Energikollen Frågor och svar, framtaget av David Hårsmar Version: augusti 2013

Transkript

1 Energikollen Frågor och svar, framtaget av David Hårsmar Version: augusti 2013 VERKTYGET (EXCEL)... 1 Filtrera fram jämförbara gårdar i diagrammet?... 1 SYSTEMGRÄNSER VID KARTLÄGGNING... 1 Mjölkkor med eller utan rekrytering?... 1 ALLMÄNT OM RÅDGIVNINGEN... 2 Om det inte finns lönsamma åtgärder?... 2 Gruppträff 2 modul 21B... 3 Vad skall man fokusera på i rådgivningen?... 3 NYCKELTAL OCH JÄMFÖRELSER... 4 Indelning EKO och konventionell?... 4 Allokering som i Klimatkollen?... 4 Måste man ange antal djurenheter?... 4 Nyckeltal för dikoproduktion?... 5 UTFODRING - GROVFODER... 5 Kombinerade traktor- och eldrivna fodervagnar?... 5 VENTILATION... 6 Vilken driftstid har ventilationen i slaktsvinsstallar?... 6 Hur skall man beräkna ventilationens energianvändning?... 6 BELYSNING... 7 Keramisk metallhalogen, kan det vara något för djurstallar?... 7 Är LED ett alternativ i ett nytt stall?... 9 Vilka egenskaper har de vanligaste ljuskällorna?... 9 Fungerar armaturer med HF-don? Ljusspektra hos LED? Högtrycksnatrium kontra metallhalogen? Hur styr man ljus? Besparingspotential genom ljusstyrning i kostall? LED i befintliga armaturer? minuters-regeln för lysrör?... 13

2 MJÖLKNING Frekvensstyrning av vacuumpump? Frekvensreglering i uppbundet stall? ÖVRIGA ELFÖRBRUKARE Hur räknar man på elförbrukning till vattenpump? Stilleståndsförluster för en varmvattenberedare? Hur mycket energi drar en Wascator tvättmaskin? Värmekabel Eluppvärmda vattenkoppar Svets ENERGIPRISER OCH AVTAL Bra offert från elhandelsbolag? Återbetalning av skatt på diesel, vad gäller? Hur stor är återbetalningen av dieselskatten? FÖRNYBAR ENERGI - SOLVÄRME Solvärme för att värma varmvatten i mjölkkostall? Förnybar energi Solceller (elproduktion)... 22

3 Sida 1(24) Verktyget (Excel) Filtrera fram jämförbara gårdar i diagrammet? I rådgivningsbrevsmallen finns några diagram som jämför gårdens energikartläggning med närliggande gårdars. Var kan jag hitta data för andra gårdar med motsvarande förutsättningar? Aha! Två timmar senare. Såg jag att jag ville filtrera fram på gårdar med exakt 102 kor och det var inte så vanligt I verktygen på flik Mjlk finns flera varianter. Dyker upp då du kryssat i rutan fördelningen är klar (cell K 10) Diagrammet för liter diesel i växtodlingen finns dock tyvärr inte att hämta. Du får kopiera detta direkt ur brevet. Nej underlaget är inte så omfattande än jag brukar välja att filtrera mellan 1 till 9999 kor. Systemgränser vid kartläggning Mjölkkor med eller utan rekrytering? Min brukare är mjölkproducent och har rekryteringen i ett annat stall. Jag utgår från att energin i det stallet ska belasta mjölkproduktionen? MEN ska enbart rekryteringsdjurens energiandel belasta eller räknar man in hela besättningen där? Nyckeltalet som skall redovisas in i Greppas system är för enbart korna, dvs. rekrytering skall inte ingå. Problemet just nu är att de staplar som dyker upp på flik Mjlk kommer från ett underlag där rekryteringen har räknats in Därför brukar jag börja med att räkna in rekryteringen ta en kopia på diagrammet (alt hela excelfilen) och sedan gå vidare med att renodla nyckeltalet för korna.

