2011 Dalarnas Försäkringsbolag Årsredovisning

2011 Dalarnas Försäkringsbolag Årsredovisning

Dalarnas Försäkringsbolags Kulturstiftelse Stiftelsen bildades 1996 genom en donation på 8 miljoner kronor av Dalarnas Försäkringsbolag i anslutning till bolagets 150-års jubileum. Ändamålet är att främja vetenskaplig forskning rörande Dalarnas historia och kulturarv, främst genom att förvärva och/eller säkerställa bevarandet av olika värdefulla föremål. Kulturstiftelsen har sedan bildandet köpt föremål för drygt sex miljoner kronor. Under 2011 har stiftelsen bland annat köpt in en modell av Gustaf De Lavals ångturbin. Teknikern och uppfinnaren Gustaf De Laval (1845-1913) hade stark anknytning till Dalarna. Han var född i Orsa och arbetade bland annat på svavelsyrafabriken och kopparextraktionsverket i Falun. Här byggde han också ett glasbruk för framställning av flaskor med hjälp av centrifugalkraften. Han flyttade till Klosters bruk i södra Dalarna och utvecklade där sina mest kända uppfinningar: separatorn, ångturbinen och lavalmunstycket. Med inkomster från bland annat patent på dessa uppfinningar blev han vid sekelskiftet en av de mest förmögna personerna i Sverige. På Gustaf De Lavals 50-årsdag 1895, uppvaktades han av mer än ettusen personer vid bostaden på Strandvägen i Stockholm. Bland de märkligare presenterna fanns den här påkostade modellen av en av hans uppfinningar, ångturbinen modell 107 B 2. Turbinen är tillverkad av silver med detaljer i guld och är monterad på en platta av porfyr. Modellen tillverkades av en av dåtidens främste silversmedsfirmor; Gustaf Möllenborg i Stockholm. Tyvärr var Gustaf De Laval inte lika framgångsrik som affärsman utan han använde sina inkomster till nya experiment och uppfinningar. När han avled var han utfattig och dödsboet försattes i konkurs. På grund av det stora metallvärdet var troligen den här modellen av ångturbinen ett av de föremål som utmättes av kronofogden och såldes. Foto: Stockholms Auktionsverk Dalarnas försäkringsbolag Nöjda kunder och ökad försäljning gör framtiden hoppfull Vårt uppdrag är att minska risker och skapa trygghet i Dalarna. Vår långsiktiga målsättning är att vara dalfolkets val inom bank och försäkring. Under 2011 har vi fortsatt att stärka vår position i länet och allt fler tilltalas av våra erbjudanden. Antalet kunder inom bank, liv- och sakför säkring har samtliga ökat. Det totala antalet kunder i bolaget har ökat med 1 459 stycken under året. Den största ökningen, sett till antalet kunder, har skett inom bank. Handelshögskolans undersökning Svenskt Kvalitetsindex (SKI) visade i 2011 års mätning att Länsförsäkringar återigen hade Sveriges mest nöjda bank- och bolånekunder på privatmarknaden. Inom sakförsäkring blev placeringen tvåa både bland privatkunderna och företagskunderna. Inom livförsäkring hade Länsförsäkringar de mest nöjda tjänstepensionskunderna. På privatmarknaden blev placeringen trea. För första gången hamnade Länsförsäkringar Fastighetsförmedling i topp bland fastighetsmäklarföretagen i SKIs mätning av kundnöjdhet. Dessutom fick Länsförsäkringar utmärkelsen Årets Bank av tidningen Privata Affärer i slutet av 2011. Innehåll Inledning 4 Året som gått 6 Året i korthet Verksamheten 9 Privatmarknaden 2011 13 Företagsmarknaden 2011 17 Lantbruksmarknaden 2011 19 Skador 2011 20 Skadeförebygg och miljö 21 Samverkan som stärker Dalarnas Försäkringsbolag 23 Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter 27 Femårsöversikt 28 Resultaträkning 29 Rapport över finansiell ställning för koncernen 30 Balansräkning för moderbolaget 31 Rapport över förändring i eget kapital 32 Rapport över kassaflöden 33 Resultatanalys 34 Noter och kommentarer Bolagsstyrning 62 revisionsberättelse 63 Bolagsstyrningsrapport 65 styrelse 66 Styrelse och revisorer 67 Fullmäktige 68 Företagsledning 69 Bolagets kontor 70 Ordlista 2012 års bolagsstämma hålls den 29 mars 2012, klockan 14.00, på Dalarnas Försäkringsbolags huvudkontor, Slaggatan 9, Falun. 2 Dalarnas försäkringsbolag Dalarnas försäkringsbolag 3

Året i siffror Året som gått Dalarnas Försäkringsbolag ger trygghet i en omvälvande tid Omvärlden 2011 blev ett år präglat av stora dramatiska händelser, tyvärr de flesta negativa. Den finansiella krisen blev mycket märkbar och det ena landet efter det andra kom upp på listan av länder som brottas med stora statsfinansiella problem. Hela eurosamarbetet ifrågasätts och valutaunionen utsätts för stora spänningar. De finansiella marknaderna reagerade starkt på osäkerheterna, vilket skapade börsnedgångar, ränteoro och lågkonjunktur. Svensk ekonomi står sig stark, men vi är en liten ekonomi och därmed starkt beroende av omvärlden. Under året har vi gjort förändringar i vår placeringsportfölj för att sänka risken. Åtgärderna har så här långt haft avsedd effekt, men på grund av det låga ränteläget och börsnedgången redovisar vi ett negativt finansresultat. Marknaden Konkurrensen inom våra verksamhetsområden är påtaglig. Alla aktörer arbetar idag utifrån ett helkundsperspektiv där man nyttjar och utvecklar befintliga distributionskanaler. Antalet verksamma sakförsäkringsbolag på vår marknad har aldrig tidigare varit fler. Idag möter vi såväl internationella, nordiska och svenska konkurrenter likväl generalister som nischbolag. Vi kan konstatera att vi behåller vår position mycket väl. Vår sak affär är stabil och utifrån vår position genererar den en stabil avkastning. För att, inom befintligt regelverk, säkerställa en fortsatt god avkastning till våra liv- och pensionskunder genomförde Länsförsäkringar AB ett utköp av Länsförsäkringar Fondliv från det ömsesidigt drivna tradlivbolaget Länsförsäkringar Liv. Genom transaktionen, som vi deltog i genom en emission till Länsförsäkringar AB, skapas goda förutsättningar för en väl fungerande livverksamhet för såväl gamla som nya kunder. Bankverksamheten fortsätter att utvecklas mycket väl. Under året har såväl volymer som lönsamhet utvecklats bra. Vi har påbörjat en satsning för att bli en bra bank även för mindre företag. Gensvaret från kunderna är hittills mycket positivt. Ekonomiskt utfall Mycket positivt för året är att samtliga grenar av vår verksamhet utom kapitalförvaltningen bär sina egna kostnader och genererar ett ekonomiskt överskott. Resultatet 2011 för kapitalförvaltningen är -0,9 procent eller -33 miljoner kronor. Återbäring I årsbokslutet för 2011 reserveras 177 miljoner kronor till återbäring. Genom omviktning i vår värdepappersportfölj har äldre vinster realiserats. Dessa vinster bör våra kunder/ägare få del av utifrån vår ömsesidighet. Styrelsen har därför beslutat att under 2012 utbetala 20 procent eller cirka 200 miljoner kronor av sakpremien i återbäring till våra kunder. Vd-byte Efter drygt 30 år i bolaget och 15 år på vd-posten lämnar jag nu över uppdraget att leda Dalarnas Försäkringsbolag till min efterträdare Anders Grånäs. Min förhoppning och övertygelse är att detta fina bolag kommer att utvecklas vidare under hans ledning samt på ett bra sätt uppfylla vår mission Minska risker och skapa trygghet i Dalarna. Falun februari 2012 Anders Stigers nyckeltal Resultat före bokslutsdisp. och skatt, mkr -185 132 Balansomslutning, mkr 5 177 5 109 Konsolideringsgrad, % 271 295 Antal anställda 255 249 Totalt antal kunder 159 650 158 191 Bank Inlåning, mkr 2 580 2 077 Utlåning, mkr 1 369 1 227 Bostadsutlåning, mkr 4 702 4 087 Förvaltad fondvolym, mkr 345 301 Antal kunder 33 560 31 022 Livförsäkring Premieinkomst, mkr 429 425 Totalt försäkringskapital, mkr 5 676 5 696 Antal kunder 52 058 50 818 Sak Premieintäkt, mkr 975 969 Tekniskt resultat före rabatter, mkr 165 87 Återbäring och rabatter 266 178 Totalkostnadsprocent efter avgiven återförsäkring, % 87 93 Totalavkastning kapitalförvaltning, % -1 6 Antal kunder 141 602 140 729 Marknadsandelar Hushåll *) 66 70 Personbil 61 60 Företag **) 42 62 Tung lastbil 57 60 *)Vid beräkningen har täljaren justerats mellan åren 2010 och 2011. Täljaren för år 2010 var antalet hushåll år 2000 medan för beräkningen 2011 används antalet hushåll vid utgången av 2010. **)En ny beräkningsmetod medför att marknadstäckningen från och med 2011-01-01 i absoluta tal ligger på en annan nivå än tidigare. Detta beror på att SCB infört förändringar i sin företagsdatabas gällande definitionen av aktiva företag och att beräkningen av marknadstäckning har anpassats utifrån den förändringen. Anders Grånäs och Anders Stigers. 4 Dalarnas försäkringsbolag Dalarnas försäkringsbolag 5

Året i korthet 2011 BILD 1 Christer Johansson Trafiksäkerhetsexpert, utbildar personal från hemtjänsten i Borlänge kommun i trafiksäkerhet. BILD 2 Marcus Windahl till vänster och Christer Johansson till höger representerade vid Västerdalsträffens 10-årsjubileum den 21 juli. BILD 4 Annelie Esselin och Anna-Karin Persdahl (mitten) tog emot SESAM-priset av kommunalrådet Lars Isacsson (till vänster). Till höger Irene Westlund HSO:s ordförande. BILD 5 Nyanställda vid bolaget 2011. Från vänster Annastina Mörk Söderlind, Lars Matsén, Hanna Ehlin, Kim Boberg, Ingela Back, Kristina Forslund, Tomas Bergqvist och Cihan Kizil. Januari Dalarnas Försäkringsbolag utses till årets franchisegivare vid Länsförsäkringar Fastighetsförmedlings konferens i Västerås. Länsförsäkringar Fastighetsförmedling är den snabbast växande mäklarkedjan och intar platsen som tredje största i Sverige. Februari Kundseminarium i Mora Parken lockar 85 personer som får information om helkundskonceptet, skadeförebyggande åtgärder samt hur renovering kan öka värdet på bostäder. Ett samarbete med Länsförsäkringar Fastighetsförmedling. 75,2 % av skadekunderna är mycket nöjda i månadens kundnöjdhetsmätning, vilket är rekord inom Länsförsäkringsgruppen. Mars Fullmäktigeval hålls till Falu och Borlänge kommuner. Seminarium i samarbete med 1,6 och 2,6 miljonerklubben arrangeras i Falun. Tema: kvinnohälsa, kultur och ekonomi. 60 personer deltar. Årets bolagsstämma äger rum den 31 mars. Monika Jensen, Marie Brask och Sven-Eric Olsson prisas för att ha tjänstgjort i bolaget i 25 år. Nya villakunder får ett fuktlarm som ett led i bolagets skadeförebyggande arbete. April Kvalitetssäkring av skadeverkstäder enligt programmet SKE (Säkra, Kvalitetsmässigt korrekta, Effektiva) införs för att säkerställa verkstädernas grundläggande förutsättningar för skadeleveranser. Samarbete inleds med Borlänge kommun kring trafiksäkerhet och skadeförebygg. 100 kommunanställda ska utbildas årligen. Projektet löper under fyra år. Bild 1. Seminarium på Gammelgården i Ludvika i samarbete med LRF. 54 personer kommer för att höra hur man kan förbättra sitt ekonomiska skydd genom försäkringar. Gårdsvandring på Frömansgården i Dala-Järna med 500 besökare. Alla barn får en varselväst. Maj Trucks in Dalarna arrangeras den 13 14 maj. I bolagets monter får besökaren testa att vara yrkeschaufför med hjälp av simulator från Tenstar Simulation. Byggnadsmaterial transporteras med helikopter till ö för att bygga upp ett hus som totalförstördes i brand sommaren 2010. Åkdon & Termos genomförs vid hembygdsgårdarna i Leksand. Dalarnas Försäkringsbolag är på plats och berättar om veteranbilsförsäkringar. Juni Kundaktivitet vid Kolbäcksån, Smedjebacken. 60 kunder deltar. Fiske, tipspromenad och grillad korv står på programmet. Dalarnas deltar på Träffsäkert i Borlänge, ett samarrangemang mellan Trafikverket och Peace & Love, för att prata trafiksäkerhet och förartrötthet. 3 000 besökare. Juli Dalarnas Försäkringsbolag deltar på Västerdalsträffen i Malung; en bilutställning med 400 utställda bilar. Bolaget demonstrerade och sålde rattkryckor som BILD 3 Deltagarna intar sina platser för första gången på Dalarnas Akademi på Vassbo Herrgård. måste användas för att stöldmomentet i entusiastförsäkringen ska gälla. Bild 2. Augusti Gårdsrundan genomförs för femte gången. Dalarnas Försäkringsbolag finns på plats utanför Catarina Sprätthönseri Stora Skedvi, Borlänge. Dalarnas Försäkringsbolag inleder ett skadeförebyggande samarbete gällande utbildning för Kopparstaden i Falun en av bolagets största fastighetskunder. September Leksandskontoret bjöd 20 helkunder på Fyrverkerikonsert i Dalhalla. Kundseminarium i Mora Parken i samarbete med Lannebo Fonder. 50 personer lyssnar till Börsen idag vad har hänt och vad kommer att hända? Kundcenter i Borlänge startar efter en omfattande omorganisation i bolaget. Dalarnas Akademi, ett samarbete mellan Dalarnas Försäkringsbolag, Högskolan Dalarna och Vassbo Herrgård, startar ledarskapsprogram för länets företagare. Initiativet har tagits av Dalarnas Försäkring i syfte att främja länets utveckling och tillväxt. 14 deltagare går den första kursomgången. Bild 3. Bolaget deltar på Swedish Wood Expo i Rättvik och representerar på Nordiskt vattenskadeseminarium i Oslo. Oktober Bolaget tilldelas Avesta Kommuns Handikappråds SESAM-pris för goda insatser inom tillgänglighetsområdet. Bild 4. Dalarnas Försäkringsbolag deltar på BO-idé mässan i Borlänge. Kunder i åldern 22 35 år boende i Falun inbjuds att se Jägarna 2 på Falan. Ett lyckat kundarrangemang. Bolaget lanserar en officiell Facebooksida. Årets nya medarbetare genomgår bolagets introduktionsutbildning. Bild 5. November Bostadsbränder, läckageskador och fastighetsägaransvar är årets tema vid Fastighetsseminariet den 8 november i Falun. Cirka 75 besökare på plats. Bild 6. BILD 6 Avdelningen för skadeförebygg hälsar fastighetsbolag välkomna till seminariet i november. Kundseminarium med fokus på familjejuridik hålls i Avesta i samarbete med LRF. Ett 40-tal barn från idrottsföreningar i Malung hjälper till med lokal marknadsföring under skyltsöndagen. Bild 7. December I 2011 års undersökning från Svenskt Kvalitetsindex (SKI) framgår att Länsförsäkringar Fastighetsförmedling toppar bland fastighetsmäklarföretag samt att Länsförsäkringar, för sjunde gången i rad, har landets mest nöjda bolånekunder. Länsförsäkringar får utmärkelsen Årets Bank av tidningen Privata Affärer. Stormen Dagmar drabbar stora delar av landet under julhelgen. BILD 7 Fika på kontoret i Malung efter turen på stan på skyltsöndagen. 6 Dalarnas försäkringsbolag Dalarnas försäkringsbolag 7

