F I N L A N D S B A N K S Å R S B E R ÄT T E L S E 2 0 10 Finlands Banks årsberättelse 2010
Finlands Banks årsberättelse 2010
Finlands Bank Grundad 1811 Besöksadress Snellmansplatsen, Helsingfors Postadress PB 160, 00101 Helsingfors Telefon nationellt nummer 010 83 11 internationellt nummer +358 10 8311 Fax 09-17 48 72 SWIFT SPFB FI HH E-post info@bof.fi Fornamn.Efternamn@bof.fi Finlands Banks webbplats www.finlandsbank.fi Regionkontor Vanda Säkerhetsdalsvägen 1, Vanda, PB 160, 00101 Helsingfors telefon 010 83 11 Kuopio Puutarhakatu 4, PB 123, 70101 Kuopio telefon 010 83 11 Tammerfors Koskikatu 9 C, PB 325, 33101 Tammerfors telefon 010 83 11 Uleåborg Kajaaninkatu 8, PB 103, 90101 Uleåborg telefon 010 8311 Denna årsberättelse är en verksamhets - berättelse enligt 19 i lagen om Finlands Bank. Siffrorna i årsberättelsen baserar sig på uppgifter som fanns tillgängliga i februari-mars 2011. ISSN-L 1239-9337 (tryckt) ISSN 1456-5781 (webbpublikation) Edita Prima Oy Helsingfors 2011 2 Finlands Banks årsberättelse 2010
Innehåll Finlands Bank...5 Företal...7 Finlands Banks strategi...9 Verksamhet 2010...13 Monetär och ekonomisk politik...13 Finlands Bank i utformningen av penningpolitiken...13 ECB:s penningpolitik 2010...13 ECB-rådets ställningstaganden till den övriga ekonomiska politiken...21 Finlands Bank och den ekonomiska politiken i Finland...25 Forskning...27 Operativ bankverksamhet...32 Genomförandet av penningpolitiken i euroområdet och Finland...32 Betalningssystem...41 Finlands Banks investeringsverksamhet...42 Risker och riskhantering i investeringsverksamheten...47 Den operativa bankverksamhetens samlade finansiella risken...50 Finansmarknad och statistik...52 Stabilt och effektivt finansiellt system...52 Statistik...56 Kontantförsörjning...58 Utgivningen av eurosedlar fortsätter att öka i Finland och euroområdet...59 Finlands Bank byggde ut kontantdepåsystemet...60 Samordningen av kontantförsörjningen framskrider inom euroområdet...60 Ökningen av antalet sedelförfalskningar avstannade i euroområdet, men fler förfalskningar påträffades i Finland...61 Övrig verksamhet...62 Internationell verksamhet...62 Kommunikation...68 Ledning och organisation...72 Ledningssystem...72 Verksamhetsplanering...73 Mål- och resultatstyrning...73 Riskhantering som verktyg för den interna styrningen...74 Personal...80 Budget och verksamhetskostnader...83 Miljö...86 Finlands Banks årsberättelse 2010 3
Bokslut...89 Balansräkning...90 Resultaträkning...92 Bokslutsbilagor...93 Redovisningsprinciper...95 Noter till balansräkningen...99 Noter till resultaträkningen...107 Noter till riskhantering...115 Revisionsberättelse...118 Utlåtande om revision i enlighet med artikel 27 i stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken...119 Bilagor...120 Penningpolitiska åtgärder inom Eurosystemet 2010...120 Viktigaste finansmarknadsåtgärder 2010...121 Finlands Banks viktigaste remissyttranden 2010...128 Finlands Banks publikationer 2010...130 Tabellbilagor...133 Finlands Banks organisation...147 4 Finlands Banks årsberättelse 2010
Finlands Bank FFinlands Bank är den fjärde äldsta centralbanken i världen. Banken grundades 1811 och fungerade till en början främst som växelkontor, kreditinstitut och regeringens kassaförvaltare. I dag är Finlands Bank landets monetära myndighet och nationella centralbank och en del av Europeiska centralbankssystemet (ECBS). Bankens verksamhet regleras av stadgan för ECBS och lagen om Finlands Bank. Banken främjar prisstabilitet och effektiva och funktionssäkra betalnings- och finanssystem och skapar därigenom förutsättningar för en stabil ekonomisk tillväxt och god sysselsättning. I egenskap av stabilitetsbyggare utövar Finlands Bank ett stort inflytande i den ekonomisk-politiska debatten i vårt land. Till bankens kärnuppgifter