Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg

Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg En utvärdering efter ändringen av huvudmannaskap Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 1

Förord Många patienter har behov av sjukvård i hemmet och det är betydelsefullt att verksamheten fungerar bra. I Gävleborgs län tog kommunerna över ansvaret för hemsjukvården från landstinget den första februari 2013. Detta är en påtaglig förändring som behöver utvärderas för att se om eftersträvade mål är uppnådda. Utgångspunkten för utvärderingen har varit de mål som sattes inför kommunaliseringen av hemsjukvården, dessa är: tydligare ansvarsgränser, bättre kontinuitet och helhetssyn för patienten, högre patientsäkerhet samt effektivare resursanvändning. Data för utvärderingen har samlats in kontinuerligt och delrapporterades 2014. Det samordnade uppdraget för utvärderingen har utredare Katarina Lundin haft, som tillsammans med forskningsledare Karin Tillberg Mattsson är huvudförfattare av rapporten. Utöver dessa personer har utredare Ingrid Nilsson, utredare Lena Söderlund, utredare Mats Larsson, utredare Johanna Alfredsson, utredare Jofen Kihlström och utredare Emma Mårtensson varit delaktiga i datainsamling och bearbetning av data. Layoutredigering av förvaltningschefssekreterare Annika Kandén. Gävle, 2015-06-24 Katarina Wijk Chef Samhällsmedicin, Region Gävleborg Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 2

Innehållsförteckning 1. Bakgrund 1.1 Politiska beslut 1.2 Projektet att kommunalisera hemsjukvård 1.3 Mål med kommunaliserad hemsjukvård 1.4 Förstudie i Gävleborg 2. Inledning och uppdrag 2.1 Definition hemsjukvård 2.2 Definition av hembesök 3. Metod 3.1 Patientintervjuerna 3.2 Chefsintervjuerna 3.3 Webbenkäterna 3.4 Verksamhetsstatistik 3.5 Frågor till gränsdragningsgruppen 4. Resultat 4.1 Tydligare ansvarsgränser 4.2 Bättre kontinuitet 4.3 Helhetssyn vård och omsorg 4.4 Högre patientsäkerhet 4.5 Effektivare resursanvändning 4.6 Trygghet inom hemsjukvården 4.7 Delaktighet inom hemsjukvården 4.8 Jämförelse mellan resultat 2013 och 2014 4.9 Jämförelse mellan kommunerna 4.10 Verksamhetsstatistik 4.10.1 Från Socialstyrelsen 4.10.2 Från kommunerna 4.10.3 Från Senior alert 4.11 Gränsdragningsgruppen 4.12 Bieffekter av kommunaliseringen av hemsjukvården 5 Sammanfattning 6. Slutsatser 7. Referenser 8. Bilagor Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 3

1. Bakgrund 1.1 Politiska beslut Under 1990-talet fick kommunerna ett ökat ansvar för vården och omsorgen om äldre och personer med funktionsnedsättning, genom ett flertal reformer. Däribland Ädelreformen, som genomfördes 1992. Ädelreformen innebar att kommunerna övertog det övergripande ansvaret för hälso- och sjukvården i de särskilda boendeformerna och dagverksamheterna med undantag för läkarinsatserna. Befogenhet gavs även till kommunerna att bedriva hemsjukvård och att efter överenskommelse med landstinget och medgivande av regeringen överta ansvaret för hemsjukvård i ordinärt boende. Befogenheterna omfattande dock inte läkarinsatser. (SOU 2004:68) Den 26 november 2010 beslöt Regionfullmäktige Gävleborg att rekommendera medlemmarna att inför verksamhetsåret 2012 fatta beslut om att huvudmannaskapet för hemsjukvården i Gävleborgs län överförs från landstinget till kommunerna. För att stödja kommuner och landsting i genomförandet av kommunaliseringen bildades en gemensam projektorganisation. (Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län, 2012) Den 3 april 2003 togs regeringsbeslut om att göra en översyn av vård och omsorg för äldre drygt tio år efter Ädelreformens genomförande, utredningen fick namnet Äldrevårdsutredningen. Uppdraget redovisades i juni 2004 genom betänkandet Sammanhållen hemvård. Undersökningens fokus var samverkan mellan kommunernas vård och omsorg och landstingens hälso- och sjukvård. Målgruppen var främst äldre individer med sammansatta och/eller snabbt föränderliga behov. Ansvarsfördelning för vård och omsorg mellan kommuner och landsting, läkansvaret i hemsjukvård, samverkan om vård och omsorg samt forskning och utveckling var undersökningens fokusområden för förbättring. Det framkom att det var otydliga ansvarsgränser och brister i samverkan mellan olika verksamheter och yrkesgrupper. Vilket gör att det saknas en helhetssyn för vård- och omsorgsinsatserna som äldre och andra personer med sammansatta och/eller snabbt föränderliga vård- och omsorgsbehov får. (SOU 2004:68) Sammanhållen hemvård SOU 2004:68 Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län, 2012 Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 4

1. Bakgrund 1.2 Projektet att kommunalisera hemsjukvård 1.3 Mål med kommunaliserad hemsjukvård Projektledningsorganisationen bemannades efter beslut av region-, landstings- och kommundirektörer/chefer. Arbetet i projektet fördelades på tre arbetsgrupper under en gemensam projektledning som i sin tur rapporterade till en projektledningsgrupp som under Regionstyrelsen ansvarade för arbetet. I direktiven för arbetet beskrevs motiven för förändring av hemsjukvårdens huvudmannaskap med nyckelbegreppen; sammanhållen, lokalt styrd och patientfokus. Sammanhållen gäller både på systemnivå och i den faktiska vården. Argumentationen bygger på att det måste vara fördelar med att hålla samman hemsjukvården gällande finansiering och styrning av utförande oavsett om driften sker i offentlig eller privat regi. Lokal styrning har lyfts fram som viktigt i samband med diskussionen som pågår om ny regionindelning av landet. Argumenten är då att det inte är rimligt att läkarinsatser, sjuksköterskeinsatser och omvårdnadsinsatser i hemsjukvård styrs och prioriteras på regional nivå. Istället bör den planeringen ske utifrån lokala förutsättningar och villkor på kommunnivå. (Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län, 2012) I verksamheten och närmast patienten förväntas en sammanhållen organisation för vård och omsorg i hemmet leda till ett mervärde för patienten i form av bättre kontinuitet med färre utförarkontakter och smidigare planering av vård- och omsorgsinsatser. Till följd av detta förväntas upplevelsen av god kvalitet öka. (Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län, 2012) I Gävleborgs län gick ansvaret för hemsjukvården den 1 januari 2013 över till respektive kommun i länet. Under januari hade landstinget kommunernas uppdrag att utföra hemsjukvården. Från och med den 1 februari 2013 utför kommunernas medarbetare hemsjukvården. Sammanhållen hemvård SOU 2004:68 Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län, 2012 Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 5