Privatmarknaden Banken visar framfötterna och växer Utvecklingen på privatmarknaden har varit fortsatt positiv under 2011, framför allt för bolagets banktjänster där inlåning står för den största ökningen. Antalet Helkunder på privatmarknaden växer stadigt då allt fler lockas av den förmånliga rabatten på 25 procent. Fortsatt ökning av Helkunder Antalet Helkunder på privatmarknaden ökade med 20 procent under 2011 till 7 200 stycken. Helkundskonceptet är ett kundbonussystem som premierar de som väljer att ha både försäkringar och banktjänster samlade hos oss. Boendeförsäkringen är det grundläggande kravet. Om kunden sedan lägger till personbilsförsäkring, banktjänster och ett pensionseller fondsparande ges 25 procent rabatt på samtliga sakförsäkringar. Rabatten dras från och med 1 januari 2012 från respektive sakförsäkringspremie. Ökad konkurrens inom sakförsäkring Bolagets totala privata sakförsäkringsbestånd består av 140 498 försäkringar. Under 2011 ökade antal villaförsäkringar marginellt och antalet fritidshusförsäkringar minskade. Marknaden för boendeförsäkring präglas av allt större rörlighet och konkurrensen ökar. Det är främst de traditionella bankerna som erbjuder sakförsäkringar via samarbeten med försäkringsbolag. Beståndet av personbilsförsäkring ökade under året med 2,2 procent. Totalt har bolaget 99 320 personbilar försäkrade. Stark tillväxt inom bank Vi ökade bankvolymen med 16,9 procent och har nu en total bankvolym på knappt 9 miljarder kronor. Bankens inlåning steg under året med 24,2 procent och uppgick vid årsskiftet till cirka 2,5 miljarder. Utlåningen i banken ökade med 11,6 procent till 1,4 miljarder och hypoteksutlåningen ökade med 15 procent till 4,7 miljarder. Även fondvolymen ökade med 14,6 % till 345 miljoner kronor, vilket är mycket bra med tanke på ett dystert börsår. Länsförsäkringar Bank är en fullsortimentsbank för privatpersoner. Vår strategiska målgrupp är privatpersoner som äger sin villa eller bostadsrätt. Vi erbjuder strategiska produkter inom Betala, Spara och Låna. Vi är kortutgivare av Visa betal- och kreditkort. Våra kort kan användas i både våra egna samt alla andra aktörers uttagsautomater. Den 1 oktober 2010 började banker och andra kreditinstitut på den svenska» 8 Dalarnas försäkringsbolag Dalarnas försäkringsbolag 9

bolånemarknaden tillämpa Finansinspektionens allmänna råd om maximal belåning av bostäder, det så kallade bolånetaket. Effekten av bolånetaket är att belåningsutrymmet i bostaden begränsas till 85 procent av dess marknadsvärde. Finansinspektionens avsikt är att motverka att högre belåningsgrader används som konkurrensmedel av långivarna. Dessutom medför en för hög skuldsättning att låntagare står sämre rustade för svängningar på bostadsmarknaden och ekonomin. Konsekvensen av denna regel blir att kunden behöver finansiera 15 procent av köpesumman i egen insats alternativt på annat sätt än genom belåning av bostaden. Effekten för bolaget är att volymtillväxten i bolånestocken har minskat något under året men vi växer alltjämt genom att ta marknadsandelar från våra konkurrenter. Ökad kundservice med nytt Kundcenter Under 2011 tog Dalarnas Försäkringsbolag ytterligare ett steg för att öka vår kundservice. Genom omorganisation av personal samt ombyggnation av kontoret i Borlänge kunde Kundcenter öppna i september. Kundcenter, där 13 medarbetare jobbar, tar hand om alla inkommande telefonsamtal. Vår servicegrad på inkommande telefoni har efter Kundcenters etablering ökat med 5 procent till hela 98 procent. Tack vare Kundcenter kan övriga lokalkontor koncentrera sig på att ta hand om besökande kunder. Länsförsäkringar Fastighetsförmedling växer Vår fastighetsförmedling Länsförsäkringar Fastighetsförmedling är Sveriges tredje största fastighetsmäklargrupp. I årets kundundersökning från Svenskt Kvalitetsindex (SKI) hamnade Länsförsäkringar Fastighetsförmedling i topp bland fastighetsmäklarföretagen med ett index på 76,6. I Dalarna ökar Länsförsäkringar Fastighetsförmedling sina marknadsandelar och hade vid årets utgång förmedlat 15,2 procent av sålda hus via mäklare i länet. Våra kontor Vi har idag sju kontor i Dalarna Avesta: Försäkring, bank och fastighetsförmedling Borlänge: Försäkring, bank och fastighetsförmedling Falun: Försäkring, bank och fastighetsförmedling Leksand: Försäkring, bank och fastighetsförmedling Ludvika: Försäkring, bank och fastighetsförmedling Malung: Försäkring och bank Mora: Försäkring, bank och fastighetsförmedling 10 Dalarnas försäkringsbolag Dalarnas försäkringsbolag 11

Företagsmarknaden Våra insatser på företagsmarknaden bär frukt Dalarnas Försäkringsbolag behåller sin position som marknadsledare trots att bolaget under året tappat några stora företagskunder. Andelen små och medelstora företag har däremot ökat. Resultatet för företagsaffären 2011 är mycket bra. Stabil marknadsposition Antalet företagskunder totalt har ökat något under 2011 och Dalarnas Försäkringsbolag behåller sin position som marknadsledande i länet. Konkurrensen är fortsatt hård på framför allt stora försäkringsrisker med pressande priser som följd. Som en följd av ökade kostnader för stormar och katastrofer har bolagets kostnader för återförsäkring ökat. Inom segmentet motorförsäkring för företagskunder har bolaget dominerat marknaden under 2011. Sex av tio lastbilar i länet är försäkrade i Dalarnas Försäkringsbolag. Den totala premiemängden minskade under året med 8 procent eller 9 miljoner kronor vilket beror på att vi bland annat tappade en av de större kunderna. Inom kommunförsäkring har vi nu en marknadsandel på 50 procent bland kommuner och landsting i Dalarna. Konkurrensen är fortsatt hård då antalet försäkringsgivare har ökat de senaste åren. Kommunförsäkring omfattas av lagen om offentlig upphandling. Minskad försäljning men ökat bestånd av tjänstepensioner Nyförsäljningen av tjänstepensioner har under 2011 minskat, men trots det ökade premieinkomsten från 228 till 248 miljoner kronor. Börsoro, ett ökat antal pensionsavgångar samt att vi tappat en av våra större livkunder har påverkat resultatet. Allt fler företag i länet väljer Dalarnas Försäkringsbolag som leverantör av tjänstepensioner. Bolaget har idag 4 788 företagskunder inom tjänstepension, vilket motsvarar en marknadsandel på drygt 40 procent. Den ekonomiska oron i Europa har påverkat även företagen i Dalarna, vilket märktes efter sommaren då många kunder avvaktade med att nyteckna eller höja sitt pensionssparande. I kombination med att Länsförsäkringar Liv, vårt tradlivbolag, stängde för nya kunder blev hösten en tuff period för våra säljare att möta kunderna och förklara nya erbjudanden. Det ekonomiska resultatet blev» 12 Dalarnas försäkringsbolag Dalarnas försäkringsbolag 13

positivt för femte året i följd. Under 2012 ökar vi fokus på placeringsmarknaden och satsar vidare på vår nya garantiprodukt och vårt fondutbud. Detta tillsammans, tror vi är fortsatt mycket attraktivt på marknaden. God försäljning av sjukvårdsförsäkring Trenden för sjukvårdsförsäkring som ett komplement till den offentliga sjukvården är fortsatt positiv. Utvecklingen inom vårt område Hälsa fortsätter och vi kan sedan ett par år tillbaka lägga in sjukvårdsförsäkring i vår tjänstepensionsplan. Under 2011 nytecknades 482 sjukvårdsförsäkringar. Totalt har 2 555 av bolagets kunder tecknat sjukvårdsförsäkring och beståndets värde ligger på 11,5 miljoner kronor. Under året har erbjudandet breddats ytterligare och vi kan nu till exempel erbjuda kunder som inte önskar självrisk att slippa detta mot en högre premie. Företagsbank fortsätter växa Idag erbjuder Dalarnas Försäkringsbolag en väl fungerande bank för mindre företag. Affärsvolymen i företagsbanken ökade med hela 165 miljoner kronor. Företagsbanken utvecklas enligt plan och erbjudandet blir allt bredare. Under 2011 har ytterligare en medarbetare rekryterats till företagsbanken. En tredjedel av företagskunderna är helkunder Dalarnas Försäkringsbolag har flest helkunder på företagsmarknaden av alla länsförsäkringsbolag. Närmare 30 procent av företagskunderna är helkunder, det vill säga de har valt Dalarnas Försäkringsbolag både för sin företagsförsäkring och för sina tjänstepensioner. 14 Dalarnas försäkringsbolag Dalarnas försäkringsbolag 15

lantbruksmarknaden De gröna näringarna blomstrar Dalarnas Försäkringsbolag fortsätter vara marknadsledande inom lantbruksförsäkring. Under året har 60 nya lantbrukskunder tillkommit och volymen i lantbruksbanken växer stadigt. Inom Länsförsäkringsgruppen har en ny skogsförsäkring lanserats under året. Fortsatt tillväxt på lantbruksmarknaden Inom sakförsäkring har utvecklingen varit fortsatt stabil med en ökning av antal sakförsäkringar med 60 lantbruk och en ökning av premievolymen med 3 miljoner kronor. Återvinningsförsäkringen i samarbete med Håll Sverige Rent resulterade under året i 217 hämtningar av skrot och farligt avfall. Återvinningsförsäkringen är sedan i fjol uppdelad så att kunden kan lämna skrot varje år och miljöfarligt avfall vartannat år. Under året har fusionen mellan Milko och Arla samt diskussioner om Siljans Charks ägarförhållanden medfört oro om framtida möjligheter för mjölk- och köttproduktion i Dalarna. Lantbruksbank växer Under året har bankvolymen inom lantbruk ökat med 37 procent. Kreditförlusterna är små tack vare god kvalitet i kreditportföljen. Bottenlån, rörelsekonto och skogskonto är de tre dominerande produkterna för våra lantbrukskunder. Dessutom erbjuds leasingavtal och avbetalningslösningar för maskinköp via Wasa Kredit. Ökad försäljning för liv- och pensionsprodukter Inom liv- och pensionssegmentet erbjuder vi Säker Person-produkterna som riktar sig till alla som behöver ett bättre försäkringsskydd för sig och sin familj. Även Sjukvårdsförsäkring blir en allt vanligare produkt för lantbrukskunder. Försäljning av Säker Person-produkter ökade med 306 stycken under 2011 och premieintäkterna för liv- och pensionsprodukter ökade med 5 procent. Allt fler säkrare lantbruk Säker Gård och Säker Hästverksamhet är uppskattade säkerhetskoncept som, i samarbete med LRF, fortsätter att växa. 39 kunder har under 2011 gått kurser för att lära sig mer om riskhantering i samband med brand-, el- och personskydd på sina gårdar. 11 gårdar säkerhetscertifierades under 2011 och lades till de 57 gårdar bolaget tidigare har certifierat. Ny skogsförsäkring En ny skogsförsäkring som omfattar plötslig och oförutsedd skada lanserades under året. Den ersätter till exempel skador av älg, granbarkborre och skador genom svampen gremeniella. Skogsägare som äger upp till 100 hektar skog är målgruppen för den nya skogsförsäkringen. 16 Dalarnas försäkringsbolag Dalarnas försäkringsbolag 17

Skador Relativt små skador, trots stora påfrestningar 2011 blev ett relativt bra år ur skadesynpunkt, trots att året började med en riktig vargavinter och avslutades med stormen Dagmar. Det inträffade relativt få stora skador under året, vilket verkade utjämnande sett över hela året. Skadekostnaden för året uppgick till 738 (744) miljoner kronor. Skadeåret 2011 Den stränga vintern som inledde året innebar en mängd skadeanmälningar som en konsekvens av kyla, snö och is. En riktig vinter innebär en prövning på uppvärmningssystem och vattenledningar och många ledningar frös sönder med läckage och vattenskador som följd. Kylan orsakade även ett antal bränder på grund av ökad påfrestning i samband med uppvärmning. Värmepumpar och andra uppvärmningskällor ställdes på stora prov och gick för högtryck, vilket medförde att en mängd maskinskador inträffade. Tuffa vinterförhållanden ökar även skadorna i trafiken, vilket vi kan konstatera för andra året i rad. Snöhögar i korsningar med skymd sikt, längre bromssträckor, försämrad sikt med is och imma på rutor är några exempel på bakgrundsfaktorer till dessa skador. Annandag jul drog stormen Dagmar in över Dalarna, vilket medförde att närmare 700 skador belastar 2011 års resultat. De inträffade skadorna handlar i huvudsak om skador på skog, byggnader, motorfordon och annan egendom. Den totala skadekostnaden för stormen Dagmar uppgår till cirka 30 miljoner kronor. Relativt få stora skador Totalt sett har 2011 varit gynnsamt när det gäller stora skador. Händelser med högst skadekostnad under året är: Stormen Dagmar Brand i kommersiell byggnad i Västerdalarna Brand i flistransportör vid ett värmeverk i Falun Singelolycka med lastbil och släp Säkra, korrekta och effektiva skadereparationer Under 2011 har samtliga bilskadeverkstäder som bolaget anlitar vid skadereparationer genomgått ett program för kvalitetssäkring SKE. Programmet, som är exklusivt inom Länsförsäkringar, syftar till att säkerställa att skadereparationer utförs säkert, korrekt och effektivt. SKE innebär en årlig genomgång för att säkerställa att verkstäderna har rätt förutsättningar att utföra reparationer. Bland annat kontrolleras den reparationsutrustning verkstäderna använder. Allt utifrån att ett fordon ska vara lika trafiksäkert efter en skadereparation som innan. Programmet omfattar även en dags praktisk och teoretisk utbildning i reparationsteknik varje år. SKE har mottagits mycket positivt hos verkstäderna. Effektivare skadereglering Arbetet med ett digitaliserat arbetssätt inom skadereglering har utvecklats vidare under 2011. Nu har vi en helt digital hantering av inkommande skadeanmälningar och övrig post. Antalet skadeanmälningar som görs via webben ökar ständigt. Digitaliseringen medför ett enhetligt arbetssätt inom Skadeavdelningen och en minskad administration. Istället kan vi öka fokus på själva skaderegleringen och den personliga kontakten mellan skadekund och skadereglerare, vilken är fortsatt en mycket viktig inriktning för bolaget. Nöjda skadekunder Arbetet utifrån målet att våra skadekunder ska vara nöjda med vår skadehantering har fortsatt under 2011 utifrån skadereglerarnas ledord snabbhet, kompetens och omtanke. Vi prioriterar vårt arbete med utgångspunkt från skadekunden som ska känna sig sedd, hörd och omhändertagen. Kunder har tillfrågats i efterhand om hur de upplevde bemötande och hantering i samband med skadeärendet. Under 2011 har vi fått in nära 3 000 svar från våra skadekunder. 74 procent av dessa gav oss högsta betyg. 18 Dalarnas försäkringsbolag Dalarnas försäkringsbolag 19