hör inte bara beredning av penningpolitiken och övervakning av den finansiella stabiliteten utan också operativa centralbanksuppgifter inom penningpolitik, betalningssystem och kontantförsörjning. Finlands Banks chefdirektör är medlem av Europeiska centralbankens råd (ECB-rådet) och deltar i beslutsfattandet inom Eurosystemet som en självständig och oberoende beslutsfattare. Bankens experter följer Finlands Banks direktion. Från vänster direktionens vice ordförande Pentti Hakkarainen, direktionens ordförande Erkki Liikanen och direktionsmedlem Seppo Honkapohja. Foto: Pekka Karhunen. Finlands Bank Finlands Banks årsberättelse 2010 5
och analyserar den monetära och realekonomiska utvecklingen och tar fram beslutsunderlag för chefdirektören. De penningpolitiska besluten fattas centraliserat i ECB-rådet, medan penningpolitiken genomförs decentraliserat av de nationella centralbankerna. Finlands Bank har medverkat i uppbyggnaden av Europeiska systemrisknämnden (European Systemic Risk Board) som inleder sin verksamhet vid början av 2011. Systemrisknämnden, som inrättas vid ECB, ska bevaka och analysera den finansiella utvecklingen, systemriskerna och makrostabiliteten. De europeiska tillsynsmyndigheterna övervakar värdepappersmarknaden och de stora finanskoncernerna. Direktionen för Finlands Bank bestod 2010 av ordföranden Erkki Liikanen, vice ordföranden Pentti Hakkarainen och de två övriga medlemmarna Sinikka Salo och Seppo Honkapohja. Sedan bankdirektör Sinikka Salo gått i pension den 15 oktober 2010 har direktionen endast tre medlemmar. Bankfullmäktige fattade den 4 juni 2010 beslut om att lämna den fjärde direktionsmedlemstjänsten obesatt och lägga om direktionens arbetsfördelning. Finlands Bank har verkat under ständerna och sedermera riksdagen sedan 1868. Verksamheten i banken övervakades 2010 av nio bankfullmäktigeledamöter utsedda av riksdagen. Vid slutet av 2010 hade banken totalt 441 anställda utspridda på 6 avdelningar vid huvudkontoret och fyra regionkontor. I anslutning till Finlands Bank finns Finansinspektionen (FI) som är en självständig myndighet med en egen direktion. Direktionsordförande är Finlands Banks vice ordförande Pentti Hakkarainen. Vid slutet av 2010 hade FI 209 anställda. FI ger ut en egen verksamhetsberättelse. 6 Finlands Banks årsberättelse 2010 Finlands Bank
Företal ÅÅterhämtningen från den största globala ekonomiska krisen sedan 1930-talet är alltjämt skör och ojämn. I de utvecklade länderna ser tillväxten ut att bli svagare än tidigare och i många länder ligger också arbetslösheten enträget kvar på höga nivåer. I tillväxtekonomierna har återhämtningen varit starkare och i dem har ökningstakten återgått till nivåerna före krisen. De offentliga finanserna har försämrats framför allt i de utvecklade länderna. Skuldsättningen har ökat särskilt på grund av minskade skatteintäkter men också till följd av automatiska stabilisatorer och ekonomiska stimulansåtgärder. Vissa länder har också blivit tvungna att tillskjuta rikligt med offentliga medel till den finansiella sektorn. Misstroendet mot de mest skuldsatta europeiska ländernas förmåga att betala tillbaka sina skulder eskalerade första gången under våren 2010 och på nytt mot slutet av året. För att stävja den offentliga skuldkrisen tillgreps exceptionella samarbetsformer på europeisk nivå. Eurosystemet sörjde för likviditeten i banksystemet och vidtog åtgärder för att minska störningarna på obligationsmarknaden. Regeringarnas uppgift är att bygga upp ett trovärdigt program för konsolidering av de offentliga finanserna, medan centralbankerna i enligt med sitt huvudsakliga mandat ska sörja för prisstabiliteten och samtidigt bedriva en penningpolitik som stöder den ekonomiska aktiviteten. Trots skuldkrisen började det internationella finanssystemet fungera bättre 