4 Sida 2(24) Allmänt om rådgivningen Om det inte finns lönsamma åtgärder? Hur tycker du att man ska lägga upp rapporten på gårdar där det inte finns lönsamma åtgärder att genomföra? Svar David Hårsmar, jan 2013: En rapport utan lönsamma åtgärder kan också vara värdefull för lantbrukaren även om det inte är lika roligt att presentera den för vederbörande. Även olönsamma åtgärder kan listas i nedanstående system med angivande av investeringstak. Då får man en bild av hur pass billig åtgärden måste vara för att det skall vara något att överväga överhuvudtaget. I tabellen nedan använder jag 5% ränta och avskrivningstid enligt vad som anges i parentesen: Åtgärd Beskrivning Sparpotential, Investeringstak kwh/år Sparsam körning En försiktig bedömning är att tillämpning kr (3 år) av sparsam körning ger 5% besparing = ca 600 liter/år Lastbilstransporter Grov skattning ger (för halva arealen) kr (1 år) besparing på ca 400 liter eller ca 4000 kwh/år. Lastbilstransport ger ca 40% besparing av diesel jämfört med traktor (utifrån liter per tonkm). Isolering av Värme strålar ut från rör i mjölkrummet kr (10 år) varmvattenrör i För en grov överslagsberäkning mjölkrum försvinner i medeltal ca 5 W per meter. 20 meter rör strålar i såfall ut 100 W. 100 W under årets 8760 timmar blir. 876 kwh/år. Framförallt kan det vara idé att isolera de varmaste rören och där vattenflödet är stort. Tätning/isolering Uppvärmda utrymmen tätas mot drag?? kr genom fönster och portar/dörrar. Totalt har uppvärmningsbehovet uppskattats till ca 2500 kwh per år (undantaget nytt personalutrymme/kontor) Dieselmätning Noggrannare analys av dieselförbrukning?? kr i fält och för transport skulle kunna ge underlag till (om och) hur man skulle kunna plocka ner nyckeltal till under 75 liter diesel per ha och år. Elmätning För att kunna bestämma var på gården kr (5 år) de knappt kwh el som utgör restposten används rekommenderas undermätning i respektive byggnad. Kostnaden för att installera undermätning bör inkl arbete hamna på kr per plats. Om man antar att det är möjligt att genom undermätning spara 5000 kwh per år så bekostar denna besparing installationen av mätarna. Summa

5 Sida 3(24) Gruppträff 2 modul 21B I den presentation som finns på modulsidan för Gruppträff 2 (21B) är gårdarna i presentationen deltagarnas gårdar? Skall staplarna därmed ersättas av de aktuella deltagarnas gårdar? Svar David Hårsmar, dec 2012: Ja, i 21B skall man dela erfarenheter av energikartläggningen hos deltagarna. I den presentation som ligger på modulsidan är det 4 gårdar (varav en gård består av två gårdar som samarbetar) som jag varit ute på under de individuella besöken. Tanken är at man på något sätt tar upp till diskussion de resultat som framkommit och gemensamt lyfter upp exempel på åtgärder. Vad skall man fokusera på i rådgivningen? Som jag har fattat det hela är det framför allt tonvikt på el, belysning och uppvärmning. Diesel till viss del, men mest som konstaterande att hoppsan ni gör av med mer diesel än genomsnittet. Gå en kurs i sparsam körning. Svar David Hårsmar, dec 2012: Jo, dieselbiten hanteras ofta ganska översiktligt. Det är ett område jag framöver skulle vilja lägga mer fokus på, samtidigt är det svårt eftersom lantbrukarens underlag oftast inte är så omfattande. Man har tur om man kan få fram hur många timmar varje maskin har gått.

6 Sida 4(24) Nyckeltal och jämförelser Indelning EKO och konventionell? Finns det något sätt att undersöka vilka jämförelsegårdar som är ekologiska? Med tanke på lägre genomsnittlig produktion per ko bör ju nyckeltalen för energianvändandet vara högre för en ekogård än för en konventionell gård. Och i den tabellen jag får fram är det just två gårdar som skjuter i höjden jämfört med resten; nämligen position 59 och 62 (har urval kor, grop, lösdrift). Eftersom den gården jag jobbar med är ekologisk och ändå ligger på medel när det gäller energianvändning tänker jag att det är jättebra. För visst är det blandade gårdar som utgör referensdata? Inte bara eko som sorteras fram när jag gör en ekogård? Mig veterligen är det blandat EKO och konv. Framöver kommer det förhoppningsvis fyllas på med mer material från Greppa och även grupperas i EKO/konv. Allokering som i Klimatkollen? I t.ex. klimatkollen gör man allokeringen 85% mjölk 15% kött för klimatavtryck; gör man något motsvarande i energikollen? Har ju stor betydelse för nyckeltalet kwh/kg mjölk om 15% av energin inte ska räknas på den produkten utan gå på köttet istället? Ingen allokering liknande den som görs i Klimatkollen skall göras. Tanken är att man slår ut den använda energin inom produktionsgrenen (t.ex. mjölkproduktion) på den huvudsakliga produkten. Observera även att det är den producerade mängden mjölk som avses (dvs. inklusive eventuell utfodring med helmjölk till kalvar och annan hemmaförbrukning). Måste man ange antal djurenheter? Måste man ange antalet djureneheter inom de olika produktionsgrenarna? I GNW skall totala antalet djurenheter redovisas vi räknar inget nyckeltal baserat på antalet de. Endast som info om företagets storlek.

