Gruppträff två är planerad till den: XX månad i Y Folkets hus. Förslag energieffektivisering- generella rekommendationer

Relevanta dokument
Energikollen Modul 21C

Energikollen modul 21C

Energikollen modul 21C XXX Mjölk AB. Sammanfattande råd: Kort beskrivning av gården. Besöksdatum SAM-nr Rådgivare:

Energikartläggning NAMN PÅ GÅRD OCH LANTBRUKARE

Energikollen modul 21C XXX Mjölk AB. Kort beskrivning av gården. SAM nr: Brukare: Adress: Postadress: Telefon: E-post: Datum för rådgivning:

Bleka gård. Jämtland ENERGIFAKTA

Kulbäckslidens lantbruk Västerbotten

Att beställa och genomföra energikartläggningar

kunskap till landsbygdens näringar.

Datainsamling för djurgård

Klimatkollen växtodlingsgård 20A

Energi i lantbruk. Nils Helmersson, HIR Malmöhus

Dagordning

Karin Eliasson. Hushållningssällskapet/ Rådgivarna.

Energieffektivisering - - varför det?

Energieffektivisering. - varför det?

Studie nybyggnation Ulfsgården, Gillstad

Bäckens gård. Västra Götaland ENERGIFAKTA

Praktiska Råd. greppa näringen. Energieffektivisering lönar sig Nr 19

Konventionell mjölkproduktion, uppbundna kor. Planer finns på att bygga nytt kostall, där mjölkningen kommer att ske i robot.

Mer om mjölkning och energianvändning. Lars Neuman LRF Konsult maj 2012

Energisatsningar på gårdsnivå

Lars Neuman Energi- och teknikrådgivare, LRF Konsult, Ulricehamn

Energiklok bostadsrättsförening

Checklista energitillsyn

utsläpp av klimatgaser Jan Eksvärd, LRF

Energianvändning i jordbruket 2018

Stödmaterial till regel 1.3 Bas (Ny regel 2011) En energikartläggning ska göras

Energiutredning/Energideklaration

Kurs om Energikollen på lantbruks- och trädgårdsföretag

Energiutredning/Energideklaration

Energinyckeltal inom lantbruket och potentialen att spara energi utifrån energikartläggningar

Energihushållning i jordbruk

Ekologisk mjölk- och grisproduktion

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård

Enkel Energikartläggning. Start av inventeringen. Allmänt/Energiledning. Anläggningens namn: När uppfördes byggnaden?

All utrustning i ladugården är gammal och energikrävande. Ingen återvinning finns i dagsläget från mjölkkyl eller ventilationen.

Byggplanering (30C) Planeringsförutsättningar Ca 13 dikor med kalvar. Energibesparing

Kartläggningen ska kunna styrkas med fakturor eller liknande. a) använd mängd direkt energi i relation till areal för växtodlingen (kwh per hektar)

HANDBOK I ENERGIEFFEKTIVISERING

Energirapport. med Energitips. Fastighetsbeteckning: Gullestorp 5:4. Gullestorp Glaskulla 2 / Äspered. Besiktigad av (certnr): Gunnar Bauner (5528)

Ändringar i IP SIGILL Frukt & Grönt, tillvalsregler för klimatcertifiering. Verifiering:

Uppföljning energieffektivisering. A Lind Maskin AB

Klimatrapport IFL Kämpasten AB. Kontaktinformation: Jens Johansson

Dieselförbrukning och andra energiinsatser

Manual Energikartläggning i Vera

Förändringar i IP SIGILL Gris, tillvalsregler för klimatcertifiering

Energieffektivisering djurhållning

Samlingsrapport energianalys

Ekonomi i ekologisk växtodling & mjölkproduktion

Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp

Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN

ENERGIFÖRBRUKNING I JORDBRUKETS DRIFTBYGGNADER Av Torsten Hörndahl, Univ, adjunkt. JBT. SLU Alnarp

Samlingsrapport energianalys

RAPPORT. Energikartläggning Handlarn Bastuträsk NORRBOTTENS ENERGIKONTOR, NENET SWECO SYSTEMS AB INSTALLATION UMEÅ [DESCRIPTION]

ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG

Samlingsrapport energianalys/energideklaration

Samlingsrapport energianalys

Samlingsrapport energianalys

Ett projekt om energieffektivisering av halländska företag

Mjölkföretagardagarna i Umeå Att våga vara företagare!