2010. Finansinstituten har delvis med offentligt stöd lyckats stärka sina kapital- och likviditetsbuffertar, som visat sig vara för små före finanskrisen. Förtroendet mellan bankerna har också ökat. Enkäter visar att hushållen och företagen i euroområdet också har fått bättre tillgång till finansiering på rimliga villkor. Finanssystemet i Finland har fungerat väl trots lågkonjunkturen. Bankernas kreditförluster ser ut att bli små i förhållande till lågkonjunkturens djup. De finländska finansinstituten är starka, vilket minskar risken för att de ekonomiska problemen sprider sig från de mest skuldsatta länderna till finanssystemet i Finland. Finlands Bank skapade beredskap för förändringarna på marknaden till följd av finanskrisen genom att se över hanteringen och uppföljningen av de finansiella riskerna i sin balansräkning. Riskerna i bankens balansräkning har ökat i och med finanskrisen, men riskbuffertar och eget kapital är tillräckliga för att täcka identifierade risker. EU antog 2010 lagstiftning om en ny finansiell tillsynsstruktur. Genom lagstiftningen inrättas ett EU-organ för övervakning av riskerna i hela det finansiella systemet. Denna europeiska systemrisknämnd (European Systemic Risk Board) inledde sin verksamhet vid början av 2011. Systemrisknämndens uppgift är att i förväg identifiera systemrisker för att göra finanssystemet mindre utsatt för kriser och förbättra dess störnings tolerans. Företal Finlands Banks årsberättelse 2010 7
ECB och de nationella centralbankerna intar en central roll i Europeiska systemrisknämnden. Utöver ECB-ordföranden, som är nämndens ordförande, är cent ral bankernas chefdirektörer röstberättigade styrelsemedlemmar i nämnden. Finanskrisen lyfte fram behovet av smidigare samarbete och informationsutbyte mellan centralbankerna, som bär huvudansvaret för makrotillsynen, och de finansiella tillsynsmyndigheterna, som svarar för institutstillsynen. De nationella tillsynsmyndigheterna deltar i styrelsearbetet utan rösträtt. På Finlands Bank har vi under 2010 fört en diskussion om bankens vision, värderingar och verksamhetsidé. Diskussionen har förts på alla plan inom organisationen och ett stort antal medarbetare har medverkat i förberedelserna. Arbetet fortsätter 2011 med finslipning av resultaten i en vision för banken, som sträcker sig fram till 2020, och i gemensamma värderingar och verkamhetsidé. Vid början av 2010 bygggdes bankens ledningssystem på med två nya processer processen för inhemsk ekonomisk-politisk påverkan och processen för stabilitetsanalys utöver de tidigare processerna för penningpolitisk analys respektive penningpolitiska operationer. Tack vare processarbetet har utnyttjandet av centralbankens mångsidiga kompetens över organisationsgränserna ökat. Många medarbetare har gått över till andra uppgifter inom banken. Tre avdelningar fick en ny chef under 2010. Forskningsverksamheten läggs som bäst om efter en ny modell på basis av en utomstående utvärdering. Förändringarna medför många utmaningar men ger också möjligheter att utveckla nya arbetssätt och lära sig nytt. År 2011 firar vi Finlands Banks 200:e år som centralbank. Europeiska centralbankens råd sammanträder i Helsingfors i maj. Finlands Banks historia utkommer under året. Vi firar bemärkelseåret genom att se tillbaka på Finlands Banks historia och traditioner men fortsätter samtidigt att utveckla våra handlings- och arbetssätt för att skapa mervärde av bankens resurser. Vi ger finländarna en inblick i vad som ligger bakom penningpolitiken och finansmarknaden. Vi ger vårt eget unika bidrag till verksamheten i Eurosystemet. den 1 mars 2011 8 Finlands Banks årsberättelse 2010 Företal