7 Sida 5(24) Nyckeltal för dikoproduktion? Var hittar jag nyckeltal för dikoproduktion där kor kalvar under jan-mars och djuren går som livdjur vid avvänjning på hösten (dvs. inga ungdjur på stall)? Svar David Hårsmar, feb 2013: Det saknas tyvärr en sammanställning av sådana nyckeltal i dagsläget. Inom Greppa Energikollen hoppas jag att vi inom kort kommer kunna plocka fram nyckeltal på det du efterfrågar. Utfodring - Grovfoder Kombinerade traktor- och eldrivna fodervagnar? Finns det fodervagnar som är eldrivna för själva blandningen men sedan mobila och traktordriva för själva utmatningen? Jag har sökt men hittar inget sånt. Kombi EL/diesel är något jag hört talas om men inte sett i praktiken. Bör gå att konvertera själv för den händige (?) Mer som kan krångla, men kan vara värt besparingen OM man anser sig behöva blanda länge.

8 Sida 6(24) Ventilation Vilken driftstid har ventilationen i slaktsvinsstallar? Hur mycket ska man räkna att ventilationen går? I detta fallet slaktsvin. Vad gäller ventilation i slaktsvinsstall så har jag tyvärr liten erfarenhet. Jag läste av styrcentralen (SKOV) då jag var i ett smågrisstall senast. Där fanns en siffra om att driftläget var 20% av maxkapacitet i medeltal under de första veckorna (fördelat på dygnets alla timmar). Om man räknar elförbrukning med fullt blås på alla motorer 24-7 och sedan tar 15% så får man en fingervisning om vart det bör hamna Hur skall man beräkna ventilationens energianvändning? Hur anser Greppa Näringen att man ska göra för beräkning av energianvändning vid mekanisk ventilation? Ska man gå på lantbrukarens uppgifter hur fläktar går, finns schabloner? Eftersom tiden man har till förfogande är begränsad inom Energikollen så tycker jag att lantbrukarens uppgifter om drifttider tillsammans med en rimlighetsbedömning av dig som rådgivare räcker. Finns uppgifter om min- och maxventilation att tillgå så kan man ev. ta hjälp av detta för att få fram energianvändning. Utifrån nedanstående tabell kan man ju då få ett hum om vart man bör hamna. Räkna t.ex. på halvår minimi och halvår max (med avdrag för ev betesperiod). Källa: Sveaverken OBS! Jag kan inte tolka det annat än att enhet i kolumnen Energi skall vara Wh/1000 m3 vid 20 Pa dvs ca 0,04-0,05 kwh/1000 m3 luft som fläkten drar ut.

9 Sida 7(24) ventilation, kartläggning Belysning Keramisk metallhalogen, kan det vara något för djurstallar? Jag sänder information om [företagsnamn] armatur som är helsvensk och med svenska garantiåtaganden. Den är extremt ljus- och energieffektiv. Vi installerar i ko-, svin- fårstallar etc. Bifogar info om marknadens mest effektiva belysning! tim brinntid Låg energiförbrukning Komplett armatur med ljuskälla och täckt armatur Bästa ljuskvaliten med hög färgåtergivning Låga underhållskostnader tack vare få armaturer Låga installationskostnader Linser med olika spridningsmöjligheter och i härdat glas Många referenser, IKEA, VOLVO, Smurfit Kappa, Outokumpu, Akzo Nobel, SCA, LKAB, SSAB mfl Vi gör kostnadsfritt en ljusberäkning där ni ser hur mycket energi ni sparar med [företagsnamn]! Jag tycker produkten ser mycket intressant ut och företaget ger ett seriöst intryck. Bra att de erbjuder ljusberäkning. Kanske kan du be dem göra en beräkning på ett stall i närheten? Jag har tidigare stött på ett KTH-exjobb där just denna armatur finns med i utvärderingen. Frågan som studenterna ställer sig är vilken teknik som DeLaval bör erbjuda i framtiden. De fastnar för LED men i utvärderingen framgår det att keramisk metallhalogen (CMH) har flera fördelar gentemot DeLavals nuvarande armatur med Metallhalogen (reference MH / FLX). Se klipp från rapporten nedan:

10 Sida 8(24) Källa: Vesterdahl & Johansson, 2012, KTH Södertälje belysning, ljuskällor

11 Sida 9(24) Är LED ett alternativ i ett nytt stall? Vilken belysning skall jag ha i stallet? Stallet finns än så länge bara på papper... Men det blir en kall lösdrift med 1,5m höga gardiner i väggarna på båda långsidor. Vi ska ha c:a 10 öppet till en 2-3 m bred nock med ljusinsläpp. Vi kommer även att sätta in transparanta skivor i taket av cementfiberplattor. Hittade själv led- strålkastare på nätet ( ). Kan det vara ett alternativ? LED har flera fördelar: inget kvicksilver (finns nu dock även högtrycksnatrium utan Hg - Hg free ) tänder snabbt lyser bra (bättre) i kalla stallar (ljus från lysrör minskar något med kallare temp, T5-rör mer känsliga än T8) långa drifttider (förmodar man) Nackdelar att beakta med LED: Priset (än så långe) Kvalitet? Ofta mycket begränsad ljusspridning (ex. 120 grader). Fördel ibland, ofta nackdel om man vill få jämn belysning. Problem med kylning i dammiga miljöer? (led-dioderna får inte bli för varma) Summa summarum är jag mycket tveksam till LED som stall-belysning i dagsläget. Jag har dock stött på en finsk tillverkare som verkar lovande vad gäller kvalitet/pris och vars armaturer jag fundera på att rekommendera till en lantbrukare för nattbelysning och arbetsbelysning. Se info här: belysning, LED Vilka egenskaper har de vanligaste ljuskällorna? Vilka egenskaper har de vanligaste ljuskällorna? Ljusutbytet för metallhalogen (obs inte vanlig halogen) är uppemot 85 lumen per Watt För högtrycknatrium (i den gula varianten) kan det vara så mycket som 130 lumen per Watt. Vanliga lysrör (T8, 58 W, 1500 mm) har ljusutbyte på nära 90 lm/w (obs för alla dessa ljuskällor tillkommer effektförluster i driftdon vilket minskar effektiviteten, HF-don har vanligen mindre förluster än gamla elektromagnetiska)

12 Sida 10(24) Fungerar armaturer med HF-don? Fungerar armaturer med HF-don? (HF=High Frequency, högfrekvensdon). Jag har sagt att de HF-don vi har i Hälsingland har fungerat bra i snart fem år, men att jag hört om andra som fått problem i stallar. Varierande kvalitet? Vi har inte behövt byta lysrör förrän nu under senaste året. HF-don har jag kanske inte tillräckligt på fötterna att uttala mig så mycket om. Jag har dock också stött på exempel där så mycket som 30% av donen fått bytas inom ett par år tråkigt och kostsamt. Elektroniken i HF-don är framförallt känslig mot höga temperaturer. Mycket damm-ansamling och plastarmaturer som inte leder bort värme är därmed riskfaktorer. HF-don från välkänd tillverkare bör dock rimligen vara bättre än de som fanns för 5-10 år sedan. Man har förhoppningsvis lärt sig av misstagen. Ljusspektra hos LED? Pratade lite med en av våra byggrådgivare. Han sa att med LED-lampor kan det vara delar av ljusspektrat som helt saknas, och att det skulle kunna vara negativt. Spektrat är intressant att titta på och skiljer mellan olika lamp-tekniker. Till viss del tror jag att ett konstigt /fattigt spektra ger lampan dåliga Ra-värden och kanske även höga Kelvin-tal (färgtemperatur). Högtrycksnatrium kontra metallhalogen? Har hört att högtrycksnatrium-lampor fått ett mycket vitare sken än de hade från början, och att de därför verkar vara det mest populära alternativet i nybyggen för närvarande. Stämmer det? Nja, det finns risk för sammanblandning här. Armaturerna för dessa olika typer av strålkastarlampor kan vara helt lika och även klara av att driva de olika typerna av lamporna genom att de utrustats med driftdon som man kan kalla kombi-don. Högtrycknatrium (HPS) i den variant som har den högsta effektiviteten (uppemot 130 lm/w!) är fortfarande väldigt gula och har låg färgåtergivningsförmåga (lågt Ra-index = ca 25). Däremot finns det även Comfort -variant av högtrycksnatrium som har bättre Ra-index (i klass med vanlig metallhalogen) men samtidigt förlorar man i energieffektivitet (även här i klass med vanlig metallhalogen). Den har fortfarande ett varmare/gulare ljus än metallhalogen och inte så