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Nils Helmersson. HIR Malmöhus

Energiförbrukningen på gårdar

Energismarta affärer. 7 november 2013 Karlskrona. Peter Karlsson

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Energieffektivisering

Rapporteringsformulär Energistatistik

Energirapport. med energitips. Fastighetsbeteckning: Ingared 5:264. Besiktigad av (certnr): Gunnar Bauner (5528)

Hållbarhet i svensk grisnäring på gårdsnivå Håkan Wahlstedt, Hidinge Gård

Solcellsanläggning i kombination med spannmålspanna. Vistena Mellangård, Skänninge, Östergötland Jan o Jenny Johansson

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Heby Risänge 1:6. Risänge 130.

Energideklaration/analys/besiktning Håbo Kumla 2:2 I enlighet med vår uppgörelse har Energideklaration/analys/besiktning utförts den 9 april 2015.

Rapport Energideklarering

Energikartläggning. Företag: Edita Bobergs AB

Energianalys av verkstad samt kontor på Luleå Lokaltrafik AB. Mars 2007

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala - Årsta 52:5.

Samlingsrapport energianalys

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Norrtälje - Asplund 1:1. Hallstaviksvägen 539

Sammanställning av Energikartläggningar med energiloggning.

Energinyckeltal. inom. Äggproduktion

Förutsättningar för miljökrav i offentlig upphandling

Octopus för en hållbar framtid

Förändringar i IP SIGILL Lamm, tillvalsregler för klimatcertifiering

Energikollen Frågor och svar, framtaget av David Hårsmar Version: augusti 2013

Vad är en energi- kartläggning och hur går den till? Nenets rekommendation, april 2009

Vad säger boksluten om ekoproduktion? Jan Lagerroth, LRF Konsult

Octopus för en hållbar framtid

Question today imagine tomorrow create for the future. Roland Jonsson Seniorkonsult Energi

Ekologisk djurproduktion

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet

Energideklaration M AJ E L D E N 22. Storsvängen Norrköping. Datum: Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Rapport Energideklarering

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Sjöändan 1:17. Metsjövägen 9.

321 ton CO2e. Ca 30 kg koldioxidekvivalenter per kg kött

Transkript:

kwh per år Besöksdatum SAM-nr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Energikollen Modul 21C Gruppträff två är planerad till den: XX månad i Y Folkets hus Sammanfattning Förslag energieffektivisering- generella rekommendationer Var noga med att sköta underhåll och rengöring av motorer och maskiner, det förlänger livslängden och spar energi Rengör fönster och övriga dagsljusinsläpp. På så sätt kan det finnas möjlighet att minska behovet av elektriskt ljus Rengör kondensorn till kyltanken regelbundet (4 gånger per år) Håll fläkttrummor, fläktvingar och luftintag rena Energianvändning på gården 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 Diesel RME el Sida 1(11)

Energirådgivning Mål och omfattning Rådgivningsmodulen omfattar kartläggning av företagets direkta energianvändning (el, diesel mm). Dessutom görs en översiktlig genomgång av den indirekta energianvändningen samt företagets möjligheter att byta till och utveckla förnybara energikällor. Kartläggning Metod och avgränsningar Gårdsbesök genomfördes den 19 november av Rådgivare vid företaget Epsilon. Kartläggningen inkluderar rundvandring på gården där de betydande elförbrukarna noteras tillsammans med en uppskattning av driftstimmar. Uppgifterna sammanställdes efter besöket. Kartläggningen baseras på de siffror för inköpta mängder energi som redovisats av lantbrukaren. Till djurproduktionen räknas utfodring (hämta in foder från t.ex. plansilo) och pumpning av gödsel till lager. Odling, skörd, bärgning torkning och lagring av foder räknas alltså inte in utan placeras under växtodling respektive spannmålstorkning. Om uträkningar och antaganden Fördelningen av el- och dieselförbrukningen mellan produktionsgrenar och mellan de olika momenten inom djurproduktionen (utfodring, belysning etc) bygger på antagna driftstider, märkeffekt samt uppskattad verkningsgrad. Till viss del används även schabloner och nyckeltal. Avgränsningar Ingen fördjupning i energianvändning för växtodling. All djurproduktion har räknats till mjölkproduktionen, dvs. rekrytering ingår till 100%, i nyckeltal och diagram som presenteras i rapporten. Genomgång av indirekt energi begränsas till inköpt kvävegödselmedel. Kort beskrivning av gården och dess produktionssystem Ekologisk mjölkproduktion och egen uppfödning av rekryteringsdjur. Grovfoder odlas och kraftfoder köps in. Utöver mjölkproduktion även grönsaksodling i växthus och på friland. Egen försäljning i gårdsbutik och distribution till närliggande affärer. Egen produktion av rapsolja för konsumtion. Snöröjning på entreprenad. På gården finns mjölkstall från år 2000 ett äldre stall för uppbundna djur och ett nybyggt (2008) ungdjursstall (kall lösdrift). Potatislager och spannmålstork ligger i direkt anslutning till det äldre stallet. En ny vedpanna i garagebyggnaden förser boningshus och en angränsande lägenhet med värme och varmvatten. På fastigheten finns även en eluppvärmd stuga som hyrs ut. En gemensam elmätare finns på fastigheten. Den brukade åkerarealen är ca XX ha och till gården hör ca XX ha skog. Sida 2(11)

