Pedagogisk planering kemi åk 4

Relevanta dokument
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI

använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle, genomföra

LPP i Kemi ht Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. LPP Kemi ht notebook.

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Grundläggande kemi VT av 6. Beskrivning av arbetsområdet. Syfte. Kopplingar till läroplan. Lerum

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

Kunskapskrav åk 6 i biologi, fysik och kemi

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll I årskurs 1 3

Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7

Periodiska systemet, Lgr 11 kemi och skrivverktyg

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

Lokal Pedagogisk planering

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI

Fysiken i naturen och samhället

Kursplanen i ämnet kemi

KEMINS GRUNDER. Nedanstående förmågor kommer vi att träna på följande avsnitt:

Kemiska reaktioner, syror och baser - 9E - ht16 v39-47

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik

Pedagogisk planering

Arbetsområde: Miljöanalys av den egna skolan - Energifallet

Atomer och det periodiska systemet

Kemi Kunskapens användning

Lokal pedagogisk planering i fysik för årskurs 9

Pauli gymnasium Komvux Malmö Pauli

Varför läser vi? LPP Fysik ht notebook. September 17, 2016

BIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur)

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Havets försurning är ett relativt nytt forskningsområde men dock en aktuell samhällsfråga. Vad orsakar denna försurning och hur påverkar det haven?

Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook.

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi

De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen.

Ämnesplan i Kemi Treälven

"Densitet, Tryck, Värme, Väder"

Temats innehåll och lärande

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4

Planering för Fysik Elektricitet och magnetism årskurs 7

Pedagogisk planering Kemi: Alkoholer, estrar och organiska syror År 8 Planeringsperiod: v 5v 6, 2013

Vatten. Vad löser sig i vatten? Utvecklar förmåga. Centralt innehåll. Lärarhandledningen, uppgift 2, sida 219 (elevblad sida 240).

Lokal pedagogisk plan

BIOLOGI Ämnets syfte Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9

Naturorienterande ämnen

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Tema Vatten och luft Bedömningsuppgifter: Föreläsningar: Filmer: Begrepp och ämnen: Diskussionsuppgift: Laborationer:

Planeringsstöd. Kunskapskrav i fokus

Planering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.

Livets myller Ordning i myllret

Analysförmåga. Jag tror att det blir så för att (orsak) För att det ska bli så måste (orsak) Det kan leda till att (konsekvens)

Vi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? September 16, 2014

Energi VT av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

NATURORIENTERANDE ÄMNEN

Planering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts.

Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7

Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi

Pedagogisk planering projekt Eco Friends (biologi, fysik, kemi, teknik)

Läsårsplanering NO-ämnen (Thunmanskolan)

samt energi. Centralt innehåll Ännu ett examinationstillfälle är laborationen om Excitering där ni också ska skriva en laborationsrapport.

Studieplan i Fysik. Elev: Arbetsområde: Ifylld i samråd med förälder: JA NEJ

Hur blir flera bedömningar ett betyg?

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik

Nya reformer. Nya kursplaner årskurs januari Den nya skollagen. En förändrad läroplan för förskolan

använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Centralt innehåll. Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen.

Att få kunskaper om biologiska sammanhang och intresse för naturen. Ni ska få förståelse för de begrepp som finns inom området Ekologi.

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Pep för arbetsområdet: No - Rymden

KEMI. År 1 år 3. År 1. Kunna sortera föremål efter några olika egenskaper samt kunna motivera sin sortering. År 2

Stålforsskolan Kemi Namn: Klass 7D

Lokal pedagogisk plan

Nationella prov i NO årskurs 6

Förslag den 25 september Fysik

ISBN Catrin Borgå & Nelli Issa och Liber AB

Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och

Pedagogisk planering. NO i grundsärskolan. Åk 1-6, 7-9. Arbetsområde: kemiförsök. Annika Lundin Tierps Kommun

Mål och betygskriterier för kemi

Kretsar kring el årskurs 4-6

Lokal pedagogisk plan

Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst. (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras)

Kemins grunder. En sammanfattning enligt planeringen men i den ordning vi gjort delarna

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:

Bedömningsuppgifter: Skriftligt prov Vatten och Luft Vattentornet (modell och ritning) Scratch (program)

RÖDA TRÅDEN NO: biologi, fysik, kemi och teknik F-KLASS ÅK

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Självvärdering The big five

Studenter i lärarprogrammet LAG 4-6 T3 och T5

för samtalen och diskussionerna framåt

Lärarhandledning Kemi

Förslag den 25 september Biologi

I detta arbetsområde ska eleven utveckla sin förmåga att:

NO: KEMI. Årskurs

Vi skall under ett antal veckor jobba med evolutionsundervisning. Arbetet kommer att se lite olika ut.