Bolagets arbete för skadeförebygg och miljö SAMVERKAN Mycket att vinna på minskade skador Varje skada innebär negativ miljöpåverkan och förorsakar avfall och utsläpp i luft och vatten som i sin tur påverkar boende, arbets- och utomhusmiljö. Att målmedvetet arbeta för att förebygga skador och minska miljöpåverkan ser vi därför som en självklarhet. Sedan flera år arbetar Dalarnas Försäkringsbolag med åtgärder som ska förebygga skador hos kunderna. Tillsammans är vi starkare Dalarnas Försäkringsbolag äger tillsammans med de övriga länsförsäkringsbolagen Länsförsäkringar AB, med kontor i Stockholm. Inom bank och försäkring finns påtagliga stordriftsfördelar och länsförsäkringsbolagen har valt att samla dessa resurser i Länsförsäkringar AB. För våra kunder är vi alltid lika lokala Dalarnas Försäkringsbolag har alltid kundkontakterna här i länet, men i Länsförsäkringar AB bedrivs affärsverksamhet och service- och utvecklingsarbete inom liv- och pensionsförsäkring, bank, fondförvaltning, IT, återförsäkring och djurförsäkring. Länsförsäkringar ABs uppgift är att skapa förutsättningar för länsförsäkringsbolagen att bli framgångsrika på sina respektive marknader. Dalarnas Försäkringsbolag är miljöcertifierade sedan 2006 enligt ISO 14001. Vårt viktigaste miljömål är att förhindra att skador uppstår. Fokus i detta arbete ligger på brand, vatten, inbrott och trafikskador. Besiktning i förebyggande syfte Dalarnas Försäkringsbolag utför besiktningar både hos privat- och företagskunder för att informera om risker och hur skador kan förebyggas på lång sikt. Besiktningen syftar också till att bedöma brister till exempel i våtrum och kök och därmed risken för vattenskador. En genomsnittlig vattenskada motsvarar utsläpp på cirka 300 kilo koldioxid i form av materialanvändning, transporter och energiförbrukning. Det kan jämföras Vår miljöpolicy Dalarnas Försäkringsbolag ingår i Länsförsäkringsgruppen och har verksamhet i Dalarnas län. Länsförsäkringsgruppen är med 23 självständiga länsförsäkringsbolag och det gemensamt ägda Länsförsäkringar AB med dotterföretag Sveriges enda kundägda lokalt förankrade försäkringsgrupp. Tillsammans erbjuder vi ett heltäckande utbud av försäkringsskydd och finansiella tjänster. Vi ska i de beslut vi tar och i de handlingar vi utför ta miljöhänsyn så att vi genom ständiga förbättringar minskar vår miljö påverkan och förebygger föroreningar inom vår verksamhet. uppfylla lagar och förordningar och samarbeta med myndigheter och organisationer så att vårt miljöarbete utformas i samklang med samhällets miljömål. öka vår miljökompetens och genom vårt engagemang i miljöfrågor påverka våra kunder och leverantörer. med 150 200 mils bilåkning. Hos företagskunderna kontrolleras säkerheten, framför allt gällande lagkrav inom brandsäkerhet. Om kunden inte har ett fungerande SBA (Systematiskt Brandskyddsarbete) hjälper vi till och hittar ett system för kunden att komma igång. En eventuell brand orsakar utsläpp av stora mängder koldioxid som utgör negativ klimatpåverkan. Dialog för ständig förbättring Dalarnas Försäkringsbolag har en stark ställning och för en aktiv dialog med branschorganisationer och entreprenörer i vatten- och brandfrågor. På riksnivå företräder bolaget många gånger hela Länsförsäkringsgruppen. Under 2011 har vi arrangerat ett fastighetsseminarium då fastighetsägare och leverantörer träffades. Vi har även genomfört ett antal föreläsningar på ett flertal olika yrkesutbildningar under året. Ökad trafiksäkerhet med sömnscreening Bland aktiviteterna för ökad trafiksäkerhet har Dalarnas Försäkringsbolag under 2011 initierat en studie för att undersöka om lastbilsförare är i riskzonen för att lida av sömnapné. Ett stort åkeri i Avesta är det första i Sverige som har deltagit i studien. Sömnscreening är ett sätt att få ner skadestatistiken samtidigt som det ger förare möjlighet till behandling och bättre livskvalitet. Genom att arbeta med skadeförebyggande verksamhet för att minska risken för skador, som tar resurser i anspråk, ger upphov till avfallsprodukter och i många fall förorsakar utsläpp till luft och vatten. ställa krav att byggentreprenörer och bilverkstäder uppfyller miljölagarna. arbeta för att minska våra koldioxidutsläpp vid tjänsteresor med bil. förändra vårt arbetssätt så att pappersanvändningen på kontoren minskar. Så att vi bidrar till en hållbar utveckling i samhället och av våra kunder uppfattas som ett trovärdigt alternativ vad beträffar miljöarbete inom bank och försäkring. Styrkan i varumärket Länsförsäkringars gemensamma varumärke är fortsatt mycket starkt i relation till konkurrenternas inom branschen för bank, försäkring och pension. Nordic Brand Academys mätning anseendebarometern 2011 visar att Länsförsäkringar har högst anseende bland företag verksamma inom bank och försäkring. Länsförsäkringar har länge legat i toppen när Svenskt Kvalitetsindex redovisar hur nöjda kunderna är med sin bank och sitt försäkringsbolag. 2011 års mätning visade att Länsförsäkringar återigen hade Sveriges mest nöjda bankoch bolånekunder på privatmarknaden. Inom sakförsäkringar blev placeringen tvåa både bland privatkunderna och företagskunderna. Inom livförsäkring hade Länsförsäkringar de mest nöjda tjänstepensionskunderna. På privatmarknaden blev placeringen trea. För första gången hamnade Länsförsäkringar Fastighetsförmedling i topp bland fastighetsmäklarföretagen i SKIs mätning av kundnöjdhet. Liv- och pensionsförsäkring Liv- och pensionsförsäkring bedrivs inom Länsförsäkringar AB i de två dotterbolagen Länsförsäkringar Liv och Länsförsäkringar Fondliv. Länsförsäkringar genomför för närvarande en omfattande satsning på tjänstepensionsmarknaden och Länsförsäkringar AB förvärvade under 2011 fondförsäkringsbolaget Fondliv från Länsförsäkringar Liv, som ett viktigt steg för att förstärka fondförsäkringserbjudandet ytterligare och möta företagarens behov. Sedan 6 september 2011 är det inte längre möjligt att starta ett nytt sparande med traditionell förvaltning. Ett skäl till detta är att allt fler väljer fondförsäkring och Länsförsäkringar har länge arbetat med att utveckla erbjudandet i den riktningen. De historiskt låga räntorna har bidragit till tidpunkten för beslutet, eftersom traditionella garantiprodukter inte är anpassade till dagens förutsättningar. Som en följd av utvecklingen på de finansiella marknaderna sänktes återbäringsräntan för traditionellt förvaltade försäkringar den 1 november till noll. Under 2011 var återbäringsräntan i genomsnitt 4 procent. De förändringar som genomförts under året är en del av Länsförsäkringars långsiktiga strategi att bedriva pensionsförsäkringsverksamhet i vinstutdelande bolag. Bankverksamhet Bankverksamheten bedrivs i en helägd dotterbolagskoncern till Länsförsäkringar AB. Förutom moderbolaget Länsförsäkringar Bank ingår också dotterbolagen Länsförsäkringar Hypotek som erbjuder bolån, Länsförsäkringar Fondförvaltning som erbjuder sparande i investeringsfonder och Wasa Kredit som erbjuder leasing och avbetalning. Bankverksamheten erbjuder ett komplett utbud av banktjänster till privatpersoner och lantbrukare. Ett erbjudande finns även till småföretag och är under fortsatt utveckling. Bankverksamheten, som enbart finns i Sverige, har en lönsam tillväxt och en god kreditkvalitet med låga kreditförluster. Länsförsäkringar Bank är Sveriges femte största retailbank och utsågs i december till Årets Bank 2011 av tidningen Privata Affärer. Utmärkelsen erhölls utifrån bedömningen att Länsförsäkringar är en framgångsrik och offensiv fullsortimentsbank med Sveriges mest nöjda kunder på privatmarknaden. Den lokala förankringen i kombination med att kunden är enda uppdragsgivare har stor betydelse för Länsförsäkringars kundnöjdhet. Länsförsäkringar har för 6,6% av aktiekapitalet i Länsförsäkringar AB ägs av Dalarnas Försäkrings bolag. Aktieinnehavet i Länsförsäkringar AB inräknas i Dalarnas Försäkringsbolags konsolideringskapital.» 20 Dalarnas försäkringsbolag Dalarnas försäkringsbolag 21

Förvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktören för Dalarnas Försäkringsbolag får härmed avge årsredovisning och koncernredovisning för 2011, bolagets 165:e verksamhetsår. Liv och Bank Bolagets båda förmedlade verksamheter liv och bank genererade överskott under verksamhetsåret, livförsäkringsverksamsjunde gången både Sveriges mest nöjda bankkunder på privatmarknaden och Sveriges mest nöjda bolånekunder. Djur- och grödaförsäkring Agria Djurförsäkring är Länsförsäkringars specialistbolag för djur- och grödaförsäkring. Agria är marknadsledande i Sverige med en marknadsandel på cirka 60 procent. Specialiseringen innebär ett Under 2011 drevs ett antal gemensamma utvecklingsfrågor genom Länsförsäkringar AB. Några exempel: Automatiserad skadereglering Vassare sparerbjudande Mobila tjänster Fler leveranser av banktjänster för småföretagare Vassare erbjudande till skogsägare renodlat fokus på djuren och dess ägare och nyckelbegrepp som kompetens och engagemang har byggt ett mycket starkt dottervarumärke till Länsförsäkringar. Agria har också ett nära samarbete med flera djurägarorganisationer samt stöttar forskning kring djurhälsa. Verksamheten växer sig också allt starkare på marknader utanför Sverige idag Storbritannien, Norge och Danmark. Stabil återförsäkring till lägre kostnad Alla försäkringsbolag har behov av att skydda sin verksamhet mot kostnader för stora enskilda skador och naturkatastrofer. Oftast vänder sig ett försäkringsbolag till speciella återförsäkringsbolag på den internationella marknaden för att försäkra en del av sina risker. Inom länsförsäkringsgruppen har länsförsäkringsbolagen också en möjlighet att dela riskerna mellan sig. Dalarnas Försäkringsbolag betalar årligen in en återförsäkringspremie till Länsförsäkringar Sak. Premien baseras bland annat på exponering och skadehistorik, men också på hur stort så kalllat självbehåll bolaget väljer. Självbehållet kan jämföras med den självrisk som privatpersoner och företag betalar inom skadeförsäkring. Genom gemensam upphandling och intern återförsäkring behålls den största delen av återförsäkringspremien inom länsförsäkringsgruppen och kostnaderna för externa återförsäkrare blir mindre och stabilare, något som gynnar Dalarnas Försäkringsbolags kunder. Gemensam utveckling En av Länsförsäkringar ABs uppgifter är att driva länsförsäkringsgruppens gemensamma utvecklingsarbete. Syftet är att skapa ännu bättre förutsättningar för länsförsäkringsbolagen att bli ännu mer framgångsrika på sina respektive marknader och att realisera marknadsstrategins mål om lönsam tillväxt och de mest nöjda kunderna. Företagsbeskrivning Dalarnas Försäkringsbolag (583201-4905), som startade den 24 mars 1846, har idag 141 602 (140 729) försäkringstagare, som tillsammans äger bolaget. Målsättningen för Dalarnas Försäkringsbolag är att ge ägarna ekonomisk trygghet och säkerhet genom att tillhandahålla prisvärda försäkringar och finansiella tjänster. Länsförsäkringsgruppen är en samverkan mellan 23 självständiga länsförsäkringsbolag, alla ägda av sina kunder. Dalarnas Försäkringsbolag är ett av dessa länsförsäkringsbolag. För länsförsäkringsbolagens gemensamma service och utvecklingsverksamhet äger bolagen tillsammans Länsförsäkringar AB. I helägda dotterföretag till Länsförsäkringar AB (LFAB) bedrivs livförsäkring, bankoch fondverksamhet, industriförsäkring, trafikförsäkring samt djur- och grödaförsäkring. I egen koncession tecknar Dalarnas Försäkringsbolag försäkring avseende olycksfalls- och sjukförsäkring, motorfordonsförsäkring, fartyg med begränsning till fritidsbåtar, godstransport, försäkring mot brand och annan skada på egendom, fartygsansvar med begränsning till ansvar för fritidsbåtar, allmän ansvarighet, annan förmögenhetsskada samt rättsskydd. I Dalarnas län är det Dalarnas Försäkringsbolag som har kundkontakterna och som svarar för försäljning och kundservice av gemensam (förmedlad) verksamhet - när det gäller länsförsäkringsgruppens samtliga försäkrings- och banktjänster exklusive viss skadereglering avseende livförsäkring och vissa Agria-produkter. Länsförsäkringsbolagen arbetar nära kunderna. Genom att vi samarbetar får vi den produktbredd, finansiella styrka och de specialistkunskaper som behövs för att tillgodose olika kunders behov. RESULTAT OCH EKONOMISK STÄLLNING Försäkringsrörelsen Premieinkomsten brutto uppgick till 1 161,5 (1 140,3) Mkr. Premieinkomst i direkt försäkring ökade med 26,5 (-4,1) Mkr och mottagen återförsäkring minskade med -5,3 (-12,7) Mkr. Ökningen av premieinkomsten finns inom privataffären, premiejustering, och inom kasko och trafik där vi ökat försäkringsbeståndet. Kostnaden för premier för avgiven återförsäkring uppgick till 175,2 (175,4) Mkr. Premieintäkt f.e.r uppgick till 975,3 (968,8) Mkr. Under verksamhetsåret inträffade 46 643 skador vilket är 237 st fler än 2010. Utbetalda försäkringsersättningar före avgiven återförsäkring minskade med 6,9 Mkr till 737,7 (744,5) Mkr, medan försäkringstekniska avsättningar för oreglerade skador ökade till 1 572,3 (1 496,3) Mkr. Återförsäkrares andel i försäkringsersättningar uppgick till + 98,7 (98,0) Mkr. Avvecklingsresultatet i direkt försäkring uppgick till 37,5 (33,6) Mkr, medan avvecklingsresultatet i återförsäkrares andel uppgick till -7,8 (-8,4) Mkr. Försäkringsersättningar i direkt försäkring minskade med 12,7 Mkr och uppgick till 597,1 (609,8) Mkr. Försäkringsrörelsens tekniska resultat före återbäring och rabatter uppgick till 149,0 (91,6) Mkr medan det tekniska resultatet efter återbäring och rabatter uppgick till -116,6 (-86,4) Mkr. Av detta avser -177,0 (-92,6) Mkr avsättning till återbäring. Kapitalförvaltning s placeringstillgångar uppgick till 4 121,3 (4 160,0) Mkr vid verksamhetsårets slut. Marknadsvärdet på koncernens placeringstillgångar netto inklusive likvida medel uppgick till 4 348,5 (4 357,1) Mkr. Den totala avkastningen på koncernens placeringstillgångar uppgick till -30,0 (252,1) Mkr. Vi har genom aktiva åtgärder sänkt risken i vår placeringsportfölj vilket medfört realisationsvinster. Dessa realisationsvinster har avsatts till återbäring och kommer att utbetalas till våra kunder under 2012. Bolagets svenska aktiefonder hade under året en totalavkastning på -15,9 (12,0) %. Avkastningen på bolagets utländska aktiefonder uppgick till -8,8 (1,1) %, medan bolagets alternativa placeringar avkastade -7,1 (7,1) %. Den räntebärande portföljen gav en avkastning på 6,0 (1,2) % och bolagets strategiska placeringar (fastigheter och aktier i LFAB) avkastade 4,0 (3,8) %. Den totala kapitalavkastningen på hela portföljen uppgick till -0,9 (6,1) % och direktavkastningen var 1,7 (1,3) %.» 22 Dalarnas försäkringsbolag Dalarnas försäkringsbolag 23

