriksson, E., Wenemark, M., Socioekonomiska skillnader i Östergötland, klusteranalys för 1999. Folkhälsovetenskapligt Centrum, Landstinget i Östergötland, 2002. www.lio.se/fhvc 7. Aronsson, K., Byrsjö, J., Aldin, C., Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland. Folkhälsovetenskapligt Centrum, Landstinget i Östergötland, Rapport 2001:3 www.lio.se/fhvc 8. Aronsson, K., Eriksson, E., Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland / Tandhälsa och socioekonomiska faktorer. Folkhälsovetenskapligt Centrum, Landstinget i Östergötland, Rapport 2003:5, www.lio.se/fhvc 9. Ordell, S., Aronsson, K., Interventionsprojekt mot karies, baserade på tvärsektoriellt samarbete i socioekonomiskt belastade områden i Östergötland. Rapport.Tandvårdsgruppen och Folkhälsovetenskapligt centrum, Landstinget i Östergötland, 2007, www.lio.se/fhvc 11
Sammanfattning av rapporten A socioeconomic classification of small areas in the county of Östergötland. Nyckelkodsområden NYKO) användes som enhet för analysen. NYKO är geografiska områden som definierats som de minsta administrativa enheterna inom varje kommun. Det finns 942 NYKO i Östergötland. Därav användes 882 stycken, sedan områden med mindre än tio innevånare och områden med extremvärden uteslutits. Bilaga 1 Från Statistiska centralbyrån SCB) hämtades digitaliserade kartor över alla NYKO och data kopplade till respektive NYKO avseende: population, immigration, arbetslöshet, utbildning, disponibel inkomst, försörjningsstöd, bostadsbidrag, bostadsförhållanden och antal dagar med sjukpenning. Från Landstingets kansli hämtades uppgifter om karies, psykisk ohälsa, hjärtsjukdom och antal besök i den öppna hälso- och sjukvården. Från Östergötlands befolkningsenkät 2006 inhämtades uppgifter om alkoholkonsumtion, övervikt, fysisk aktivitet, tobaksbruk och självrapporterad hälsa De tidigare analyserna 1999 och 2002 grundade sig på klusterteknik, där NYKO:n skulle bilda homogena grupper baserade på -variabler. En fördel med klustertekniker är att de kan aggregera observationer, genom att kombinera information från ett flertal variabler nästan utan några statistiska antaganden. Valet av indikatorer och hur länge man ska fortsätta att aggregera data är dock mer eller mindre subjektivt. Den nya analysen syftade till att upprepa klusteranalysen från 2002, med uppdaterade data för och nyckelkodsområdenas geografiska begränsningar och att om möjligt hitta en enklare modell. Jämfört med klusteranalys som involverar mer än en variabel skulle en singelvariabelmodell vara lättare att använda och uppdatera. Tre modeller analyserades. 1. Första modellen baserades på samma variabler som den från 2002: inkomst, försörjningsstöd, bostadsbidrag och utbildning. 2. Andra modellen baserades på de variabler som visade bäst följsamhet till grupperna, respektive bäst fördelning av antal NYKO:n i grupperna: andelen höginkomsttagare, medelvärde för bostadsbidrag, bostadstyp och andel arbetslösa. 3. Den tredje modellen konstruerades som ett index baserat på en enstaka variabel och var den modell som bäst motsvarade kraven på den nya metoden. I den nya socioekonomiska analysen användes därför en enstaka variabel som kontinuerligt index. Fem graderingar av behölls av praktiska skäl, eftersom de tidigare studierna avseende tandhälsa respektive hjärtsjukdom använt fem grupper 1