Finlands Banks strategi Finlands Bank främjar prisstabilitet och finansiell stabilitet, effektivitet och europeisk integration. Banken svarar för kontantförsörjningen i Finland och för förvaltningen av landets valutareserv. Genom sin verksamhet skapar banken förutsättningar för ekonomisk tillväxt och sysselsättning. Strategiarbetet 2010 Strategiarbetet och verksamhetsplaneringen 2010 fokuserade på åtgärdsförslagen från scenarioarbetsgrupperna och uppföljningen av dem (ruta 1). Under våren 2010 inleddes en diskussion om bankens långsiktiga vision, uppdatering av bankens värderingar och bankens verksamhetsidé. Strategin kommer att ses över under 2011 med ledning av dem. I strategiarbetet låg tyngdpunkten på att identifiera fokusområden för verksamheten och göra prioriteringar mellan funktionerna. Till de strategiska prioriteringarna hörde makrostabiliteten och likviditetshanteringen i banksystemet i euroområdet i samband med den penningpolitiska beredningen och marknadsoperationerna. Bankens strategiska mål är att öka det internationella samarbetet i tillsynen av finansmarknaderna och effektivisera myndighetssamarbetet i Finland. Kärnelement i strategiarbetet är samarbetet och ansvarsfördelningen Brittiska centralbankschefen, Mervyn King (t.v.) besökte Finlands Bank sommaren 2010. I förgrunden vice ordföranden i Finlands Banks direktion, Pentti Hakkarainen, direktionsmedlem Sinikka Salo som gick i pension i oktober, och direktionsmedlem Seppo Honkapohja. Foto: Peter Mickelsson. Finlands Banks strategi Finlands Banks årsberättelse 2010 9
mellan Finlands Bank och Finansinspektionen, som verkar i anslutning till banken, på stabilitetsområdet. Det centrala är att förebygga och minska systemrisker och bevaka hoten mot den finansiella stabiliteten. Finlands Bank bidrar till en stabil och effektiv finansmarknad genom aktuella stabilitetsanalyser och god krishanteringsberedskap. Finlands Bank deltar i arbetsfördelningen mellan centralbankerna i egenskap av både tjänsteanvändare och tjänsteleverantör. Exempel på gemensamma tjänster är TARGET2-betalningssystemet och CashSSP-informationssystemet för kontantförsörjningen. Under 2010 preciserade direktionen bankens principer för medverkan i Eurosystemets gemensamma projekt. För det första ser bankens sitt deltagande i Eurosystemets samarbetsprojekt som ett sätt att bygga på sin expertis och kompetens. För det andra utgår banken från att medverkan i gemensamma projekt bygger på ömsesidighet mellan de deltagande centralbankerna. Banken räknar också med att få tillbaka en del av utvecklingskostnaderna för tjänster till gemensamma projekt. Finlands Bank har medverkat i utvecklingen och övervakningen av betalningssystemen både genom nationellt och internationellt myndighetssamarbete. Banken har tagit fram en betalsystemsimulator som kommer att införas som ett verktyg för den allmänna övervakningen av betalningssystemen i Eurosystemet. Bankens personalmål för 2013 är 410 anställda. Målet kan nås genom uppgiftsprioriteringar och bättre arbetssätt. Det strategiska målet är att höra till de effektivaste centralbankerna i EU. Finlands Bank gör årliga jämförelser av personal- och kostnadsutvecklingen mot andra centralbanker. 10 Finlands Banks årsberättelse 2010 Finlands Banks strategi
Ruta 1. Organisationens samlade expertis utnyttjades för utveckling av strategin Finlands Banks direktion tillsatte 2009 tre arbetsgrupper för att utvärdera den finansiella och ekonomiska krisens inverkan på bankens verksamhet. Hela personalen inbjöds att delta i arbetsgrupperna, som därigenom kunde dra nytta av organisationens samlade erfarenhet och kompetens. Utvecklingen av bankens funktioner fortsatte 2010 med ledning av arbetsgruppernas förslag till åtgärder. Förslagen gällde bankens interna arbete och arbetssätt och beredskapen att reagera på omvärldsförändringar. I januari 2010 tillsatte direktionen ytterligare en fjärde arbetsgrupp med uppgift att analysera och effektivisera beslutsfattandet inom banken. På förslag av arbetsgrupperna inleddes arbetet med att ta fram Finlands Banks vision 2020. I arbetet deltar alla medarbetare på organisationens samtliga nivåer. Samtidigt med framtagningen av visionen uppdateras bankens värderingar och verksamhetsidé. Arbetet slutförs under 2011 och leder till en översyn av bankens strategi. Behovet av tätare samverkan mellan forsknings arbete och penningpolitiskt arbete accentuerades under krisen. Detta i förening med rekommendationerna från en extern utvärderingsgrupp ledde till en omorganisering av forskningsverksamheten för att garantera att forskningen ligger rätt i tiden och forskarnas expertis utnyttjas i det penningpolitiska arbetet. Riskhanteringsmetoderna och rapporteringspraxis i banken vidareutvecklades för att följa upp bankens riskposition och effektivisera riskhanteringen. Bedömningen av de samlade finansiella riskerna i bankens balansräkning omfattar både investeringsrisker och penningpolitiska risker. Strategisk riskanalys integreras i den årliga verksamhetsplaneringen och blir ett stående tema på strategiseminarierna. Den interna kommunikationens roll och uppgifter preciserades. Medarbetarnas externa kommunikationsberedskap ökades bland annat genom medieutbildning. För personalen upprättades interna instruktioner om användningen av offentliga webbtjänster, såsom sociala medier och webbjournaler. Linjeenheterna och strategiprocesserna presenterades för personalen i en introduktionsserie våren 2010. Resultatet av statistik - en he tens arbete presenterades för de anställda i en serie statistikseminarier. Samtidigt byggdes de statistiska webbtjänsterna ut. Mellan statistikenheten och de penningpolitiska avdelningarna startade ett arbetsrotationsprogram hösten 2010. Banken införde ett miljöprogram 2009. Valet av lämpligt miljöcertifikat pågår som bäst. I enlighet med förslagen från den fjärde arbetsgruppen som tillsatts i januari 2010 skapades större klarhet i beslutsfattandet och betonades vikten av att etablera god praxis. Tekniska verktyg för resursplaneringen utvecklades under hösten 2010. Finlands Banks strategi Finlands Banks årsberättelse 2010 11
Foto: Peter Mickelsson. 12 Finlands Banks årsberättelse 2010 Finlands Banks strategi
Verksamhet 2010 Monetär och ekonomisk politik Finlands Bank i utformningen av penningpolitiken Som medlem av ECB-rådet deltar chefdirektören för Finlands Bank i de penningpolitiska besluten. Experter från banken medverkar i den penningpolitiska beredningen och annat bakgrundsarbete. Finlands Banks experter deltar i beredningen av ECB-rådets sammanträden som medlemmar av Eurosystemets penningpolitiska kommitté och kommittén för marknadsoperationer. Den penningpolitiska beredningen på flera olika avdelningar i banken bidrar till Finlands Banks inflytande i Eurosystemet. Beredningen sker framför allt inom ramen för processen för penningpolitisk analys och beredning och processen för penningpolitiska operationer och likviditetshantering. I processerna deltar experter från avdelningen för penningpolitik och forskning, avdelningen för finansiell stabilitet och statistik och bankavdelningen. Finlands Bank är expert på Finlands ekonomi i Eurosystemet och på euroområdets ekonomi i Finland. Processen för penningpolitisk analys och beredning består av två expertgrupper. Penningpolitikgruppen tar fram rekommendationer till penningpolitiska och operativa beslut. Gruppens rekommendationer föreläggs chefdirektören som ett led i beredningen av ECB-rådets månatliga penningpolitiska sammanträden. Centralbankspolitikgruppen analyserar i sin tur penningpolitiken på medellång sikt. Gruppen följer också omvärldsförändringar och den nationalekonomiska forskningen på penningpolitikområdet och analyserar penningpolitiska strategifrågor med ledning av dem. Resultaten rapporteras till direktionen. De viktigaste uppgifterna för processen för penningpolitiska operationer och likviditetshantering är att stödja likviditetshanteringen i bankerna i Finland, genomföra ECB:s penningpolitiska transaktioner i Finland och svara för riskhantering, säkerhetshantering och clearing och avveckling i samband med dem. Till de viktigaste beredningsuppgifterna hör att ta fram en prognos för Finlands ekonomi som en del av prognosen för euroområdet. I början av 2010 låg tyngdpunkten i den penningpolitiska beredningen på extraordinära penningpolitiska åtgärder och utfasningen av dem, dvs. de s.k. exitstrategierna. Under årets lopp kom den penningpolitiska beredningen allt mer att fokusera på den offentliga skuldkrisen och hantering av marknadsstörningarna till följd av den och riskerna i centralbankernas balansräkningar. Under året togs flera analyser fram om konjunkturutvecklingen, ECB:s penningpolitik och effekterna av penningpolitiken. ECB:s penningpolitik 2010 ECB-rådets penningpolitik är inriktad på att hålla inflationen för euroområdet mätt med det harmoniserade konsumentprisindexet (HIKP) under men nära 2 % på medellång sikt. ECB-rådet följer och analyserar konjunkturutsikterna för euroområdet och sätter sin styrränta på nivåer som bäst bidrar till prisstabilitet på medellång sikt. Den makroekonomiska omvärlden präglades av exceptionellt stor osäkerhet och splittring Verksamhet 2010 Finlands Banks årsberättelse 2010 13
Ruta 2. Extraordinära penningpolitiska åtgärder och centralbankernas balansräkningar Finansmarknaderna och hela världsekonomin har sedan 2007 präglats av en rad ekonomiska kriser som i jämn takt avlöst varandra. I likhet med andra centralbanker har Eurosystemet bemött de utmaningar som kriserna medfört genom att göra stora ändringar i de penningpolitiska operationerna. De extraordinära penningpolitiska åtgärderna har i sin tur återspeglats i en kraftig expansion av centralbankernas balansräkningar. Före finanskrisen fattade Europeiska centralbankens råd varje månad beslut om den räntenivå som med hänsyn till det ekonomiska läget låg i linje med prisstabilitetsmålet. Genom reglering av räntan på bankernas upplåning i centralbanken styrdes marknadsräntorna till denna nivå. Centralbankskrediterna och Eurosystemets aggregerade balansomslutning påverkades framför allt av den ökade efterfrågan på sedlar. Den osäkerhet som spridit sig från den amerikanska bolånemarknaden började under loppet av hösten 2007 göra sig gällande i centralbankernas sätt att styra marknadsräntorna. Eurosystemet reagerade då på den ovanligt kraftiga ökningen i marknadens osäkerhet om tillgången på likviditet genom en flexiblare likviditetstillförsel och längre löptider. Åtgärderna påverkade dock inte nämnvärt den totala volymen av centralbanks finansiering och därmed inte heller Eurosystemets aggregerade balansomslutning. Ett år senare eskalerade den finansiella oron i en storskalig finanskris i och med likvidationen av Lehman Brothers i september 2008. Hela interbankmarknaden lamslogs och Eurosystemet slutade därmed att reglera mängden av centralbankslikviditet. I stället lovade ECB bankerna full tilldelning av likviditet till en i förväg bestämd fast ränta mot tillfredsställande säkerheter. I detta krisläge överfördes en del av den finansiella förmedlingen, som vanligen sker på penningmarknaden, från interbankmarknaden till centralbankernas balansräkningar, och Eurosystemet både sörjde för tillförseln av likviditet till banker med likviditetsunderskott och tog emot inlåning av banker med likviditetsöverskott. I slutet av 2008 och särskilt under första halvåret 2009 då finanskrisen övergått i en djup ekonomisk recession sänkte central bankerna världen över kraftigt sina styrräntor. I takt med att räntorna närmade sig den nominella nollgränsen började centralbankerna i ökad utsträckning tillgripa extraordinära penningpolitiska åtgärder. Hit hörde bland annat olika massiva köpprogram för obligationer framför allt i USA och Storbritannien och lån med mycket långa löptider på upp till ett år i euroområdet. Genom de långfristiga refinansieringstransaktionerna ökade Eurosystemets aggregerade balansomslutning, eftersom överskottslikviditeten från dessa transaktioner lånades in igen i centralbanken främst i form av kortfristig inlåning. Eurosystemet lanserade sitt första penningpolitiska köp pro - g ram sommaren 2009. Euroområdet, som i den finansiella förmedlingen förlitat sig på banksystemet, fortsatte genom köpprogrammet av säkerställda obligationer (Covered Bond Purchase Programme) att genomföra penningpolitiken med banksektorns förmedling. Först när raden av kriser under första halvåret 2010 med full kraft slog till mot statsobligationsmarknaden i euroområdet måste Eurosystemet avstå från principen att uteslutande tillskjuta finansiering via banksektorn. I maj 2010 lanserade Eurosystemet ett värdepappersmarknadsprogram (Securities Markets Programme) för köp av värdepapper på sådana störningsdrabbade marknadssegment som spelar en central roll för en välfungerande penningpolitisk trans- 14 Finlands Banks årsberättelse 2010 Verksamhet 2010
missionsmekanism. Eurosystemet beslutade dra in likviditet till följd av köpen enligt värdepappersprogrammet genom att ta emot motsvarande belopp i inlåning från bankerna. Genom beslutet säkerställdes att programmet inte skapar ett lättare likviditetsläge på penningmarknaden samtidigt som det ledde till en ökning av centralbankernas balansräkningar med ett belopp motsvarande värdepappersköpen. Utan de likviditetsindragande transaktionerna skulle den ökade likviditeten på grund av värdepappersmarknadsprogrammet minska bankernas refinansieringsbehov och därigenom kredittransaktionernas bruttobelopp. Den offentliga debatten om de extraordinära penningpolitiska åtgärderna har kulminerat i en analys av centralbankernas ökade balansräkningar. Trots att balansräkningarna i alla stora centralbanker har ökat på grund av finanskrisen, har skillnaderna mellan bankerna varit stora. I kölvattnet av finanskrisen expanderade Eurosystemets balansräkning som mest med nästan 50 % från den nivå som rådde vid tidpunkten för Lehman Brothers likvidation. Detta är en synnerligen måttlig ökningstakt i jämförelse med ökningstakten i amerikanska och brittiska centralbanken, vilkas balansräkningar 2,5 3-dubblades. Före finanskrisen hade balansomslutningarna i förhållande till BNP varierat stort mellan centralbankerna inom olika valutaområden. En jämförelse av ökningstakterna för balansräkningarna måste därför också ta hänsyn till förändringarna i balansräkningarna i förhållande till BNP. I både brittiska och amerikanska centralbanken var balansomslutningen i procent av BNP ca 17 % eller 10 procentenheter större vid slutet av 2010 än i september 2008. Motsvarande ökning i euroområdet låg på endast 6 procentenheter, men Eurosystemets balansräkning i procent av BNP var (med 22 %) alltjämt större. I början av finanskrisen ökade amerikanska centralbankens balansräkning på grund av likviditetsarrangemangen till stöd för marknaden, men den största orsaken till att balansräkningarna i amerikanska och brittiska centralbankerna vuxit snabbare än i Eurosystemet står dock att finna i de massiva köpprogrammen och i en expansiv penningpolitisk inriktning. Andra än rent penningpolitiska orsaker till expansionen av Eurosystemets balansräkning är bland annat värdeökningen på guldreserverna i centralbankernas balansräkningar och den fortsatt kraftiga ökningen av eurosedelvolymen. Sådana autonoma faktorer kan också i framtiden leda till en expansion av Eurosystemets balansräkning, men eftersom de extraordinära penning politiska åtgärderna i euroområdet huvudsakligen byggt på exceptionella villkor för central banksfinansiering, kommer Eurosystemets balansräkning i detta avseende att normaliseras endogent i takt med att den finansiella förmedlingen normaliseras. am. Förändringar i Eurosystemets, amerikanska centralbankens och brittiska centralbankens balansräkningar %, september 2008 = 100 350 300 250 200 150 100 50 2007 2008 2009 2010 1. Eurosystemet 2. Amerikanska centralbank en 3. Brittiska centralbank en Källor: Europeiska centralbank en, brittiska centralbank en, amerikanska centralbank en och Reuters. 3 2 1 Verksamhet 2010 Finlands Banks årsberättelse 2010 15
2010. Pristrycket i euroområdet var fortsatt måttligt, även om inflationen började ta fart mot slutet av året. ECB-rådet höll styrräntorna oförändrade 2010, men fortsatte att genomföra extraordinära likvidiserande penningpolitikåtgärder, vilket stödde verksamheten i banksystemet och underlättade tillgången till finansiering. Vid början av året stärktes uppfattningen om begynnande ekonomisk tillväxt i euroområdet. Under vårens lopp ökade exporten från euroområdet i takt med den globala återhämtningen, och under andra halvåret stärktes också den privata inhemska efterfrågan. På finansmarknaderna började utlåningen öka och penningmängden växa mot slutet av året. Tillväxtförväntningarna i euroområdet var dock fortsatt måttliga under hela året. Den globala återhämtningen och stigande råvarupriser drev upp inflatio nen något under 2010. Det inhemska kostnadstrycket i euroområdet var dock alltjämt dämpat och inflationstrycket därmed obetydligt. ECB-rådet lät refinansieringsräntan ligga kvar på 1 % under 2010. ECBrådet ändrade anbudsförfarandet för likvidiserande transaktioner. Det gjorde också ändringar i ramverket för godtagbara säkerheter och lanserade ett program för värdepappersmarknaderna (Securities Markets Programme). På alla sina sammanträden under året betonade rådet att de extraordinära likvidiserande åtgärderna vid behov kan avvecklas om de inte längre behövs eller om betydande hot framträder mot prisstabiliteten på medellång eller lång sikt. Vid början av 2010 meddelade rådet att det kommer att fortsätta ge utvidgat kreditstöd till banksystemet men samtidigt ta hänsyn till det förbättrade finansiella läget och undvika snedvridningar till följd av att åtgärderna hålls i kraft alltför länge. I mars beslutade rådet att fortsätta genomföra de huvudsakliga refinansieringsåtgärderna som fastränteanbud med full tilldelning åtminstone till utgången av oktober 2010. Samtidigt beslutades återgå till anbudsförfaranden till rörlig ränta i refinansieringstransaktioner med en löptid på tre månader. Rådet beslutade också att räntan på den transaktion med en löptid på sex månader som genomförs i mars 2010 skulle bindas vid den genomsnittliga lägsta anbudsräntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna under transaktionens hela löptid. Rådet konstaterade att det kommer att fortsätta tillföra likviditet till banksystemet i euroområdet på mycket gynnsamma villkor och därigenom bidra till kreditgivningen. Upptrappningen av den offentliga skuldkrisen i euroländerna försämrade de europeiska bankernas möjligheter till upplåning på marknaden under våren 2010. I april meddelade ECB-rådet att dess tidigare interimistiska beslut om sänkt minimikreditbetyg för godtagbara säkerheter med undantag för värdepapper med bakomliggande tillgångar (asset-backed securities, ABS) är i kraft tills vidare. I maj stödde rådet verksamheten på finansmarknaderna genom ett värdepappersmarknadsprogram (se ruta 3) och skingrade åter något bankernas osäkerhet om tillgången till likviditet 16 Finlands Banks årsberättelse 2010 Verksamhet 2010