13 Sida 11(24) dagsljus-likt (om det är det man vill uppnå). Den absolut vanligaste ljuskällan i kostallar idag är just Metallhalogen (MH) som har bra effektivitet (ca 85 lm/w vilket är i klass med vanliga lysrör) och hyfsad färgåtergivning samt ett dagsljuslikt ljus. En variant att hålla koll på är Keramisk metallhalogen (förkortas CMH, obs! Philips benämner även dessa CDO ) som har snäppet bättre ljus än vanlig MH och dessutom bättre effektivitet (uppemot 110 lm/w) Från Philips har jag snott nedanstående diagram över lampor för gatljus/ytterbelysning: Lamporna i jämförelsen är (Philips egna benämningar): CPO = MASTER CosmoWhite kompakt keramisk metallhalogen för utomhusbruk CDO = MASTER CityWhite keramisk metallhalogen för utomhusbruk CDM = MASTERColour (Elite) kompakt keramisk metallhalogen HPI/MHN = kvartsmetallhalogen (vanlig MH) SON = högtrycksnatrium SON Comfort = högtrycksnatrium med ett behagligare färgintryck och högre färgåtergivning PL = kompaktlysrör HPL = kvicksilver (fasas ut förbjuds från 2015) belysning, ljuskällor

14 Sida 12(24) Hur styr man ljus? Styrning av ljus, hur gör man det? Vad finns det egentligen för prylar som kan installeras i stall? Det är högre IP-krav på stall än vanlig utomhusanvändning eller har jag missat något? Astronomiskt ur verkar relativt vettigt tycker jag, men det kan ju vara molnigt. Jag tycker att man borde mäta ljusstyrkan i stallet kontinuerligt och helt enkelt tända/dimma efter behovet = 180 lux. Det vore vettigast. Men hur? Svar David Hårsmar, jan 2013: Timer(klocka) + ljusrelä räcker långt. Där man upplever det som svårt att montera en ljussensor så kan man istället använda sig av ett astronomiskt ur som med hjälp av latituden håller reda på när solen går upp och ner. Närvarostyrning kan vara en idé i vissa utrymmen. Tidsinställd timer kan vara relevant ibland. Med detta menar jag en funktion där man slår till en knapp och därefter är lyset tänt under x antal minuter. Jag har en plan på att kontakta firmor som säljer inredning och belysning till Gris och kyckling/höns. Framförallt för hönsen har man ju länge jobbat med styrning och dessutom dimmer-system. Att kunna dimra ned ljuset skulle kunna ge ytterligare möjligheter att spara energi. Dock måste det vara robusta system som inte strular och går sönder i den lite tuffare stallmiljön. Krav/rekommendation för IP mm finns i handboken som ges ut av LBK: Det som skiljer sig lite mot andra miljöer är väl risken för korrosion pga ammoniaken i luften. Bland annat rekommenderas plastkupor i materialet akryl. Exakt, ljusmätning med skymningsrelä/ljusrelä/ljussensor ger större möjligheter att styra utifrån vädret. Är nog ett förstahandsval i själva stallet. I mindre utrymmen (ungdjursstall etc) kanske astronomiskt ur dock är ett bra alternativ eftersom man slipper fundera på vart man sätter ljussensorn och hur den skall kalibreras för att man skall få avsedd funktion. belysning, armaturer, ljusstyrning Besparingspotential genom ljusstyrning i kostall? Hur mycket är det tänkt att man ska beräkna när det gäller t.ex. att optimera ljusanvändningen? Man vill ju ha 16 timmar ljus med 180 lux till sina kor, hur räknar jag ut hur många lampor som behövs och hur många kwh det blir på ett år när man också räknar med dagsljuset i stallet? Utan en sådan beräkning blir det ju jättesvårt att bedöma investeringsutrymmet? Svar David Hårsmar, jan 2013: Ett överslag räcker ofta ganska långt för att få en bild om det är värt att jobba vidare med frågan i det aktuella stallet eller ej. belysning, ljusbehov, mjölkproduktion, ljusstyrning