1. Bakgrund 1.4 Förstudie i Gävleborg I maj 2010, det vill säga innan beslut togs om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län genomfördes en förstudie. I förstudien till projektet Sammanhållen hemvård i Gävleborg gjordes en kartläggning över volymerna av utförd vård och resursåtgång beskriven i kronor och arbetstid/bemanning. Kartläggningen skulle vara grunden för en preliminär beräkning av underlaget för en skatteväxling samt av de ekonomiska konsekvenserna av en skatteväxling för varje kommun. Ytterligare ett syfte var att belysa effekterna av olika definitioner av begreppet hemsjukvård för att kunna lämna förslag och rekommendationer. I datainsamlingen framkom svårigheter då varken hemsjukvård eller distriktssköterskevård förutom för enstaka undantag hade egna organisatoriska enheter och därav saknades separat redovisning för hemsjukvård. Redovisningen av vårdproduktion visade enbart antalet vårdkontakter utan information om tidsåtgång eller annat tyngdmått. Redovisningen av antalet besök i patienters hem inkluderade både de som var kategoriserade som hemsjukvård och hembesök i öppenvård. Bemanningen uttrycks i begreppet årsarbeten vilket är antalet faktiskt arbetade timmar under ett år dividerat med 1 640 timmar. Med data från Hudiksvalls HC, Ljusdals HC och Söderhamns HC har andelen hembesök i sjuksköterskeverksamhet beräknats för hela Landstinget Gävleborgs primärvård. Resultatet blev ett approximativt mått där 40 procent av hälso- och sjukvård utförd av sjuksköterskor är att hänföra till hemsjukvård. Om detta kompletteras med effekten på bemanningen uttryckt som årsarbeten så skulle det innebära att cirka 160 årsarbeten sjuksköterska inom den landstingsdrivna hemsjukvården var aktuella för att överföras till kommunalt huvudmannaskap. I förstudien ifrågasattes även drivkrafterna bakom att föra samman huvudmannaskapet för hemsjukvård och hemtjänst då Lagen om valfrihetssystem infördes under tiden förstudien gjordes och landstinget infört obligatoriskt vårdval i primärvården. (Förstudie Sammanhållen hemvård i Gävleborg, 2010) Beräkningarna har gjorts på personalkategorin distriktssköterskor då de svarade för ca 80 procent av alla besök utanför mottagningar. Tre hälsocentraler, Hudiksvalls, Ljusdals och Söderhamns, redovisade sin distriktssköterskeverksamhet separat vilket gav en möjlighet att bättre separera hembesöksverksamheten från mottagningsverksamheten. Relationen mellan mottagningsbesök och hembesök hos dessa hälsocentraler har sedan använts för att göra de schabloniserade beräkningarna av hemsjukvårdsverksamhetens omfattning på länsnivå. Data samlades in under perioden oktober 2008 till och med september 2009. Förstudie sammanhållen hemvård i Gävleborg, 2010 Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 6

2. Inledning och uppdrag I december 2012 fick Samhällsmedicin i uppdrag av projektledningsgruppen för kommunaliseringen, som bland annat bestod av landstingsdirektör, regiondirektör och vissa kommunchefer, att tillsammans med FoU Välfärd utvärdera kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län. Samhällsmedicin fick det samordnande ansvaret och tillsammans med FoU Välfärd gjordes en utvärderingsplan. Utvärderingsplanen utformades utifrån det politiska beslut om från vilka perspektiv utvärderingen skulle ske; Utifrån målen har fem parametrar tagits fram, dessa visas i modellen nedan: Länets kommuner och landstinget rekommenderas att fatta följande beslut: att uppföljning och utvärdering sker utifrån två perspektiv; patientens och organisationernas upplevelser Samt utifrån målen med kommunaliseringen av hemsjukvården som är; 1. Ansvarsgränser blir enkla att beskriva, förstå och tillämpa både ur patient/brukarsynvinkel och ur organisatorisk synvinkel 2. Förutsättningarna för att åstadkomma bättre kontinuitet med färre utförare runt varje patient ökar 3. Förutsättningarna för smidigare planering av vård och omsorg utförd med helhetssyn ökar 4. Förutsättningarna för att kunna ge vård med högre patientsäkerhet ökar 5. På organisatorisk nivå ökar förutsättningarna för effektivare resursanvändning 6. På nationell nivå blir huvudmannaskapet för hemsjukvård i ordinärt boende mer enhetligt (Avtal Hemsjukvård Gävleborgs län, 2013) Parametrarna har använts som utgångspunkt vid skapande av enkät och intervjuguide. Avtal Hemsjukvård Gävleborgs län, 2013 Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 7

2. Inledning och uppdrag 2.1 Definition hemsjukvård Hemsjukvård definieras enligt Socialstyrelsen som hälso-och sjukvård när den ges i patientens bostad eller motsvarande och som är sammanhängande över tid. Åtgärderna och insatser ska ha föregåtts av vård- och omsorgsplanering. Hemsjukvård ges i såväl ordinärt som i särskilt boende samt daglig verksamhet och dagverksamhet. Hemsjukvård ska skiljas från öppenvård. (Socialstyrelsens termbank) I Gävleborgs län är förutsättningarna för att få tillgång till hemsjukvård att patienten själv eller med assistans inte kan ta sig till hälsocentralen och/eller att bedömningen vid vårdplanering är att hemsjukvårdsbesök ger ett mervärde för vårdens resultat. Kommunerna ansvarar för hemsjukvårdsinsatser på primärvårdsnivå, vilka ges av distriktssköterskor, sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster dygnet runt. Hemsjukvårdsbesöken kan vara både planerade och oplanerade. För att kommunen ska ta över ansvaret för hälso-och sjukvårdsinsatser ska följande kriterier vara uppfyllda : 2.2 Definition av hembesök Landstinget ansvarar även fortsättningsvis för den medicinska bedömningen och läkarinsatser inom hemsjukvård. Landstinget ansvarar för all mottagningsverksamhet i primärvården och specialistsjukvården samt hembesök i öppenvård. (Avtal Hemsjukvård Gävleborgs län, 2013) Hembesök i öppenvård definieras av Socialstyrelsen som Med hembesök menas ett öppenvårdsbesök inom hälso- och sjukvården i patientens bostad eller motsvarande (Socialstyrelsens termbank) Landstinget ansvarar för såväl planerade som oplanerade hembesök hos patient som inte är inskriven i hemsjukvård. (Avtal Hemsjukvård, 2013) Detta gäller när kriterierna för att vara hemsjukvårdspatient inte är uppfyllda. Insatserna ska räknas som hälso-och sjukvård Insatserna ska ges under minst två veckor Patienten kan inte ta sig till hälsocentralen Patienten är över 18 år Vård-och omsorgsplanering ska upprättas före insättande av insatser. (Avtal Hemsjukvård Gävleborgs län, 2013) Avtal Hemsjukvård Gävleborgs län, 2013 Socialstyrelsens termbank Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 8

3. Metod Som tidigare beskrivits har utvärderingsplanen utformats utifrån det politiska beslut om ur vilka två perspektiv utvärderingen ska göras, samt att ytterligare ett perspektiv lagts till. De tre perspektiven är; patientens, medarbetarnas och organisationens/ledningens. De olika datainsamlingsverktygen; enkäter och intervjuer avser att ge underlag för att analysera i vilken utsträckning målen som sattes med kommunaliseringen har uppnåtts, se inledningen. Följande organisationers/verksamheters medarbetare och chefer deltar i datainsamlingarna: Ur målen har följande parametrar tagits fram: Inför datainsamlingarna har utredarna som genomfört utvärderingen haft träffar dels med kommunernas MAS:ar (medicinskt ansvariga sjuksköterskor) samt med den referensgrupp som sattes samman av socialcheferna i länet. Referensgruppen bestod av olika yrkeskategorier och både medarbetare och chefer (en hemsjukvårdschef, en hemtjänstchef, en MAS, en sjuksköterska och en arbetsterapeut). Sammanlagt deltog fem personer i referensgruppen. Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 9

3. Metod 3.1 Patientintervjuerna Hösten 2013 genomfördes 14 intervjuer, och hösten 2014 ytterligare 30 intervjuer med patienter (se intervjuguide i Bilaga 6). Intervjuerna berörde patienternas upplevelse av hemsjukvården. Den första omgångens intervjuer omfattade sex män och åtta kvinnor i åldern 65-90 år, boende i fyra av länets kommuner: Ljusdal, Bollnäs, Hofors och Gävle. Informanterna valdes ut med hjälp av hemsjukvårdens personal i respektive kommun. Inklusionskriterierna för deltagande var att informanterna skulle vara klara och rediga för att kunna redogöra för sin situation samt att de hade varit inskrivna i hemsjukvården under 2012, det vill säga då landstinget fortfarande ansvarade för verksamheten. På så vis kunde informanterna reflektera över om bytet av huvudman inneburit några förändringar för den vård och omsorg de får. Bland de av hemsjukvården föreslagna informanter som uppfyllde inklusionskriterierna gjordes ett urval, där en jämn könsfördelning eftersträvades och där hänsyn togs till att få informanter med olika behov av sjuksköterskeoch/eller rehab insatser, samt om möjligt med hemtjänst. Efter att de utvalda informanterna tillfrågats av hemsjukvårdens personal om att delta i studien och därefter lämnat muntligt samtycke, kontaktades varje enskild deltagare per telefon då tid för intervju bestämdes. Informanterna fick både muntlig och skriftlig information om att all data behandlas konfidentiellt och att resultatet presenteras så att inga individer kan identifieras. Intervjun genomfördes med hjälp av bandspelare i informantens bostad. Intervjuerna transkriberades ordagrant. Tematiseringen av innehållet bygger på de mål, men även den viljeinriktning och värdegrund gällande trygghet och delaktighet som formulerats i avtalet för kommunaliseringen. Under hösten 2014 genomfördes ytterligare en intervjustudie som omfattade 30 patienter, varav 16 män och 14 kvinnor. Patienternas åldersspann sträckte sig mellan 52 och 100 år. I 27 av fallen intervjuades patienten själv. I 3 fall, där patienten hade någon form av kognitiv svikt, skedde intervjun istället med anhörig (samtliga anhöriga var döttrar). Två intervjuer per kommun gjordes i Hofors, Nordanstig, Ockelbo och Ovanåker, tre i intervjuer i Bollnäs, Ljusdal och Söderhamn, fyra i Sandviken och Hudiksvall och fem intervjuer i Gävle. Till skillnad från intervjustudien 2013 fanns inga krav på att patienten skulle ha haft hemsjukvård före kommunaliseringen, för att komma ifråga för intervju. Inte heller var kognitiv svikt ett hinder, såvida det fanns en anhörig som kunde intervjuas i patientens ställe. En hemsjukvårdsmedarbetare i varje kommun gjorde ett slumpmässigt urval om 10 personer som var inskrivna i hemsjukvården. Bland dessa valde FoU Välfärd ut personer som hemsjukvårdens personal tillfrågade om att delta i studien. I övrigt var metoden densamma som 2013. Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 10

3. Metod 3.2 Chefsintervjuerna Hösten 2013 genomfördes 22 telefonintervjuer med chefer, och hösten 2014 ytterligare 12 intervjuer. Syftet var att få kunskap om kommunaliseringen ur ett ledningsperspektiv. Den första omgångens chefsintervjuer omfattade chefer inom hemsjukvården, primärvården och hemtjänsten. Intervjuerna var semistrukturerade, där intervjuguider (se Bilaga 7) användes, men möjlighet gavs att växla mellan frågeområdena och ställa fördjupande följdfrågor. Samtliga intervjuer spelades in och transkriberades. Därefter har innehållet i intervjuerna tematiserats, med vägledning i de mål som formulerats för övertagandet av hemsjukvården i länet. 11 av de intervjuade var hemsjukvårdschefer, varav 2 i Gävle kommun och 1 i varje övrig kommun. För primärvården gjordes ett urval på 5 chefer, där strävan var en geografisk spridning och att få med såväl privata som landstingsdrivna hälsocentraler. Inom hemtjänsten intervjuades 6 chefer; även här var såväl offentligt som privat drivna verksamheter representerade i urvalet. Hösten 2014 genomfördes återigen telefonintervjuer, men nu enbart med chefer inom hemsjukvården, totalt 12 stycken. Intervjuguider med i stort sett samma innehåll som 2013 användes. Den semistrukturerade formen gav möjlighet att fånga spontana reflektioner kring hur hemsjukvården utvecklats sedan förra intervjutillfället. Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 11

3. Metod 3.3 Webbenkäterna Hösten 2013 genomfördes en webbenkät i fyra olika utföranden där frågorna var anpassade efter vilken yrkesgrupp som skulle besvara den. Webbenkäten (se Bilaga 5) skickades som en länk till respektive respondents mailadress. Därav var en del av urvalet att respondenterna hade egen mailadress. Medarbetargrupper som deltog i webbenkäten 2013; 1. alla hemsjukvårdsmedarbetare (sjuksköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter) 2. alla medicinskt ansvariga sjuksköterskor i kommunerna (MAS:arna besvarade samma enkät som hemsjukvårdsmedarbetarna) 3. ett slumpvis urval av hemtjänstmedarbetare i kommunalt driven hemtjänst med delegering för hemsjukvårdsuppgifter. 4. alla hälsocentralsläkare som har hemsjukvårdspatienter 5. alla sjuksköterskor/distriktssköterskor på hälsocentral. Den totala svarsfrekvensen för enkäten blev 44 procent. Uppdelat på de olika medarbetargrupperna blev svarsfrekvensen följande: Hemsjukvårdmedarbetare 66 % Hemtjänstmedarbetare 16 % Primärvårdsläkare 53 % Sjuksköterskor primärvården 68 % Hösten 2014 genomfördes ytterligare en webbenkät. Samma enkät som 2013 återanvändes, men frågorna som handlade om förändring jämfört med innan kommunaliseringen av hemsjukvården togs bort. Medarbetargrupperna som deltog i enkätstudien utvidgades samt inkluderade även de tre chefsgrupperna som tidigare intervjuats. Medarbetargrupper som deltog i webbenkäten 2014; 1. alla hemsjukvårdsmedarbetare (sjuksköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter) 2. alla hemsjukvårdschefer 3. alla medicinskt ansvariga sjuksköterskor i kommunerna (MAS:arna besvarade samma enkät som hemsjukvårdsmedarbetarna) 4. ett slumpvis urval av hemtjänstmedarbetare i kommunalt driven hemtjänst med delegering för hemsjukvårdsuppgifter. 5. alla hemtjänstchefer i kommunalt driven hemtjänst 6. alla primärvårdsmedarbetare (sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter och läkare på hälsocentral) 7. Primärvårdschefer (hälsocentralschef) 8. Specialistvårdsmedarbetare (sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter och dietister i division medicin psykiatri och division operation) 9. Specialistvårdschefer (i division medicin psykiatri och division operation) Totalt var det 61 % av respondenterna som arbetat med hemsjukvård även innan kommunaliseringen. Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 12

3. Metod 3.3 Webbenkäterna 3.4 Verksamhetsstatistik Den totala svarsfrekvensen för enkäten blev 2014 51 procent. Uppdelat på de olika medarbetargrupperna blev svarsfrekvensen följande: Hemsjukvårdsmedarbetare 69,2 % (198 av 286) Hemsjukvårdschefer 86,7 % (13 av 15) Hemtjänstmedarbetare 20,5 % (59 av 288) Hemtjänstchefer 44,2 % (19 av 43) Primärvårdsmedarbetare 61,1 % (151 av 247) Primärvårdsläkare 55,9 % (52 av 93) Primärvårdschefer 88,9 % (32 av 36) Specialistsjukvårdens medarbetare 43,9 % (65 av 148) Specialistsjukvårdens chefer 69,2 % (9 av 13) För de grupper som deltog i datainsamlingen även 2013 ökade svarsfrekvensen 2014. Svarsfrekvenserna är beräknade på de respondenter som besvarat hela enkäten, det finns även enkäter med internt bortfall. Dessa räknas med i de totala frekvenserna men inte i svarsfrekvensen. I frekvenserna räknas bortfallet på frågan bort, det vill säga frekvenserna fördelar sig enbart på faktiska svar. Svarsalternativen har dikotomiserats så att de två positiva svarsalternativen slagits ihop och samma sak med de två negativa svarsalternativen. I tabellerna i Bilagan redovisas enbart positiva och negativa svar. I 2014 års enkät finns även ett vet ejalternativ, på grund av detta går frekvenserna för positiva och negativa svarsalternativ inte alltid upp till 100 procent. Då enkäterna är anpassade efter den yrkesgrupp som skulle besvara den finns en variation i antal svar per fråga (se tabellerna i Bilaga 2, 3 och 4) Verksamhetsstatistiken från kommunerna har mätts den första varje månad under perioden 1 februari 2013 till och med 1 december 2014. Statistiken har samlats in med hjälp av en kontaktperson i varje kommun. Kontaktpersonen har antingen varje månad eller för flera månader skickat in statistik enligt en utskickad Excelmall (se Bilagorna 9 och 10). Vilken statistik som har samlats in har bestämts i samråd med MAS:arna och referensgruppen. Mellan 2013 och 2014 ändrades mallen delvis utifrån synpunkter från kontaktpersonerna i kommunerna. Verksamhetsstatistiken från Senior alert har skickats in av de fyra utvecklingsledarna i länet samt landstingets utvecklingsmotorer. 3.5 Frågor till gränsdragningsgruppen Gränsdragningsgruppen har till syfte att klargöra otydligheter i tolkning av avtalet och vägleda verksamheterna när det gäller ansvarsfördelning mellan kommunerna i länet och landstinget. Gruppen består av nio ledamöter. Till gränsdragningsgruppen ställdes i mars 2015 några frågor via e-post (se Bilaga 8). Syftet var att få kunskap om ledamöternas erfarenheter av organisationsförändringen. Fem av dessa: en socialchef, en primärvårdsläkare, två MAS:ar och en handläggare vid Region Gävleborg som är sammankallande i gruppen besvarade frågorna. Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 13

4. Resultat Mål I följande avsnitt kommer resultaten från datainsamlingen 2014 presenteras utifrån de fem målområdena samt uppdelat på de fyra organisationer som samarbetar runt hemsjukvårdspatienten. För varje organisation har svaren från både chefer och medarbetare slagits ihop och analyserats tillsammans. Även data från intervjuerna med patienter/anhöriga presenteras utifrån målområdena, därtill tillkommer delar om upplevelse av trygghet och delaktighet. 1. Tydligare ansvarsområden 2. Bättre kontinuitet 3. Helhetssyn, vård och omsorg 4. Högre patientsäkerhet 5. Effektivare resursanvändning En jämförelse görs med resultatet från datainsamlingen 2013. Jämförelsen görs då för de grupper som fanns med både i datainsamlingen 2013 och 2014, det vill säga; hemsjukvårdsmedarbetare, hemtjänstmedarbetare, läkare HC och sjuksköterskor HC. Sedan följer en kort jämförelse mellan de tio kommunerna i länet, vilken baserar sig på en sammanslagning av 2013 och 2014 års resultat. Slutligen kommer en presentation av verksamhetsstatistik, både den som är insamlad av kommunerna och ifrån Senior alert. Därefter finns en sammanställning av svaren från Gränsdragningsgruppen. Resultaten från den första datainsamlingen har presenterats tidigare (Delrapport av utvärderingen av kommunaliseringen av Hemsjukvården i Gävleborgs län, 2014). I tabellerna i Bilaga 2, 3 och 4 redovisas antal enkätsvar på varje fråga som presenteras i följande kapitel. Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 14

4. Resultat 4.1 Tydligare ansvarsgränser - Hemsjukvård och specialistsjukvård Det första målet med kommunaliseringen av hemsjukvården var att ansvarsgränserna skulle bli tydligare genom att de skulle bli enkla att beskriva, förstå och tillämpa både ur patient/brukarsynvinkel och ur organisatorisk synvinkel. (Avtal Hemsjukvård Gävleborgs län, 2013) Diagrammet till höger visar att andelen av de som arbetar inom hemsjukvården och specialistsjukvården som anser att ansvarsgränserna dem emellan är tydliga eller mycket tydliga är 40 respektive 21 procent. När det gäller ansvarsgränserna mellan hemsjukvården och specialistsjukvården, framhåller båda organisationer i öppna enkätsvar och kommentarer framför allt två problemområden. Det första är att det finns oklarheter kring om det är hemsjukvården eller primärvården som ska ta över patienten efter utskrivning från sjukhus. Det andra handlar om oklarheter kring förskrivning- och betalningsansvar för hjälpmedel och förbrukningsartiklar. Fortfarande alldeles för otydliga ansvarsgränser. Stora kunskapsbrister hos berörda yrkeskategorier. Patienterna kommer i kläm då det ofta uppstår diskussion om vem som ska ansvara (hemsjukvårdsmedarbetare) Ansvar för utskrivning av hjälpmedel i patientens bostad är otydligt och måste tydliggöras för att effektivisera utskrivningen från sjukhuset!!!! (specialistsjukvårdsmedarbetare) Avtal Hemsjukvård Gävleborgs län, 2013 Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 15

4. Resultat 4.1 Tydligare ansvarsgränser - Hemsjukvård och primärvård Diagrammet till höger visar att andelen av de som arbetar inom hemsjukvården och primärvården som anser att ansvarsgränserna dem emellan är tydliga eller mycket tydliga är 38 respektive 36 procent. Även om hemsjukvården respektive primärvården värderar ansvarsgränsernas (o)tydlighet likartat, finns skillnader i vilka aspekter man framhåller som mest problematiska. Hemsjukvårdens chefer och medarbetare lyfter fram kriteriet att inte kunna ta sig till hälsocentralen för att bli inskriven i hemsjukvården som särskilt svårtolkat. Även primärvårdens förväntan på att varje patient som behöver hjälp med att ta medicin automatiskt ska bli inskriven i hemsjukvården, tas upp som ett problem. Från primärvårdens sida är det däremot framför allt 14-dagars-regeln, alltså att behovet av vård ska vara minst två veckor, som upplevs problematisk. Många framhåller att den leder till tolkningskonflikter, frustration, resursslöseri och även förvirring för patienter och anhöriga, och att en tröskelväxling vore en bättre lösning. Det skulle innebära att även hembesök där behovet bedöms understiga två veckor växlas över till kommunerna. Hälften av de intervjuade hemsjukvårdscheferna uttrycker att gränsdragningarna visserligen ännu är svåra, men att problemen har minskat. Kommunens och primärvårdens tolkningar har blivit mer enhetliga. Ett par chefer säger att man blivit säkrare på i vilka situationer man ska ta en diskussion med primärvården kring om patienten verkligen är en hemsjukvårdspatient. Man skriver även oftare ut patienter från hemsjukvården till primärvården numera. Även några av hemsjukvårdscheferna tar upp möjligheten att tröskelprincipen införs. Här finns dock delade meningar, där ett par anser att det skulle förenkla, medan andra menar att nya gränsdragningssvårigheter troligen skulle uppstå och att problemen med att snabbt få tillgång till information i journaler vore ännu svårare att hantera för den målgruppen. Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 16

4. Resultat 4.1 Tydligare ansvarsgränser - Definition hemsjukvårdspatient Definitionen av en hemsjukvårdspatient är något som återkommit på sidorna innan som handlat om ansvarsgränser inom hemsjukvården. För att få en sammanfattande bild av hur de tre olika organisationerna hemsjukvård, primärvård och specialistsjukvård uppfattar definitionen av vem som är hemsjukvårdspatient visas här till höger andelen av de som arbetar inom dessa tre organisationer som anser att definitionen är tydlig eller mycket tydlig. Inom hemsjukvården är det 42 procent, inom primärvården 39 procent och inom specialistsjukvården 23 procent som anser att definitionen för när en patient ska bli hemsjukvårdspatient är tydlig eller mycket tydlig. Som beskrivits tidigare är det olika anledningar inom de olika organisationerna som lyfts fram som skäl till att det finns en otydlighet kring vem som ska definieras som hemsjukvårdspatient. Hemsjukvården anser att kriteriet att inte kunna ta sig till hälsocentral är svårtolkat och primärvården anser att 14-dagars-regeln är problemet. Inom specialistvården uppfattas det mest problematiska vara vem som ska kallas till vårdplanering då patienten skrivs ut från sjukhuset. Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 17

4. Resultat 4.1 Tydligare ansvarsgränser - Hemsjukvård och hemtjänst Diagrammet till höger visar att andelen av de som arbetar inom hemsjukvården och hemtjänsten som anser att ansvarsgränserna dem emellan är tydliga eller mycket tydliga är 69 respektive 76 procent. Några av de intervjuade hemsjukvårdscheferna tar upp att utbildningar i delegering ytterligare bidragit till att tydliggöra vilka insatser som är hemtjänst, delegerade HSLinsatser respektive hemsjukvård utförd av legitimerad personal. Flera framhåller att ansvarsgränserna oftast är tydliga för personalen, men inte alltid kända bland patienter och anhöriga. Ur hemtjänstens perspektiv är bristen på kännedom om huruvida en viss brukare (för tillfället) är hemsjukvårds- eller primärvårdspatient ett problem. Man vet inte vilken organisation som ska kontaktas, ifall behov av att rådgöra med hälso- och sjukvårdspersonal uppstår. Vi i HSV vet vart gränserna går men patienter, anhöriga och slutenvården har väldigt svårt att skilja på vem som gör vad och vad som är skillnaden på hemsjukvård och hemtjänst. Vi har dessutom lika kläder och lika bilar som hemtjänst vilket gör det mera svårt för patienter och anhöriga (hemsjukvårdsmedarbetare) Det som är svårt är att veta om brukaren tillhör hemsjukvården eller HC. Mycket svårt när brukare tillhör ibland och ibland inte. Svår gråzon (hemtjänstmedarbetare) Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 18

4. Resultat 4.1 Tydligare ansvarsgränser - Patienternas upplevelse Ingen av de intervjuade patienterna uttrycker att det funnits oklarheter kring om det är hemsjukvården eller primärvården som har ansvaret för denne. Flera är väl medvetna om hur och när förändringen från att ha varit patient vid hälsocentralen till att bli hemsjukvårdspatient skedde, men ingen tar upp någon ovisshet kring detta, eller att ansvaret flyttat fram och tillbaka mellan verksamheterna. Vi kan inte utesluta att vissa av de intervjuade patienterna har skrivits in och ut mellan primärvården och hemsjukvården och upplevt ansvarsgränserna som otydliga, men det är i så fall inget som har en central betydelse för deras upplevelse av hemsjukvården. En av de anhöriga som intervjuats istället för patienten själv, då hen har kognitiv svikt, skildrar dock hur hennes närstående blev drabbad av gränsdragningsproblematiken mellan primärvården och hemsjukvården. Hennes närstående blev för en begränsad tid ordinerad en medicin som måste tas regelbundet. Primärvården sade sig inte kunna delegera medicingivningen till hemtjänstpersonalen, samtidigt som den närstående inte kunde bli hemsjukvårdspatient direkt. Den anhöriga upplevde att hon själv förväntades se till att hennes närstående tog medicinen på rätt tider, något hon som förvärvsarbetande inte hade möjlighet till. Det var så stelbent att man [primärvården] inte tillfälligt gick in och skrev en delegation till hemtjänstpersonalen..//..då behöver man inte plocka in så många i hemsjukvården som kanske inte har riktigt så stort behov (anhörig) När det gäller ansvarsgränsen mellan hemsjukvården och hemtjänsten, är de flesta av de 26 informanter som även har hemtjänst medvetna om vilka insatser som utförs av legitimerad personal och vilka som görs av hemtjänsten. Men det finns också flera som inte gör någon skillnad på de båda verksamheterna, utan i sina svar på frågor om hemsjukvården relaterar till hemtjänstens insatser och vice versa. Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 19

4. Resultat 4.2 Bättre kontinuitet - Hemsjukvården och hemtjänsten Det andra målet med kommunaliseringen av hemsjukvården var att förutsättningarna för att åstadkomma bättre kontinuitet med färre utförare runt varje patient skulle öka. (Avtal Hemsjukvård Gävleborgs län, 2013) Diagrammet till höger visar att andelen av de som arbetar inom hemsjukvården och hemtjänsten som anser att kontinuiteten för hemsjukvårdspatienten fungerar bra eller mycket bra är 77 respektive 93 procent. Färre utövare från ssk och rehab men hemtjänstens personal är fortfarande för många runt varje hemsjukvårdspatient (hemsjukvårdsmedarbetare) Av de som arbetar inom hemsjukvården anser 66 procent att den egna enheten arbetar aktivt eller mycket aktivt för att hemsjukvårdspatienten ska få träffa samma personal och inom hemtjänsten är motsvarande andel 31 procent. Flera förtydligar i kommentarer till enkätsvaren att det framför allt gäller vardagar dagtid. På kvällar, helger och nätter är oftast betydligt fler personer från hemsjukvården inblandade, då resurserna samordnas med särskilt boende och/eller de geografiska områdena är större. En annan omständighet som motverkar kontinuitet är när såväl primärvårdens som hemsjukvårdens personal är involverade samtidigt runt en enskild patient, och när patienten skrivs in och ut mellan primärvård och hemsjukvård. I svaren på de öppna frågorna om vilka förändringar kommunaliseringen inneburit, framhåller flera från såväl hemsjukvården som hemtjänsten just att kontinuiteten för patienten ökat. Även flera medarbetare från primärvården gör det, trots att ingen specifik enkätfråga kring kontinuitet ställdes till dem. Många relaterar i sina kommentarer om kontinuiteten i hemsjukvården även till hemtjänsten, och påpekar att där är kontinuiteten betydligt sämre. Avtal Hemsjukvård Gävleborgs län, 2013 Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 20

4. Resultat 4.2 Bättre kontinuitet - Patienternas upplevelse Det mest förekommande är att informanterna har besök av en eller ett fåtal personer från hemsjukvården. Många namnger den eller de två ordinarie sköterskorna. Några uppger dock att de möter väldigt många olika ansikten, särskilt på helgerna. Kontinuitet gällande personalen ger flertalet av informanterna en känsla av förutsägbarhet och bidrar till trygghet i att personalen känner till dem och deras behov. För några av informanterna är det inte bara viktigt att känna till utan även att ha en personlig relation till personalen och om möjligt redan i förväg veta vem och när de ska komma. Många av dem som i regel får besök av en eller ett fåtal sköterskor betonar det positiva i detta. Patienten och sköterskorna har lärt känna varandra och en tillit har vuxit fram. Någon uttrycker att vården fungerar smärtfritt med de ordinarie sköterskorna, som vet hur informanten vill ha det. Endast en informant framhåller det positiva i att det kommer flera olika från hemsjukvården, då det upplevs stimulerande med variation och nya kontakter. Det är framför allt två sköterskor som kommer hem. Och vi har lärt känna varandra väldigt väl. Så att det blir en ganska stark personlighet över det hela (patient) Jag tycker inte att det är bra när det kommer en ny [från hemtjänsten] varje dag som inte vet någonting. Man ska tala om allting som de ska göra (patient) Informanterna möter betydligt fler olika ansikten bland hemtjänstpersonalen. Någon nämner att det handlar om ett femtiotal personer hittills. För ett par kan det upplevas stimulerande att träffa olika personer och för vissa är det ingen nackdel att det är många olika som kommer huvudsaken är att hemtjänstpersonalen gör det de ska. De flesta skulle dock föredra att det är färre personer från hemtjänsten som kommer. Det ger möjlighet att få en personlig relation och insatserna går smidigare. Informanten behöver inte berätta om och om igen hur hjälpen ska utföras. Flera betonar att det visserligen är många olika personer från hemtjänsten som kommer, men att alla har ett bra bemötande. Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 21

4. Resultat 4.3 Helhetssyn vård och omsorg - Hemsjukvården och specialistsjukvården Det tredje målet med kommunaliseringen handlar om att öka förutsättningarna för smidigare planering av vård och omsorg utförd med helhetssyn. (Avtal Hemsjukvård Gävleborgs län, 2013) En aspekt av detta handlar om informationsöverföringen mellan hemsjukvården och specialistsjukvården. Diagrammet till höger visar att andelen av de som arbetar inom hemsjukvården och specialistsjukvården som anser att informationsöverföringen dem emellan fungerar bra eller mycket bra är 35 respektive 45 procent. Många kommentarer från hemsjukvårdens medarbetare handlar om att de får alltför lite information om patienter som skrivs ut från sjukhuset. Felaktiga, icke uppdaterade läkemedelslistor framhålls som ett särskilt stort problem. Även från specialistsjukvårdens håll uttrycker några att de inte får tillräcklig information om patienten från hemsjukvården, när denna skrivs in i slutenvården. Flera tar även upp oklarheter kring vem inom primärvården respektive hemsjukvården som ska ha vilken information inför utskrivningen från sjukhuset, en problematik som hänger nära samman med att det ofta är oklart om patienten ska bli hemsjukvårds- eller primärvårdspatient. Från specialistsjukvårdens håll påpekar några att hemsjukvårdens sjuksköterskor sällan deltar i vårdplaneringar, vilket försvårar en smidig informationsöverföring. Flera av hemsjukvårdens sjuksköterskor tar i kommentarer upp att de upplever brist på tid för att åka till vårdplaneringar på sjukhus. Svårt att nå rätt person. Får rapportera till flera, både hemsjukvården och primärvården. Vill visa praktiskt, tex förflyttningar sedan kan det vara andra som går in och utför efter utskrivning (specialistsjukvårdschef) Avtal Hemsjukvård Gävleborgs län, 2013 Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 22

4. Resultat 4.3 Helhetssyn vård och omsorg - Hemsjukvården och primärvården När det gäller informationsöverföringen mellan primärvården och hemsjukvården, är bilden något mer positiv. Diagrammet till höger visar att andelen av de som arbetar inom hemsjukvården och primärvården som anser att informationsöverföringen dem emellan är bra eller mycket bra är drygt hälften, 55 respektive 56 procent. Nackdelen med att inte ha samma journalsystem över huvudmannagränserna det problem som lyfts fram allra mest i hemsjukvårdens svar på de öppna enkätfrågorna. Detta upplevs hota patientsäkerheten och innebära att alltför mycket tid behöver läggas på administrativa uppgifter. Även från primärvårdens håll framhåller många, särskilt bland läkarna, avsaknaden av ett gemensamt journalsystem som ett stort problem. När det gäller vårdplaneringar, uttrycker några av de intervjuade hemsjukvårdscheferna att de fungerar bättre nu än i början, särskilt när bara primärvård och hemsjukvård är involverade. Rutinerna har satt sig och fler vårdplaneringar görs i hemmet nu, vilket bedöms positivt inte minst för patienten. Primärvårdens chefer och medarbetare ger i sina kommentarer och öppna svar en mer negativ bild av vårdplaneringar. Alltför mycket av primärvårdssköterskans tid upplevs behöva läggas på vårdplaneringar och överrapporteringar, vilket går ut över tiden för patientkontakt. Den försämrade kontakten mellan läkare och hemsjukvårdens personal är en annan brist, som delvis hänger samman med de olika journalsystemen, men också med att mindre möjligheter ges till kontinuerliga, informella avstämningar när man inte längre delar arbetsplats. Idag vet vi som arbetar i hemsjukvården mycket mindre om patienterna än vad vi visste innan. Det stora bekymret är att allmänheten/patienterna tror att vi vet allt och att det är självklart att vi har tillgång till även dessa journaler (hemsjukvårdsmedarbetare) Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 23

4. Resultat 4.3 Helhetssyn vård och omsorg - Hemsjukvården, hemtjänsten och primärvården En annan aspekt av samverkan handlar om primärvårdsläkarnas delaktighet i hemsjukvården. Diagrammet till höger visar att 36 procent inom hemsjukvården, 16 procent inom hemtjänsten och 39 procent inom primärvården anser att delaktigheten från läkarnas sida för hemsjukvårdspatienterna är bra eller mycket bra. Notera att en relativt stor andel inom primärvården och att majoriteten inom hemtjänsten svarat "Vet ej". Andelen som svarat att delaktigheten fungerar dåligt är högst inom hemsjukvården. De flesta intervjuade chefer inom hemsjukvården tar upp att läkarnas delaktighet varierar mycket mellan olika hälsocentraler och läkare. Hur intresserad och engagerad den enskilda läkaren är, upplevs få stor betydelse för om patienterna får hembesök. Även flera av medarbetarna i hemsjukvården ger uttryck för den åsikten i kommentarer och öppna enkätsvar. Särskilt utsedda hemsjukvårdsläkare framhålls som en fördel. Dels gynnar det läkarnas engagemang, dels är det lättare och effektivare för hemsjukvårdens sköterskor och rehabiliteringspersonal att samarbeta med en läkare vid en hälsocentral istället för kanske åtta-nio olika. Läkarna fick inte ovanstående fråga utan har istället svarat på om de anser sig ha tillräckligt med tid för sina hemsjukvårdspatienter. 41 procent av dem anser att de ofta eller alltid har tillräckligt med tid för sina hemsjukvårdspatienter. Vissa av läkarna beklagar i öppna enkätsvar att de har mindre tid för hemsjukvårdspatienterna än för övriga patienter. Detta kan tolkas som att ur läkarnas perspektiv bottnar bristen på delaktighet snarare i ett slags systemfel, där de inte har möjlighet att prioritera de mest sjuka patienterna så högt som de borde. Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 24

4. Resultat 4.3 Helhetssyn vård och omsorg - Patienternas upplevelse Knappt hälften (13) av intervjupersonerna uppger att de har fått hembesök av läkare. Några får regelbundna besök en gång per år, medan andra fått hembesök vid akuta behov eller när sjuksköterskan påkallat behovet av att exempelvis titta på ett bensår. Ett par har fått hembesök av läkare från palliativa teamet eller från slutenvården, men de flesta uppger att läkaren kommer från hälsocentralen. Hembesöken är i regel mycket uppskattade. Ett par informanter har dock mer negativa upplevelser av hemsjukvårdsläkaren. En säger sig vara nöjd med insatserna från sjuksköterskan, men tycker att kontakten med läkaren fungerar dåligt. Han var varit svår att nå och informanten har inte fått besked om resultat från undersökningar och prov som tagits. Hen har inte heller fått gehör för sin önskan om fler än ett hembesök. En annan informant uttrycker också stor uppskattning över distriktssköterskorna, men är besviken på läkaren. Hen hade förväntat sig att bli undersökt: men hon stod vid sängkanten och bara sa att jag inte hade något fel. (patient) 8 av informanterna har aldrig fått hembesök av läkare, men skulle vilja få det. För dem är läkarkontakten viktig för att känna sig helt trygg med hemsjukvården. En informant berättar t ex att sjuksköterskan brukar ta ett foto av hennes bensår och visa läkaren. Men hen skulle önska att doktorn någon gång kommer och tittar på såret personligen. Ungefär hälften av informanterna som inte har fått hembesök av läkare, har inte heller upplevt något behov av detta. De har kontakt med läkare i slutenvården och/eller kan ta sig till hälsocentralen för enstaka läkarbesök. Ja, det har ju varit en förmån att få honom [läkaren] hem i lägenheten. Sitta i lugn och ro och prata om dagsläget, förhoppningarna framåt... (patient) Känner du dig trygg med den sjukvård du får i hemmet? (intervjuare) Ja, alltså Det är klart att det vore bra att ha en läkare som kommer hem nån gång och undersöker en. För det är väl kanske vissa saker som man måste prata om (patient) Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 25

4. Resultat 4.3 Helhetssyn vård och omsorg - Hemsjukvården och hemtjänsten Såväl hemsjukvården som hemtjänsten ger en positiv bild av hur samarbetet dem emellan fungerar. Diagrammet till höger visar att andelen av de som arbetar inom hemsjukvården, respektive hemtjänsten som anser samarbetet dem emellan fungerar bra eller mycket bra är 80 respektive 91 procent. I många av de öppna svaren från chefer och medarbetare i båda organisationer lyfts det närmare samarbetet fram som den stora vinsten med kommunaliseringen. De förbättrade kontaktvägarna möjliggör att patienten får snabbare hjälp, och innebär ett viktigt stöd i arbetet för hemtjänstpersonalen. Delegeringarna av insatser enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL-insatser) från legitimerad personal till hemtjänstpersonal har fortsatt att utvecklas i flera av kommunerna, berättar de intervjuade hemsjukvårdscheferna. I någon kommun har man infört möjligheten för såväl rehabiliteringspersonal som sköterskor att beställa HSL-uppdrag genom att boka in exempelvis tio minuter extra för en viss träning i rehabiliteringssyfte direkt i hemtjänstens datasystem. Även om samarbetet mellan hemsjukvården och hemtjänsten har förbättrats, finns faktorer som ur de intervjuade hemsjukvårdschefernas perspektiv gör det svårt att nå en helt sammanhållen, sömlös vård och omsorg. Flera av cheferna tar upp att perspektiven utifrån hälso- och sjukvårdslagen respektive socialtjänstlagen (SoL) skiljer sig åt. Framför allt, upplever de, är det förebyggande och rehabiliterande perspektivet starkare enligt HSL än enligt SoL. För att undvika att det blir stickspår mellan HSL och SoL, borde de olika planerna, som t ex rehabiliteringsplan och genomförandeplan ha gemensamma mål, påpekar ett par av cheferna. "Att ha sköterskor på arbetsplatsen som går att prata med om vårdtagarna fungerar jättebra, det känns tryggt för mej att veta att vårdtagarna får den hjälp dom behöver (hemtjänstmedarbetare) Överlag upplever vi att det har gynnat patienten, i och med kommunaliseringen, då samarbetet mellan professioner fungerar betydligt bättre (hemsjukvårdsmedarbetare) Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 26

4. Resultat 4.3 Helhetssyn vård och omsorg - Teamarbete och delegeringar Det är 59 procent av de som arbetar inom hemsjukvården, 36 procent av de som arbetar inom hemtjänsten, 24 procent av de som arbetar inom primärvården och 25 procent av de som arbetar inom specialistsjukvården som anser att man ofta eller alltid arbetar i team kring hemsjukvårdspatienten. Diagrammet längst till vänster visar att 82 procent inom hemsjukvården, 88 procent inom hemtjänsten, 68 procent inom primärvården och 71 procent inom specialistsjukvården anser att teamarbetet kring hemsjukvårdspatienten fungerar bra eller mycket bra. Flera av medarbetarna i hemsjukvården lyfter i sina öppna svar att samarbetet mellan de olika professionerna inom hemsjukvården, alltså mellan sköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster/fysioterapeuter, förbättrats i och med kommunaliseringen. Man arbetar i högre grad i team nu än tidigare. Diagrammet i mitten visar att hälften av de som arbetar i hemsjukvården och 89 procent inom hemtjänsten anser att delegeringar generellt sett fungerar bra eller mycket bra. Notera att 20 procent inom hemsjukvården svarat "Vet ej". Diagrammet längst till höger visar att 44 procent inom hemsjukvården, 43 procent inom primärvården och 21 procent inom specialistsjukvården anser att arbetet med vårdplan fungerar bra eller mycket bra då hemsjukvårdspatienten skrivs in hemsjukvården. Notera att i både specialistsjukvården och i primärvården har en stor andel svarat "Vet ej", 53 respektive 27 procent. Rapport 2015:3, Kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborg, Samhällsmedicin och FoU Välfärd, Region Gävleborg, 2015-06-24 27