Transkript:

Pedagogisk planering kemi åk 4 Generella förmågorna Analysförmåga beskriva orsaker och konsekvenser, förslå lösningar, förklara och påvisa samband, se utifrån och växla mellan olika perspektiv, jämföra; likheter/skillnader, för- & nackdelar Kommunikativ förmåga samtala, diskutera, motivera, presentera, uttrycka egna åsikter och ståndpunkter, framföra och bemöta argument, redogöra, resonera, redovisa Metakognitiv förmåga tolka, värdera, ha omdömen om, reflektera, lösa problem med anpassning till en viss situation, syfte eller sammanhang, avgöra rimligheten, välja mellan olika strategier, pröva och ompröva Förmåga att hantera information söka, samla, strukturera/sortera och kritisk granska information, skilja mellan fakta och värderingar, avgöra källors användbarhet och trovärdighet Begreppslig förmåga förstå innebörden av begreppen, relatera begreppen till varandra, använda begrepp i olika/nya samanhang Ämnets syfte Genom undervisningen i ämnet kemi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle, genomföra systematiska undersökningar i kemi, och använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan. Centrala innehållet åk 4-6 Kemin i naturen Enkel partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Partiklars rörelser som förklaring till övergångar mellan fast form, flytande form och gasform. Indelningen av ämnen och material utifrån egenskaperna utseende, ledningsförmåga, löslighet, brännbarhet, surt eller basiskt. Vattnets egenskaper och kretslopp. Kemin i vardagen och samhället Materiens kretslopp genom råvarors förädling till produkter, hur de blir avfall som hanteras och sedan återgår till naturen. Matens innehåll och näringsämnenas betydelse för hälsan. Historiska och nutida metoder för att förlänga matens hållbarhet. Vanliga kemikalier i hemmet och samhället. Deras användning och påverkan på hälsan och miljön samt hur de är märkta och bör hanteras. Kemin och världsbilden Några historiska och nutida upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på världen. Äldre tiders beskrivningar av materiens uppbyggnad. Kemins förändring från magi och mystik till modern vetenskap. Olika kulturers beskrivningar och förklaringar av naturen i skönlitteratur, myter och konst och äldre tiders naturvetenskap. Kemins metoder och arbetssätt Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering. Några metoder för att dela upp blandningar i deras olika beståndsdelar. Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter. Tolkning och granskning av information med koppling till kemi, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar.

Kunskapskrav årskurs 6 Betyg E Betyg C Betyg A Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla resonemang om informationens och källornas användbarhet. Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med viss anpassning till sammanhanget. Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då enkla resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt bidrar till att ge förslag som kan förbättra undersökningen. Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av sina undersökningar i text och bild. Eleven har grundläggande kunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och andra kemiska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av kemins begrepp. Eleven kan även föra enkla resonemang om uppbyggnad och egenskaper hos luft och vatten och relatera detta till naturliga förlopp som fotosyntes och förbränning. I enkla och till viss del underbyggda resonemang om mat, bränslen, kemikalier och andra produkter kan eleven relatera till några kemiska samband och frågor om hållbar utveckling. Dessutom kan eleven berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet. Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med relativt god anpassning till sammanhanget. Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då utvecklade resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt ger förslag som efter någon bearbetning kan förbättra undersökningen. Dessutom gör eleven utvecklade dokumentationer av sina undersökningar i text och bild. Eleven har goda kunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa med relativt god användning av kemins begrepp. Eleven kan även föra utvecklade resonemang om uppbyggnad och egenskaper hos luft och vatten och relatera detta till naturliga förlopp som fotosyntes och förbränning. I utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om mat, bränslen, kemikalier och andra produkter kan eleven relatera till några kemiska samband och frågor om hållbar utveckling. Dessutom kan eleven berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet. Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med god anpassning till sammanhanget. Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt. Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då välutvecklade resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt ger förslag som kan förbättra undersökningen. Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av sina undersökningar i text och bild. Eleven har mycket goda kunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa och något gemensamt drag med god användning av kemins begrepp. Eleven kan även föra välutvecklade resonemang om uppbyggnad och egenskaper hos luft och vatten och relatera detta till naturliga förlopp som fotosyntes och förbränning. I välutvecklade och väl underbyggda resonemang om mat, bränslen, kemikalier och andra produkter kan eleven relatera till några kemiska samband och frågor om hållbar utveckling. Dessutom kan eleven berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

