1 Strategi för Energieffektivisering 2014-2020 HAPARANDA STAD JANUARI 2011
2 Strategi för Energieffektivisering Sofia Larsson, klimatstrateg och projektledare strategi för energieffektivisering samt arbetsgruppen för strategi för energieffektivisering Haparanda Stad Januari 2011 HAPARANDA STAD
3 Innehållsförteckning Sammanfattning 4 1. Inledning 5 2. Omvärldsanalys 6 3. Nulägesbeskrivning 7 3.1 Total energianvändning 7 3.2 Fastigheter 9 3.3 Transporter 10 3.3.1 Fordon 10 3.3.2 Drivmedel 11 3.3.3 Tjänsteresor 12 4. Mål 13 4.1 Mål i praktiken 14 5. Åtgärder 15 6. Handlingsplan 18 7. Referenser 20
4 Sammanfattning Strategi för energieffektivisering är framtagen för att kartlägga de kommunala verksamheternas energiförbrukning samt föreslå åtgärder för att minska energianvändningen och därmed energikostnaderna. Stategin syftar även till att uppfylla EUs, Sveriges nationella, Norrbottens regionala och Haparanda Stads lokala mål om minskad klimatpåverkan genom minskad energianvändning samt ökad andel förnybar energi. Nulägesanalysen visar att överlag värms Haparanda Stads fastigheter upp med fjärrvärme. Total kostnad för Haparanda Stads energianvändning för el och värme är 30 miljoner kronor per år och förbrukningen ligger på 29 GWh. Störst andel av kostnaden står elen för som även är den dyraste energibäraren per MWh. Fjärrvärmen i sin tur har relativt låg totalkostnad trots att den står för störst andel förbrukade MWh. Nulägesanalysen visar på fastighetssidan att det finns stora möjligheter till kostnadsreduceringar. Minskad elförbrukning och utfasning av eldningsolja är de mest kostnadseffektiva åtgärderna. Överlag sker de flesta tjänstresor med i första hand bil, främst drivna av diesel och bensin. I andra hand sker tjänstresor med flyg främst sträckan Luleå- Arlanda och i tredjehand reser kommunalt anställda med privat bil i tjänst. Tåg, kollektivtrafik och förnybara drivmedel nyttjas i låg utsträckning. Total kostnad för drivmedel och tjänstresor var 2,7 miljoner och anställda reste totalt 15 500 mil. Arbetsgruppen har utarbetat åtgärder och mål till energieffektiviseringsstrategin. Den kommer även att genomföra uppföljning och vid behov revidering av strategin. Arbetsgruppen är sektorsövergripande. Målen som arbetsgruppen har utarbetat grundar sig i EUs, Sveriges och Norrbottens mål om minskad klimatpåverkan och ökad energieffektivisering. Nedan redovisas målen. Till 2014 ska reducering av energianvändning ske med 20 procent av de kommunala verksamheternas elanvändning 10 procent för uppvärmningen i de kommunala verksamheternas 20 procent i de kommunala transporterna 40 procent av fossilt bränsle i de kommunala transporterna med tjänstebilar Till 2020 ska reducering av energianvändning ske med 40 procent av de kommunala verksamheternas elanvändning 25 procent för uppvärmning i de kommunala verksamheterna 50 procent i de kommunala transporterna 100 procent av fossilt bränsle i de kommunala transporterna med tjänstebilar Beräkningar visar att under förutsättning att målen uppnås skulle det till 2014 innebära en årlig kostnadsreducering på 5,9 miljoner kronor och till 2020 en årlig kostnadsreducering på 13 miljoner kronor. För att nå uppsatta mål krävs investeringar i åtgärder. Åtgärder som utarbetats av arbetsgruppen syftar till att minska energianvändningen inom fastighetsbeståndet samt för transporterna. I huvudsak handlar de om ett tredjepartssamarbete för minskad energianvändning för fastigheterna samt diverse åtgärder inom transporterna bland annat minskade antal resor som följd av mer flexibla mötesformer, mer energieffektiva fordon, ökat nyttjande av kollektiva resformer samt samåkning. Ett par viktiga åtgärder handlar om hur vi genom förändrat beteende och skapande av förutsättningar minska energianvändningen både vad gäller el samt transporter.
5 1. Inledning Strategi för energieffektivisering är framtagen för att kartlägga de kommunala verksamheternas energiförbrukning samt föreslå åtgärder för att minska energianvändningen och därmed energikostnaderna. Stategin syftar även till att uppfylla EUs, Sveriges nationella, Norrbottens regionala och Haparandas lokala mål om minskad klimatpåverkan och minskad energianvändning samt ökad andel förnybar energi. Målen beskrivs närmare i omvärldsanalysen. Stategin för energieffektivisering börjar med en omvärldsanalys där en presentation ges av mål för minskad klimatpåverkan och energieffektivisering som är antagna på olika nivåer från internationell till lokal nivå. Det ger en bakgrund och förståelse och sätter strategin i sitt sammanhang. Nulägesanalysen redovisar de kommunala verksamheternas energianvändning, baserat på statistik från år 2009. Det ger kunskap om vilken potential det finns för energibesparing och därmed besparing av kommunens utgifter. Vidare presenterar strategin de mål som arbetsgruppen för strategin utarbetat samt beräkningar på vad målen innebär ekonomiskt i praktiken. Slutligen redogörs de åtgärder för energieffektivisering som arbetsgruppen utarbetat och den handlingsplan som syftar till att förverkliga genomförandet av strategin för energieffektivisering. Arbetsgruppen har utarbetat åtgärder och mål till energieffektiviseringsstrategin. Den kommer även att genomföra uppföljning och vid behov revidering av strategin. Arbetsgruppen är sektorsövergripande och medverkande är: Arja Martinviita, Rektor Marielundsskolan samt särskolan, Barn och Ungdomsförvaltningen Catharina Strandberg, Enhetschef, Socialförvaltningen Fredrik Nestor, VD Haparanda Teknik och Fastighet Kalle Kyösti, Bovärd och förvaltare, Haparanda Teknik och Fastighet Kjell Mäki, Rektor Gränsskolan, Barn och Ungdomsförvaltningen Lena Svanberg, Ekonomiassistent, Ekonomikontoret Maarit Kontio, biträdande Kost- och lokalvårdschef, Barn och Ungdomsförvaltningen Paula Pietinhuhta, Kost- och lokalvårdschef, Barn och Ungdomsförvaltningen Pekka Hanski, Miljö- och hälsoskyddsinspektör, Samhällsbyggnadskontoret Rolf Sannebjörk, IT-strateg, IT-kontoret Sofia Larsson, klimatstrateg och projektledare strategi för energieffektivisering, Kommunledningsförvaltningen
6 2. Omvärldsanalys För att minska klimatpåverkan är minskad energianvändning den viktigaste åtgärden. Mål för minskad klimatpåverkan, ökad energieffektivisering samt ökad användning av förnybar energi är fastslagna på internationell nivå av EU, på nationell nivå av Sveriges riksdag och regering, på regional nivå av Norrbottens Länsstyrelse samt på lokal nivå av Haparanda Stad. EU har beslutat att utsläppen av koldioxid (CO 2 ) skall reduceras med 20 procent till år 2020, att energieffektviseringen skall uppgå till 9 procent år 2016, 20 procent år 2020 och 50 procent i byggnader till år 2050. Den totala andelen förnybar energi skall öka med 20 procent och därmed uppgå till minst 50 procent år 2020. Vidare har EU beslutat att andelen förnybar energi i transportsektorn skall uppgå till 10 procent år 2020. Alla mål utgår från år 1990. 1 Sverige har ratificerat EUs mål och har därmed fastslagit att andelen förnybar energi skall uppgå till minst 50 procent år 2020. Sverige har även beslutat att utsläppen av CO 2 ska minska med 40 procent till år 2020 och nettoutsläppen vara noll vid 2050. Vidare är det i Sverige antaget att energieffektiviseringen skall uppgå till 20 procent år 2020 och 50 procent i byggnader till år 2050. I transportsektorn skall andelen förnybar energi uppgå till 10 procent år 2020 och transportsektorn vara helt fossilbränslefri år 2030. Samtliga mål utgår från år 1990. 2 Viktigt att poängtera är att om det politiskt antagna 2 O C målet skall nås måste utsläppen av koldioxid minska med 40 procent till 2020, 80 procent till 2030 och 95 procent till 2050. Det rimmar illa med de mål som satts upp för energieffektivisering då det i praktiken skulle krävas att energieffektiviseringen uppgår i princip till 40 procent år 2020, 80 procent år 2030 och 95 procent år 2050. Norrbottens län har i sin tur beslutat om en Klimat- och energistrategi 3 och ett åtgärdsprogram 4 som sätter upp tydliga mål för energieffektivisering. Där framgår att andelen förnybar energi ska öka till 20 procent år 2020 och att uppvärmning med fossila bränslen skall upphöra till 2020. Vidare skall energianvändningen minska med 25 procent till 2020, industrin ska energieffektivisera med 20 procent till 2020 och uppvärmning med direktverkande el ska upphöra till 2020. Inom transportsektorn skall energieffektivisering öka med 20 procent till 2020 och andelen förnybar energi skall uppgå till 10 procent år 2020. Även Norrbottens mål utgår från år 1990. På lokal nivå har Haparanda i Vision 2020 5 beslutat att HaparandaTornio skall vara en logistisk nod med persontrafik på järnväg mellan Haparanda och Boden samt Tornio och Uleåborg samt att ett nytt resecentrum skall byggas på gränsen. En av de kritiska framgångsfaktorerna är att regionen skall ha en gränslös lokal och regional kollektivtrafik. Dessa målsättningar ger goda förutsättningar för mer klimatsmarta och energieffektiva transporter. Visionen har även slagit fast att regionen skall ha en hållbar livsmiljö med den kritiska framgångsfaktorn hållbar utveckling och begränsad klimatpåverkan. Som målsättning framgår att regionen skall ha minskande och hållbar energianvändning samt att kommunen skall vara fossilbränslefri år 2020. Haparandas lokala miljömål Begränsad klimatpåverkan fastslår att kommunen skall verka för energieffektivisering i byggnader, ökad biobränsleanvändning, minskad biltrafik och vid upphandling välja teknik som minskar koldioxidutsläppen. Miljömålen skall vara uppfyllda inom en generation och har indikatorerna klimatpåverkande utsläpp och energianvändning. 6 1 Naturvårdsverket (2010) EU:s klimat och energipaket 2 Naturvårdsverket (2010) Sveriges klimatpolitik 3 Länsstyrelsen Norrbotten (2009) Klimat- och energistrategi för Norrbottens län 4 Länsstyrelsen Norrbotten (2009) Åtgärdsprogram för klimat- och energiarbete i Norrbottens län 2010-2012 5 Haparanda Stad (2010) Vision 2020 6 Haparanda Stad (2007) Haparandas miljömål
7 3. Nulägesbeskrivning Nulägesanalysen syftar till att kartlägga energianvändningen i Haparanda Stads verksamheter. Den utgör basen för att mäta förändringar under kommande år då åtgärder skall genomföras för att minska energianvändningen. Nulägesanalysen presenterar energidata dels inom el- och värme och dels inom transporter. Under varje rubrik preciseras varifrån statistik har erhållits. Nulägesanalysen presenterar i huvudsak statistik från år 2009. Uppgiftslämnare ansvarar för eventuella felrapporteringar. 3.1 Total energianvändning Haparanda Stads verksamheters energianvändning som procentuella andelar redovisas i diagram 1 och 2 nedan. Diagram 1 visar kostnad i kronor per energibärare och diagram 2 visar energianvändning i MWh per energibärare. Diagram 3 visar kostnad per MWh per energibärare. Diagram 1. Kostnad per energibäre, kr 2% 1% 2% 0% 0% El 32% 63% Fjärrvärme Biobränsle Eldningsolja Diesel Bensin Etanol Diagram 1 och 2 visar tydligt att den största utgiftsposten av alla energibärare är elen. Elen står för 64 procent av kostnaderna trots att den endast står för 32 procent av energianvändningen. Att elen står för högst kostnad per MWh framgår även tydligt av diagram 3. Diagram 3 visar även att eldningsoljan och bensinen är de näst dyraste energibärarna per MWh. Etanolen är även den dyr per MWh, det kan bero på att mängden upphandlad etanol är väldigt låg. Etanolen kan därmed vara en felkälla. Biobränsle är den energibärare med lägst kostnad per MWh, fjärrvärmen har näst lägst kostnad. Diagram 1-3 visar att det mest kostnadseffektiva är att minska elanvändningen och det näst kostnadseffektivaste är att minska användning av eldningsolja och bensin.
8 Diagram 2. Energianvändning per energibärare, MWh 2% 1% 2% 0% 0% El 40% Fjärrvärme Biobränsle Eldningsolja Diesel 55% Bensin Etanol Diagram 3. Kostnad per MWh, kr 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 El Fjärrvärme Biobränsle Eldningsolja Diesel Bensin Etanol 200 0
9 3.2 Fastigheter Data för energianvändning inom el och uppvärmning kommer från Haparanda Teknik och Fastighet AB (HTF AB). För eventuella felrapporteringar ansvarar HTF AB. Statistik redovisas både i tabell och i diagram. Energibärare MWh Kr Fjärrvärme 16 600 9 916 849 El 12 200 19 598 463 Biobränsle 150 82 852 Eldningsolja 574 718 264 Totalt 29 524 30 316 428 Tabell 1. MWh och kr per energibärare Diagram 4 visar förbrukat antal MWh per energibärare. Tydligt framgår att det energislag som är störst är fjärrvärmen. Kommunen har konverterat alla centralt belägna fastigheter till fjärrvärme. Av de längre bort belägna fastigheterna har en, Nikkala skola, konverterats till pelletspanna och står därmed ensam för kommunens konsumtion av bioenergi. Två fastigheter, Seskarö och Karungi skola får fortfarande sin värme från en oljepanna. Diagram 4. Energi per energibärare, MWh 18000 16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 El Fjärrvärme Bioenergi Eldningsolja Diagram 5 visar kostnaden per energibärare. Som tydligt framgår står elförbrukningen för högst totalkostnad trots att den inte står för högst antal förbrukade MWh. Fjärrvärmen som står för högst antal förbrukade MWh står för betydligt lägre del av kostnaden. Fjärrvärmen har därmed ett betydligt lägre pris per MWh än el. Respektive energibärares kostnad per MWh visas i diagram 6 nedan. Av samma diagram framgår tydligt att el och olja är de tveklöst dyraste energislagen. Det mest kostnadseffektiva är att minska elförbrukningen samt eldningsolja. Bioenergi är det billigaste energislaget.
10 Diagram 5. Kostnad per energibärare, tkr 25000000 20000000 15000000 10000000 5000000 0 El Fjärrvärme Bioenergi Eldningsolja Diagram 6. Kostnad per MWh per energibärare, kr 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 El Fjärrvärme Bioenergi Eldningsolja 3.3 Transporter Överlag sker de flesta tjänstresor med i första hand bil, främst drivna av diesel och bensin. I andra hand sker tjänstresor med flyg främst sträckan Luleå- Arlanda och i tredjehand reser kommunalt anställda med privat bil i tjänst. Tåg, kollektivtrafik och förnybara drivmedel nyttjas i låg utsträckning. En viktig felkälla på redovisat antal kilometer i tjänst med privat bil är att många inte ansöker om reseersättning och därmed kommer dessa kilometrar ej med i statistiken. 3.3.1 Fordon Fordonsstatistik har erhållits från upphandlingssamordnare, som i sin tur kontaktat varje förvaltnings bilansvarige. Redovisade fordon avser personbilar, leasade och ägda. Nedan redovisas antalet fordon, per fordonstyp, totalt samt som andel i procent.
11 Drivmedel Antal fordon Andel fordon, procent Blyfri 95 17 30 Diesel 33 58 E85 2 3,4 Elhybrid 5 8,6 Totalt 57 100 Tabell 2. Antalet bilar per drivmedel Fordonstyp Antal Andel i procent Miljöbil 14 24,6 Ej miljöbil 43 75,4 Totalt 57 100 Tabell 3. Antal bilar per biltyp 35 30 25 20 15 10 5 0 Diagram 7. Antal bilar per drivmedel 17 33 2 5 Blyfri 95 Diesel E85 Elhybrid 3.3.2 Drivmedel Nedan redovisas förbrukad mängd drivmedel. Kostnad har erhållits från kommunens ekonomisystem Aditro och antalet liter för bensin och diesel har räknats ut med hjälp av årsgenomsnittspriset för bensin och diesel 7. Etanolen kan vara en felkälla då det i kommunens ekonomisystem framgår en lägre summa än den som Shell rapporterat. Därför har Shells statistik från 2009 valts att användas. För övriga drivmedel, bensin och diesel, har inte Shells statistik kunnat användas då tankning skett på fler ställen än Shell. Diagram 8 visar kostnad per drivmedel och diagram 9 liter per drivmedel. Bensin svarar för högsta kostnaden och diesel för högst antal förbrukade lite. Etanol används till låg del. Drivmedel Kostnad Liter Blyfri 95 473 401,1 40 871,6 Diesel 442 059,9 46 475,5 E85 46 383,4 4 836,2 Totalt 961 844,9 92 183,3 Tabell 3. Kostnad och liter per drivmedel 500000 400000 300000 200000 Diagram. 8 Kostnad per drivmedel Diagram. 9 Liter per drivmedel 50000 40000 30000 20000 100000 10000 0 Blyfri 95 Diesel E85 0 Blyfri 95 Diesel E85 7 Svenska Petroleum Institutet (2010) Priser & Skatter
12 3.3.3 Tjänsteresor Nedan redovisas antalet resor per färdmedel i kronor, kilometer och antal. Antalet körda kilometer med tjänstebilarna är framräknat med hjälp av drivmedelsstatisk samt genomsnittsförbrukningen 8 för respektive biltyp i Haparanda. Det har inte funnits bättre sätt att få fram antalet körda km då körjournal inte förs och inrapporterade kvantiteter från Shell innehåller stora felkällor då fel sifferföljd ofta skrivs in vid tankning. Tåg är justerat till noll då tåg och flyg ligger på samma konto och antalet tågresor anses vara i princip obefintligt. Det har därmed bedömts resursineffektivt att studera varje faktura för att kunna ta fram antalet tågresor. Bussresorna är uppköpta bussar och inte resor med befintlig kollektivtrafik. Färdmedel Kr Km Privat bil i tjänst 183 360,9 252 083,9 Tjänstebil 961 844,9 829 013 Flyg 1 427 427,07 475 809 Buss 81 360,2 4 822 Tåg 0 0 Taxi 94 506,3 4 725 Totalt 2 748 499,4 1 566 453 Tabell 4. Kostnad, km och antal per färdmedel Tjänsteresor sker i antal km räknat första hand med tjänstebil, i andra hand flyg främst sträckan Kallax - Arlanda och i tredje hand med privat bil i tjänst. Tåg och kollektivtrafik nyttjas i väldigt låg utsträckning. Diagram 10. Kostnad per transportmedel, kr 1500000 1200000 900000 600000 300000 0 Flyg Tåg Buss Taxi Privta bil i tjänst Tjänstebil 1000000 Diagram 11. Antal km per transportmedel 800000 600000 400000 200000 0 Flyg Tåg Buss Taxi Privta bil i tjänst Tjänstebil 8 SCB (2010) Körsträckor och bränsleförbrukning
13 4. Mål Mål är utarbetade av arbetsgruppen för strategi för energieffektivisering. Det är en verksamhetsövergripande grupp och består av representanter från Haparanda Teknik och Fastighet AB, Socialförvaltningen, Barn och ungdomsförvaltningen, Ekonomikontoret, IT-avdelningen och kommunledningsförvaltningen. Strategins mål grundar sig i EUs, Sveriges och Norrbottens mål om energieffektivisering. Basåret är 2009 för samtliga mål. Följande mål har arbetats fram: Till 2014 ska reducering av energianvändning ske med 20 procent i de kommunala transporterna räknat i MWh per kommunalt anställd 40 procent av fossilt bränsle i de kommunala transporterna med tjänstebilar 20 procent av de kommunala verksamheternas elanvändning och därmed 2 440 MWh, räknat i kwh/m 2 10 procent för uppvärmningen i de kommunala verksamheternas och därmed 1 660 MWh, räknat i kwh/m 2 Till 2020 ska reducering av energianvändning ske med 50 procent i de kommunala transporterna räknat i MWh per kommunalt anställd 100 procent av fossilt bränsle i de kommunala transporterna med tjänstebilar 40 procent av de kommunala verksamheternas elanvändning och därmed 4 880 MWh, räknat i kwh/m 2 25 procent för uppvärmning i de kommunala verksamheterna och därmed 4 150 MWh, räknat i kwh/m 2 Mål Reduktion till Reduktion till Basår 2009 Nyckeltal 2014 2020 MWh MWh % MWh % Transporter Fossilbränsle - 828 MWh/ kommunanställd och år - - 331-20 - 40 - - 828-50 - 100 Elanvändning 12 200 kwh/m 2 och år - 2 440-20 - 4 880-40 Uppvärmning 16 600 kwh/m 2 och år - 1 660-10 - 4 150-25
14 4.1 Mål i praktiken Vad innebär målen i praktiken? Nedan görs en beräkning på vad målen innebär i årliga kostnadsreduceringar. Viktigt att åter poängtera i sammanhanget är att kostnadsreduceringarna är beräknade på 2009 års energipriser. I framtiden kommer samtliga energipriser att stiga kraftigt vilket innebär att kostnadsreduceringarna blir betydligt större. Besparingarna är beräknade på Haparanda Stads 2009 års energikostnader. Mål 2014, energireduktion, procent Transporter 20 Fossilt bränsle 40 Elanvändning 20 Uppvärmning 10 Total årlig kostnadsreduktion Kostnadsreducering, kr per år Kommentar 549 700 Stigande framtida energipriser gör besparingen än större. 366 185 Till detta kommer en kostnadsökning för förnybar energi, men då total mängd energi skall minska kommer kostnadsökningen vara lägre än kostnadsreduceringen så resultatet blir en kostnadsreducering. 4 miljoner Stigande framtida energipriser gör besparingen än större. 1 miljon Stigande framtida energipriser gör besparingen än större. 5,9 miljoner per år Stigande framtida energipriser gör besparingen än större. Mål till 2020 Energireduktion i procent Transporter 50 Fossilt bränsle 100 Elanvändning 40 Uppvärmning 25 Total årlig kostnadsreduktion Kostnadsreducering, kr per år Kommentar 1, 4 miljoner Stigande framtida energipriser gör besparingen än större. 915 462 Till detta kommer en kostnadsökning för förnybar energi, men då total mängd energi skall minska kommer kostnadsökningen vara lägre än kostnadsreduceringen så resultatet blir en kostnadsreducering. 8 miljoner Stigande framtida energipriser gör besparingen än större. 2, 7 miljoner Stigande framtida energipriser gör besparingen än större. 13 miljoner per år Stigande framtida energipriser gör besparingen än större.
15 5. Åtgärder Följande åtgärder har arbetats fram av arbetsgruppen för strategi för energieffektivisering. Vad respektive åtgärd innebär i besparing och kostnader är svårt att beräkna då vidare utredningar måste genomföras. Men uppskattningar har gjorts och framgår under rubrikerna minskad energianvändning samt kostnad nedan. Åtgärd Ansvarig förvaltning Åtgärdsbeskrivning Tidsplan Kostnad Minskad energianvändning per år, MWh och kr 1. EPC HTF AB Upphandling av EPC projekt under en 10 års period för att energieffektivisera fastighetsbeståndet. 2. Grön IT IT- kontoret Paketet består av olika åtgärder för att göra IT mer energieffektivt. Utfasning av LCD skärmar till LED skärmar. Minska antalet kopieringsmaskiner Utresa möjligheter att använda mjukvara för automatisk avstängning av datorer vid vissa klockslag 3. Virtuella möten 4. Resvaneunder sökning IT-kontoret Virtuellisering av servrar Paket med olika former av virtuella möten. Marknadsföring av befintlig utrustning för telefonmöten och eventuellt inköp av videokonferensutrustning för 8-10 pers. Upphandling påbörjas under 2011. Utbyte av LED skärmar, utfasning av kopieringsmaskiner och virtuallisering är påbörjad. Kostnad för framtagning av upphandlingsunderlag samt för genomförande. Ingen extra kostnad utöver ordinarie inköpskostnad för LED skärmarna. Mjukvara för avstängning av datorer ingår förmodligen i ordinarie licenskostnad. KLK Undersökning för att ta reda på anställdas resvanor. 2011 Kostnad för administration. Projektet skall uppfylla strategins mål och ger därmed kostnadsreduceringar för el med 20 % och uppvärmning med 10% till 2014 samt för el 40% och värme med 25 % till 2020. LED skärmar: När alla skärmar är utbytta minskar energianvändningen med 28 MWh per år, vilket minskar energikostnaderna med ungefär 28 000 kr/ år när alla skärmar är utbytta. Utredning påbörjas 2011. 2011-2013 40 100 000 kr. Koldioxidutsläpp minskar med 4,5 ton per år om 50 resor á 20 mil t.o.r. ersätts med video eller telefonmöte. Energianvändningen minskar med 7,3 MWh för samma antal resor. Ingen direkt reducering, men en kartläggning medför möjligheter till åtgärder i syfte att förändra
16 Åtgärd anställdas beteende så att resekostnader kan minskas. Ansvarig förvaltning Åtgärdsbeskrivning Tidsplan Beräknad kostnad Minskad energianvändning per år, MWh och kr 5. Resepolicy KLK Framtagande av resepolicy för tjänsteresor för ökad samåkning, nyttjande av kollektivtrafik och tåg samt cykla och gå mer i tjänst. 6. Miljöbilar Upphandlings samordnare 7. Samordning av resor 8. Egen s påverkan 9. Effektivare gatubelysning 10. Energieffektiv upphandling 11. Uppföljning transporter IT-kontoret och klimatstrateg 2011 Ingen investeringskostnad. Utarbeta upphandlingsunderlag för inköp/ leasing av 2010-2011 Miljöbilar kan ha endast miljöbilar, med fokus på förnybara drivmedel. dyrare leasing- och inköpspris. Ta fram lösning för samåkning av tjänsteresor. 2011-2012 Eventuell investeringskostnad för programvara. HTF AB och Paket med information till kommunalt anställda om Klimatstrateg det energieffektiva kontoret och hur alla kan påverka energianvändningen på sin arbetsplats. Informationsmaterial Inköp av grenkontaktakter med strömbrytare till kontoren Elmätare till fikarummet/en HTF AB Utfasning av gatubelysning från 125 watts till 35 watts. Upphandlings samordnare och klimatstrateg Ekonomikontoret, klimatstrateg, upphandlings samordnare Ställa hårdare och tydligare krav på energieffektivitet och miljöhänsyn vid all upphandling. I övergripande upphandlingspolicy, på transporter och fordon samt övrig upphandling. Implementera system för uppföljning av drivmedel, körda kilometer samt resor. 2011 Kostnad för tryck av broschyr, inköp av grenkontakter samt elmätare (2500 kr/ styck). Område 2: 2010, område 3: 2011, område 4: 2012, område 1: 2013 3 miljoner kr per år och område, totalt 12 kr miljoner. 2011 Ingen direkt kostnad. Men effektivare transporter kan kosta mer i inköp. 2011 Eventuell mjukvarukostnad. Åtgärden är beteendepåverkande och beräkning är därmed svårt men åtgärden kommer leda till minskade kostnader för tjänstresor. Minskade drivmedelskostnader. Minskade drivmedelskostnader och minskade kostnader för förlorad arbetstid. Elmätare kan ge energibesparingar på 25 %. Studier visar på att medvetenhet kring egenpåverkan ger stora energibesparingar. Elförbrukningen minskar med 900MWh / år vilket är ungefär 0,9 miljoner kr per år. Minskade kostnader för drivmedel. Minskade kostnader för transporter då ökad kontroll och översikt uppnås. 12. Sparsam SOC Anlita sparcoach för utbildning av i första hand 2011-2013 Kostnad för sparcoach. Cirka 10 % minskade
17 körning Åtgärd 13. Solceller HFT AB samt klimatstrateg 14. Biogas HTF AB och klimatstrateg 15. Påverkan för Politiker, tåganslutning SBK, till Haparanda KLF 16. VA- utredning V HTF AB 17. Cykelpaket SBK och KLF hemtjänstpersonal i eco-driving och eventuellt andra grupper som kör mycket i tjänst. drivmedelskostnader varje år. Ansvarig förvaltning Åtgärdsbeskrivning Tidsplan Beräknad kostnad Minskad energianvändning per år, MWh och kr Utreda möjligheter till installation av solceller på kommunhustaket, en skola i by samt annan kommunal verksamhet i centrala Haparanda. Utredning för möjligheter och förutsättningar för biogasproduktion i HaparandaTornio regionen. Arbete för bra anslutningstrafik med buss till tåg och flyg kortsiktigt i Haparanda och tåganslutning för persontrafik till Haparanda långsiktigt. Genom samverkan med Länstrafiken och andra relevanta samarbetspartners. Utredning av VAs potentialer för energieffektivisering. Verka för ökat cyklande i tjänsten. Införa bokningssystem för cyklarna Köpa in fler cyklar Bygga cykelgarage Bidragsansökan gör under våren 2011. Installation under sommar/höst 2011. 60% finansieras genom stöd från Energimyndigheten. Resterande investeringskostnad är 252 000 kr. 2012 Kostnad för framtagning av utredning. Minsta producerade mängd el är totalt 7,5 MWh per år vilket ger en ungefärlig kostnadsreduktion på 7500 kr per år. Minskade utgifter för drivmedel om kommunen kör tjänstebilar på biogas då detta ofta är ett väldigt kostnadseffektivt drivmedel. 2011-2014 Minskade utgifter för tjänsteresor då tåg ofta är ett väldigt kostnadseffektivt färdmedel. 2012 Konsult- och investeringskostnad. Påbörjas under 2011-2012 Cirka 0,5 miljoner för byggnation av cykelgarage och inköp av cyklar. Minskade energikostnader efter utbyte av gamla system. Minskade utgifter för drivmedel.
18 6. Handlingsplan Nr Handling Tidsplan Ansvarig Genomfört 1 Nulägesanalys Hösten 2010 Projektledare Ja 2 Skapa verksamhetsövergripande arbetsgrupp Hösten 2010 Projektledare Ja 3 Framtagande av mål och handlingsplan December 2010 Arbetsgrupp Ja 4 Färdigställande av strategi Januari 2011 Projektledare Ja 5 Synpunkter från arbetsgruppen Januari 2011 Arbetsgrupp Ja 6 Kommunikation av strategin i nämnderna för synpunkter. Revidera efter sammanställning av synpunkter. 7 Strategin i KSAU Revidera efter synpunkter från KSAU. 8 Strategin i KS Revidera efter synpunkter från KS. 9 Strategin i KF Revidera efter synpunkter från KF. Slutet av februari 2011 Projektledare + representanter från arbetsgruppen 7 Mars 2011 Projektledare + representanter från arbetsgrupp 4 april 2011 Projektledare + representanter från arbetsgrupp 18 april 2011 Projektledare + representanter från arbetsgrupp 10 Påbörja genomförande av åtgärder Höst 2011 Respektive förvaltning + bolagen 11 Inarbetning av åtgärder i 2012 års budget och Hösten 2011 Arbetsgruppen verksamhetsplan 12 Uppföljning och revidering av strategin December 2011 Arbetsgruppen 13 Uppföljning av 2011 års åtgärder Januari 2012 Arbetsgruppen 14 Uppföljning av 2011 års arbete med strategin och åtgärder hos nämnderna Januari 2012 Projektledare och representant från arbetsgruppen 15 Inrapportering av 2011 års statistik till Mars 2012 Projektledare Energimyndigheten 16 Inarbetning av åtgärder i 2013 års budget och Hösten 2012 Arbetsgruppen verksamhetsplan 17 Uppföljning och revidering av strategin December 2012 Arbetsgruppen 18 Uppföljning av 2012 års åtgärder Januari 2013 Arbetsgruppen 19 Uppföljning av 2012 års arbete med strategin och åtgärder hos nämnderna Januari 2013 Projektledare och representant från arbetsgruppen 20 Inrapportering av 2012 års statistik till Mars 2013 Arbetsgruppen Energimyndigheten 21 Inarbetning av åtgärder i 2014 års budget och Hösten 2013 Arbetsgruppen verksamhetsplan 22 Uppföljning och revidering av strategin December 2013 Arbetsgruppen 23 Uppföljning av 2013 års åtgärder Januari 2014 Arbetsgruppen 24 Uppföljning av 2013 års arbete med strategin och åtgärder hos nämnderna Januari 2014 Projektledare och representant från 25 Inrapportering av 2013 års statistik till Energimyndigheten Mars 2014 arbetsgruppen Projektledare
19 26 Uppföljning av 2014 års åtgärder Januari 2015 Arbetsgruppen 27 Uppföljning av 2014 års arbete med strategin och åtgärder hos nämnderna Januari 2015 Projektledare och representant från arbetsgruppen 28 Inrapportering av 2014 års statistik till Mars 2015 Projektledare Energimyndigheten 29 Slutredovisning av stöd för April 2015 Projektledare energieffektivisering 30 Utvärdering Vår 2015 Arbetsgruppen 31 Presentation av utvärdering i nämnderna Vår 2015 Projektledare och arbetsgrupp
20 7. Referenser Haparanda Stad (2007) Haparandas miljömål Haparanda Stad (2010) Vision 2020 Länsstyrelsen Norrbotten (2009) Klimat- och energistrategi för Norrbottens län Länsstyrelsen Norrbotten (2009) Åtgärdsprogram för klimat- och energiarbete i Norrbottens län 2010-2012 Naturvårdsverket (2009) Conversion factors for different energy units Naturvårdsverket (2010) EU:s klimatpolitik http://www.naturvardsverket.se/sv/klimat-i-forandring/klimatpolitik/eusklimatpolitik/ (2011-01-21) Naturvårdsverket (2010) EU:s klimat och energipaket http://www.naturvardsverket.se/sv/klimat-i-forandring/klimatpolitik/eusklimatpolitik/eus-klimat--och-energipaket/ (2011-01-21) Naturvårdsverket (2010) Sveriges klimatmål http://www.naturvardsverket.se/sv/klimat-i-forandring/klimatpolitik/sverigesklimatpolitik/sveriges-klimatmal/ (2011-01-21) Naturvårdsverket (2010) Sveriges klimatpolitik http://www.naturvardsverket.se/sv/klimat-i-forandring/klimatpolitik/sverigesklimatpolitik/ (2011-01-21) SCB (2010) Körsträckor och bränsleförbrukning http://www.scb.se/pages/standard 132382.aspx (2011-01-21) Svenska Petroleum Institutet (2010) Priser & Skatter http://spi.se/statistik/priser/bensin (2011-01-21) Svenska Petroleum Institutet (2010) Priser & Skatter http://spi.se/statistik/priser/diesel (2011-01-21) Intern statistik Energistatistik har erhållits från HTF AB. Drivmedelstatistik för blyfri 95 och diesel har erhållits från kommunens ekonomisystem Aditro. Uppgifter om etanolvolym och kostnad har erhållits från Shell. Fordonsstatistik har erhållits från Haparanda Stads upphandlingssamordnare och förvaltningarnas fordonsansvariga. Tjänsteresestatistik har erhållits från kommunens ekonomisystem Aditro. Uppgifter kring användandet av privat bil i tjänst har erhållits från personalkontoret. Mål är framtagna i arbetsgruppen för strategi för energieffektivisering som är en verksamhetsövergripande grupp och har representanter från Haparanda Teknik och Fastighet AB, skolan, Socialförvaltningen, Barn och ungdomsförvaltningen, Ekonomikontoret, IT-avdelningen och kommunledningsförvaltningen.