15 Sida 13(24) LED i befintliga armaturer? Har du några kommentarer till/lästips om LED i befintliga armaturer i stall? Vid första anblick verkar det ju klockrent vilket gör mig misstänksam Svar David Hårsmar, jan 2013: Det kan vara intressant och utvecklingen går snabbt framåt vad gäller LED. Största invändningen jag stött på (förutom priset) är väl att armaturen är CE-märkt endast så länge den bestyckas med vanliga lysrör. Sen har jag inte lyckats få klarhet i om en förlorad CEmärkning bekymrar någon? Försäkringsbolaget? Arbetsmiljölag? Elsäkerhetsverket om LED-rör: Generellt för LED gäller ännu att man får se upp med effektivitet (lumen per Watt, lm/w) och ev. förorening av elen i anläggnigen. Gäller kanske främst lite mer udda märken. Tips på tillverkare/leverantör: Coala: Valtavalo: Allmänt att tänka på: producers interested in LEDs should do their homework before purchasing. belysning, LED 10-minuters-regeln för lysrör? En fråga jag funderat på är 10-minutersregeln vad är det? Det stod i en av dina föreläsningar. Svar David Hårsmar, dec 2012: Ur skriften Minska Elanvändningen JTI, Gunnar Hadders: (sid 8) Släck efter Dig, även lysrör. För lysrör kan Du ha tumregeln att släcka när du lämnar ett utrymme för längre stund än 10 minuter Anledningen är att man på så sätt undviker att skada lysröret (-> korta livslängden). Se filmtips nedan: (se t.ex. film nr 18 ->2:45 in i filmen - om förslitning, här nämns 15 minuter som en regel ) belysning, lysrör

16 Sida 14(24) Mjölkning Frekvensstyrning av vacuumpump? Visst är det så att man kan styra varvtalet och därmed effektbehovet på dessa i vanliga mjölkningsanläggningar (inte robot alltså) för att på det sättet minska energiförbrukningen. Jag höll en gårdsvandring idag och deltagarna sade att så inte var fallet utan att frekvensstyrning bara användes på robotar. Jag blev lite ställd där Svar David Hårsmar, jan 2013: Det går att styra alla (kan inte själv gå i god för varje enskild fall men generellt bör det gå ) vacuumpumpar genom att montera frekvensomriktare. Delaval säljer ett sådant paket för efterkonvertering för ca 16 tusen. Kostnader för inkoppling (Elektriker) tillkommer. Jag pratade precis med Mats Fellbrandt, Distriktschef på Delaval. Besparingen är störst på robot och därför är det standard. (tror att man reducerar elbehov till vacuumpump med över 70%) För mjölkgrop, rörmjölkning och karusell varierar sparpotentialen mellan 30-50% av elförbrukningen. Vacuumtrycket regleras genom att motorns varvtal varierar. Styrs utifrån inställt börvärde i vacuumröret. Standard vacuum-regulator finns kvar som extra buffert. Besparingen kan beräknas överslagsmässigt med hjälp av nedanstående uppställning. Ett förenklat antagande om att mjölkningens behov av vacuum bara behöver nyttja 50% av vacuumpumpens/arnas maximala effekt. Vid diskningen går de dock för fullt. Installerad effekt och drifttider nuläge Märkeffekt (kw) Verkningsgrad Drifttid (h/dag) Drifttid (dagar/år) Elförbrukning (kwh/år) Vacuumpump 1 1,5 0, Vacuumpump 2 2,2 0, Summa 3, Effektbehov och förväntad drifttid med frekvensreglering Effektbehov Verkningsgrad (kw) Drifttid (h/dag) Drifttid (dagar/år) Elförbrukning (kwh/år) Mjölkning (50% behov) 1,85 0, Diskning 3,7 0, Sparpotential kwh/år ,5%

