Verksamhetsberättelse 2009-2010 1. Inledning Det är dags att summera ytterligare ett verksamhetsår för organisationen Fritidsledarskolorna. Trots att dammet knappt har lagt sig på Axevalla hed efter vårt årsmöte i november 2009, har mycket skett under verksamhetsåret och stora steg framåt har tagits i vårt arbete såväl internt som externt. De frågor som framförallt sysselsatt föreningen har varit FoU-verksamheten, det externa kontaktarbetet, arbete med ny gemensam utbildningsplan och kvalitetsarbetet. Vi har också varit aktiva, tillsammans med Folkbildningsrådet och RIO, i att bevaka processen kring ett nationellt kvalifikationsramverk, NQF, som i sin tur refererar till det europeiskt överenskomna EQF. Att hävda utbildningens värde och status har blivit allt viktigare. Internt måste vi värna utbildningens plats i folkhögskolans kursutbud, i kampen om elevveckor på skolorna, samtidigt som vi utåt måste visa att vi är de mest lämpade att utbilda framtidens fritidsledare. Kontakterna med viktiga aktörer inom sektorn, inte minst Ungdomsstyrelsen, har intensifierats och har resulterat i att Fritidsledarskolorna genomfört en omfattande forskningssatsning inom fritidsområdet. Vi har genom vårt idoga engagemang i frågorna om yrkeshögskolan, kvalitetssäkring och EQF-processen också fått respekt och förtroende internt inom folkbildningen. Styrelsen för Fritidsledarskolorna överlämnar härmed verksamhetsberättelsen för verksamhetsåret 2009-2010. 1
2. Styrelsen Styrelsen för Fritidsledarskolorna har under verksamhetsåret bestått av följande: Ordförande Vice ordförande Sekreterare Kassör Ledamöter Hans-Åke Höber, Kristinehamns folkhögskola Eva Gullstrand, Hvilans folkhögskola Ewa Friman, Karlskoga folkhögskola Per-Arne Höög, Jämshögs folkhögskola Ingrid Mänd, Viskadalens folkhögskola Bibbi Björk Eriksson, Vimmerby fhsk Agneta Johansson, Ljungskile folkhögskola Thomas Carlström, Hvilans folkhögskola Adjungerad ekonomihantering Willy Brink Arvoderade tjänster: Ordförande: Hans-Åke Höber 10% Projektsamordnare FoU Bibbi Björk Eriksson 25% 2.1 Styrelsens arbete Styrelsearbetet har huvudsakligen bestått i att: Följa och ge direktiv till kvalitetsarbetet Upprätthålla det interna kontaktarbetet med medlemsskolorna Utveckla det externa kontaktarbetet med bl. a Ungdomsstyrelsen, Fritidsforum och SKL Samordna och genomföra marknadsföringsinsatser och utveckla hemsidan, Leda och samordna arbetet med en ny utbildningsplan Följa och bevaka införandet av Yrkeshögskolan, Förnya och utveckla Fritidsledarskolornas FoU - arbete, Strukturera styrelsearbetet, genomföra vårkonferensen samt förbereda årsmötet. För att bereda styrelsens arbete samt att verkställa styrelsens beslut har, utöver ledamöterna, Hans-Åke Höber avlönats på 10 % tjänst som arbetande ordförande/kvalitetssamordnare under verksamhetsåret, Bibbi Björk Eriksson på 25 % tjänst som samordnare för forskningsprojektet, med medel från Ungdomsstyrelsen samt Willy Brink för ekonomihantering. 2.2 Styrelsens möten Styrelsen har sammanträtt vid följande tillfällen under verksamhetsåret: 2009: 11/11, 27/11 2010: 22/1, 5/3, 9/4, 16-17/6, 13/8, 28/9, samt 22/10 2