heten 1,0 (1,3) Mkr och bankverksamheten 1,0 ( -11,7) Mkr. Anledningen till det klart förbättrade resultatet på bankverksamheten är en förbättrad marginal på inlåningsvolymerna, men även en ökning av totalvolymerna. Bankvolymerna ökade med 1 152 Mkr till en total volym på 8 995 (7 843) Mkr medan det totala försäkringskapitalet på liv minskat med 20 Mkr till 5 676 (5 696) Mkr. Liv- och bankverksamheterna redovisas som övriga intäkter och kostnader i resultaträkningen under rubriken Resultat förmedlad affär. Resultat s resultat före skatt uppgick till -185,2 (132,1) Mkr och efter skatt till -94,4 (106,7) Mkr. Skatt på årets resultat uppgick till + 90,8 (-25,4) Mkr och består av aktuell skatt på -0,3 Mkr och uppskjuten skatt på 91,1 Mkr. Det kraftigt försämrade resultatet beror på ett sämre resultat på kapitalförvaltningen -30,0 (252,0) Mkr (före överförd kalkylränta till försäkringsrörelsen) och en större avsättning till återbäring -177,0 (-92,6) Mkr som ett resultat av stora realiserade vinster i vår kapitalförvaltning. Resultatutvecklingen i övrigt samt ekonomisk ställning framgår av femårsöversikten längre fram i årsredovisningen. VÄSENTLIGA RISKER OCH OSÄKERHETSFAKTORER Försäkringsrisker Bolagets riskportfölj i direkt affär bedöms vara väl balanserad. Den genomsnittliga skadeprocenten f.e.r på 70,8 (70,8) % under senaste 5-årsperioden återspeglar försäkringsrisken. För att begränsa riskerna i försäkringsrörelsen tecknar bolaget återförsäkring. Återförsäkringsskyddet beskrivs mer ingående i not 2. Den mottagna affären innehåller huvudsakligen svensk affär. Premieinkomsten uppgick under verksamhetsåret till 152,4 (157,7) Mkr eller 13,1 (13,8) % av premieinkomsten i direkt försäkring. Största risken i mottagen affär bedöms vara den i affären ingående Nordiska Kärnförsäkringspoolen. Maximal ansvarighet per skadehändelse i Nordiska Kärnförsäkringspoolen uppgår för bolagets del till 2,5 Milj Euro. I vår kapitalförvaltning har vi identifierat placeringsrisker bestående av kursrisk, valutarisk, fastighetsrisk samt ränterisk. I not 2 lämnas en mer ingående redogörelse över bolagets risker och riskhantering. Dotterföretag Dalarnas Försäkringsbolag har ett dotterföretag enligt not 15, Dalarnas Försäkringsbolags Förvaltnings AB. Dalarnas Försäkringsbolags Förvaltnings AB äger tillsammans med ytterligare 20 länsbolagsanknutna dotterföretag Humlegården Holding AB 1, Humlegården Holding AB 2 och Humlegården Holding AB 3. Dalarnas Försäkringsbolags Förvaltningsaktiebolags ägarandel i de tre Humlegårdsbolagen uppgår till 11,1 % av varje bolag. INFORMATION OM ICKE-FINANSIELLA RESULTATINDIKATORER Miljöpolicy och miljöarbetet 2011 Miljöarbetet i Dalarnas Försäkringsbolag och i Länsförsäkringsgruppen har fortsatt att utvecklas under 2011. Miljöarbetet inom Dalarnas Försäkringsbolag baseras på en miljöpolicy som under året har uppdaterats. Policyn innebär bland annat att miljöhänsyn ska tas i beslut som fattas och handlingar som utförs, så att miljöpåverkan minskas. Vidare poängterar miljöpolicyn vikten av kompetensutveckling och av att påverka kunder och leverantörer i miljöfrågor. Enligt policyn ska också bolaget arbeta skadeförebyggande för att minska risken för skador som ger upphov till avfall och förorsakar utsläpp i luft och vatten. Under året marknadsfördes för femte året Återvinningsförsäkring för lantbruk. Återvinningsförsäkringen täcker kostnader för transport och återvinning av skrot och miljöfarligt avfall från lantbruken och innebär att Länsförsäkringsgruppen tar konkret miljöansvar på marknaden och bidrar till att hålla lantbruket rent. Utbildningen Säker gård, som riktar sig till lantbruksnäringen, genomfördes under året. Utbildningen tar bland annat upp hur man höjer gårdens elsäkerhet samt miljöhusesyn. I våra lokaler finns certifikatet för ISO 14001 uppsatt för att både internt och externt tydliggöra att bolaget är miljöcertifierat. Personalfrågor Bolaget har goda hälsotal. Bolaget arbetar systematiskt med medarbetarna, i syfte att upprätthålla och förbättra medarbetarnas hälsoläge och välbefinnande. Bolaget följer upp varje fall kontinuerligt och hjälper till med rehabilitering. Bolaget har en väl fungerande arbetsmiljökommitté som eftersträvar att skapa en god arbetsmiljö för bolagets medarbetare genom ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Många medarbetare nyttjar friskvården med bidrag från företaget. Som ett tjänsteföretag i en dynamisk marknad erfordras en kontinuerlig grund- och vidareutbildning. Detta sker Mkr 200 160 120 80 40 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Diagrammet visar driftskostnader för egen räkning för åren 2005-2011. % 20 16 12 8 4 0 bland annat genom LF-skolan som är ett samarbete med övriga LF-bolag. Bolaget har en omfattande utbildningsplanering. För att ytterligare stärka bolagets position som attraktiv arbetsgivare har bolaget under året fokuserat på sambandet mellan varumärke och arbetsgivare. Under året har vi medverkat vid arbetsmarknadsdagar vid Högskolan Dalarna och erbjudit praktikplatser. Under året har alla 17 nya medarbetare genomgått vår introduktionsutbildning som bland annat tar upp värderingar, arbetssätt och affärsmöjligheter. Etiska riktlinjer Försäkring innebär att vi har ett gemensamt ansvar för människors trygghet. Vår omfattande försäkrings- och finansverksamhet medför att våra kunder skall känna förtroende och tillit till hur bolaget och dess personal hanterar och förvaltar varje enskild persons eller företags särskilda försäkringsbehov. De skall dessutom känna förtroende för att den information som lämnas av dem stannar hos oss och inte riskerar att spridas. Styrelsen för Dalarnas Försäkringsbolag har fastställt etiska riktlinjer som varje medarbetare skall ta del av och verka efter. I samband med anställning sker en grundlig genomgång av de etiska % 350 320 290 260 230 200 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Diagrammet visar konsolideringsgraden för åren 2005-2011. riktlinjerna. Genomgången avslutas med att den enskilde medarbetaren får underteckna en förbindelse där man vitsordar att man tagit del av de etiska riktlinjerna och förbinder sig att följa desamma. VÄSENTLIGA HÄNDELSER Mkr 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Beskattat eget kapital Uppskjuten skatteskuld Diagrammet visar konsolideringskapital i miljoner kronor för åren 2005-2011. Under året Årets inledning präglades av vinterns kyla och snö, vilket ledde till många läckageskador på byggnader till följd av frysning, och ett flertal bränder. Den ihållande vintern bidrog även till att många motorfordonsskador inträffade. Glädjande är då att trenden med färre skadade personer i trafiken håller i sig. Några av de större skadehändelserna under året var en brand i en kommersiell fastighet, en brand på ett energiverk och mellan jul och nyår drog stormen Dagmar fram över Dalarna och orsakade ca 700 skador. Årets summering av de totala skadekostnaderna ger ett utfall som är bättre än budgeterat. Trots hård konkurrens inom företagsförsäkring har vi under året lyckats öka vår premievolym med 5,8 Mkr och antalet försäkringar med 194 st. Inom privatmarknaden är konkurrensen på hem/ villaförsäkring fortfarande påtaglig. Hårdaste konkurrenter är de stora affärsbankerna. Under året har vi dock bara tappat 196 försäkringar, men premievolymen har ökat med 12,6 Mkr som en följd av utökat åtagande, Allrisk byggnad och indexjusteringar. Inom olycksfallsförsäkring fortsätter tillväxten och under 2011 ökade premievolymen med 1,0 Mkr och antalet försäkringar med 1 430 st. Inom motorförsäkringar fortsätter ökningen inom privatmarknaden. Totalt har antalet privatmotorförsäkringar ökat med 3 043 st och premievolymen med 7,5 Mkr. Då det varit ett oroligt år på finansmarknaderna runt om i världen har bolaget aktivt minskat risken i placeringsportföljen. Detta har resulterat i stora realiserade vinster som styrelsen beslutat kommer att utbetalas till bolagets ägare (försäkringstagarna) i form av en 20-procentig återbäring på erlagd premie. Under året har arbetet med att anpassa oss till regelverket Solvens II fortsatt. Solvens II är ett EU-regelverk som syftar till ökad transparens och ökad säkerhet. Det är ett stort och kostsamt projekt som enligt planerna skall gälla fullt ut från 2014. Mycket arbete har lagts ned på att tolka innebörden av regelverket. Efter att ha identifierat förväntade gap mellan nuvarande och kommande krav sattes en tidplan upp, vilken har följts under året. Mkr 740 704 668 632 596 % 76,0 72,4 68,8 65,2 61,6 560 58,0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Diagrammet visar skadekostnader för egen räkning för åren 2005-2011.» 24 Dalarnas försäkringsbolag Dalarnas försäkringsbolag 25

Femårsöversikt Bland annat har det säkerställts att bolaget följer kommande regler avseende intern styrning och kontroll, att vi har ett tillräckligt väldokumenterat företagsstyrningssystem och att bolaget är bemannat på ett korrekt sätt med hänsyn till regelverkets krav på vissa nyckelfunktioner. En process för egen risk och solvensanalys (ERSA) finns nu också på plats. ERSA kan sägas motsvara hjärtat i regelverket och har därför prioriterats i förberedelsearbetet. Offensiva satsningar Arbetet med att etablera en bank för småföretag har fortsatt under året och utvecklingen går stadigt framåt. Efterfrågan är stor från våra försäkringskunder att även få bli kunder i vår bank. För att långsiktigt säkerställa kompetensen inom bank har under året ett nytt Affärsområde Bank skapats med en erfaren bankman som chef. Inom affärsområde privat har under året genomförts en omorganisation. Genom att skapa en enhet som på ett mera effektivt sätt hanterar försäljning och service via telefon skapar vi samtidigt tydligare rådgivningskontor för ökat fokus på bank och det personliga rådgivningsmötet. Återbäring Styrelsen har beslutat om en utbetalning av återbäring på 20 % av sakpremievolymen under 2012, vilket motsvarar ca 200 Mkr. Efter verksamhetsårets utgång Inga större skadehändelser har inträffat efter verksamhetsårets slut. Inom sakförsäkring har vi tappat 7 Mkr i premievolym då Svevia och Infranord valde att lämna oss som försäkringsgivare den 1 januari. Vårt övergripande mål är att, utifrån ambitionen att behålla och utveckla vår stora sakaffär, aktivt satsa på vårt stora tillväxtmål som är en fortsatt kraftig volymökning inom bank. En volymökning säkerställer en långsiktig god lönsamhet i bankaffären. FÖRVÄNTAD UTVECKLING 2012 Även 2012 förväntas präglas av den oro som vi sett på de finansiella marknaderna under senare delen av 2011. Många europeiska länder brottas med stora statsfinansiella problem som på något vis måste åtgärdas. Stora försök görs inom EU att med olika stödåtgärder minska riskerna för en kollaps i Euro-samarbetet. Sverige står starkt men vi är en liten ekonomi med stort beroende av vår export till utlandet och om efterfrågan minskar ökar risken för en lågkonjunktur med bland annat ökad arbetslöshet. Detta i sin tur riskerar att påverka investeringsviljan hos både företagare och privatpersoner. Våra marknader kommer även fortsättningsvis att präglas av stark konkurrens där alla aktörer, försäkringsbolag såväl som banker, erbjuder helhetslösningar till kunderna. Avgörande för att nå framgång kommer att mätas i hur många kundmöten med god kvalitet vi kommer att kunna genomföra. Vår ambition är att under året konsolidera oss och arbeta med att höja kvaliteten och höja effektiviteten i vår kundbearbetning. Vi kommer att satsa på utbildning och kompetenshöjande insatser i ett brett perspektiv. Vår satsning på företagsbank fortsätter. Vi driver den utvecklingen med stort fokus på att bygga upp en kundstock där kvalitet går före stora volymer Vår fastighetsförmedling växer ytterligare när vi i februari öppnar vår sjätte butik, nu i Leksand. Länsförsäkringar Fastighetsförmedling har tagit en rejäl bit av marknaden och är idag den tredje största kedjan och den i särklass snabbast växande. Vi öppnar även för möjligheten att förmedla boendelantbruk. Vårt övergripande mål är att utifrån vår position på sakmarknaden fortsätta växa på bank och pensionssparande. Nya EU-regler, Solvens II, kommer att träda ikraft från 1 januari 2014. Under 2012 kommer arbetet utifrån uppsatt tidsplan att fortsätta. Ännu är alla regler inte fastlagda men vi vet att det kommer att innebära stora förändringar i krav på stabilitet och säkerhet hos aktörer inom vår bransch. Framöver kommer fokus att ligga på att fortsätta anpassningen till regelverket avseende intern styrning och kontroll, företagsstyrningssystem samt riskhantering. Egen risk- och solvensanalys kommer att genomföras för att säkerställa att rutinen är väl inarbetad när kravet väl börjar gälla. Vidare kommer vi att finjustera automatiken i flödet av information för rapportering till tillsynsmyndigheten. För att förstärka kundvården inom företagssidan så kommer bolaget under 2012 att ersätta de rena provisionsersättningarna för nyförsäljning inom både livoch sakförsäkring med fasta löner. Den 1 februari skedde ett byte på vd-posten i bolaget då Anders Stigers efter 30 år i bolaget, varav 15 år som vd, gick i pension och lämnade över till Anders Grånäs. - Dalarnas Försäkrings bolag - består av moderbolaget Dalarnas Försäkringsbolag (583201-4905) och dotterföretaget Dalarnas Försäkringsbolags Förvaltningsaktiebolag (556683-6044). Koncernredovisningen är upprättad enligt förvärvsmetoden. s fria kapital inklusive årets resultat uppgår till 1 397,5 (1 504,3) Mkr. Vinstdisposition, moderbolaget Till bolagsstämmans förfogande står: balanserad vinst 1 413 974 006 årets resultat -133 181 735 1 280 792 271 Styrelsen och verkställande direktören föreslår att kronor 1 280 792 271 överförs i ny räkning. 2009 2008 2007 Resultat (Belopp i Tkr) Premieintäkter f e r 975 313 968 821 965 148 947 924 924 116 Kapitalavkastning i försäkringsrörelsen 42 746 28 359 22 100 45 800 39 300 Övriga tekniska intäkter - - 34 439 - - Försäkringsersättningar f e r -714 968-728 161-623 557-701 884-618 572 Driftskostnader f e r -154 077-177 419-184 716-166 330-171 125 Tekniskt resultat i försäkringsrörelsen före återbäring och rabatter 149 015 91 600 213 415 125 510 173 719 Återbäring -177 000-92 577-149 116 4 073-138 854 Helkundsrabatt -50 429-42 794-35 951-31 583-30 488 Delägarrabatt -34 564-40 739-40 413-40 458-36 015 Övriga rabatter -3 633-1 874-3 094-4 751 - Tekniskt resultat i försäkringsrörelsen efter återbäring och rabatter -116 611-86 384-15 160 52 791-31 638 Finansrörelsens resultat -72 301 227 174 518 766-799 686 244 740 Övriga intäkter och kostnader 3 677-8 737 339 5 407 8 302 Resultat före dispositioner och skatt -185 235 132 053 503 945-741 488 221 404 Årets resultat -94 438 106 681 369 006-512 962 158 074 EKONOMISK STÄLLNING Placeringstillgångar, verkligt värde 4 121 326 4 159 994 3 698 514 3 117 213 3 939 049 Premieinkomst f e r 986 283 964 887 964 287 957 090 936 949 Försäkringstekniska avsättningar, före avgiven återförsäkring 2 265 679 1 996 870 2 003 390 2 102 235 2 409 803 Konsolideringskapital Beskattat eget kapital 2 253 485 2 345 662 2 236 245 1 877 242 2 390 204 Uppskjuten skatt 414 608 504 874 478 561 347 195 585 499 Konsolideringskapital 2 668 093 2 850 536 2 714 806 2 224 437 2 975 703 Kapitalbas * 2 592 775 2 794 315 2 482 247 2 026 051 2 552 702 Erforderlig solvensmarginal * 189 131 188 438 157 826 150 943 159 783 NYCKELTAL Försäkringsrörelsen Skadeprocent f e r * 73,3% 75,2% 64,6% 74,0% 66,9% Driftskostnadsprocent f e r * 14,7% 18,3% 19,2% 17,5% 18,5% Totalkostnadsprocent f e r 88,0% 93,5% 83,8% 91,6% 85,4% Kapitalförvaltningen Direktavkastning 1,7% 1,3% 1,0% -3,2% 3,2% Totalavkastning -0,9% 6,1% 13,8% -18,8% 6,6% Konsolideringsgrad (%) 271 295 282 232 318 * avser moderbolaget 26 Dalarnas försäkringsbolag Dalarnas försäkringsbolag 27