Resultat Elförbrukning kwh/år notering Inköpt per år 135 000 100% dec 2011-21 nov 2012 = 128 000 kwh Privat 18 120 13% Lägenhet, hushållsel 2 000 1 pers, ca 40 m2, golvvärme, ved Pannrum/garage 1 000 vedpanna, 40 kw CTC, cirkpump, fläkt etc Ytterbelysning 120 3 st 11 W, skymningsrelä (ca 10 h/dygn) Boningshus, hushållsel 5 000 2 pers, ca 200 m2 Stuga 10 000 ca 20 m2, elvärme, uthyrt till 2 pers Gemensamt 7 080 5% Ytterbelysning gårdsplan 80 lågenergi, 2x11 W, skymningsrelä Vattenpump 3 000 beräknar ca 26 m3 per dag Motorvärmare 500 2 st, à 700 W, halvår 2 h/d Kontor, ladugård 1 500 Dator, micro, frysbox Kontor, ladugård - uppvärmning 2 000 elradiatorer, ca 20 grader, 40 m2 Växtodling 0 0% Bevattning 0 Spannmålstorkning 250 0% Fläkt 200 Elevator 50 Mjölkproduktion 95 890 71% inkl rekrytering Grönsaksodling 5 200 4% Värmefläkt 5 000 9 kw, mars ca 10 h/d, april ca 5 h/dag Potatislager 200 belysning mm Gårdsbutik 5 800 4% Frysboxar 700 2 st, nyare Kyl 300 skåp Elradiatorer 4 000 5-10 grader, ca 40 m2 butiksyta Varmvattenberedare 500 stilleståndsförlust, bidrar till uppvärmning Belysning mm 300 12 st 36 W lysrör, ca 10 h/vecka Restpost 2 660 2% Sida 3(11)

Sida 4(11)

Bränsleförbrukning Diesel liter/år notering Förbrukad mängd 3 000 100% uppskattning för år 2012 Legokörning 800 27% Snöröjning, Landvetter 800 Skogskörning 0 Gemensamt 0 Växtodling 600 20% (obs inlejt redovisas ej här) Tröskning 450 Övrigt 150 Spannmålstorkning 800 27% Mjölkproduktion 0 inkl rekrytering Grönsaksodling 0 Gårdsbutik och distribution 800 27% Distribution 800 Egna transporter 0 Sida 5(11)

Drivmedelsförbrukning RME liter/år Förbrukad mängd 15 000 100% notering Legokörning/entreprenad 200 1% Snöröjning, Landvetter 0 ej på RME Pressning rundbalar 200 Skogskörning 0 Gemensamt 0 Snöröjning 0 Företagets bil 0 Växtodling 13 100 87% (obs inlejt redovisas ej här) Tröskning 0 Övrigt 13 100 fältarbeten, transporter etc Spannmålstorkning 0 Mjölkproduktion 1 200 8% inkl rekrytering Utfodring 450 Flytta djur 400 Utgödsling 350 Stängsling 0 Grönsaksodling 0 Gårdsbutik och distribution 0 Egna transporter 500 3% Transport plast, skrot etc 500 Sammanställning energislag kwh/år El 135 000 45% Diesel 29 300 10% RME 137 250 45% Summa 301 550 100% notering Sida 6(11)

Indirekt energi Eftersom gården bedriver ekologisk odling används inte mineralgödsel. Mineralgödsel (framförallt kvävegödselmedel) är energikrävande att framställa då det för varje kilo kväve används motsvarande 12 kwh energi. Foderförbrukning och den indirekta energi som följer med inköpt foder har inte studerats. Den plast som används för lagring och konservering av grovfoder har heller inte analyserats med avseende på förbrukad indirekt energi. Eftersom plast lämnas vidare för energiåtervinning går det dock att argumentera för att inte hela den indirekta energin i plasten skall belasta jordbruket. Sida 7(11)