Konkreta mål Kunna förklara grundämnen, atomer, molekyler, elektroner, protoner, neutroner, elektronbanor, bindningar, Kunna förklara ämnes kretslopp och övergångar i olika faser, smältpunkt, kokpunkt, fryspunkt där vatten är det ämne vi använder för att förklara det. Även orden smälta, stelna, avdunsta och kondensera. Kunna vad surt och basiskt är, ph-skalan, ge exempel på ämnen som är sura eller basiska, vad man använder som indikator, hur ämnen kan separeras med filtrering, avdunstning, sjunka till botten och magnet, blandningar och lösningar Kunna ställa frågor, samtala och diskutera och göra undersökningar Läsa en laborationsinstruktion och dokumentera laborationen och skriva en laborationsrapport med En fråga/ett problem, en hypotes, beskriva hur experimentet genomfördes, skriva resultatet, dra en slutsats, och skriva en förklaring. Arbetssätt Vi har genomgång där vi lär oss teorin. Vi har sen där vi lär oss hur man tänker som en vetenskapsman samt lär oss dokumentera våra genom att skriva laborationsrapporter. Vi gör na i våra team om fyra elever/grupp. Vi läser instruktionerna tillsammans och genomför na i grupp och går sen igenom hur vi skriver na tillsammans. Vi läser i Boken om fysik och kemi av Hans Person och gör experiment som finns i den boken eller i andra böcker i ämnet. Bedömning Du kommer bli bedömd på hur aktiv du är i teamet under na; ställer du frågor, kan du lyssna på kamraternas idéer, kan du tänka vidare på kamraters idéer, kan du argumentera för dina åsikter och förslag. Kan du analysera och dra slutsatser samt förklara vad som händer samt använder du de ämnesspecifika orden och begreppen i samtalen. Vi kommer även att bedöma din kunskap och förståelse för ämneskunskaperna och var du är i utvecklandet av ämnets förmågor. Utvärdering Vi utvärderar enskilt, i grupp samt tillsammans i helklass under arbetets gång men också efteråt.