Den socioekonomiska variabel som visade sig vara mest följsam, enklast att använda och lätt att uppdatera, var andelen höginkomsttagare inom respektive NYKO. Med höginkomsttagare avses de som har en disponibel inkomst över den 75:e percentilen. Fördelningen av antal NYKO inom de fem socioekonomiska grupperna sattes till 10%, 20%, 40%, 20% 10% från högsta till lägsta, tabell 1. Gruppen med lägst socioekonomi har högst värden för andel invandrare, arbetslösa, lågutbildade, boende i hyreshus, låginkomsttagare och försörjningsstöd. Tabell 1. Beskrivning av den slutliga indelningen av socioekonomiskt status procent av invånare) Socioekonomiskt status Variabel Högst Lägst Antal nyckelkodsområden, NYKO 88 178 350 178 88 Antal personer 31291 90131 15721 8 89664 47276 Kvinnor 50 50 50 51 50 Barn 0 14 år) 22 20 17 13 16 Ungdomar 15 29år) 13 17 19 20 27 Ålder 65 80 år 12 10 12 15 12 Ålder 81 år eller mer 3 4 5 9 7 Invandrare 6 6 7 11 25 Arbetslösa 2 3 4 6 8 Lågutbildade 9 12 16 21 25 Hyreshus 4 15 21 39 80 Låginkomsttagare 15 19 24 30 40 Försörjningsstöd 0 1 2 5 13 Metoden testades med avseende på några hälsorelaterade registervariabler för att studera sambandet mellan hälsa och. Sambandet mellan sjukfrånvaro, kariesfrihet och antal besök i den öppna hälso- och sjukvården är mycket tydligt med sämst hälsa i den lägsta nivån. Psykisk sjukdom och hjärtsjukdom är också vanligast i den lägsta -nivån, men sambandet är inte lika klart, tabell 2. Tabell 2. Hälsorelaterade registervariabler Socioekonomiskt status Variabel Högst Lägst Antal sjukrapporterade dagar 27 33 42 54 57 Andel kariesfria barn procent) 84 82 77 65 50 Andel psykisk sjukdom procent) 5 4 5 6 9 Hjärtsjukdom procent) 2 2 2 3 4 Antal besök hos distriktsläkare 0,89 0,91 0,98 1,08 1,10 2
I tabell 3 presenteras några livsstilsvariabler ur befolkningsenkäten 2006. Den visar relationen mellan livsstilsfaktorer och. Områden med lägst har högst andel dagligrökare, överviktiga, och ej regelbundet fysiskt aktiva personer. Det är fler personer i privilegierade områden som rapporterar utmärkt eller mycket god hälsa. Sambandet mellan riskkonsumtion av alkohol och är inte lika tydligt. Tabell 3. Tabell 3. Livsstilsfaktorer och självrapporterad hälsa Socioekonomiskt status Variabel Högst Lägst Andel dagligrökare 11 9 13 17 21 Andel med riskkonsumtion av alkohol 12 10 13 14 15 Andel ej regelbundet fysiskt aktiva 73 73 73 78 82 Andel med övervikt 44 51 47 50 54 Andel med utmärkt/mycket god hälsa 54 52 46 38 39 3
Bilaga 2 Kartor för tätorten i varje kommun Kartor med nivåer för tätorten i varje kommun har tagits fram. Varje punkt motsvarar en fastighet, vilket betyder att varje punkt representerar mer än en invånare. Nyckelkodsområdena i den högsta nivån representeras av mörkgrön färg och områdena i den lägsta nivån med gul färg. De geografiska gränserna baseras på de digitaliserade kartorna från SCB. Valdemarsvik har inga uppdaterade digitala kartor och har därför lämnats utanför sammanställningen. FINSPÅNG 20800 MOTALA 42000 NORRKÖPING 125400 VADSTENA 7500 MJÖLBY 25300 LINKÖPING 138600 SÖDERKÖPING 14000 ÖDESHÖG 5400 BOXHOLM 5200 ÅTVIDABERG 11800 VALDEMARSVIK 8000 KINDA 9900 YDRE 3800 Östergötlands 13 kommuner med antal invånare. 1
BOXHOLM TÄTORT FINSPÅNG TÄTORT Grosvad Hårstorp Nyhem KISA TÄTORT 2
KINDA KOMMUN Rimforsa Björkfors Kisa Hycklinge LINKÖPING TÄTORT Skäggetorp Tallboda Ryd Tannefors Berga Lambohov Vidingsjö 3
LINKÖPING KOMMUN Ljungsbro Ekängen Linghem Malmslätt Centrum Vikingstad Sturefors MJÖLBY TÄTORT Slomarp Ryttarhagen Eldslösa 4
MJÖLBY KOMMUN Skänninge Mantorp Väderstad Mjölby MOTALA TÄTORT V Lund Ekön Marieberg Charlottenborg Dynudden NORRKÖPING TÄTORT Lindö Eneby Klockaretorpet Hageby Navestad 5
NORRKÖPING KOMMUN Krokek Svärtinge Åby Kvarsebo Skärblacka Centrum SÖDERKÖPING TÄTORT Tyketorp Husby VADSTENA TÄTORT 6
YDRE TÄTORT ÅTVIDABERG TÄTORT Eksätter Garpan Östantorp ÖDESHÖG TÄTORT 7
Folkhälsovetenskapligt centrum i Östergötland Hälsans hus Universitetssjukhuset 581 85 Linköping Telefon: 013-22 88 33 E-post: fhvc@lio.se www.lio.se/fhvc ISSN 1401-5048