3. Föreningens inre arbete 3.1 Årsmötet Fritidsledarskolornas årsmöte 2009 ägde rum 9-11 november på Axevalla folkhögskola. Samtliga medlemsskolor var representerade. Huvudfrågan på det tre dagar långa mötet var arbetet med en ny gemensam utbildningsplan för Fritidsledarskolorna. Gruppvist arbete med formulering av innehåll och form genomfördes dag 1. Dag 2 presenterades fakta kring den nya Yrkeshögskolan och mötet diskuterade vilka möjligheter respektive hot en anslutning av fritidsledarutbildningen till denna skulle kunna innebära. Det formella årsmötet dag 3 antog en underfinansierad budget och med den ett uppdrag till styrelsen att under verksamhetsåret minska kostnaderna. Valberedningen plus en representant från varje kvalitetsgrupp fick i uppdrag att se över arbetsformerna för styrelsearbetet i föreningen. Gruppen fick i uppdrag att till kommande årsmöte komma med förslag på stadgeändringar kring de stadgar som är kopplade till föreningens styrelsearbete. Årsmötet riktade ett särskilt tack till Axevalla folkhögskola för gästfrihet och ett väl organiserat årsmöte. 3.2 Vårkonferensen Vårkonferensen arrangerades på Karlskoga folkhögskola den 21-22 april 2010. Huvudpunkten på konferensen var arbete med ny utbildningsplan. Som input i arbetet föreläste Lars Lagergren, Lektor Malmö högskola, om EQF (European Qualifications Framework, Den europeiska referensramen för kvalifikationer). Ett minnesvärt besök på Nobelmuseet hade också arrangerats av värdskolan. 3.3 Rektorsträffar Två samlingar för rektorer har genomförts under verksamhetsåret; 12/11 i anslutning till årsmötet och 21/4-2010 på Karlskoga folkhögskola i anslutning till vårkonferensen. Rektorsgruppen har tagit upp frågan om och hur man skulle kunna förändra organisatoriskt för att göra styrelsearbetet mindre betungande och få fler att dela på arbetet, rekryteringsläget, utbildningsplanen m m. 3.4 Nätverket för Kvinnliga Fritidsledarlärare Fritidsledarskolornas kvinnliga lärare har regelbundet årliga träffar med fortbildning och erfarenhetsutbyte. Den planerade träffen på Göteborgs folkhögskola fick tyvärr ställas in p g a 3
för få anmälningar. Oklarhet om datum för mötet rådde, vilket visade sig vara huvudorsaken till att alltför många hade förhinder när det väl tydliggjordes vilka dagar som var aktuella. Vid förfrågan efteråt finns ett klart uttalat intresse av att fortsätta med nätverksträffarna. 4. FoU Under året har Bibbi Björk Eriksson varit Fritidsledarskolornas representant i projektet KID (Kunskapsutveckling i dialog), ett samarbete mellan Fritidsledarskolorna, Fritidsforum, Malmö högskola, Luleå tekniska universitet, Göteborgs universitet FoU/väst, Sveriges kommuner och landsting, och Ungdomsstyrelsen (adjungerad). Partnerskapet syfte är att bilda ett hållbart samarbete över tid i kunskapsutveckling kring mötesplatser för unga med fokus på metod- och kompetensutveckling, policy- och kvalitetsarbete samt ungas behov. Fritidsledarskolorna har varit med och format partnerskapets syfte och mål, samt haft ansvar för de tre förstudierna som arbetats fram av forskarna som ingår i partnerskapet. 5. Samarbete och kontaktarbete internt Sekreteraren har ansvarat för att protokollen från styrelsemötena, så snart de justerats, lagts ut på föreningens konferens på First Class. Protokollen har också gjorts fylligare och mer informativa, så medlemsskolorna lättare ska kunna få inblick i styrelsens arbete. Bengt Widman har arvoderats för att skapa och underhålla Fritidsledarskolornas hemsida och konferenser på First Class. Målet är där att både ge extern information till alla användare av folkbildningsnätet och ge intern information till medlemsskolorna. Där finns konferenser för spridning av nyheter och tillhandahållande av gemensamt material. Vi har också stärkt samarbetet med Folkbildningsrådet och RIO. Ordförande har en plats i FBR:s nätverk för kvalitetsansvariga och har deltagit i ett flertal möten kring NQF tillsammans med företrädare från FBR och RIO. Ordförande har också föreläst för FOLAC, som samlar intressenter inom folkbildningen kring internationella kurser, om hur Fritidsledarskolorna organiserat sin samverkan. 6. Samarbete och kontaktarbete externt 6.1 Kontakt med Fritidsforum Styrelsen har haft fortsatt samarbete med Fritidsforum. Vi hade en gemensam utställningsmonter på Ungdomsstyrelsens rikskonferens i Stockholm 1-2 december 2009. I samarbetet i KID, Kunskapsutveckling i dialog, har parterna tillsammans anordnat en träff i Stockholm, februari 2010, som samlade intresseorganisationer från sektorn för att föra diskussioner kring förstudier om policy, pedagogik samt ungas behov av mötesplatser. Syftet var att få feedback på det arbete som gjort, samt riktlinjer till det fortsatta arbetet. Fritidsledarskolorna representerades var Bibbi Björk Eriksson och Hans-Åke Höber. 4
Den 6-7 maj 2010 anordnade parterna i KID en konferens, Om ungas mötesplatser, i Malmö, där bland annat de tre förstudierna presenterades. Fritidsledarskolornas ekonomiska del i projektet, Kunskapsutveckling i dialog, redovisades till Ungdomsstyrelsen i juni 2010, samtidigt som en ny ansökan om ekonomiska medel för fortsatt arbete skickats in under våren. Bibbi Björk Eriksson och Ewa Friman representerade Fritidsledarskolorna på Fritidsforums årsstämma 23-25 april 2010 i Växjö. 6.2 Kontakt med Ungdomsstyrelsen Projektet, Kunskapsutveckling i dialog fortgår, vilket innebär att Fritidsledarskolorna kontinuerligt haft kontakt med Ungdomsstyrelsen under verksamhetsåret. 7. Information och marknadsföring Annonsering via syoguiden och Studentum har fortsatt under året. Inför årets ansökan har annonsering skett i Kommunalarbetaren Arbete med att uppdatera och mer levandegöra hemsidan arbetas det ständigt med. Vi har bytt ut bilder och försöker hålla sidan så aktuell som möjligt. Bland annat har samtliga fritidsledarskolor uppmanats att skicka in bilder till denna samt intressanta artiklar från olika tidskrifter En enkät med uppföljning av hur våra studerande fått information om utbildningen har genomförts av Per-Arne Höög. Nytt PR-material att använda på mässor håller på att utarbetas Nytt material för medlemsskolorna som kan användas i marknadsföringssyfte kommer att färdigställas under året. Många intresserade av fritidsledarutbildning hör av sig per mail via vår hemsida och dessa besvaras alltid snarast, alternativt vidareförmedlas till en berörd medlemsskola 8. Verksamhetsfrågor 8.1 Kvalitetsarbetet Under verksamhetsåret har medlemsskolorna arbetat med en förnyad självskattning utifrån vårt kvalitetscertifieringsinstrument. Styrelsen har samordnat arbetet och gett skolorna i uppgift att detta år beskriva hur man motiverar graderingen i sin självskattning, lyfta fram utvecklingsområden samt att skolornas styrelse, alternativt utbildningsråd ska ta del av självskattningen. Utbytet mellan skolor i kvalitetsgrupper har också varit en viktig faktor i kvalitetsarbetet under året. Medlemsskolorna har organiserat sig i följande kvalitetsgrupper: 5
1 Jämshög, Markaryd, Värnamo, Eslöv och Hvilan 2 Axevalla, Viskadalen, Göteborg, Ljungskile och Vara; 3 Hagaberg, Lidingö, Birka, Vimmerby och Gamleby; 4 Karlskoga, Kristinehamn, Sigtuna och Örebro, 5 Kjesäter, Skarpnäck och Valla. 8.2 Ny utbildningsplan Styrelsen har under det gångna verksamhetsåret fortsatt arbetet med att revidera den gemensamma utbildningsplanen. Frågan har diskuterats i de olika kvalitetsgrupperna och bearbetats på höstkonferensen på Axevalla folkhögskola och vårkonferensen på Karlskoga folkhögskola avsattes tid för fortsatt arbete. Arbetets fokus har varit överenskommelser gällande det rent innehållsmässiga i fritidsledarutbildningen och hur lärandemål kan formuleras på sådant sätt att en länkning till den pågående EQF/NQF processen kan ske. Styrelsen har under verksamhetsåret utsett en mindre arbetsgrupp som redigerat och formulerat texterna i planen. Ett färdigt förslag till reviderad utbildningsplan framläggs på årsmötet 2010. 6
8.3 Vart tog de vägen? Denna undersökning är genomförd för att ta reda på arbetssituationen för de kursdeltagare som lämnade fritidsledarutbildningarna 2009. Under 2009 avslutade 337 studerande sin utbildning till fritidsledare och vid undersökningstillfället i januari 2010 som besvarades av 268 före detta studerande hade 75 % (83 %, 2009) anställning i någon omfattning. Bland de som erhöll utbildningsbevis hade hela 80 % (88 %, 2009) anställning medan motsvarande bland de som inte fick utbildningsbevis var endast 59 % (58 %, 2009). Även om anställningsprocenten är något lägre än förra året så står sig gruppen bra i jämförelse med omvärlden. Det relativa arbetslöshetstalet för januari 2010 enligt SCB för åldersgruppen 20 24 år (där de flesta av fritidsledarstuderande är) var 24,8 %. För hela ålderspannet 20 64 år 8,5 %. Andelen som gått vidare i nya studier har fördubblats jämfört med förra året. I gruppen utan utbildningsbevis är andelen arbetssökande 29 %. Av de med utbildningsbevis hade 165, 80 % (2009: 88 %) jobb. I den kärva arbetsmarknaden har i år 12 % gått vidare till studier jämfört med bara 6 % förra året. I gruppen som avslutade studierna utan utbildningsbevis hade endast 32 personer, 62 % (2009: 58 %) jobb. Tyvärr kan vi se att hela 11 studerande utan utbildningsbevis har fått tjänster av varierande omfattning på kommunala fritidsgårdar. Alla har inte fått jobb som kan betraktas som relevanta för utbildning, 78 % (2009: 86 %), vilket inte innebär att utbildningen alltid varit oviktig för anställningen. Av de 337 (183 kvinnor, 154 män) som avslutade studierna tilldelades 75 % utbildningsbevis. Det verkar för läsårets studerande ha funnits något i utbildningsformen som gynnat kvinnor då andelen kvinnor (84 %) men bara män (64 %) fick utbildningsbevis. 8.4 Rekrytering och antagning Antalet ansökningar Ansökningsantalet är efterfrågat i april månad efter det att ansökningstiden den 15 april passerats. Fr.o.m. 2007 har även en mätning skett per den 1 sept. då ansökningar till fritidsledarutbildningen fortsätter att inkomma även om ansökningstiden utgått. För året 2010 inkom totalt 250 ansökningar efter 15 april. Inför läsåret 2010/2011 gjorde 22 skolor intagning. Antalet ansökningar till dessa skolor uppgick i april månad till 1052 (Medel: 50,2 per skola) och i septembermätningen till 1302 ( Medel: 59 per skola). 7
Antalet ansökningar detta år är i stort sett lika med antalet de två senaste åren. För jämförelse med tidigare år se nedanstående tabell. Antalet ansökningar 2001-2010 År Ansökningar Medel Antal skolor 2001 1121 37,4 30* 2002 967 32,3 30** 2003 902 33,4 27 2004 919 34,0 27 2005 1030 39,6 26 2006 902 37,5 24*** 2007 april 864 39,2 22 2007 sept. 1118 50,8 22 2008 april 641 31 21 2008 sept. 835 39,7 21 2009 april 1105 50,2 22 2009 sept. 1350 61,3 22 2010 april 1052 50 21*** 2010 sept. 1302 59 22 * uppgift från en två skolor saknas ** tre av dessa skolor startade ej åk.1 till hösten *** uppgift från en skola saknas Antalet deltagare (september) Antalet deltagare vid de 22 skolor som antog elever till läsåret 2010/2011 uppgick i september månad till 392 i åk.1 och till 366 i åk.2. Det totala antalet kursdeltagare uppgick till 758 vilket innebär ett medeltal på 34,4 per skola. Detta är det högsta värde per skola som uppmätts sedan mätningarna påbörjades år 2001. En tydlig ökning är antalet deltagare i åk.2 som i år uppgick till i medeltal 16,6 deltagare vilket även detta är det högsta uppmätta sedan 2001. Antalet deltagare 2001-2010 År Antal Delt. Antal skolor Medel Åk.1 Antal skolor Medel Åk.2 Antal skolor Medel 2001 1035 33 31,3 528 32 16,5 507 33 15,4 2002 933 32 29,2 460 27 17,0 473 32 14,8 2003 834 27 30,9 453 27 16,8 381 26 14,6 2004 872 27 32,3 468 27 17,3 404 27 15,0 2005 842 27 31,2 432 26 16,6 410 27 15,2 2006 749 25 30,0 374 25 15,0 375 25 15,0 2007 712 23 31,0 359 22 16,3 353 23 15,3 2008 644 22* 29,2 319 22* 14,5 325 22* 14,7 2009 690 22 31,4 410 22 18,6 280 22 12,7 2010 758 22 34,4 392 22 17,8 366 22 16,6 *Här ingår för Göteborgs fhsk antal kursdeltagare i åk. 2 resp. åk.3 8
9. Slutord Processen med att utveckla en ny gemensam utbildningsplan har inneburit att vi tillsammans genomlyst våra utbildningar på ett genomgripande sätt. Det omfattande kvalitetsarbete vi arbetat med sedan 2006 har också bidragit till att vi lyft fram och granskat våra starka och svaga sidor. Alla medlemsskolor arbetar nu medvetet med kvalitetsutveckling. Här har också kvalitetsgrupperna etablerat sin funktion som ett forum för stöd och kollegialt utbyte. Med detta gedigna arbete vi genomfört de senaste åren och den samlade styrka vi har i en gemensam organisation, så står vi även väl rustade för att hävda vår ställning internt och externt. Genom att dessutom öppna vägarna för outbildade fritidsledare att få grundutbildning genom flexibla utbildningar slår vi vakt om vårt mandat att stå för fritidsledarutbildningen i Sverige. Dessutom har vi i vänt trenden med sjunkande söktryck och minskat antal medlemsskolor. Det kan mycket väl vara så att arbetsmarknadsläget och konjunkturen ger oss en tillfällig stabilisering, men vi vill tro och hoppas att även våra gemensamma krafttag för att stärka våra utbildningar internt och externt bidragit till att vi står starkare rustade än på länge. Inget tyder på att nästa verksamhetsår blir mindre spännande och utmanande. Vi vill tacka medlemsskolorna för ett stort engagemang i kvalitetsarbetet och arbetet med en ny utbildningsplan under året. Organisationens styrka är aldrig större än vad medlemmarna gör den till. Vi är övertygade om att det är endast genom att samarbeta, och ha tillit till både organisationen och varje skolas enskilda insatser, som vi kan fortsätta att vara ledande inom vårt område. Med detta tackar styrelsen för det förtroende vi haft att leda föreningen under verksamhetsåret. Fritidsledarskolornas styrelse i oktober 2010 Hans-Åke Höber Thomas Carlström Ewa Friman Bibbi Björk Eriksson Per-Arne Höög Ingrid Mänd Eva Gullstrand Agneta Johansson 9