Nyckeltal och kommentarer Mjölkproduktion inklusive rekrytering Antal kor Medelavkastning Stallsystem 90 st 7 500 kg/ko, år lösdrift, robotmjölkning Nyckeltal i tabellen nedan är beräknat på producerad mängd mjölk. Viss del av mjölken används för utfodring av kalvar. Den restpost som angivits för elförbrukningen på gården är inte medräknad (antas inte höra till mjölkproduktionen). kwh/år kwh/ko/år kwh/kg mjölk El 95 890 1 065 0,142 Diesel 0 0 0 RME 10 980 122 0,016 Summa 106 870 1 187 0,158 I diagram nedan jämförs nyckeltal kwh per ko och år för den aktuella gården med 9 gårdar med robot. Nyckeltal hämtade från kartläggning genomförd av LRF Konsult 2008. Som synes i diagrammet hamnar energianvändningen per kg mjölk något under medel för gårdar med robot. Sida 8(11)

Växtodling liter/år notering Egna maskiner 12 471 omräknat till diesel (baserat på värmevärde) Inlejda tjänster 300 Summa 12 771 Nyckeltalet blir ca 64 liter per ha och år vilket står sig väl jämfört med tidigare studier. I diagram nedan finns nyckeltal för 43 gårdar i projektet Greppa Energin. Spannmålstorkning Torktyp Torkad spannmål per år Satstork 50 ton ingående vattenhalt 22 % utgående vattenhalt 13-14 % För att torka bort ett kilo vatten bör inte mer än 0,15 liter olja användas i pannan. Med antagande om 22 % ingående vattenhalt och nedtorkning till 13-14 % innebär det att totalt ca 5 450 kg vatten skall torkas bort. Av kartläggningen framgår att årlig oljeförbrukning ligger på 800 liter. Nyckeltalet blir därmed ca 1,43 kwh per kg vatten som torkas bort. Riktvärdet är 1,5 kwh/kg vatten. Sida 9(11)

Förslag energieffektivisering Åtgärdsförslag på kort sikt Nedan redovisas förslag till åtgärder för att spara energi. Investeringstak har beräknats utifrån antagande om kalkylränta 5% och avskrivningstid på 3-20 år (anges inom parentes). Elpris har satts till 0,6 kr/kwh (rörlig del) och drivmedelspris till 12 kr/liter. Åtgärd Beskrivning Sparpotential, kwh/år Sparsam körning En försiktig bedömning är att tillämpning av sparsam körning kan ge 5% besparing = ca 900 liter/år Värmeåtervinning Värmeåtervinningen från kylningen på mjölktanken används idag för att förvärma diskvatten till tankdisk. Detta sparar ca 900 kwh/år Om även diskvatten till robot förvärms (ca 40 grader) beräknas ytterligare ca 10 000 kwh el sparas Varmvattenrör bör isoleras för att minimera förluster. Investeringstak 8 600 30 000 kr (3 år) 10 000 65 000 kr (15 år) Värmeåtervinning Värme i maskinrummet används som tillskottsvärme i växthus under mars-april. Av vakuumpumpens och kompressors elförbrukning antas 80% bli värme i maskinrummet. dvs ca 900 kwh/månad eller totalt 900 kwh under två månader under den kallare delen av dygnet. Ventilationsfläkt antas förbruka ca 100 kwh För-kylning av mjölk med inkommande kallvatten Mjölken kyls till ca 15-20 grader med kallvatten i en värmeväxlare före den når mjölktanken. Kylkompressorns drifttid antas kunna minska med 40%. Dessutom ger förhöjd temperatur på vattnet till korna troligen positiv effekt på produktion 800 3 800 kr (10 år) 3 600 23 500 kr (15 år) Sida 10(11)

Styrning av värmekabel och värme i vattenkoppar Så länge dessa inte glöms på under perioder med mildväder utgör dessa inte en särskilt stor post. Automatisk styrning med timer kan vara att föredra, ev. i kombination med indikeringslampa, för att minska risk för frysning och onödig drift Summa 23 000 0 0 kr Sparpotentialen enligt tabellen ovan utgör knappt 8% av den totala förbrukningen på gården. Förslag på annan rådgivning Blabla därför att Rådgivningsplan År Modul Kommentar Med vänlig hälsning Rådgivarens namn Adress Telefonnr E-mail Lägg in länsstyrelsens logotyp Aktiviteten är delfinansierad med EU-medel via Länsstyrelsen i xxx län Sida 11(11)