17 Sida 15(24) Frekvensreglering i uppbundet stall? Vet du vad det kostar att ändra så en bef. vakuumpump frekvensstyrs? Här gäller uppbunden besättning, utrustning årsmodell-99. Gör en lokal elektriker det eller DeLaval? Svar David Hårsmar, dec 2012: Hamnar nog i storleksordningen 15 tkr för själva omriktaren och sedan ca 5 tkr för elektrikerns arbete inkl kablage etc. I verktyget på flik ÅTG anges summan kr för komplettering av befintlig pump och ca kr för en ny med frekvensstyrning. Du bör ta diskussionen med Delaval först. Själva jobbet tror jag att en elektriker gör. Dock behövs instruktioner från Delaval-tekniker eftersom styrningen på vacuum-nivån måste fås att fungera korrekt. mjölkning, vacuumpump, frekvensreglering

18 Sida 16(24) Övriga elförbrukare Hur räknar man på elförbrukning till vattenpump? Hur ska man räkna på vattenpumpen, dessa två har grävda brunnar och då blir tryck/sughöjden inte så stor, blir verkligen energianvändningen så låg? Vattenpumpen kan ha låg energianvändning vid grävd brunn enligt den teoretiska beräkningen. Huruvida detta stämmer med verkligheten eller ej är svårt att veta Kan finnas flaskhalsar i systemet som innebär tryckförluster t.ex. Det man kan göra för att kontrollera uträkningen är att den dividera den totala energin man räknat fram teoretiskt (kwh/år) med pumpens motoreffekt (ofta <1 kw) för att få en uppfattning om hur mycket motorn går per dag. Om du då räknar ut att den bara behöver gå fem minuter per dag så låter det lite i underkant och kanske har lantbrukaren någon idé om hur ofta och hur länge pumpen brukar jobba? En liten pump (0,75 kw) drar inräknat verkningsgrad ca 1,25 kwh/h och en drifttid på 1 timme per dag ger då 1,25*365= 456 kwh/år. Låg siffra men kapacitet på ca 60 l/min så hinner pumpen få upp 3600 liter/timme. Exempel produkt: Stilleståndsförluster för en varmvattenberedare? Hur räknar jag energianvändningen hos en varmvattenberedare? Vi funderade ut hur många liter 60 gradigt vatten som går åt per år, sen är det ju jättelätt att räkna ut energibehovet för att värma så många liter vatten. Men underhållsvärme? All energi för att hålla vattnet 60 grader i tanken, hur gör man en vettig bedömning av det? Förslag? För en vanlig VVB kan man räkna med ca 1,5-2,5 kwh per dag i förlust. Blir så klart mer ju kallare utrymmet är runt beredaren och ju varmare vatten man har i beredaren (större drivkraft för värmen att flytta sig ut genom isoleringen typ ) se även hemside-klipp (engelska) nedan. Relaterat är det ju bra om man isolerar rören där varmvattnet går. Storleksordning 5 W/m i ett kallt utrymme (ca 0 gr) har jag skattat det till någon gång. (beror på temp-diff, flöde, material? ) Ex. 10 m ledning 5 W/m * 10 = 50 W * 8760 h/år = 438 kwh/år Uppgifter om varmvattenberedare och stilleståndsförluster (standing losses) Energy losses in off-mode (standing losses) are the main loss factor for external storage tanks. A few examples of standing losses: 150 litre (120mm insulation): 65-70W, 6oo kwh/year;

19 Sida 17(24) 350 litre solar (110mm insulation): 100 W, 870 kwh/year. Please note that these values are already much lower (ca. factor 3) than the maximum values suggested by e.g. EN Actual standing losses naturally depend on insulation level, storage temperature, stratification effects, etc. but the general calculation of standing losses (average tank) is 45 * 0,16 * volym 0,5 källa: Stilleståndsförluster i klartext: delta T * faktor * roten ur volymen 9.1 Standing losses storage tanks, test and calculation The standing heat losses of storage tanks can be assessed using any of the methods referenced in Table 1. This applies to the variable S for storage tanks, as well as the declared heat pump storage tank standing losses Psbhp and the standing losses of the solar (part of the) storage tank Psbsol. Where the measurement results from the applicable standards are expressed in kwh/24h, the result will be multiplied by (1000/24) to arrive at values for S and Psbhp in W. For the specific standing loss per degree of temperature difference between store and ambient of solar storage tanks Psbsol, the heat loss can be determined in W/K directly by using EN or it can be found indirectly by dividing the heat loss in W by 45 (Tstore=65 C, Tambient=20 C) to arrive at a value in W/K. Where the results of EN , expressed in W/K, are used for the assessment of S or Psbhp they shall be multiplied by 45. varmvatten, disk, mjölkning, uppvärmning Hur mycket energi drar en Wascator tvättmaskin? Hur mycket energi drar en tvättmaskin utan märkning; bara att det är en 7 kg Wascator? Ok, inga stora siffror där, den går en gång varannan vecka, men det ska ju med Wascatormaskinen ligger någonstans runt 5 kwh per tvätt (90 gr) fördelat på värmning av vatten: 3 kwh/tvätt och motor ca 2 kwh/tvätt. Baserar detta på egna beräkningar utifrån ett sälj-material. Värmekabel Jag har hittat siffror på att det går åt w per meter värmekabel. Ska man räkna med att det gör det hela tiden som sladden sitter i väggen? Det finns väl ingen termostatstyrning på dom? Svar David Hårsmar, feb 2013: En värmekabel drar W/m (beroende på modell) så länge kontakten sitter i. Detta gäller även de som beskrivs som självbegränsande.

