Musik och ljudnivåer

Morgan Tjärnström Musik och ljudnivåer En undersökning bland musiker och ljudtekniker om ljudnivåer, tinnitus och musikupplevelse Music and Sound Levels A survey among musicians and sound engineers regarding sound levels, tinnitus and musical experience Examensarbete 15 hp Lärarprogrammet Datum: 2012-05-28 Handledare: Ingvar Dahl Musikhögskolan Ingesund 671 91 Arvika Tfn 0570-385 00 Fax 0570-804 38 Info@imh.kau.se www.imh.kau.se

Abstract Title: Music and Sound Levels Author: Morgan Tjärnström Keyword: music, sound levels, hearing disorders, tinnitus, ear protection The purpose of this study is to investigate musicians opinions about terms such as sound level, musical experience, and the relation between them. The basis for the study is six interviews with musicians and sound engineers, some with and some without hearing disorders. The study is limited to primarily focus on musical styles that are based on drums and bass jazz/blues, pop/rock. The result demonstrates that parameters like genre, room, technical equipment, sound engineers and arrangers all have influence on the sound and the sound level at a concert. Also the respondents different views on the relationship between sound level and musical experience are presented. All the respondents think that volume is of great significance for the total experience of the music and the feelings it brings. They also believe that factors like the interior and form of the room/venue and the musical genre are of great importance for the experience of proper sound and sound environment. Sammanfattning Titel: Musik och ljudnivåer Författare: Morgan Tjärnström Nyckelord: musik, ljudnivåer, hörselskador, tinnitus, hörselskydd Syftet med denna studie är att undersöka hur musiker ser på begrepp som ljudnivå, musikupplevelse och relationen mellan dessa. Underlaget för studien är sex intervjuer med musiker och ljudtekniker, med och utan hörselskador. Studien byggs på sex kvalitativa intervjuer och är avgränsad till att i första hand behandla detta inom musikstilar vilka är baserade på trummor och bas pop/rock, jazz/blues. Studiens resultat visar att parametrar som t.ex. genre, lokal, ljudteknik, ljudtekniker och arrangör har inverkan på det ljud och den ljudnivå som uppnås vid en konsert. Vidare redovisas respondenternas syn på relationen mellan ljudnivåer och musikupplevelse. Samtliga respondenter menar att ljudvolymen har en stor betydelse för den musikaliska upplevelsen och att faktorer som lokalens utformning och musikens genre har stor betydelse för upplevelsen av lämplig ljudbild. 2

Förord Tinnitus är ett ord som de flesta känner igen. Jag har själv haft tinnitus sedan 20-års ålder. Jag repeterade med ensembler i lokaler som var små och egentligen inte avsedda för det ändamålet. Hörselskydd använde jag tämligen oregelbundet. När jag en dag stängde min ytterdörr började det tjuta i mitt vänstra öra. Jag kände direkt att det var något speciellt denna gång och att det inte skulle gå över efter bara en stund. Efter ungefär en veckas överkänslighet för ljud ebbade det ut till ett konstant pipande ljud i örat. Det visade sig senare vid en hörselundersökning att jag fått en nedsättning av min hörsel på det drabbade örat. Under mina år som student inom musikutbildningar tycker jag det informerats och diskuterats alldeles för lite om hörselhälsa. De gånger det togs upp var det antingen på studiedagar eller i någon form av mindre grupparbete. Information och diskussioner kring hörselfrågor, tinnitus och de risker det innebär att inte använda hörselskydd borde, i mitt tycke, definitivt vara en mycket större del i en musikutbildning. Öronen är ett av våra viktigaste redskap som yrkesmusiker. Tack till Ingvar Dahl Emma Björling Respondenterna 3

Innehållsförteckning Abstract... 2 Sammanfattning... 2 Innehållsförteckning... 4 Inledning... 7 Bakgrund... 8 Ljud och hörsel i ett historiskt perspektiv... 8 Örat... 10 Örats tre anatomiska delar... 10 Ytterörat... 11 Mellanörat... 11 Innerörat... 12 Ljud... 13 Upplevelsen av musik... 14 Miljöer... 16 Rumsakustik... 16 Utomhuskonserter... 17 Faktorer vilka påverkar ljudnivån... 17 Regelsystem... 18 Arbetsmiljöverket... 18 Socialstyrelsen... 20 Exponering för höga ljudnivåer... 21 Buller eller musik... 21 Hörselskador och problemsymtom... 22 Hörselskada... 22 Temporär hörselnedsättning, TTS (Temporary Threshold Shift)... 22 Hyperakusi... 23 Distorsion... 23 Diplakusis... 23 Tinnitus... 23 Tinnitus & tinnitusbesvär... 24 Behandlingar för tinnitus... 25 Hörselskydd... 27 Skyddskåpor... 27 Engångsproppar... 27 Musikproppar... 28 Individuella hörselskydd... 28 In-Ear... 28 4

Övriga proppar... 28 Skärmar... 29 Syfte... 30 Problemformulering... 30 Avgränsning... 30 Urvalskriterier... 31 Metod... 31 Val av metod... 31 Datainsamling/procedur... 32 Databearbetning... 32 Respondenternas bakgrund... 32 Resultatredovisning... 34 Personliga erfarenheter... 34 Erfarenheter av hörselskador... 34 Musicera med eller utan hörselskydd... 35 Ljudnivåns betydelse... 37 Ljudnivåns betydelse för musikupplevelsen... 37 Ljudnivåns betydelse för sammanhanget... 37 Faktorer vilka påverkar ljudnivån... 38 Ljudnivå i förhållande till genre... 39 Ljudteknikerns inflytande över ljudnivån... 40 Lokalens inverkan på ljudnivån... 41 Diskussion... 42 Volymens betydelse... 42 När blir det för starkt?... 43 Hörselskydd... 43 Ljudteknikern/Arrangören... 44 Lyssningsmiljön/lokalen/scenen... 45 Föränderlighet/ny teknik... 46 Fortsatt forskning... 47 Tillförlitlighet metodkritik... 48 Validitet... 49 Slutsatser... 49 Referenser... 51 Bilagor... 53 Bilaga 1 - Intervjufrågor... 53 Bilaga 2 förklaring av tekniska begrepp... 54 Decibel... 54 Hörbar ljudnivå... 56 5

Filter... 57 Bilaga 3 Hörselskydd... 58 Begreppsförklaringar... 61 PA-anläggning... 61 Monitor... 61 In-Ear... 61 Line-Array... 61 Delayade system... 61 Systemtekniker... 62 Ljudöra - SoundEar... 62 6

Inledning Hörselproblematik, hörselskador och tinnitus är ett alltid aktuellt ämne i vårt mer och mer ljudande samhälle. Då många musiker är drabbade av tinnitus menar jag att ämnet är viktigt och angeläget att uppmärksamma. För inte allt för länge sedan var hörselskador något man förknippade med äldre människor och yrkesmän som smeder, bergsprängare, industriarbetare etc. I och med utvecklade hörselskydd och en skärpt lagstiftning på arbetsmiljöområdet har hörselskadorna i dessa områden minskat. Istället drabbas nu andra grupper av hörselskador. Exempel på dessa är konsertbesökare/musiklyssnare, pubgäster, musiker och musiklärare. Människor bör tänka på riskerna när de befinner sig på pubar, gym, biografer och andra platser där kraftfulla ljudanläggningar finns. Det kan räcka med att vara oförståndig en gång för att drabbas och i värsta fall lida av en hörselskada resten av livet. Just musikerperspektivet i detta sammanhang är också intressant för att det hos denna yrkesgrupp är av yttersta vikt att ha en god hörselfunktion. Jag hoppas genom denna studie själv få fördjupade kunskaper i ämnet ljudnivåer vid konserter samt vilka olika parametrar det är som styr ljudnivån och hur dessa kan påverkas. En annan fråga jag har är om det finns några stora skillnader i hur en hörselskadad musiker ser på ljudnivåer gentemot en musiker med fullgod hörsel. Resultatet av denna undersökning skulle kunna ligga till grund för diskussioner kring dessa ämnesfält. Grunden för mitt ämnesval ligger i mina personliga erfarenheter av tinnitus och avsaknaden av tillräcklig information och diskussion kring hörselhälsa under mina år som musikhögskolestudent. Intresset för att fördjupa mig i ämnet växte ju mer litteratur jag läste. 7

Bakgrund Här presenteras de referenser och tidigare forskning jag funnit relevanta i förhållande till rapportens ämnesfält och resultat. Resultatet presenteras under att antal tematiska rubriker. Under rubriken Personliga erfarenheter redovisas respondenternas egna erfarenheter av hörselskador samt hur det är att musicera med eller utan hörselskydd. Under rubriken Ljudnivåns betydelse redovisas ljudnivåns betydelse för musikupplevelsen samt ljudnivåns betydelse för sammanhanget. Under rubriken Faktorer vilka påverkar ljudnivån redovisas hur ljudnivån förhåller sig till musikens genre, vilket inflytande ljudteknikern har över ljudnivån samt lokalens inverkan på ljudnivån. Ljud och hörsel i ett historiskt perspektiv Arlinger, Hagerman, Ytterlindet (2001) har kommit fram till att hörselsinnet alltid är aktivt, även på natten då vi sover. Detta är en rest från tiden då människan var på sin vakt dygnet runt för t.ex. kunna upptäcka och värna oss mot rovdjuren som kom smygande i buskarna. För att värna om våra liv har naturen försett oss med ett hörselsinne vilket inte ger oss någon möjlighet att blunda med öronen. Det har inte heller funnits skäl för detta ur ett utvecklingsbiologiskt perspektiv då extrema ljudnivåer vanligtvis inte förekommer i naturen. Det är först med den industriella revolutionen och elektroniken som människan utsatt sig själv för allt högre ljudnivåer, vilka inneburit en risk för hörselhälsan. Tystnad är något som blir mer och mer sällsynt. Det absolut tysta kan vi människor egentligen aldrig uppleva. Om en människa sätter sig i ett ljuddämpat rum där det är helt tyst kommer det ändå att finnas ljud från den egna kroppen. Hjärtat slår och pumpar blodet runt i vår kropp, ett susande ljud kan upplevas från blodet som transporteras genom blodkärlen i örat. När vi talar om tystnad är det alltså snarare frånvaron av ljud utifrån än just tystnad vi menar. Englund (2003) beskriver tystnaden ur ett historiskt perspektiv. Ljudmiljön på landsbygden var länge densamma oavsett om vi talar om 1000-tal eller tidigt 1700-tal. Mycket av den nutida ljudmiljön är kopplad till skapandet eller överföringen av kraft, medan ljuden i äldre tid från de traditionella energikällorna skapade lika svaga ljud som den kraft de utvecklade. Muskler, vatten och vind är till sin natur inte särskilt bullersamma....bullrets stora fel är inte att det berövar oss detta icke-väsen, detta o-väsen tystnaden, utan att det bestjäl oss på alla dessa små ljud. För bruset har inte bara gjort det omöjligt för oss att veta hur somliga saker låter, det har också fått oss att glömma att de låter. (Englund, 2003 sid. 33) 8

Vår hörsel har under människans historia i första hand varit ett organ för överlevnad och kommunikation. Evolutionen har därför gett oss en hörsel optimerad för detta ändamål. Vi har genom vår hörsel förmågan att analysera och särskilja detaljer även i mycket svaga ljud. Utvecklingshistoriskt är hörseln alltså inte konstruerad för att fungera i de starka och konstanta ljudmiljöer som utmärker samhället idag. Idag är det bara inom några få kulturer och några få yrken som denna raffinerade, en gång så livsviktiga, känslighet hos hörseln kommer till användning. Skogsfolk, fiskare och bönder vet hur temperaturer och väderomslag låter och hur säden rasslar när den är mogen.(arlinger et al. sid. 12) Englund (2003) menar att upptäckten av bullret som problem inträffade under 1700-talet. En del av problemet var att flera av Europas storstäder växt och överbefolkats vilket av naturliga skäl ledde till att ljudmattan i städerna tätnade. En annan del av problemet skulle kunna vara att det börjat växa fram en urban medelklass, som i motsats till äldre tiders hantverkare, börjat skilja på arbetsplats och bostad. De ville ha lugn, ro och avskildhet i hemmet och visade därför allt mindre tålamod med gatuförsäljare, kringvandrande musikanter och annat bullrigt folk. Då bullret blir ett problem leder det till att tystnaden helt logiskt omvärderas, uppvärderas och förfinas. Då bullret uppmärksammats som ett problem och börjat bekämpas börjar, paradoxalt nog, den industriella revolutionen, den mest förödande akustiska revolutionen i historien. År 1765 uppfinner James Watt ångmaskinen. Ljudnivån stiger kraftigt på arbetsplatser, med hörselproblem hos de anställda som följd. Senare kom tekniska maskiner, elektroniska apparater och förbränningsmotorer, innovationer vilka alla är ljudstarka. Arlinger et al. (2001) hävdar att den största ökningen av ljudnivåer på musikområdet skett efter andra världskriget. Den elektroniska tekniken har skapat förutsättningar för el-förstärkt ljud vilket i sig banat väg för ett nytt konstnärligt ideal och nya musikgenrer. El-förstärkning används ofta även då den inte krävs av rumsakustiska skäl. Forskning visar att inte enbart den elförstärkta musiken har ökat i ljudvolym, utan även de akustiska symfoniorkestrarna spelar numera starkare. 9

Örat Hörselorganet är ett sinne med många dimensioner. En människa kan t.ex. känna igen olika röster efter bara några få ord och kan lokalisera ljud och deras riktning på långa avstånd. Vissa människor kan njuta av musik, fågelsång i naturen och tystnaden i frånvaron av ljud. Hörselsinnet låter människan lyssna på och kommunicera med sina medmänniskor, uppfatta tonfall och andra subtila icke-verbala ljud vilka ibland säger mer än själva ordet. Axelsson & Schenkmanis (1999) beskriver hörseln som enormt känslig. Skillnaden mellan det svagaste ljud ett normalt öra kan uppfatta och ett obehagligt starkt ljud är 10 miljoner gånger. Förenklat kan vi säga att örat är lik en våg, på vilken vi kan väga både ett frimärke och en oljetanker. Allt delikat och finstämt brukar också vara sårbart, detta gäller även hörseln. Ett ljud kan t.ex. alstras från en högtalare. Högtalarens membran sätter igång luftens molekyler och får dem att svänga en vågrörelse. Ljudvågorna i luften fångas upp av ytterörat och fortplantas sedan vidare genom hörselgången där ljudet förstärks av resonans. Ljudvågorna sätter trumhinnan i svängning och svängningarna överförs till de tre små hörselbenen i mellanörat (hammaren, städet och stigbygeln). Stigbygeln sitter fästad i membranet det ovala fönstret på snäckan. Här fortplantas vibrationerna i den vätskefyllda snäckan och stimulerar de små hårcellerna som sitter där. Här omvandlas vibrationerna till elektriska nervsignaler vilka via hörselnerven når hjärnan där signalerna tolkas vi upplever ljud. Örats tre anatomiska delar Figur 1. Örats anatomi 10

Ytterörat Arlinger et al. (2001) beskriver ytterörat som en informationsuppsamlare vilken består av öronmusslan och hörselgången. Öronmusslan fångar likt en tratt upp ljudvågorna och förstärker dem. Det är också ytterörat ger oss förmågan att bedöma varifrån ett ljud kommer. Beroende på hörselgångens individuella utformning hos olika personer är alla individer olika känsliga för att drabbas av hörselskada från starka ljud. I hörselgångens yttre del finns varierande hårväxt samt vaxkörtlar. Vaxet har en skyddande funktion genom att med sin klibbiga konsistens fånga upp smuts och mikroorganismer, och dessutom är det lätt bakteriedödande. Längst in i hörselgången, väl skyddad, sitter trumhinnan vilket är ett mycket tunt, elastiskt membran på ca 8-10 mm i diameter. Mellanörat Mellanörat är enligt Arlinger et al. (2001) en luftfylld hålighet i skallbenet. Till sin konstruktion är det ett mekaniskt system vilket börjar med trumhinnan, ett tunt, lättrörligt membran vilket sätts i svängning av ljudets tryckvariationer likt membranet i en mikrofon. Svängningarna överförs via hörselbenskedjan (hammaren, städet och stigbygeln) till det ovala fönstret, som är täckt av ett lättrörligt membran vilket utgör entrén till det vätskefyllda innerörat. Mellanörats konstruktion är av vital betydelse för att ljudet effektivt ska kunna överföras från luften in i hörselgången till vätskan i innerörat. För att trumhinnan ska kunna svänga så lätt som möjligt måste det statiska trycket i mellanörat vara ungefär lika stort som lufttrycket i hörselgången. Detta regleras genom örontrumpeten, en smal kanal från mellanörat till näshålan. Normalt är denna kanal stängd men den öppnas kortvarigt då och då när vi sväljer eller gäspar vilket utjämnar eventuella tryckskillnader. Enligt anfört arbete finns det en liten muskel fästad på stigbygeln med betydelse för hörseln, den s.k. stigbygelmuskeln eller stapediusmuskeln. Muskeln aktiveras reflexmässigt när örat utsätts för relativt starka ljud (ca 75-95 db och däröver). Denna reflex kallas för mellanöresreflexen eller stapediusreflexen. Starka ljud får muskeln att dra ihop sig så att ljudöverföringen via stigbygeln in till innerörat dämpas. Reflexen kan ses som en automatisk volymkontroll. Muskeln hinner inte reagera på enstaka korta impulsljud utan bara på ljud med lite längre varaktighet. Öron där reflexen inte fungerar är betydligt känsligare för hörselskador än normala öron. 11

Innerörat Arlinger et al. (2001) betonar att innerörat inte bara består av hörselorganet (snäckan), utan också balansorganet. De två organen ligger alldeles intill varandra, inneslutna i hårt ben och genomflutna av samma vätskor. Detta förklarar varför vissa sjukdomar ger upphov till både yrsel och hörselnedsättning. Snäckan är en spiralvriden, vätskefylld hålighet i skallbenet. På basilarmembranet vilket löper utefter hela snäckans längd finns fyra rader med hårceller. När ljudvibrationer sätter snäckans vätska i rörelse böjs håren vilka ger signaler till hörselnerven. Rörelseenergin i vätskan omvandlas till elektriska nervsignaler som hjärnan kan översätta till det vi uppfattar som ljud. Basilarmembranets ca 15000 hårceller leder signaler från snäckan till hjärnstammen via ca 30000 nervtrådar. Några av dessa nervtrådar leder även signaler i motsatt riktning, alltså från hjärnstammen tillbaka till snäckan. Exakt vilken roll eller syfte detta har vet forskarna inte i dagsläget. Figur 2. Öronsnäckans anatomi. 12

Ljud Ett ljud vi uppfattar kan t.ex. starta från ett vibrerande membran i en högtalare. Membranets vibrationer fortplantas som en ljudvåg i luften och sätter trumhinnan i svängning. Enligt Arlinger et al. (2001) bildar vibrationen förtätningar och förtunningar av luftmolekylerna vilka sprider sig i en vågrörelse. Själva molekylerna följer dock inte med vågen utan återtar så småningom sitt jämviktsläge. Det är dessa förändringar av luftmolekylernas täthet akustiker benämner som ljudtryck. Figur 3. Illustration av ljudvågor i form av förtätningar och förtuningar av luftmolekyler. Enligt angivet arbete är ljudtryck, eller ljudtrycksnivå resultatet av de tryckvariationer i luften ljudvågorna bildar. Det lägsta ljudtryck en människa kan uppfatta benämns hörtröskeln och den högsta benämns smärtgränsen. Ljudtrycksnivån mäts med en logaritmisk skala i måttenheten decibel (db). 0 db - Gränsen för vad ett friskt öra kan uppfatta (hörtröskeln). 10 db - Prassel av löv 20 db - Viskning 30 db - Stadsvåning 40 db Dämpad radiomusik 50 db Lågmält samtal 60 db - Vanlig samtalston 70 db Personbil 80 db Starkt trafikerad gata 85 db - Denna gräns får ej överstigas under en 8 timmars arbetsdag utan att arbetstagaren erbjuds hörselskydd. Ljud starkare än 85 db kan orsaka hörselskador. 90 db Tung lastbil 100 db Motorsåg 110 db - Bergborr, inte en ovanlig volym på diskotek. 120 db Propellerplan --------------------------------------- örats smärtgräns ----------------------------------------------------- 135 db Högsta uppmätta värde på rockkonsert 140 db Jetmotor 150 db - Gevärsskott. Ljudet är så kort att örat inte hinner uppfatta det som skadligt. 180 db Kanonskott. Trumhinnan brister. 190 db Högsta nivån ljud kan ha i luft (Axelsson & Schenkmanis, (1999, sid 54)) 13

Den logaritmiska skalan med vilken vi mäter ljudtryck är enligt Arlinger et al. (2001) inte linjär likt skalan på en linjal utan logaritmisk. Detta innebär att ljudtrycket fördubblas ungefär var tredje decibel. Ljud färdas ca 340 meter per sekund. Hastigheten eller frekvensen på ljudvibrationer mäts i Hertz (Hz). 1 Hertz är en svängning per sekund. Ett normalt mänskligt öra kan uppfatta frekvenser mellan 20 och 20000Hz. Ljud med svängningar under 20 Hz kallas för infraljud och ljud över 20000Hz kallas ultraljud. Örat är känsligast mellan 1000 och 4000Hz, precis där det mänskliga talet ligger. Upplevelsen av musik Lika oändlig och varierande som musiken är, lika oändlig och varierande är människans reaktioner på musik. Ett och samma musikstycke kan framkalla helt olika upplevelser hos olika människor, vi kan till och med få olika upplevelser av samma musikstycke vid olika tillfällen. Det är ingen nyhet att musik kan ge starka upplevelser men det finns ändå endast ett fåtal undersökningar vilka tangerar frågor om musikupplevelser. I Starka musikupplevelser (2008) analyserar Alf Gabrielsson, musikpsykolog och professor, ca 950 berättelser om starka musikupplevelser vilka personer bidragit med. Projektet startades i liten skala i slutet av 1980-talet och pågick med delvis långa avbrott fram till en bit in på 2000-talet. Inledningsvis intervjuades åtta utvalda personer, kvinnor och män i olika åldrar och med olika musikerfarenheter och preferenser. Därefter vände Gabrielsson sig till studerande i olika musikutbildningar (musikpsykologi, musikteapi och musikpedagogik) varav de flesta var mest intresserade av klassisk musik varför han sedan fortsatte med undersökningar riktade till personer med preferenser för folkmusik, jazz och rockmusik vidare till särskilda grupper som körsångare, gymnasister och pensionärer. Artiklar om projektet i dagspressen, radion och televisionen resulterade i flera hundra svar. Totalt har ca 950 personer deltagit i studien varav ca 250 har berättat om två eller flr Upplevelserna sträcker sig över nästan 100 år och Gabrielsson har efter analys av berättelserna påvisat minst 150 olika reaktioner/aspekter av sådana upplevelser. Vanligast förekommande reaktioner är positiva känslor (särskilt glädje och lycka), total absorption (musiken är det enda som gäller, personen blir omedveten om kropp, tid och rum) och förlorad kontroll (personen blir överraskad, tagen, drabbad och överväldigad). När det kommer till hur ljudnivån inverkar i dessa upplevelser fann jag endast ett citat i en av upplevelseberättelserna från en hårdrockskonsert: Det var fruktansvärd volym och jag tyckte att bastrumman hade ett förskräckligt spräck som slog igenom ljudbilden. (Gabrielsson 2008 sid 58) 14

Trots den negativa klangen i ovanstående citat menar skribenten att den totala upplevelsen av konserten var positiv och djupt berörande. Gabrielsson (2008) anser att vi bör skilja på hur vi uppfattar musik och hur vi reagerar på den. Hur vi uppfattar ett stycke musik kan gälla olika egenskaper i styckets form eller dess uttryck, t.ex. att stycket har ett snabbt tempo, går i dur, är i tretakt, är livligt och glatt, känns energiskt etc. Musiken är ett objekt utanför oss som vi kan observera och beskriva utan att för den skull vara särskilt engagerade, vi kan vara helt neutrala. I det andra fallet, hur vi reagerar på musik, är vi däremot inte neutrala observatörer utan påverkas av musiken, den går rakt in i oss eller vi går in i den. Musiken engagerar, utlöser tankar, känslor, rörelser, kanske får oss att glömma tid och rum och bli ett med musiken. Gabrielsson (2008) menar att detta naturligtvis är förenklade beskrivningar av två olika förhållningssätt. De kan ses som motsatta poler med många mellanliggande lägen. Det finns även ett fåtal tidigare studier som tangerar musikupplevelse. En framstående amerikansk psykolog, Abraham Maslow, verksam inom den humanistiska psykologin publicerade på 1960- och 70-talet några arbeten om peak experience. I Maslows arbete Toward a psychology of being (1968) bad han personer beskriva den underbaraste upplevelsen i ditt liv; de lyckligaste ögonblicken, extatiska ögonblick, tillfällen av hänryckning, kanske av förälskelse, av att lyssna till musik, eller att pötsligt drabbas av en bok eller målning, eller av något stort skapande ögonblick. Han pekade alltså ut musiklyssning som ett tänkbart exempel på peak expeience och från de berättelser han fick från några hundra personer drog han slutsatsen att de två lättaste sätten att få peak experiences var genom musik (inklusive dans) och genom sex. Det var särskilt klassisk musik som framkallade peak experiences. 15

Miljöer Här berörs de huvudsakliga miljöer där musik framförs. Inomhusscener samt utomhusscener. Här redovisas ljudnivåpåverkande faktorer och även de regelsystem som gäller konserter, musik och buller. Rumsakustik Liksom fiolen, kontrabasen och gitarren har resonanslådor för att förstärka ljudet från strängarna kan konsertlokalen ses som hela bandets/orkesterns resonanslåda. En lokals akustiska egenskaper går enligt Arlinger et al. (2001) under benämningen rumsakustik och är en betydande faktor för vilken ljudmiljö det slutligen blir vid en konsert. God akustik i musiksammanhang är ett så pass stort forskningsområde i sig att det inom denna rapports ramar är omöjligt att ge en tillfredställande översikt av detta. Rumsakustiken kan bedömas både utifrån publikens och musikernas perspektiv vilket ibland kan leda till motstridiga åsikter. Kähäri et al. (2006) har visat att det är möjligt att inreda och utrusta en konsertlokal så att den blir tillfredsställande för alla parter. Arbetsmiljöverket (2006) menar att det i konsertsalar för konstmusik självfallet ska vara god akustik för publiken, men där ska också vara god akustik för orkestern. Det är väsentligt för den enskilda musikern att tydligt kunna höra de andra instrumenten i orkestern, men många gånger är fallet inte så, trots att de spelar i konsertlokaler berömda för sin goda akustik. Dessa salar är i första hand utformade efter att ge publiken en bra musikupplevelse. Ljudnivån i ett rum bestäms av ljudkällans volym tillsammans med rummets akustiska egenskaper. Arlinger et al. (2001) påpekar att ju hårdare väggar och ytor rummet har desto högre blir ljudnivån, detta på grund av hur ljudet studsar mot väggar, tak och golv. Om ett rum förses med ljudabsorberande material, på ytor vilka annars i hög utsträckning skulle ha reflekterat ljudet, sänks den totala ljudnivån i rummet. Det kan dock göra att rummet, för vissa genrer och akter med specifika akustiska ideal, kan upplevas akustiskt torrt och dött. För somliga kan alltså ett rum med viss efterklang vara eftersträvansvärt medan det för andra inte är det. Däremot är, enligt anfört arbete, denna dämpning nästan alltid ett bra alternativ för övningsrum och replokaler för instrumentalister. 16

Utomhuskonserter Högtalare bör enligt Arbetsmiljöverket (2011) placeras med avseende på höjd och riktning så att ljudnivån blir så jämn som möjligt för publiken. Det betyder att det vid stora arrangemang krävs många högtalare distribuerade ut över publikområdet. Med ett korrekt inställt ljudsystem kan alla höra ljudet tydligt och samtidigt uppleva att ljudet kommer från scenen. Enligt Arbetsmiljöverket (2011) har Roskilde-festivalen i Danmark länge arbetat med att hitta metoder för att kunna sänka ljudnivåerna vid konserter. Fokus ligger här på fyra områden: begränsning av eventuella hörselskador, jämn fördelning av ljudnivån i publikområdet, reduktion av ljudnivån för publiken och begränsning av ljudnivån för festivalens grannar. Projektet drivs av Roskilde Kulturservice i samarbete med Roskilde Kommuns Miljöavdelning, vilka bl.a. genomför ljudmätningar i och omkring festivalområdet. De har upptäckt att ljudnivåer och ljudutbredning är starkt påverkade av väderförhållanden, i synnerhet temperatur och vindstyrka, samt växlingar i lufttemperaturen från dag till natt. Faktorer vilka påverkar ljudnivån I rapporten Akustikprojektet i Göteborg, (Kähäri K, Berntson A, Sjösten P & Hellquist C, 2006) bygger projektgruppen om en mindre pub, i storleksordningen 150 personer i publiken, och vidtar åtgärder för att få en så optimal ljudmiljö som möjlig för anställda, musiker och publik. De faktorer som lyftes fram som ljudnivåpåverkande var följande: Musikstil PA-högtalarna (nivå, placering, konstruktion, antal) Bandets egna instrumenthögtalare (nivå, placering, direktivitet, antal) Monitorer (nivå, placering, direktivitet, antal) Dynamikbegränsare såsom limiters och kompressorer Akustisk utstrålning från instrumenten (framför allt trumset) Rumsakustik - rumsform, skärmar, diffusorer, absorbenter) Publiken (publikens egenljud, absoption, diffusion, diffraktion) Musikstilen och direktljudet från publikvrål och visslingar till öronen kan vi inte göra mycket åt. Allt övrigt i listan kan vi påverka under planeringen av lokalen och under mixningen av ljudet på konserter (Kähäri et al. 2006, sid 12). 17

Enligt Kähäri et al. (2006) är den enskilt viktigaste faktorn vid begräsning av ljudnivåer vid små inomhuscentra avståndet mellan publik och scen. Ofta är avståndet minimalt och direktljud från monitorer, förstärkare och felaktigt placerade PA-högtalare ger för hög nivå till publiken. Akustikprojektets huvudmål är att finna vettiga lösningar av ljudvolymsproblematiken för att på så sätt stödja de mindre småklubbarna fortsätta sin verksamhet. För att få en förbättrad klubbmiljö åtgärdade projektgruppen ett antal punkter de fann bristfälliga. De byggde en större scen och satte upp effektiva ljudabsorbenter i tak och väggar. 80 centimeter höga trumskärmar testades och föreslogs. Baren flyttades ut från konsertlokalen. Ny ljudanläggning med toppar (mellan och högfrekvens) placerade i tak och infällda i scenframkantens sidor. Barriärer för skyddsavstånd mellan scen och publik byggdes vid scenframkant. Dessa förändringar resulterade i en minskning av den akustiska utstrålningen från instrument på scenen med 3-4 db över publikytan. Läckaget från monitorer och instrumentförstärkare minskade med ca 7 db. Tack vare den akustiska absorptionen i tak och väggar kring scenen blir inverkan av en akustisk skärm framför exempelvis ett trumset påtaglig, även vid en så låg höjd som 80 cm. Ljudvariationen över publikytan, från främre delen vid scenkant till bakre väggen har minskat från ca 14 db till ca 3 db. Högtalare placerades mer gynnsamt än tidigare. Detta medförde att risken att någon i publiken skulle få en hörselskada på grund av att man har hamnat för nära en högtalare har minimerats. Efter dessa åtgärder gjordes en enkätundersökning som visade att publik, musiker och anställda var påtagligt nöjda med ljudkvaliteten och ljudnivån. Regelsystem I dag finns ett par officiella regelsystem/normer utgivna av Arbetsmiljöverket (gäller arbetsplatser) och Socialstyrelsen (gäller allmänheten och offentliga lokaler). Arbetsmiljöverket År 2003 kom ett nytt direktiv från EU (2003/10/EG) om arbetstagarens ljudexponering vid buller. Under punkt 13 i direktiven kan vi läsa följande: De särskilda förhållandena inom musik- och underhållningssektorn kräver praktiska riktlinjer för att möjliggöra att bestämmelserna i detta direktiv tillämpas effektivt. Medlemsstaterna bör vara berättigade att tillämpa en övergångsperiod för att utarbeta en uppförandekodex med praktiska riktlinjer som skulle kunna hjälpa arbetstagare och arbetsgivare inom dessa sektorer att uppnå de skyddsnivåer som fastställs i detta direktiv. (EU (2003/10/EG) 2003, sid. 2) 18

I artikel 14 i bullerdirektivet finns följande krav: I samband med tillämpningen av detta direktiv skall medlemsstaterna, i samråd med arbetsmarknadens parter och i enlighet med nationell lagstiftning och praxis, utarbeta en uppförandekodex med praktiska riktlinjer som skall hjälpa arbetstagare och arbetsgivare inom musik- och underhållningssektorn att uppfylla de rättsliga skyldigheter som fastställs i detta direktiv. EU (2003/10/EG) 2003, sid. 2) Arbetsmiljöverket har anpassat de svenska föreskrifterna efter EU-direktivet, ett arbete som resulterat i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS2005:16) vilka trädde i kraft 1 juli 2005. I AFS2005:16 står att läsa att arbeten skall planeras, bedrivas och följas upp så att bullerexponeringen minskas genom att bullret elimineras vid källan eller sänks till lägsta möjliga nivå. I samma föreskrift påpekas att hörselskydd ska användas när ljudnivån, på arbetsplatsen, överskrider vissa värden. Den dagliga gränsen (åtta timmar) för buller är fastslagen till 85 db. Gränsen är ett statistiskt beräknat mått. Enligt anfört arbete är vi alla olika tåliga för höga ljudnivåer, vissa tål mer och andra mindre. Om vi dubblar ljudenergin (vilket betyder en ökning med 3 db till 88 db) måste vi halvera exponeringstiden för att hålla risken för hörselskada konstant. Se tabellen nedan för exponeringstider motsvarande 85 db under 8 timmar. Tillåten tid att exponeras per dag för viss ljudnivå (AFS 2005:16). db(a): 85 88 91 94 97 100 103 106 109 112 timmar: 8 4 2 1 minuter: 30 15 8 4 2 1 Arbetsmiljöverkets gränsvärden är till för att skydda arbetstagare från hörselskada och det ligger på arbetsgivarens ansvar att se till att värdena inte överskrids. Arbetsmiljöverket (2006) menar att dessa värden bygger på att vi inte bör exponeras för den nivån under mer än några timmar per vecka och att vi under övrig tid under veckan inte exponeras för ljud över 85 db(a). 19

Socialstyrelsen För allmänheten, konsertpublik och klubbgäster är det socialstyrelsens rekommendationer som gäller. I socialstyrelsens allmänna råd om höga ljudnivåer (SOSFS 2005:7) står att läsa: Riktvärde för lokaler och platser dit barn under 13 års ålder inte har tillträde är 100 db(a) Riktvärde för lokaler och platser dit både barn och vuxna har tillträde är 97dB(A) Riktvärde för lokaler och platser speciellt riktade till barn är 90dB(A) Enligt Arbetsmiljöverket (2011) är skillnaden mellan dessa två regelverk att Arbetsmiljöverkets regler tar hänsyn till att personalen i en konsertlokal kan använda skyddsutrustning för att minska sin individuella exponering, medan Socialstyrelsens rekommendationer gäller för den exponering konsertbesökarna utsätts för. Om ljudet i lokalen överskrider Arbetsmiljöverkets gränsvärden kan arbetsgivaren förse personalen med hörselskydd. Om arbetsgivaren sedan ser till att personalen bär skydden under konserter och liknande så är det tillfredställande ur bullersynpunkt. Socialstyrelsens regler har inget utrymme för sådant då det inte går att tvinga allmänheten att bära hörselskydd, ansvaret för ljudnivåerna i lokalen ligger på arrangören. Arbetsmiljöverket anser att deras och Socialstyrelsens gränsvärden likvärdiga sett ur juridisk synvinkel. Hultstrand (2011), utredare på Socialstyrelsen, menar dock att Arbetsmiljöverkets föreskrifter och gränsvärden väger tyngre än deras egna allmänna råd och riktvärden. Arrangören för en konsert ska se till att följa båda regelverken. I de fall arrangörer/arbetsgivare är ålagda att följa gränsvärden från flera olika föreskrifter måste arrangören förhålla sig till det lägre gränsvärdet. En arrangör/arbetsgivare som inte följer gällande regler riskerar främst att straffas med böter. 20