Utvecklingsmatris Ämneskunskaper /fakta Känner till fåtal grundläggande fakta Har kännedom om grundläggande fakta Har kännedom grundläggande fakta Har goda ämneskunskaper Har mycket goda ämneskunskaper -partikel ämnen är uppbyggda av små beståndsdelar ämnen är upp byggda av atomer ämnen är uppbyggda av atomer och kan förklara hur en atom ser ut med elektronbanor, kärna med protoner och neutroner ämnen är uppbyggda av atomer. Atomer kan sitta ihop och blida molekyler och nya ämnen. Vet och kan förklara att alla ämnen består av atomer och/eller molekyler. Vet att det finns rena ämnen som grundämnen. - former Känner till att ämnen har olika form men vet inte vad de heter. Vet att ämnen har olika former och kan namnge dem Vet att ämnen har olika former och kan namnge dem samt berätta hur de övergår från olika former. Vet och kan förklara varför ämnen som vatten har olika former och beskriva vattnets kretslopp. Vet och kan förklara att alla ämnen har olika former och kan namnge dem samt förklarar varför ämnen har olika former och vad det är som påverkar vilken form de har. Alla ämnen har ett kretslopp. - lösningar & blandningar Vet att det finns en skillnad mellan blandningar men är inte säker på vilken som är vilken. Veta skillnaden mellan blandningar r blandningar och kan ge olika exempel blandningar samt vet olika sätt att separera dem igen. blandningar samt förklara vilka separationsmetoder som passar bäst. - syror och baser Vet att ämnen kan delas in i syror och baser. syror och baser och kan ge exempel på dem skillnaden och ger exempel samt kan berätta hur man tar reda på om det är en bas eller en syra skillnaden och ger exempel samt kan berätta hur man tar reda på om det är en bas eller en syra. Kan dessutom berätta va man kan använda syror och baser till. Kan koppla kunskaperna om syror och baser till omvärlden arbetet med hållbar utveckling. Ord och begrepp Reflektion och användning av kunskap Förstår ett fåtal av de ämnesspecifika ord och begreppen både passiva eller aktiva Gör mycket sällan egna reflektioner Förstår och känner till ett fåtal av de ämnesspecifika orden och begreppen både passivt och aktivt Gör enstaka reflektioner Känner till, förstår Flera ord och begrepp Gör egna reflektioner kring det aktuella momentet Kan och förstår samt använder många av de ämnesspecifika orden och begreppen Gör egna reflektioner och kan använda detta i nya sammanshang Kan och förstår och använder i tal och skrift de ämnesspecifika orden och begreppen Kan generalisera och dra slutsatser samt visa på mönster och samband. Använder ett naturvetenskapligt språk Hantera information fakta ur en källa utan att kritiskt granska innehållet. erfarenheter. fakta ur olika källor som lagts fram utan att kritisk granska eller skilja på fakta och värderingar. erfarenheter fakta på eget initiativ ur olika källor. Granskar inte källornas trovärdighet. Skiljer på fakta och värderingar erfarenheter, källor och omvärlden. fakta på eget initiativ ur olika källor och granskar kritiskt källronas trovärdighete och skiljer på fakta och färderingar. erfarenheter, källor och omvärlden. fakta på eget initiativ ur olika källor och granskar kritiskt källronas trovärdighete och skiljer på fakta och färderingar. erfarenheter, källor och omvärlden. Muntlig delaktighet Svarar sällan på frågor och kommer inte med egna tankar eller ställer egna frågor Svarar på enkla frågor men berättar sällan om egna tankar och ställer få egna frågor Besvarar mer redogörande frågor och har lite egna tankar och funderingar samt ställer egna frågor Har egna funderingar och tar aktiv del av andras tankar och argument. Ställer egna frågor. Ställer relevanta frågor som för diskussionen fram och drar egna slutsatser samt kan jämföra olika åsikter och tankar

Förmåga att planera Förmåga att utföra Kan ej planera Passiv, ovillig att arbeta Kan med hjälp planera Kan med mycket hjälp utföra Kan planera men hittar inte det bäst fungerande utförandet Kan med lite hjälp utföra Kan göra en väl fungerande planering Kan självständigit, tillsammans med en laborations-kamrat, utföra Kan självständigt planera och utveckla Kan självständigt utföra laborationser Iakttagelser vid och demonstatio ner Gör ett fåtal iakttagelser Gör ofullständiga iakttagelser Gör relevanta iakttagelser. Kan beskriva vad som händer och förklara varför. Gör relevanta och noggranna iakttagelser och beskriver vad som händer och förklarar varför. Värderar och omprövar för att se om resultatet är rimligt. Kan jämföra olika resultat. Iakttar även oförutsedda resultat samt kan beskriva och förklara varför det händer. Kan föreslå hur kan utvecklas/ändras utifrån sin iakttagelse och analys. Laborationsrapportens struktur Lämnar inte in Gör ostrukturerade rapporer Gör delvis strukturerade rapporter Gör strukturerade rapporter Gör strukturerade rapporter Laborationsrapporterns innehåll Lämnar inte in Skriver ofullständiga (otillräckliga ) med vardagligt språk. Skriver godtagbara men har briser inom utförande, resultat eller slutsats samt för vardagsnära språk. Skriver fullständiga med korrekt motiverade slutsatser med ett mer vetenskapligt språk Skriver fullständiga laborations-rapporer där slutsatsen vidareutvecklas med diskussion samt med vetenskapligt språk Samarbete Har svårt att samarbeta och ser på när gruppen utför laborationen. Är intresserad och försöker göra na men gör dem själv och inte tillsammans med gruppen. Samarbetar med gruppen och lyssnar och ger förslag. Sammarbetar med gruppen och lyssnar och vidareutvecklar kramraters tankar samt ger egna förslag. Samarbetar och ser till att alla är med i gruppen samt att alla har förstått och gör uppgifterna och hänger med.