Resultaträkning för koncernen Resultaträkning för moderbolaget Rapport över finansiell ställning för koncernen FÖRSÄKRINGSRÖRELSEN (Belopp i Tkr) NOT Premieintäkter före avgiven återförsäkring 3 1 150 544 1 144 257 Premier för avgiven återförsäkring -175 230-175 436 Premieintäkter efter avgiven återförsäkring 975 313 968 821 Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen 4 42 746 28 359 Försäkringsersättningar f. avgiven återförsäkring 5-813 654-826 172 Återförsäkrares andel av försäkringsersättningar 5 98 686 98 011 Försäkringsersättningar efter avgiven återförsäkring -714 968-728 161 Driftskostnader 6-154 077-177 419 Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat före återbäring och rabatter 149 015 91 600 Återbäring och rabatter -265 625-177 984 Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat före återbäring och rabatter -116 611-86 384 Kapitalavkastning 7-10 -29 555 255 533 Kapitalavk. överförd till skadeförsäkringsrörelsen 4-42 746-28 359 Resultat kapitalavkastning -72 301 227 174 Övriga intäkter 6 92 025 75 257 Övriga kostnader 6-88 348-83 994 Resultat förmedlad affär 3 677-8 737 Resultat före skatt -185 235 132 053 Skatt på årets resultat 11 90 798-25 372 Årets resultat -94 437 106 681 Rapport över totalresultat för koncernen (Belopp i Tkr) Årets resultat -94 437 106 681 Övrigt totalresultat Aktuariella vinster och förluster 3 067 3 571 Skatt hänförlig till komponenter avseende övrigt totalresultat -807-939 Summa övrigt totalresultat för året, netto efter skatt 2 260 2 632 Årets totalresultat -92 177 109 313 Teknisk redovisning (Belopp i Tkr) NOT Premieintäkter före avgiven återförsäkring 3 1 150 544 1 144 257 Premier för avgiven återförsäkring -175 230-175 436 Premieintäkter efter avgiven återförsäkring 975 313 968 821 Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen 4 42 746 28 359 Försäkringsersättningar f. avgiven återförsäkring 5-813 654-826 172 Återförsäkrares andel av försäkringsersättningar 5 98 686 98 011 Försäkringsersättningar efter avgiven återförsäkring -714 968-728 161 Driftskostnader 6-143 349-177 230 Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat före återbäring och rabatter 159 743 91 789 Återbäring och rabatter -265 625-177 984 Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat efter återbäring och rabatter -105 883-86 195 Icke-teknisk redovisning Kapitalavkastning intäkter 7, 10 493 022 273 169 Kapitalavkastning kostnader 8,10-292 943-64 799 Orealiserade vinster på placeringstillgångar 9,10 152 320 164 692 Orealiserade förluster på placeringstillgångar 9,10-385 383-120 954 Kapitalavk. överförd till skadeförsäkringsrörelsen 4-42 746-28 359 Kapitalavkastning -75 731 223 750 Övriga intäkter 6 92 025 75 257 Övriga kostnader 6-88 348-83 994 Resultat förmedlad affär 3 677-8 737 Icke-tekniskt resultat -72 054 215 013 Resultat före bokslutsdispoitioner och skatt -177 936 128 818 Bokslutsdispositioner Förändring säkerhetsreserv -19 509-67 865 Förändring övriga bokslutsdispositioner -337 - Resultat före skatt -197 782 60 953 Skatt på årets resultat 11 64 601-6 672 Årets resultat -133 181 54 281 Rapport över totalresultat för moderbolaget (Belopp i Tkr) TILLGÅNGAR (Belopp i Tkr) NOT 2011-12-31 2010-12-31 Immateriella tillgångar 12 14 894 21 915 Materiella tillgångar Rörelsefastigheter 13 118 100 115 800 Inventarier 14 12 648 11 156 S:a materiella tillgångar 130 748 126 956 Aktier och andelar 16,19 2 594 744 2 764 570 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 17,19 1 402 141 1 267 263 Derivat 18,19 1 232 6 704 Depåer hos företag som avgivit återförsäkring 5 109 5 658 Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar 20,26 336 967 310 219 Aktuell skattefordran 53 706 53 069 Övriga fordringar 22 377 171 337 739 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 33 379 17 659 Likvida medel 24 227 190 197 098 S:A TILLGÅNGAR 5 177 281 5 108 849 Eget kapital, avsättningar och skulder Balanserade vinstmedel inkl periodens resultat 2 253 485 2 345 662 S:a eget kapital 25 2 253 485 2 345 662 Försäkringstekniska avsätttningar 26-28 2 265 679 1 996 870 Uppskjuten skatteskuld 11 414 608 504 874 Övriga avsättningar 29,30 24 078 29 463 Derivat 18,19 1 654 - Övriga skulder 19,31 101 109 112 851 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 32 116 668 119 130 S:a eget kapital, avsättningar och skulder 5 177 281 5 108 849 POSTER INOM LINJEN Panter för egna skulder Registerförda tillgångar (f e r) avseende försäkringstekniska skulder 1 928 713 1 686 651 Ansvarsförbindelser Borgensåtaganden, övriga 871 1 080 Årets resultat -133 181 54 281 Övrigt totalresultat - - Årets totalresultat -133 181 54 281 28 Dalarnas försäkringsbolag Dalarnas försäkringsbolag 29

Balansräkning för moderbolaget Rapport över förändring i eget kapital TILLGÅNGAR (Belopp i Tkr) NOT Placeringstillgångar Byggnader och mark 13 118 100 115 800 Aktier och andelar i koncernföretag 15 473 443 438 332 Aktier och andelar 16,19 2 121 301 2 326 238 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 17,19 1 487 557 1 352 678 Derivat 18,19 1 232 6 704 Depåer hos företag som avgivit återförsäkring 5 109 5 658 S:a placeringstillgångar 4 206 742 4 245 410 Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar 20,27 336 967 310 219 Fordringar Fordringar avseende direkt försäkring 21 259 683 235 834 Fordringar avseende återförsäkring 49 030 38 627 Aktuell skattefordran 53 708 53 070 Övriga fordringar 68 458 63 278 S:a fordringar 430 879 390 809 Andra tillgångar Materiella tillgångar 14 12 648 11 156 Kassa och bank 24 226 718 196 633 S:a andra tillgångar 239 366 207 789 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Upplupna ränte- och hyresintäkter 18 454 444 Förutbetalda anskaffningskostnader 23 8 181 8 262 Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 6 744 8 954 S:a förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 33 379 17 659 S:A TILLGÅNGAR 5 247 333 5 171 886 Eget kapital, avsättningar och skulder NOT Eget kapital 25 Bundet eget kapital Reservfond 107 907 107 907 Uppskrivningsfond 140 345 140 345 Fritt eget kapital Balanserad vinst 1 413 974 1 359 693 Årets resultat -133 182 54 281 S:a eget kapital 1 529 045 1 662 226 Obeskattade reserver Säkerhetsreserv 1 057 141 1 037 632 Utjämningfond 24 864 24 864 Ack. avskrivningar utöver plan 941 604 S:a obeskattade reserver 1 082 946 1 063 100 Försäkringstekniska avsätttningar Avsättningar för ej intjänade premier och kvardröjande risker 26 415 506 399 597 Avsättning för oreglerade skador 27 1 572 267 1 496 273 Avsättning för återbäring och rabatter 28 277 906 101 000 S:a försäkringstekniska avsättningar 2 265 679 1 996 870 Andra avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 29 21 956 23 666 Avsättning för skatter 11 125 814 190 688 Övriga avsättningar 30 2 462 3 355 S:a avsättningar för andra risker och kostnader 150 232 217 709 Skulder Skulder avseende återförsäkring 28 217 27 881 Derivat 18,19 1 654 - Övriga skulder 19,31 72 891 84 970 S:a skulder 102 763 112 851 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 32 116 668 119 130 S:A EGET KAPITAL, AVSättningar OCH SKULDER 5 247 333 5 171 886 (Belopp i Mkr) Balanserade vinstmedel Årets resultat Totalt eget kapital Ingående eget kapital 2010-01-01 1 867 239 369 006 2 236 245 Förskjutningspost IAS 19 104-104 Omföring av föregående års resultat 369 006-369 006 - Årets totalresultat Årets resultat - 106 681 106 681 Årets övriga totalresultat 2 632-2 632 S:a årets totalresultat 2 632 106 681 109 313 Utgående eget kapital 2010-12-31 2 238 981 106 681 2 345 662 Ingående eget kapital 2011-01-01 2 238 981 106 681 2 345 662 Omföring av föregående års resultat 106 681-106 681 - Årets totalresultat Årets resultat - -94 437-94 437 Årets övriga totalresultat 2 260-2 260 S:a årets totalresultat 2 260-94 437-92 177 Utgående eget kapital 2011-12-31 2 347 922-94 437 2 253 485 Av det totala egna kapitalet är 856 (841) Mkr bundet eget kapital Bundet eget kapital Fritt eget kapital Totalt Reserv- Uppskriv- Balanserat Årets fond ningsfond resultat resultat Ingående eget kapital 2010-01-01 107 907 140 345 985 378 374 316 1 607 946 Omföring av föregående års resultat - - 374 316-374 316 - Årets totalresultat Årets resultat - - - 54 281 54 281 Årets övriga totalresultat - - - - - S:a årets totalresultat - - - 54 281 54 281 Utgående eget kapital 2010-12-31 107 907 140 345 1 359 693 54 281 1 662 226 POSTER INOM LINJEN Panter för egna skulder Registerförda tillgångar (f e r) avseende försäkringstekniska skulder 1 928 713 1 686 651 Ingående eget kapital 2011-01-01 107 907 140 345 1 359 693 54 281 1 662 226 Omföring av föregående års resultat - - 54 281-54 281 - Ansvarsförbindelser Borgensåtaganden, övriga 871 1 080 Årets totalresultat Årets resultat - - - -133 181-133 181 Årets övriga totalresultat - - - - - S:a årets totalresultat - - - -133 181-133 181 Utgående eget kapital 2011-12-31 107 907 140 345 1 413 974-133 181 1 529 045 30 Dalarnas försäkringsbolag Dalarnas försäkringsbolag 31

Rapport över kassaflöden (Belopp i Tkr) NOT Den löpande verksamheten Resultat före bokslutsdispositioner och skatt -185 235 132 053-177 937 128 818 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet 37 332 559-202 187 325 255-201 264 Betald skatt -912-1 930-912 -1 930 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i tillgångar och skulder 146 413-72 064 146 406-74 376 Förändringar i övriga rörelsefordringar -54 684 14 500-54 684 14 500 Förändringar i övriga rörelseskulder -7 078 3 083-7 078 3 083 Kassaflöde från den löpande verksamheten 84 651-54 481 84 644-56 793 Investeringsverksamheten Nettoinvestering i immateriella tillgångar - -2 309 - - Nettoinvestering i materiella tillgångar -2 758-792 -2 758-792 Köp av finansiella placeringstillgångar -3 936 636-1 481 016-3 936 636-1 481 016 Försäljning av finansiella placeringstillgångar 3 884 834 1 233 480 3 884 834 1 233 480 Resultatanalys Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat (Belopp i Tkr) Direkt försäkring i Sverige NOT Totalt Hem Företag Sjuk Motorfordon Summa direkt Mottagen 2011 Villa Fastighet och Kasko Trafik försäkring i återför- Fritidshus Lantbruk olycksfall Sverige säkring Premieintäkt f e r A 975 313 217 668 175 904 22 810 206 901 191 211 814 493 160 821 Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen 42 746 6 027 6 011 5 846 4 004 20 857 42 746 - Försäkringsersättningar f e r B -714 968-184 309-106 049-22 133-155 959-128 675-597 125-117 843 Driftskostnad f e r -143 349-18 117-34 045-3 267-31 616-31 193-118 238-25 112 Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat före återbäring och rabatter 159 743 21 269 41 821 3 257 23 329 52 200 141 876 17 866 Återbäring -177 000-48 695-48 562-4 445-37 542-37 756-177 000 - Helkundsrabatt -50 429-43 514-6 916 - - - -50 429 - Delägarrabatt -34 564 - -34 564 - - - -34 564 - Övriga rabatter -3 633 - -3 632 - - - -3 633 - Kassaflöde från investeringsverksamheten -54 560-250 637-54 560-248 328 Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat efter återbäring och rabatter -105 883-70 939-51 853-1 188-14 213 14 444-123 749 17 866 Finansieringsverksamheten - - - - Kassaflöde från finansieringsverksamheten - - - - Årets kassaflöde 30 092-305 118 30 085-305 121 Likvida medel/kassa och bank vid årets början 197 098 502 216 196 633 501 754 Likvida medel/kassa och bank vid årets slut 24 227 190 197 098 226 718 196 633 Avvecklingsresultat f e r Avvecklingsresultat, brutto 37 450 7 753 15 124 12 717 4 932-3 341 37 187 264 Återförsäkrares andel -7 755 275 143-6 416 498-2 256-7 755 - Avvecklingsresultat f e r 29 695 8 028 15 268 6 301 5 430-5 596 29 431 264 Försäkringstekniska avsättningar, före avgiven återförsäkring Avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker -415 506-113 453-91 999-14 078-95 111-97 340-411 981-3 525 Avsättning för oreglerade skador -1 572 267-150 705-193 220-219 560-38 618-568 425-1 170 529-401 738 Avsättning för återbäring -277 906-76 100-76 910-6 756-58 783-59 357-277 906 - Summa försäkringstekniska avsättningar, före avgiven återförsäkring -2 265 679-340 258-362 129-240 394-192 512-725 122-1 860 416-405 264 Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar Avsättning för oreglerade skador 336 967 31 823 49 721 79 525 624 175 274 336 967 - NOTER TILL RESULTATANALYS NOT A Premieintäkt f e r 975 313 217 668 175 904 22 810 206 901 191 211 814 493 160 821 Premieinkomst före avgiven återförsäkring 1 161 513 278 812 273 619 25 291 217 198 214 194 1 009 113 152 399 Premier för avgiven återförsäkring -175 230-54 617-95 640-2 044-3 024-19 906-175 230 - Förändring i Avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker -10 969-6 527-2 075-437 -7 274-3 077-19 390 8 421 NOT B Försäkringsersättningar f e r -714 968-184 309-106 049-22 133-155 959-128 675-597 125-117 843 Utbetalda försäkringsersättningar -665 721-197 300-106 199-15 753-158 994-93 386-571 632-94 089 Före avgiven återförsäkring -674 911-211 236-127 376-17 809-145 474-78 927-580 822-94 089 Återförsäkrares andel 71 938 33 271 34 155 3 911 602-71 938 - Skaderegleringskostnader -62 749-19 334-12 977-1 855-14 122-14 460-62 749 - Förändring i Avsättning för oreglerade skador f e r -49 246 12 991 149-6 380 3 035-35 289-25 493-23 753 Före avgiven återförsäkring -75 994 7 355-10 426 1 199 3 138-53 507-52 241-23 753 Återförsäkrares andel 26 748 5 636 10 575-7 578-104 18 219 26 748-32 Dalarnas försäkringsbolag Dalarnas försäkringsbolag 33

Noter Noter till finansiella rapporter Om inget annat anges, avser uppgifterna i notförteckningen både koncernen och moderbolaget. Samtliga beloppsuppgifter anges i Tkr, om inte annat anges. Not 1 REDOVISNINGS principer Årsredovisningen avges per 31 december 2011 och avser Dalarnas Försäkringsbolag som är ett ömsesidigt försäkringsbolag med säte i Falun. Adressen till huvudkontoret är Slaggatan 9, Falun och organisationsnumret är 583201-4905. I denna not beskrivs inledningsvis koncernens redovisningsprinciper. tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen, med de avvikelser som anges i avsnittet s redovisningsprinciper. Överensstämmelse med normgivning och lag Dalarnas Försäkringsbolag upprättar från och med 2010 Koncernredovisning i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningar av dessa utgivna av International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC), sådana se antagits av EU. Därutöver tillämpas Lag (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag, Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd FFFS 2008:26 inklusive ändringsföreskrifter i tillämpliga delar. följer Rådet för finansiell rapporterings rekommendationer RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner. tillämpar Lag (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag, Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd FFFS 2008:26 inklusive ändringsföreskrifter i tilllämpliga delar samt RFR 2: Redovisning för juridiska personer. I övrigt följer moderbolaget samma principer som för koncernen utom det som framgår i s redovisningsprinciper. De avvikelser som förekommer mellan moderbolaget och koncernens principer föranleds av begränsningar i möjligheterna att tillämpa IFRS i moderbolaget till följd av årsredovisningslagen och tryggandelagen samt i vissa fall av skatteskäl. Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Upprättande av redovisning i enlighet med IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av intäkter, kostnader, tillgångar, skulder och eventualförpliktelser. Dessa uppskattningar och bedömningar, som görs av ledningen, är baserade på historiska erfarenheter och grundar sig på den bästa information som fanns tillgänglig på balansdagen. Det verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antagandena ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om den endast påverkar denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Bedömningar och uppskattningar som ligger till grund för redovisning och värdering av försäkringstekniska avsättningar har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna. Värderingen av avsättningarna behandlas i nedanstående avsnitt om redovisning av försäkringsavtal samt i not 2, där upplysningar om risker i verksamheten lämnas. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen 2012-02-23. Resultaträkning och rapport över finansiell ställning blir föremål för fastställelse på årsstämman 2012-03-29. Beslutade men ännu inte tillämpade standarder Vid upprättandet av redovisningen per 31 december 2011 finns det standarder och tolkningar som publicerats men ännu inte trätt i kraft. Nedan följer en preliminär bedömning av den påverkan som införandet av dessa standarder och uttalanden kan få på Dalarnas Försäkringsbolags finansiella rapporter. IFRS 9 Financial Instruments avses ersätta IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering senast från och med 2015. IASB har publicerat de två första av minst tre delar som tillsammans kommer att utgöra IFRS 9. Den första delen behandlar klassificering och värdering av finansiella tillgångar. I november 2010 publicerade IASB de delar av IFRS 9 som berör klassificering och värdering av finansiella skulder. Merparten överensstämmer med de tidigare reglerna i IAS 39 förutom vad avser finansiella skulder som frivilligt värderas till verkligt värde enligt den så kallade Fair Value Option. För dessa skulder ska värdeförändringen delas upp på förändringar som är hänförliga till egen kreditvärdighet respektive på förändringar i referensränta. De kategorier för finansiella tillgångar som finns i IAS 39 ersätts av två kategorier, där värdering sker till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde används för instrument som innehas i en affärsmodell vars mål är att erhålla de kontraktuella kassaflödena. Dessa ska utgöra betalningar av kapitalbelopp och ränta på kapitalbeloppet vid specificerade datum. Övriga finansiella tillgångar redovisas till verkligt värde och möjligheten att tillämpa Fair Value Option som i IAS 39 behålls. Förändringar i verkligt värde ska redovisas i resultatet, med undantag för värdeförändringar på egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och för vilka initialt val görs att redovisa värdeförändringar i övrigt totalresultat. Värdeförändringar på derivat i säkringsredovisning påverkas inte av denna del av IFRS 9, utan redovisas tillsvidare i enlighet med IAS 39. Standarden kan komma att påverka koncernens kategori finansiella tillgångar som kan säljas som inte kan fortsätta att redovisas i övrigt totalresultat när IFRS 9 ska tillämpas. Likaså måste onoterade aktier som idag redovisas till anskaffningsvärde värderas till verkligt värde enligt IFRS 9. Finansiella skulder värderade till verkligt värde ska enligt IFRS 9 redovisas i övrigt totalresultat. Eftersom koncernen inte har några skulder värderade till verkligt värde kommer den förändringen inte att få någon effekt på rapporteringen. Beslut angående omklassificering kommer inte att tas förrän de nya reglerna fastställts. Först då kan effekterna beräknas. IFRS 13 Fair Value Measurement är en ny enhetlig standard för mätning av verkligt värde samt förbättrade upplysningskrav. Standarden skall enligt IASB tillämpas framåtriktat på räkenskapsår som inleds 1 januari 2013 eller senare. Dalarnas Försäkringsbolag har ännu inte gjort någon utvärdering om IFRS 13 kommer att medföra någon förändring i de metoder som tilllämpas idag för värdering till verkligt värde. Valuta s funktionella valuta är svenska kronor som även utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och för koncernen. Funktionell valuta är valutan i de primära ekonomiska miljöer bolagen bedriver sin verksamhet. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Resultatredovisning Resultatet redovisas i två huvuddelar: Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat samt ett icke-tekniskt resultat, som omfattar den del av kapitalavkastningen som återstår efter överförd avkastning till försäkringsrörelsen. Kapitalavkastningen inkluderar orealiserade värdeförändringar. Orealiserade värdeförändringar med avdrag för uppskjuten skatt redovisas inom Eget fritt kapital under rubriken Balanserade vinstmedel. Den överförda kapitalavkastningen har beräknats på halva premieintäkten f.e.r samt på medelvärdet av in- och utgående avsättningar för oreglerade skador f.e.r under året. Använd räntesats, för 2011, utgörs av statsskuldväxelräntan för ett 90-dagarsinstrument (genomsnitt för 2011). Konsolideringsprinciper Dotterföretag Dotterföretag är företag som står under ett bestämmande inflytande från moderbolaget. Bestämmande inflytande innebär direkt eller indirekt en rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Vid bedömningen om ett bestämmande inflytande föreligger, beaktas potentiella röstberättigande aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras. Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden. Dotterföretags finansiella rapporter tas in i koncernredovisningen från och med förvärvstidpunkten till det datum då det bestämmande inflytandet upphör. Transaktioner som elimineras vid konsolidering Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader och orealiserade vinster eller förluster som uppkommer vid interna transaktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen. Orealiserade vinster som uppkommer vid transaktioner med intresseföretag och gemensamt kontrollerade företag elimineras i den utsträckning som motsvarar koncernens ägarandel i företaget. Orealiserade förluster elimineras på samma sätt som orealiserade vinster, men endast i den utsträckning det inte finns något nedskrivningsbehov. Intäkter Intäkter hänförliga från försäkringsavtal behandlas under avsnittet Redovisning av försäkringsavtal. Intäkter för förmedling av bank- och fondtjänster Bolaget erbjuder/förmedlar ett brett utbud av försäkring inom livområdet samt bank- och fondtjänster genom avtal med Länsförsäkringar AB och dess helägda dotterbolag. För de för medlade affärerna har bolaget ansvaret för kundrelationerna och erhåller ersättning för detta. Intäkterna redovisas i det icke-tekniska resultatet under Övriga intäkter. Intäkterna redovisas i den takt de tjänas in, d.v.s. när tjänsten utförts. Hyresintäkter Hyresintäkter från förvaltningsfastigheter redovisas linjärt i resultaträkningen baserat på villkoren i leasingavtalen. Den sammanlagda kostnaden för lämnade förmåner redovisas som en minskning av hyresintäkterna linjärt över leasingperioden. Intäkter från fastighetsförsäljning Intäkt av fastighetsförsäljningar redovisas normalt på tillträdesdagen, såvida inte risker och förmåner övergått till köparen vid ett tidigare tillfälle. Om risker och förmåner förknippade med tillgången (dvs. kontrollen över den) har övergått till köparen vid ett tidigare tillfälle än tillträdestidpunkten, intäktsredovisas fastighetsförsäljningen vid denna tidigare tidpunkt. Vid bedömningen av redovisningstidpunkt beaktas vad som avtalats mellan parterna beträffande risker och förmåner samt engagemang i den löpande förvaltningen. Därutöver beaktas omständigheter som kan påverka affärens utgång vilka ligger utanför säljarens och/eller köparens kontroll. Ränteintäkter För alla räntebärande finansiella instrument (även de som värderats till verkligt värde) redovisas ränteintäkter med tillämpning av effektivräntemetoden. Finansiella instrument Redovisning i balansräkningen Finansiella tillgångar eller skulder tas upp i balansräkningen när bolaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor (affärsdagsredovisning). Kundfordringar tas upp i balansräkningen när de faktureras. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits. Andra skulder tas upp när motparten har presterat och en avtalsenlig skyldighet att betala föreligger (även om faktura ännu inte mottagits). Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för delar av finansiella tillgångar. Finansiella skulder tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för delar av finansiella skulder. Finansiella tillgångar och skulder presenteras brutto i balansräkningen om det inte finns en rätt och en avsikt att reglera mellanhavandena netto. I dessa fall presenteras posterna netto. För alla räntebärande finansiella instrument (även de som värderas till verkligt värde) redovisas ränteintäkter och räntekostnader med tillämpning av effektivräntemetoden. Upplupen ränta på räntebärande tillgångar och skulder redovisas på särskild rad i balansräkningen som upplupen ränteintäkt eller räntekostnad, separat från tillgången eller skulden som räntan belöper på. Finansiella instrument redovisas initialt till anskaffningsvärde. Anskaffningsvärde för finansiella instrument som klassificerats som finansiella tillgångar redovisade till verkligt värde via resultaträkningen består av verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Transaktionskostnader (t.ex. courtage) för dessa instrument kostnadsförs således direkt som kapitalförvaltningskostnader. För övriga finansiella instrument motsvarar anskaffningsvärdet instrumentets verkliga värde inklusive transaktionskostnader. Efter anskaffningstillfället beror redovisning och värdering av finansiella instrument av hur de har klassificerats enligt nedan. För redovisade värden med uppdelning på värderingskategori se not 19. Klassificering av finansiella instrument Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde med värdeförändringarna redovisade över resultatet Finansiella tillgångar värderas enligt verkligtvärde-optionen förutom för derivat. Dalarnas Försäkringsbolag förvaltar och utvärderar alltid resultatet av samtliga placeringstillgångar (alla aktier, obligationer, derivat och fastigheter) på basis av verkligt värde förutom när verkligt värde inte kan fastställas på ett tillförlitligt sätt. I uppföljningen av kapitalförvaltningens resultat är fokus främst riktat på nyckeltalet totalavkastning. I detta mått inkluderas såväl realiserat som orealiserade resultat (förutom i de fåtal fall när verkligt värde inte kan fastställas på ett tillförlitligt sätt). Detta innebär att även placeringar i onoterade aktier såsom t.ex. Länsförsäkringar AB ingår i denna utvärdering. Det är därför bolagets bedömning att en redovisning till verkligt värde med värdeförändringarna redovisade över resultatet ger mer relevant redovisningsinformation för läsarna av årsredovisningen. Av detta skäl väljer Dalarnas Försäkringsbolag alltid att kategorisera sina finansiella tillgångar såsom finansiella tillgångar som identifierats som Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde med värdeförändringarna redovisade över resultatet förutom (i) när verkligt värde inte kan fastställas på ett tillförlitligt sätt och (ii) när redovisningslagstiftningen inte medger detta vid redovisning i juridisk person. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde med värdeförändringarna redovisade över resultatet utgörs i balansräkningen av aktier i andra företag än koncern- och intresseföretag samt obligationer. Alla derivat som inte ingår i säkringsredovisning klassificeras som innehav för handelsändamål oavsett syftet med innehavet (i enlighet med IAS 39). Finansiella tillgångar som innehas för handelsändamål ingår i kategorin Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde med värdeförändringarna redovisade över resultatet. Aktier och andelar i koncern- och intresseföretag värderas i moderbolagets balansräkning till verkligtvärde-optionen. Eventuellt nedskrivningsbehov prövas regelbundet. Finansiella tillgångar som kan säljas Finansiella tillgångar som kan säljas redovisas till verkligt värde med värdeförändringarna redovisade direkt i eget kapital. Dalarnas Försäkringsbolag har inga tillgångar som klassificerats såsom Finansiella tillgångar som kan säljas. Eget kapitalinstrument, som klassificeras som Finansiella tillgångar som kan säljas, skrivs ned vid en väsentlig (mer än 20 procent) eller utdragen (minst 9 månader) nedgång i det verkliga värdet under instrumentets anskaffningsvärde. Om nedskrivningsbehov föreligger för en tillgång i kategorin Finansiella tillgångar som kan säljas, omförs tidigare eventuell ackumulerad värdeminskning redovisad direkt mot eget kapital till resultaträkningen. Nedskrivningar av eget kapitalinstrument som redovisats i resultaträkningen återförs inte senare via resultaträkningen. Lånefordringar och kundfordringar Låne- och kundfordringar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Vid varje rapporttillfälle utvärderar företaget om det finns objektiva indikationer att låne- och kundfordringar är i behov av nedskrivning. Finansiella skulder värderade till verkligt värde med värdeförändringarna redovisade över resultatet Denna kategori instrument utgörs av derivat med negativa marknadsvärden och som inte används för säkringsredovisning. Alla derivat med negativa marknadsvärden som inte ingår i säkringsredovisning klassificeras (i enlighet med IAS 39) som innehav för handelsändamål oavsett syftet med innehavet. Finansiella skulder som innehas för handelsändamål ingår i kategorin Finansiella skulder värderade till verkligt värde med värdeförändringarna redovisade över resultatet. Andra finansiella skulder Andra finansiella skulder utgörs i balansräkningen av skulder till kreditinstitut och övriga skulder. Finansiella skulder värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades när skulden togs upp. Likvida medel Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader, och som är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer. Värderingsprinciper Verkligt värde är det belopp till vilket en tillgång skulle kunna överlåtas eller en skuld regleras, mellan kunniga parter som är oberoende av varandra och som har ett intresse av att transaktionen genomförs. Verkligt värde på finansiella tillgångar, som är noterade på en aktiv marknad, motsvaras av tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan avdrag för framtida transaktionskostnader. Sådana instrument återfinns på balansposterna Aktier och andelar, Obligationer och andra räntebärande värdepapper samt Derivat. Verkligt värde på onoterade finansiella tillgångar fastställs genom att använda värderingstekniker, till exempel nyligen genomförda transaktioner, pris på liknande instrument och diskonterade kassaflöden. Onoterade tillgångar utgörs i balansräkningen av derivat, onoterade aktieinnehav och vissa hybridkontrakt. Bolagets aktieinnehav i Länsförsäkringar AB har värderats till verkligt värde på basis av aktiernas substansvärde. Eftersom aktierna innehas med hembudsförbehåll, enligt vilket aktierna i första hand måste erbjudas de övriga ägarna till ett pris som motsvarar substansvärdet, så utgör substansvärdet i de flesta fall aktiernas verkliga värde. I det fall aktiernas verkliga värde, beräknat enligt en kassaflödesmetod, uppgår till ett lägre belopp än substansvärdet, så redovisas aktierna till detta lägre värde. Verkligt värde på derivat som inte är noterade på en aktiv marknad fastställs genom en användning av värderingsmodeller som är etablerade på marknaden. Värdena tillhandahålls i allmänhet av motparten till derivatet, som är högt ratade svenska finansiella institut. Den samlade resultateffekten från finansiella tillgångar och skulder, värderade med hjälp av värderingstekniker uppgick till 241,9 (217,4) Mkr. Redovisning i resultaträkningen av realiserade och orealiserade värdeförändringar För finansiella instrument som värderas till verkligt värde över resultaträkningen redovisas såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar i den icke-tekniska redovisningen som kapitalavkastning intäkter eller kapitalavkastning kostnader (beroende på om värdeförändringen är positiv eller negativ). 34 Dalarnas försäkringsbolag Dalarnas försäkringsbolag 35

Övriga tillgångar Immateriella tillgångar Immateriella tillgångar i form av datorprogram, som förvärvats av koncernen, redovisas till anskaffningsvärde minus ackumulerade av- och nedskrivningar. Tillkommande utgifter för aktiverade immateriella tillgångar redovisas som en tillgång i balansräkningen endast då de ökar de framtida ekonomiska fördelarna för den specifika tillgången till vilka de hänför sig. Alla andra utgifter kostnadsförs när de uppkommer. Avskrivningsbara immateriella tillgångar skrivs av från det datum då de är tillgängliga för användning. Avskrivningar redovisas i resultaträkningen linjärt över den beräknade nyttjandeperioden, såvida inte sådana nyttjandeperioden är obestämbar. De beräknade nyttjandeperioderna för redovisade immateriella tillgångar är: balanserade utvecklingsutgifter 5 år Rörelsefastigheter Rörelsefastigheter redovisas enligt omvärderingsmetoden. Byggnader ooch mark som ägs av Dalarnas Försäkringsbolagskoncernen och som används för administrativa syften redovisas till sina omvärderade belopp, vilket är det verkliga värdet efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och justering på grund av omvärdering på omvärderingsdagen. Verkligt värde baseras på rådande priser på en aktiv marknad för liknande fastigheter på samma plats och i samma skick. Värderingen utförs årligen av en extern oberoende värderingsman. Värdeökningar till följd av omvärdering redovisas normalt mot omvärderingsreserv vilket redovisas som en ökning i övrigt totalresultat och ackumuleras i omvärderingsreserven i eget kapital. Om ökningen utgör återföring av tidigare redovisad värdenedgång avseende samma tillgång redovisas ökningen som en minskad kostnad i resultaträkningen. Dock redovisas minskningen i övrigt totalresultat till den del det finns eventuellt befintligt saldo i omvärderingsreserven hänförligt till tillgången. Skillnaden mellan avskrivning baserat på det omvärderade värdet och avskrivningar enligt ursprungligt anskaffningsvärde överförs från omvärderingsreserven till balanserade vinstmedel. Rörelsefastigheter består av ett antal komponenter med olika nyttjandeperioder. Huvudindelningen är byggnader och mark. Ingen avskrivning sker på komponenten mark, vars nyttjandeperiod bedöms vara obegränsad. Byggnaderna består emellertid av flera komponenter. Följande huvudgrupper av komponenter har identifierats och ligger till grund för avskrivningen på byggnader. Byggnadens stomme Installationsstammar & elnät, yttertak, fasad & fönster, stomkompletteringar Inre ytskikt och maskinell utrustning Använda avskrivningsmetoder och tillgångarnas restvärde samt nyttjandeperioder omprövas vid varje års slut. 80 år 40 år 20 år Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer. Avgörande för bedömningen när en tillkommande utgift läggs till anskaffningsvärdet är om utgiften avser utbyten av identifierade komponenter, eller delar därav, varvid sådana utgifter aktiveras. Även i de fall ny komponent tillskapats läggs utgiften till anskaffningsvärdet. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsförs i samband med utbyte. Reparationer kostnadsförs löpande. Materiella tillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma bolaget till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Materiella anläggningstillgångar redovisas i koncernen till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Exempel på direkt hänförbara kostnader som ingår i anskaffningsvärdet är kostnader för leverans och hantering, installation, lagfarter, konsulttjänster och juristtjänster. Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad. Avskrivningsprinciper för materiella tillgångar Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, mark skrivs inte av. koncernen tillämpar komponentavskrivning vilket innebär att komponenternas bedömda nyttjandeperiod ligger till grund för avskrivningen. Beräknade nyttjandeperioder: - inventarier, verktyg och installationer 5 år Tillämpade avskrivningsmetoder samt tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid slutet av varje räkenskapsår. Nedskrivning av materiella och immateriella tillgångar Materiella och immateriella tillgångar (med undantag för tillgångar för försäljning och avyttringsgrupper samt förvaltningsfastigheter) prövas för nedskrivning enligt IAS 36. En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets (grupp av enheters) redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde (med avdrag för försäljningskostnader) och tillgångens nyttjandevärde. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifika tillgången. Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden till en enskild tillgång ska tillgångarna vid prövning av nedskrivningsbehov grupperas till den lägsta nivå där det går att identifiera väsentligen oberoende kassaflöden (en kassagenererande enhet). För goodwill och andra immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod eller som ännu ej är färdiga för användning beräknas återvinningsvärdet årligen. För andra tillgångar görs en beräkning om det finns en indikation på att nedskrivningsbehov föreligger. En nedskrivning belastar resultaträkningen. Nedskrivning av tillgångar hänförliga till en kassagenererande enhet (grupp av enheter) fördelas i första hand till goodwill. Därefter görs en proportionell nedskrivning av övriga tillgångar som ingår i enheten (gruppen av enheter). En nedskrivning reverseras om det både finns indikation på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. Nedskrivning av goodwill återförs dock aldrig. En reversering görs endast i den utsträckning som tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som skulle ha redovisats, med avdrag för avskrivning där så är aktuellt, om ingen nedskrivning gjorts. Leasing Leasingavtal klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiella eller operationella. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren. Om ekonomiska risker och förmåner förknippade med tillgången kvarstår hos leasegivaren klassificeras avtalet som operationell leasing. Vid operationell leasing kostnadsförs leasingavgiften över löptiden med utgångspunkt från nyttjandet, vilket kan skilja sig åt från vad som de facto erlagts som leasingavgift under året. Kostnader avseende operationella leasingavtal redovisas i resultaträkningen linjärt över leasingperioden. Förmåner erhållna i samband med tecknandet av ett avtal redovisas i resultaträkningen som en minskning av leasingavgifterna linjärt över leasingavtalets löptid. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer. Leasingavtalen avser hyra av lokaler samt inventarier. Finansiell leasing Avskrivning sker över tillgångens beräknade nyttjandeperiod eller, om den är kortare, den avtalade leasingtiden. Redovisning av försäkringsavtal Försäkringsavtal redovisas i enlighet med IFRS 4. Enligt IFRS 4 ska endast sådana kontrakt som överför betydande försäkringsrisk mellan försäkringsgivare och försäkringstagare redovisas som försäkring. Kontrakt som inte överför tillräcklig risk redovisas som antigen finansiella instrument (lån) eller serviceavtal. Enligt de kontrakt som Dalarnas Försäkringsbolag tecknat utgår olika belopp vid försäkringsfall, beroende på skadans omfattning och kontraktstyp. Samtliga Dalarnas Försäkringsbolags försäkringskontrakt har därför bedömts överföra tillräckligt mycket risk för att de ska klassas som försäkring enligt definitionen i IFRS 4. Premieinkomst Som premieinkomst redovisas samtliga premier för vilka ansvarighet inträtt, det vill säga när försäkringsperioden börjat löpa eller premien förfallit till betalning. Premieintäkt Som premieintäkt redovisas den del av premieinkomsten som är hänförlig till redovisningsperioden. Den del av premieinkomsten från försäkringskontrakt som avser tidsperioder efter balansdagen avsätts till premiereserv i balansräkningen. Beräkning av avsättning till premiereserv sker i normalfallet genom att premieinkomsten periodiseras strikt utifrån det underliggande försäkringskontraktets löptid. Försäkringsersättningar Försäkringsersättningar utgörs av redovisningsperiodens kostnader för inträffande skador vare sig de är anmälda till bolaget eller ej. I de totala försäkringsersättningarna ingår under perioden utbetalda försäkringsersättningar och förändringar i avsättningar för oreglerade skador. Återvinning avseende redan kostnadsförda skador redovisas som en reducering av skadekostnaden. Försäkringstekniska avsättningar Försäkringstekniska avsättningar utgörs av avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker samt avsättning för oreglerade skador och motsvarar förpliktelser enligt ingångna försäkringsavtal. Alla förändringar i försäkringstekniska avsättningar redovisas över resultaträkningen. Avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risk Avsättningen för ej intjänade premier och kvardröjande risker avser att täcka den förväntade skade- och driftskostnaden under den återstående löptiden på ingångna försäkringskontrakt. Avsättningen beräknas normalt strikt tidsproportionellt, så kallad pro rata temporis-beräkning. Om premienivån bedöms vara otillräcklig för att täcka de förväntade skade- och driftskostnaderna för skadereglering, förstärks de med ett tillägg för kvardröjande risker (nivåtillägg). Denna bedömning innefattar bl.a. uppskattningar av framtida skadefrekvenser och andra faktorer som påverkar behovet av nivåtillägg. Avsättning för oreglerade skador Avsättningen för oreglerade skador ska täcka de förväntade framtida utbetalningarna för samtliga inträffade skador, inklusive de skador som ännu inte rapporterats till bolaget, så kalllad IBNR avsättning. Avsättningen inkluderar även kostnader för skadereglering samt förväntad kostnadsökning. Uppskattningen av avsättningsbehovet görs för de flesta skador med statistiska metoder och då i huvudsak med Chain-ladder metoden. Det mest väsentliga antagandet som ligger till grund för dessa metoder är att historiska utfall kan användas för beräkning av framtida skadekostnader. För de större skadorna och för skador med komplicerade ansvarsförhållanden görs en individuell bedömning. Avsättningarna för oreglerade skador är väsentliga för en bedömning av bolagets redovisade resultat och ställning, eftersom en avvikelse mot faktiska framtida utbetalningar resulterar i ett avvecklingsresultat som redovisas kommande år. En redogörelse för bolagets avvecklingsresultat återfinns i resultatanalysen. Risken för en felaktig avsättning kommenteras vidare i not 2. Där åskådliggörs också nuvarande avsättning för oreglerade skador genom en beskrivning av skadekostnadernas utveckling över tiden. Avsättningen för oreglerade skador i trafikförsäkring har diskonterats. Tyngdpunkten i framtida betalningsflöden uppfyller kraven i Finansinspektionens föreskrifter. Vid diskontering har en diskonteringsränta om 2,5 % (2,75 %) använts. Se även not 27. Förlustprövning Tillräckligheten i de försäkringstekniska avsättningarna prövas löpande och per varje balansdag. De avsättningar som gjorts för oreglerade skador och ej intjänade premier undersöks då var för sig. Avsättningen för oreglerade skador grundar sig på beräknade framtida ersättningsutflöden. Prognoserna över avsättningsbehovet görs med vedertagna aktuariella metoder. Metoderna beaktar nulägesbedömningar av alla avtalsenliga kassaflöden och av andra hänförliga kassaflöden, exempelvis skaderegleringskostnader. De framtida kassaflödena har beräknats utan diskontering. Om prövningen visar att de redovisade avsättningarna minskat med det redovisade värdet på förutbetalda anskaffningskostnader inte är adekvat redovisas förändringen i resultaträkningen. Tillräckligheten i avsättningen för ej intjänade premier testas per verksamhetsgren och försäkringsklass. Eventuell otillräcklighet som iakttas i premieansvaret, korrigeras genom att bokföra en avsättning för kvardröjande risker. Förändringen i avsättningen för kvardröjande risk redovisas över resultaträkningen. Återförsäkring Kostnader för återförsäkring redovisas i resultaträkningen under kostnadsposten Premier för avgiven återförsäkring. Premier för mottagen återförsäkring redovisas under intäktsposten Premieinkomst. Den del av risken för vilken återförsäkring tecknats redovisas i balansräkningen som Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar. Kontroller för att fastställa eventuella nedskrivningsbehov avseende denna post genomförs löpande och per balansdagen. Nedskrivningsbehov föreligger när det bedöms som sannolikt att återförsäkraren inte kommer att infria sina åtaganden enligt återförsäkringsavtalen. Förutbetalda anskaffningskostnader Försäljningskostnader som har ett klart samband med tecknande av försäkringsavtal och som bedöms generera en marginal som minst täcker anskaffningskostnaderna har aktiverats. Anskaffningskostnader innefattar driftskostnader som direkt eller indirekt kan hänföras till tecknandet eller förnyandet av försäkringsavtal såsom provisioner, marknadsföringskostnader samt löner och omkostnader för säljpersonalen. Anskaffningskostnader avskrivs på 12 månader. Återbäring och rabatter Dalarnas Försäkringsbolag har fyra olika typer av återbäring och rabatter: delägarrabatt, helkundsrabatt, återbäring och övriga rabatter. Dessa poster redovisas nederst i det tekniska resultatet. För den del av återbäring och rabatter som ej är utbetalt görs en avsättning i balansräkningen, avsättningen ingår i de försäkringstekniska avsättningarna. Andra redovisningsprinciper av betydelse Avsättningar och eventualförpliktelser En avsättning redovisas i balansräkningen när en befintlig legal eller informell förpliktelse föreligger som en följd av en inträffad händelse och det också är troligt att regleringen av denna förpliktelse kommer att kräva ett utflöde av ekonomiska resurser vars storlek kan uppskattas tillförlitligt. Om effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, diskonteras det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar, och om det är lämpligt, de risker som är förknippade med förpliktelsen. En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser, eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas. Den ersättning som bolaget erhåller från Länsförsäkringar Liv är till viss del förenad med ett annullationsansvar, vilket innebär att bolaget kan bli återbetalningsskyldig om en kund slutar att betala in sina premier. Denna risk är relativt begränsad för att annullationsansvaret är treårigt. Bolaget har tidigare år gjort avsättning till en annullationsreserv som uppgick till tio procent av de tre senaste årens annullationsansvarspliktiga ersättning. Från och med 2011 tas uppkomna annullationer direkt över resultatet. I bolagets avtal med Länsförsäkringar Bank regleras hur stor ersättning bolaget skall ha för den förmedlade bankaffären. I detta avtal framgår även att Dalarnas Försäkringsbolag skall stå för 80 % av de kreditförluster som eventuellt uppkommer på de lån som bolaget förmedlat till Länsförsäkringar Bank. Det finns dock en begränsning i avtalet som innebär att bolagets ansvar maximalt kan uppgå till det enskilda årets totala ersättning från banken, vilket innebär att denna risk är begränsad till cirka 40 Mkr. Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen, såvida inte den underliggande transaktionen redovisas direkt mot eget kapital då även den tillhörande skatteeffekten redovisas direkt mot eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Temporära skillnader som inte beaktas är skillnader som uppkommit vid första redovisningen av goodwill samt första redovisningen av tillgångar och skulder som inte är rörelseförvärv och vid tidpunkten för transaktionen inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktig resultat, vidare beaktas inte heller skillnader hänförliga till andelar i dotter- och intresseföretag som inte förväntas bli återförda inom överskådlig framtid. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas. Ersättningar till anställda Pensioner genom försäkring Företagets pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal. Pensionsplanen för företagets anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Företaget har dock gjort bedömningen att UFR 6 Pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare är tillämplig även för företagets pensionsplan. Företaget saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS 19, och redovisar därför i enlighet med UFR 6 dessa pensionsplaner som avgiftsbestämda. Företagets förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt företaget under en period. Pensioner - övrigt Företaget har genom det centrala kollektivavtalet avseende tjänstepensioner som tryggats genom försäkring, en särskild rätt för vissa anställda, att den anställde kan avsluta sin tjänstgöring tidigast från och med 62 års ålder. Avsättningar för dessa enligt aktuariella beräkningar finns i Not 29 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser. 36 Dalarnas försäkringsbolag Dalarnas försäkringsbolag 37

Kostnader för ersättningar i samband med uppsägningar av personal redovisas endast om företaget är bevisligen förpliktigat, utan realistisk möjlighet till tillbakadragande, av en formell detaljerad plan att avsluta en anställning före den normala tidpunkten. När ersättningar erbjuds för att uppmuntra frivillig avgång, redovisas en kostnad om det är sannolikt att erbjudandet kommer att accepteras och antalet anställda som kommer att acceptera erbjudandet tillförlitligt kan uppskattas. Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls. En avsättning för förväntade kostnader för vinstandels- och bonusbetalningar redovisas när en rättslig eller informell förpliktelse att göra sådana betalningar till följd av att tjänster erhållits från anställda föreligger och denna förpliktelse kan beräknas tillförlitligt. s redovisningsprinciper Av detta avsnitt framgår på vilka punkter moderbolagets redovisningsprinciper avviker från koncernens. De nedan angivna redovisningsprinciperna för moderbolaget har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i moderbolagets finansiella rapporter. upprättar årsredovisning enligt lagbegränsad IFRS. Leasing Alla leasingavtal klassificeras i moderbolagets årsredovisning som operationella. Dotterföretag, intresseföretag och joint ventures Andelar i dotterföretag och intresseföretag redovisas i moderbolaget från och med 2009-12- 31 till verkligt värde. Som intäkt redovisas endast erhållna utdelningar under förutsättning att dessa härrör från vinstmedel som intjänats efter förvärvet. Utdelningar som överstiger dessa intjänade vinstmedel betraktas som en återbetalning av investeringen och reducerar andelens redovisade värde. Nedskrivningsbehov testas löpande. Anteciperade utdelningar Anteciperad utdelning från dotterföretag redovisas i de fall moderföretaget ensamt har rätt att besluta om utdelningens storlek och moderföretaget har fattat beslut om utdelningens storlek innan moderföretaget publicerat sina finansiella rapporter. Skatter I moderbolaget redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld. I koncernredovisningen delas däremot obeskattade reserver upp på uppskjuten skatteskuld och eget kapital. Koncernbidrag och aktieägartillskott Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras. Vid tillämpning av RFR 2, med avseende på IAS 18 p 3 samt vid tillämpning av RFR 2, med avseende på IAS 27 p 2: Koncernbidrag som företaget erhållit från dotterföretag redovisas enligt samma principer som sedvanliga utdelningar från dotterföretag. Koncernbidrag som företaget lämnar till dotterföretag redovisas som investering i aktier i dotterföretag. Tidigare redovisades koncernbidrag direkt i eget kapital. Not 2 Risker och riskhantering Inledning Risk är en naturlig del av Dalarnas Försäkringsbolags verksamhet. En framgångsrik hantering av risk är en av de viktigaste konkurrensfaktorerna för försäkringsbolag. Med andra ord behöver inte risk vara något negativt, utan det är hur olika typer av risker prissätts som är det väsentliga. Bolaget hanterar risktagandet genom tydligt definierade ansvarsområden och väl fungerande processer. Dalarnas Försäkringsbolag har som målsättning att identifiera, begränsa och följa upp alla de risker som kan ha en väsentlig påverkan på bolagets resultat och ställning. Dalarnas Försäkringsbolag är exponerat för flera olika typer av risk. Försäkringsrisker förknippade med skadeförsäkringsverksamheten kan delas in i tre riskområden; teckningsrisk, återförsäkringsrisk och reservsättningsrisk. I och med att premier tas ut i förskott är likviditetsrisken i försäkringsverksamheten begränsad, förutsatt att premierna placerats i likvida tillgångar. I den förmedlade bank- och livförsäkringsverksamheten är kreditrisk den mest påtagliga risken vid sidan om den operativa risken. Med hänsyn till att bolagets resultat till stor del styrs av hur bra avkastningen varit i kapitalförvaltningen är även hantering och uppföljning av finansiell risk en central del av verksamheten. Operativ risk avser risken för förluster till följd av icke ändamålsenliga eller misslyckade processer, mänskliga fel, felaktiga system eller externa händelser. Operativa risker finns i alla delar av bolagets verksamhet. Mål, principer och metoder för bolagets riskhantering Syftet med bolagets riskhanteringsorganisation är att identifiera, mäta och styra samtliga risker som bolaget är exponerat för både försäkringsrisker och finansiella risker. Ett viktigt syfte är också att tillse att bolaget har en betryggande solvens i förhållande till de risker företaget är exponerat för. Ansvaret för Dalarnas Försäkringsbolags riskarbete ligger hos styrelsen som årligen beslutar om bolagets övergripande styrdokument. Dokumentet Intern styrning och kontroll följer Finansinspektionens allmänna råd FFFS 2005:1 och visar hur bolaget skall organisera sin interna styrning och interna kontroll. Den självständiga funktionen för riskkontroll, vilken följer Finansinspektionens allmänna råd FFFS 2005:1, arbetar med identifiering, rapportering och analys av företagets risker inom alla affärsområden. Bolaget har ett revisionsutskott (RU). Revisionsutskottet skall svara för beredning av styrelsens arbete med att kvalitetssäkra bolagets interna styrning och kontroll vad avser: finansiell rapportering riskhantering och riskkontroll regelefterlevnad övrig intern styrning och kontroll samt ärenden som styrelsen hänskjuter till RU Riskkontrollfunktionen ansvarar för att identifiera och beskriva bolagets olika risker. I detta ansvar ligger även att tillsammans med företagsledningen, andra ansvariga chefer och bolagets compliancefunktion, ta fram styrdokument som beskriver hur de olika riskerna skall hanteras. Compliancefunktionen är ett stöd för att bolaget skall arbeta enligt gällande regler och har bland annat till uppgift att bistå organisationen vid utformning av interna regelverk, bevaka förändringar i de externa regelverken och följa upp regelefterlevanden i bolaget. Compliancefunktionen rapporterar kontinuerligt till VD och styrelsen, samt lämnar årligen en samlad bedömning av hur väl bolagets verksamhet uppfyller gällande regler och normer. Styrelsen får löpande rapportering av hur bolagets risker utvecklas via ett flertal olika rapporter. Styrelsen har även ett finansutskott till sitt förfogande. I Finansutskottet ingår tre styrelseledamöter, VD och ekonomichef. Finansutskottet har till uppgift att löpande följa utvecklingen av bolagets tillgångar och ta beslut om placeringar inom de ramar som styrelsen beslutat. Finansutskottet tar även fram förslag till eventuella förändringar av normalportföljen och det regelverk som styr bolagets kapitalförvaltning. Finansutskottet skall ha minst fyra protokollförda möten per år. Vanligtvis håller Finansutskottet sju till nio protokollförda sammanträden. Bolaget har dessutom en säkerhetschef som har till uppgift att löpande arbeta med säkerhetsfrågor. IT-säkerhetsfrågor faller under personalchefen. Säkerhets- och riskarbetet är även samordnat med motsvarande funktioner inom Länsförsäkringar AB. Bolaget har ett väl utvecklat miljöledningssystem, vars syfte till stor del är att hantera och begränsa bolagets risktagande på detta område. Rapportering av risk Bolaget har en intern beräkningsmetod för att mäta totalrisk. Metoden är ett led i anpassningen till de så kallade riskbaserade solvensregler som förväntas införas 1 januari 2014. I beräkningen ingår att mäta risk för följande risktyper; skadeförsäkringsrisk, marknadsrisk, motpartsrisk, operativ risk och affärsrisk. Det totala riskbeloppet ställs sedan i relation till bolagets kapital (konsolideringskapital). Riskrapporten upprättas kvartalsvis och visar hur de olika riskerna utvecklats över tiden, samt hur relationen mellan totalrisk och kapital har utvecklats. Bolaget är styrt av en mängd legala krav. I Sverige är det Finansinspektionen som är tillsynsmyndighet för de finansiella bolagen. Varje kvartal rapporterar bolaget in uppgifter om bland annat kapitalbas och solvens. Bolaget rapporterar även in uppgifter enligt det så kallade trafikljussystemet. Trafikljussystemet är ett stresstest som görs för att kontrollera att bolaget klarar av sina åtaganden även i perioder med kraftiga rörelser på de finansiella marknaderna. Bolaget uppfyllde med god marginal de minimikrav som ställts av myndigheterna. Risker i skadeförsäkringsrörelsen (försäkringsrisker) Bolaget tecknar såväl direkt skadeförsäkring som mottagen skadeåterförsäkring inom områdena sjukdoms- och olycksfallsförsäkring, egendoms-, ansvars-, motorfordons- och trafikförsäkring, samt mottagen livåterförsäkring. I den mottagna återförsäkringen är Nordiska Kärnförsäkringspoolen den största enskilda risken. Bolagets ansvar i denna affär är maximerat till 2,5 miljoner euro per händelse. Teckningsrisk Teckningsrisken är risken för att de beräknade premierna inte kommer att täcka de faktiska skade- och driftskostnaderna. För att reducera försäkringsrisken finns olika metoder. Riskminskning med avseende på osäkerheten i enskilda försäkringsavtal åstadkommes dels genom diversifiering, det vill säga genom att utöka portföljen med avtal som är oberoende av varandra, dels genom att säkerställa en i organisationen väl förankrad prissättningsprocess, så att premien i varje enskilt avtal motsvarar den faktiska riskexponeringen. För att säkerställa detta görs inom ramen för prissättningsprocessen löpande uppföljning av tariffer och vid behov görs även justeringar av dessa. Därutöver är huvudmetoden för styrning av teckningsrisker den affärsplan som utformas årligen och fastställs av styrelsen. Bolaget upprättar även detaljerade interna riktlinjer (riskurvalsregler) för att säkerställa en riktig bedömning och kvantifiering av den risk som tecknas. Riskurvalsreglerna revideras minst en gång per år och fastställs av bolagets ledning. Ett viktigt led i detta är även besiktning av nya och befintliga risker. Riskurvalsreglerna anger också kvantitativa gränser för hur stor exponeringen maximalt får vara inom olika riskområden (limiter). Alla sakförsäkringskontrakt löper på högst ett år med en inbyggd rättighet för försäkringsföretaget att avböja förlängning, eller att ändra villkor och förutsättningar vid förlängning. Dalarnas Försäkringsbolags verksamhetsområde är begränsat till Dalarnas län, vilket innebär att de risker bolaget tecknat är koncentrerade till en förhållandevis liten region. Detta medför en relativt stor risk att flera enskilda försäkringar blir skadedrabbade vid en större skada som exempelvis en brand eller stormskada. Främst är det olika typer av egendomsförsäkring (exempelvis fastighets-, lantbruk/skogs- och villaförsäkring) som är särskilt känslig för denna geografiska koncentration. Mkr 3000 2500 För att ytterligare begränsa riskerna i försäkringsrörelsen deltar bolaget i ett riskutbyte återförsäkring - tillsammans med de 22 övriga länsförsäkringsbolagen. Hanteringen av riskutbytet administreras av Länsförsäkringar Sak AB. Riskutbytet innebär att de deltagande bolagen begränsar sina åtaganden i försäkringsavtalen upp till vissa, av styrelsen fastställda belopp (självbehåll). Återförsäkringen tar alltså sikte på att begränsa bolagets kostnad för egen räkning, i första hand per enskild skada, i andra hand per händelse, och i tredje hand för det totala årsresultatet. Den del av skadekostnaden som överstiger självbehållet (netto efter återvinning från de skydd som Länsförsäkringar Sak AB i sin tur upphandlat på den externa återförsäkringsmarknaden för skadorna som omfattas av riskutbytet) sprids ut över länsförsäkringsbolagen och Länsförsäkringar Sak AB med fastställda andelar. Andelarnas storlek beror på affärsvolym, valda självbehåll och historiskt skadeutfall. Återförsäkringsprogrammen ger, med undantag för vissa risker, ett automatiskt skydd och kapacitet att teckna risker upp till vissa beloppsgränser (teckningsmaximaler). Risker som inte omfattas av den automatiska kapaciteten återförsäkras på marknaden för fakultativ återförsäkring. Programmen gäller kalenderårsvis och förnyas eller omförhandlas varje år. Känslighet för risker hänförliga till försäkringsavtal Avsättningarna för skadeförsäkringar är känsliga för förändringar i de väsentliga antaganden som antytts ovan. Känsligheten för förändringar av några av dessa antaganden är svår att kvantifiera, exempelvis förändringar i regleringen av trafikförsäkringen. Nedanstående känslighetsanalyser har genomförts genom att mäta effekten på brutto- och nettoavsättningar, vinst före skatt och eget kapital av rimligt sannolika förändringar i några centrala antaganden. Effekterna har mätts antagande för antagande, medan övriga antaganden är konstanta och utan någon hänsyn till eventuella diversifieringseffekter. Reservsättningsrisk Reservsättningsrisk är risken för att de försäkringstekniska avsättningarna inte räcker för att reglera inträffande skador. Bolagets totala åtagande för pågående försäkringar och oreglerade skador (brutto) uppgår till 1 572 (1 496) Mkr. Uppskattningen av de försäkringstekniska avsättningarna innefattar viss osäkerhet, eftersom avsättningarna motsvarar en bedömning av framtida skadeersättningar. Bedömningarna grundar sig på information om historiska skador som är kända på balansdagen. Därutöver beaktas förändringar i skadekostnadsutvecklingen, förändringar i lagstiftning och andra ekonomiska förhållanden. Vid reservsättning används vedertagna aktuariella metoder, främst Chain Ladder, i kombination med prognoser över antal skador och medelskadekostnader. Osäkerheten är störst i skadeportföljer med lång avvecklingstid. Främst gäller det skador där stora utbetalningar kan komma många år framåt i tiden. Detta är särskilt märkbart inom trafikoch olycksfallförsäkring, vilket är en relativt stor del av bolagets avsättning för oreglerade skador, 50,1 (49,2) % brutto respektive 43,2 (41,4) % netto. När det gäller trafikskador finns även en osäkerhet om den framtida kostnadsutvecklingen på grund av att förändrad lagstiftning och myndighetsbeslut i efterhand kan påverka hur trafikförsäkringen belastas med kostnader. Även en förändring av skadeinflationsantagandet kan få stor påverkan på skadekostnaden och avsättningen för oreglerade skador. Nuvarande inflationsantagande innebär en inflation på 2,5 % (2,75). Utvecklingen av bolagets avsättning för oreglerade skador följs upp löpande genom analys av avvecklingsresultatet, dvs. en uppföljning av hur väl föregående års skadereserver räcker till att täcka kostnaden för inträffade skador. Uppföljning av avvecklingsresultatet görs kvartalsvis. Bolaget har starka skadereserver vilket visat sig i positiva avvecklingsresultat över åren. Bolaget redovisar diskonterade avsättningar för oreglerade skador i trafikförsäkring. Detta innebär att bolaget även har en ränterisk inbyggd i de försäkringstekniska avsättningarna. Totalt uppgår de diskonterade avsättningarna för oreglerade skador (brutto) till 550 (515) Mkr. Den ackumulerade diskonteringseffekten, dvs. skillnaden mellan diskonterade och odiskonterade reserver uppgår till 104 (122) Mkr. Länsförsäkringsgruppen har ett team av ansvariga aktuarier som bland annat har till uppgift att rekommendera vilken diskonteringsränta som bör användas för diskontering av skadereserverna i trafikaffären. Dalarnas Försäkringsbolag har valt att följa denna rekommendation och den rekommenderade räntesatsen uppgår för närvarande till 2,50 (2,75) %. Räntesatsen beräknas som medelvärdet av räntan på 7-åriga svenska statsobligationer över åren 2007-2011, där värdet för 2011 beräknas som ett genomsnitt över perioden jan-aug. Från detta värde görs ett allmänt riskavdrag på 20 % av räntesatsen. Styrelsen har även en internrevisionsfunktion till sitt förfogande. Internrevisorerna skall medverka till och kontrollera att verksamheten inom bolaget bedrivs mot fastställda mål och i enlighet med styrelsens intentioner och riktlinjer genom att undersöka och utvärdera den interna styrningen. Bolagets två riskbedömningskommittéer har till uppgift att bedöma nya och befintliga risker inom sakförsäkrings- och kreditverksamheten. Kommittéerna har rätt att ta egna beslut om bolaget skall acceptera en risk eller inte. Detta får dock bara ske inom de olika kommittémedlemmarnas behörigheter. Riskbedömningskommittén för sakförsäkring (HK-gruppen) är sammansatt av riskingenjörer, försäljningschef mäklad affär och försäljningschef företag och har till uppgift att granska och besluta om sådana risker som inte är normalrisk och därför faller utanför den enskilde säljarens mandat. Riskbedömningskommittén för kreditverksamheten, kreditdelegationen, består av kreditchef samt tre kredithandläggare. För att fatta beslut krävs att minst två ledamöter deltar. 2000 1500 1000 500 06 07 08 Konsolideringskapital Total risk Diagrammet visar hur bolagets totala risk och konsolideringskapital utvecklats under perioden 20061231-20111231 09 10 11 Känslighetsanalys av teckningsrisker (Tkr) Inverkan på vinst före skatt 1 % förändring i totalkostnadsprocent 9 704 (10 145) 1 % förändring i premienivån 11 505 (11 443) 1 % förändring i skadefrekvens 7 457 (7 282) 10 % förändring i premier för avgiven återförsäkring 17 523 (17 544) Känslighetsanalys av teckningsrisker (Tkr) Inverkan på eget kapital 1 % förändring i totalkostnadsprocent 7 152 (7 477) 1 % förändring i premienivån 8 480 (8 433) 1 % förändring i skadefrekvens 5 496 (5 367) 10 % förändring i premier för avgiven återförsäkring 12 914 (12 930) 38 Dalarnas försäkringsbolag Dalarnas försäkringsbolag 39