20 Sida 18(24) Eluppvärmda vattenkoppar Hur är det med eluppvärmda vattenkoppar? Har de termostat? Schabloner eller kända siffror på förbrukning har du sådana? Svar David Hårsmar, feb 2013: Jag brukar anta att varje vattenkopp är på 80W (mest vanligt) och att de behöver vara igång 2000 timmar per år (ungefär det antal timmar då temp är under nollan i våra trakter) blir i så fall 160 kwh per vattenkopp under ett år. Huruvida de har termostat eller ej kan nog skilja mellan olika modeller, men min uppfattnign är att det oftast finns någon typ av styrning. Det kan även vara så att de är kopplade till en central termostat i anslutning till elskåpet/transformatorerna. Svets En svets är märkt 200A, stämmer detta? Och hur stor effektförbrukning skall man räkna på? Svar David Hårsmar, maj 2013: 200 A vid en lägre spänning (kanske 30 V). Därmed blir strömförbrukning och effekten som dras från elnätet betydligt mindre. Här anges t.ex. en effekt på 4,5 kw vid en viss driftsituation:

21 Sida 19(24) Energipriser och avtal Bra offert från elhandelsbolag? Jag har fått en offert från Eneas om elleverans. De hävdar att de kommer spara pengar åt mig på min elfaktura. Eneas ville helst binda oss redan nu och när jag sa att jag ville vänta till sommaren 2014 blev han väldigt sur på mig. Är detta seriöst eller ej? Offert bifogas. Svar David Hårsmar, feb 2013: Eneas verkar vilja erbjuda er en typ av rörligt elpris - även om de till viss del verkar ha handlat upp leveranser av el redan (i sin "portfölj")... De kan ju dock inte säkert veta vilket priset blir för nästa år - därmed blir det vanskligt att dra slutsatser om vad ni kommer spara på att byta till dem... Deras "disclaimer"-text längst ner på sidan är lite invecklad men i princip säger de att de inte kan lova något. Eftersom Eneas vill ta ut en ganska hög fast avgift varje år = kr så måste denna avgift garantera er ett lägre elpris. Deras "rörliga" pris måste i ert fall vara 2 öre lägre per kwh än t.ex. Herrljunga Krafts rörliga avtal (den fasta avgiften är nog bara ca 300 kr här). Vad ingår för övrigt i den avgiften på kr/år som ni förväntas betala till Eneas? Självklart kan deras kunnande vara värt mycket om de på något sätt lyckas sänka er förbrukning kr i årsavgift motsvarar en sänkning av er elförbrukning med ca 3,5 %. Eneas säger sig (enligt hemsidan) kunna se över ert elnätsavtal och på så sätt spara pengar. Jag är dock övertygad om att ert nätbolag Herrljunga Elektriska kan göra denna genomgång åt er gratis. Och även om de inte är opartiska så tror jag du kan lita på deras uträkningar om vilket abonnemang ni skall ha. Återbetalning av skatt på diesel, vad gäller? Jag letar på Skatteverkets hemsida efter en blankett där man själv ska kunna räkna ut hur mycket el respektive bränsle man ska förbruka för att det ska var lönt att söka om återbetalning av energiskatt för en lantbrukare. Den heter något i stil med beräkning av återbetalning av skatt men jag hittar bara en från Har du gjort någon beräkning över hur mycket man ska förbruka för att det ska löna sig att söka återbetalning? Svar David Hårsmar, dec 2012: Länken är: