SVENSKA POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT Nr X/2009 TEMA: Detaljhandel Tullverket arbetar för en säker vardag för alla Kriminell mentalitet: Jag tar vad jag har rätt till Rån handelns största arbetsmiljöproblem Handelns övervakningskameror löser brott
MIKA JÖRNELIUS ORDFÖRANDE GUNNAR HERMANSSON CHEFREDAKTÖR I dagens GP läser jag en debattartikel med inriktningen att transportnäringen sponsrar kriminella. Det står klart att varje år stjäls gods för 1,5 miljarder från lastbilar i Sverige. För något år sedan stod vi med ett antal spaningsgrupper som skulle följa yrkestjuvar som utgick ifrån Göteborgsområdet. Problemet var bara att de inte bara arbetade i Västra Götaland, utan hade större delen av Sverige som arbetsområde, tidvis även Norge och Danmark. Det som slog oss direkt, var att HUR vet de vart man skall åka i rätt tid för att hitta rätt gods. Allt kan ju inte vara slumpen. Varför åker man t.ex. till Jönköping? Finns det något att hämta där? Har själv varit där och bevakat godsterminal efter godsterminal, lastbil efter lastbil. Idag är butiksstölder och inte minst butiksrån ett växande problem för handeln och för polisen. Är det så att handeln sponsrar kriminella? Är det för lätt att stjäla och råna i butiker? Vi måste alla ställa upp mot narkotika och annan brottslighet, direkt eller indirekt. Kan vi försvåra finansieringen av narkotikabrott genom att arbeta med säkerhetsfrågor i transportbranschen och detaljhandeln är svaret givet! Jag vill med detta tacka alla annonsörer och medverkande i tidningen och alla som fortsätter att stödja Svenska Narkotikapolisföreningen genom Näringslivet mot narkotika. Välkomna till en tidning med artiklar på temat detaljhandel. Eftersom det är Svenska Narkotikapolisföreningens tidning, är innehållet i artiklarna också kopplat till droger och annan brottslighet. Detaljhandel kan ju tyckas vara en fredlig verksamhet, men när vi planerade innehållet i temanumret fann vi att handeln utsätts för en hel del brottsliga angrepp. Det stjäls som aldrig förr, både av anställda och av externa tjuvar. Butiksrån är ett högaktuellt ämne där handels nu kräver kraftfulla åtgärder från regeringen för att bromsa den ökande trenden. För att skydda sig använder man övervakningskameror i allt större utsträckning i butiker. Från vissa håll höjs röster mot integritetskränkande fotografering, men folk i allmänhet tycker att övervakningskameror är OK för att avskräcka tjuvar och andra busar. De poliser vi talat med ser också en stor hjälp av kamerabilder vid utredning av brott. Ett annat stort bekymmer för handeln är att allt fler butiksanställda riskerar att skadas vid rån och kommer i behov av omedelbart krisstöd för att kunna återgå till sitt arbete. Piratkopierade varor är en trend som kan komma att betyda juridiska bekymmer för affärsidkare. Allt detta och mer därtill har vi försökt belysa i någon mån i detta temanummer. Fakta om SNPF Svenska Narkotikapolisföreningen, SNPF, är en ideell förening som bildades 1987. Antalet medlemmar är idag nästan 3000, varav de flesta är anställda inom polisen, tullen eller åklagarväsendet. Föreningens syfte är att främja utbildning och forskning inom narkotikabekämpningens område som är till nytta för rättsväsendet. Medlemmarna får ökade kunskaper inom sina respektive verksamheter genom den högklassiga utbildning som föreningen tillhandahåller vid de årliga utbildningskonferenserna, samt genom medlemstidningen som utkommer med fyra nummer per år. SNPF stödjer enskilda medlemmar genom stipendier och bidrag för resor och andra aktiviteter som är förenliga med föreningens verksamhet. Föreningens arbete finansieras främst genom bidrag från enskilda företag och organisationer samt genom föreningens företagsklubb. Dessutom är medlemsavgifter och bidrag från myndigheter väsentliga för föreningen. 2
Varuhus Vi leker tjuv och polis Ett reportage om tjuvar, poliser och handel i Stockholm City TEXT OCH FOTO: LENNART KARLSSON Det är lönehelg i slutet av september. Brittsommaren håller Stockholm i ett fast grepp. Fredagseftermiddagen är solig och skön och av lågkonjunkturen syns inte ett spår. I varje fall inte när det gäller dagligvaruhandeln i Stockholms innerstad. På Drottninggatan trängs såväl svenska som utländska turister med stockholmare på väg till eller från arbetet. Shoppingkassar och kameror är de vanligaste accessoarerna. En trappa ned från gatuplanet pågår en annan trängsel. Sergels Torg eller Plattan i folkmun, är fortfarande Stockholms nav i handeln med narkotika. Och självklart, där det handlas med narkotika handlas det även med stöldgods. forts. sid 6 3
Varuhus Citypolisens narkotikaspanare, varav jag är en, vet att denna tidpunkt är en bra tid att spana på. Eller som en kollega brukar säga: - vi arbetar inte, vi leker tjuv och polis. Fokus på narkotikaförsäljningen för dagen ligger på området utanför en känd hamburgerrestaurang. Missbrukarna använder sin beprövade metodik att samlas tätt i klungor för att försvåra observationer. En handrörelse, sedlar byter ägare och någon stoppar något i munnen. Vi försöker profilera vem som kan tänkas sitta på guldägget. Plötsligt dyker en udda figur upp. En ung man som är elegant klädd i svarta jeans, vit skjorta och svart kavaj. Tankarna går mer till en affärsman än en missbrukare. Han döljer ansiktet med ett par överdimensionerade solglasögon. Över axeln hänger en modern axelremsväska. Mannen slår följe med en betydligt mer sliten missbrukare. De rör sig genom Sergelarkaden och spanarna följer efter med förhoppningen att de båda snart ska avslöja sina avsikter. Ganska snart står det klart att det inte blir någon narkotikaaffär utan en shoppingrunda på varuhuset Nordiska Kompaniet. Spaningarna mot en eventuell narkotikaaffär övergår nu till att spana mot en förestående stöld. mer slitne av missbrukarna går fram till kassören och förefaller ställa en massa frågor. På så sätt drar han till sig kassörens uppmärksamhet. Den välklädde rör sig smidigt och lätt mellan hyllorna med skjortor och slipsar. Han ser ut att försöka värdera vilken konfektion som för dagen kan vara mest gångbar. En snabb titt över axeln för att kolla om kusten är klar. Tyvärr går planen om intet. När den välklädde ska skrida till verket har ett par väktare vänligt men bestämt redan börjat leda ut hans brottskamrat ur butiken. Den välklädde kommer nu av sig. Jag och min kollega väljer att inte låta den välklädde få en andra chans. Vi går fram och identifierar oss. Överraskningen är total och förvirringen förstärks ytterligare av att jag säger du skall följa med på en intervju! Förutom den sedvanliga poliskontrollen så passar jag på att prata med mannen. Är man flöddrig så tänker man inte Den välklädde heter egentligen Mattias. Mattias har missbrukat heroin i tio års tid och försörjer sitt heroinmissbruk med hjälp av stölder och snatterier. Mattias berättar att det blir som en rutin att stjäla, nästan som De potentiella tjuvarnas metodik är enkel. De går in i en av de öppna försäljningsavdelningarna på gatuplanet. Just denna avdelning expedierar herrmode. Den att gå till sitt jobb. Han bekräftar att hans klädval är en del av arbetet. Ser man ut som en knarkare så åker man ju dit direkt. Mattias får frågan hur ofta han 6
Varuhus åker fast. Han tror själv att det kanske rör sig om en gång på femtio tillfällen. En bra dagsinkomst är runt 1000 kronor. Mattias tror att det egentliga godsvärdet rör sig om det tredubbla. Vem köper godset? Enligt Mattias beror det på hur bråttom han har att få pengar. Vill han ha lite mer pengar för sitt gods så försöker han sälja till personer på gatan. Det tar lite mer tid. Han tror att en av tio nappar på hans erbjudande. De får oftast betala halva det egentliga godsvärdet. Är det riktigt bråttom så går Mattias till någon av de hälare som finns i City. Dessa är mindre nogräknade butiksinnehavare men framförallt torghandlare. Hälarna betalar dock avsevärt mycket mindre pengar. En parfym för 800 kronor får du endast en hundralapp för. Dom utnyttjar att vi är drogberoende, säger Mattias med illa dold avsmak. Mattias favoritstöldgods är parfymer, tv-spel och dyra skjortor. Jag ställer frågan hur det känns att stjäla, om han aldrig blir orolig. Mattias svarar snabbt. Är man flöddrig (påverkad av tabletter) så tänker man inte. Det finns ingen oro utan bara målmedvetenhet. Samtalet lider mot sitt slut. Mattias får dock inte samma förmåner som andra intervjuobjekt. Kollegan har avslutat sin kontroll. Mattias är efterlyst för att avtjäna fängelsestraff och får åka med till häktet. Högtryck på Åhléns City. Granne med knarkhandeln på Sergels Torg ligger Åhléns City. Ett enormt varuhus som omsätter smått otroliga 1,1 miljard per år. Varuhuset är inte bara en handelsplats utan även en turistattraktion. Det är ett landmärke i Stockholm City med sin centrala placering. Ett varuhus av den här storleken och med sin placering kräver självfallet en organisation utöver det vanliga. Jag träffar Åhlénskoncernens säkerhetschef Anders Lundqvist. och 110 000 en dag med högtryck. Anders Lundqvist berättar att det krävs en bra organisation för att möta alla olika krav. Kundrelation är i fokus. På Åhléns finns 15-20 ordningsvakter som jobbar som kundvärdar. 90 procent av uppdragen är att vara serviceminded och hjälpa kunden. 10 procent är att käka taggtråd. Vilka är det då som förtjänar taggtråden? Lundqvist berättar att det är stor variation. Det finns alltifrån internationella ligor till missbrukare och vardagssnattare. Åhléns har jobbat aktivt med att bygga upp en god men bestämd relation till missbrukarna. Alla parter har klart för sig vilka spelregler som gäller. När de gäller internationella ligor så finns de ofta i bakvattnet av andra ordningstörningar som påträngande gatumusikanter, tiggare och personer som driver spel och dobbel. På det området vill Lundqvist ge polisen en eloge. Ordningsläget i närområdet har gradvis förbättrats. Vem är då vardagstjuven? Lundqvist har en suverän definition. Vardagstjuven är man eller kvinna, mellan 13-90 år och en årsinkomst mellan 20 000 och 1,2 miljoner. Under 2008 greps 970 stycken personer för stöld eller snatteri. Av dessa lämnades 682 över till polis. Lundqvist framhåller att den höga frekvensen skapar en proffsig organisation. När polisen kommer till platsen är allting klart för leverans. Rapporter är skrivna och skyddsvisitationer är genomförda. Det här är en ordning som skapar ett gott samarbete med polisen. Hur stort är svinnet? Vad är det som stjäls? Lundqvist vill inte kommentera enskilda varuhus. Men för att få en uppfattning så har hela Åhlénsgruppen ett dagligt svinn på ca 550 000 kronor per dag. Bakom dessa siffror döljer sig 15 procent administrativt svinn, 35 procent personalsvinn samt 50 procent kundsvinn. När det gäller personalen så har Åhléns jobbat aktivt med utbildning för att höja nivån. I utbildningen ingår regelmässigt en grund i säkerhetstänkande. Detta byggs på ytterligare genom bland annat interaktiva utbildningar i samverkan med Svensk Handel. Hur ser det ut specifikt på Åhléns city? Lundqvist berättar att personalen där har blivit bättre men att man i stort förlitar sig på det stöd som väktarorganisationen skapar. Lundqvists tes är att den bäste försäljaren också är den bäste tjuvjägaren. Anledningen är enkel. Om du är en aktiv försäljare så tar du kontakt med kunderna redan när de kommer in i butiken. På så sätt visar du att du finns tillgänglig och att du är observant. Detta är en starkt förebyggande faktor när det gäller stölder och snatterier. Lundqvists tes bekräftas omedvetet av nästa person som jag intervjuar. Åhlénsvaruhuset i city har ungefär 400 anställda. Antalet besökare varierar mellan 65 000 en vanlig dag Alla vill ha billigt Hamed har precis försökt sparka bort 25 gram hasch som han tappat från byxfickan. Rapportskrivning och en stunds diskussion väntar. Jag passar på att prata med Hamed medan vi väntar på den rutinmässiga dataslagningen. Hamed är 22 år gammal. Han inledde sitt missbruk med hasch men är nu fast på heroin. Han säljer hasch för att finansiera sitt missbruk. Jag gillar inte att stjäla men gör det när jag blir tvungen, säger han. 7
Varuhus Hur bär du dig åt när du tar saker, frågar jag. Hamed säger att det beror på hur desperat han är. Ibland kliver jag bara rätt in i butiken och tar saker och går ut, säger han. Ibland så planerar jag lite mera noggrant. Då är det alltid ett stort kuvert som jag klär med aluminiumfolie och tejpar med packtejp som gäller. Vad är favoritgodset? Hamed svarar att han föredrar att stjäla dyra kläder, cd-skivor och parfymer. Ibland stjäl han kött, framförallt oxfilé. Problemet är dock att de flesta restauranger som köper stulet kött ligger utanför citykärnan. Det blir för många resor fram och tillbaks. Har man en bra dag så kommer man över guld och smycken, säger Hamed. Är du inte rädd att åka fast, undrar jag. Hamed svarar att han inte är rädd för väktare, butiksspanare eller polis. Dom har man koll på. Däremot är det jobbigt om alla i personalen börjar kolla på en. Då vet man att man har blivit uppmärksammad. Då är det bara att ge upp, säger Hamed. Vem säljer du ditt gods till, undrar jag. Hamed svarar med ett snett leende. Hej mannen du vet Svenne på gatan, alla vill ha billigt. Mer komplicerade fall För dagen är det ovanligt lång svarstid från ledningscentralen. Hamed vill inte längre prata. Nu börjar det gå upp för honom att han har förlorat dagens levebröd i form av haschet. Jag passar på att prata med en uniformerad patrull. Niklas har åkt patrullbil i City i fem år. Han är fortfarande ung i tjänst men ändå är han en av de äldre i sitt arbetslag. Niklas säger skämtsamt att man blir expert på två saker när man jobbar i city. Det är snatterier och krogbråk. Niklas bekräftar att de flesta butiksägare i city är mycket professionella när det gäller överlämnande av gripna personer. Paketet är klart när vi hämtar. Och det är nog tur det. Niklas berättar vidare att han upplever att snatteriärendena känns som att de blir mer komplicerade. Ofta leder snatteriet vidare till något annat. Väldigt ofta blir det fråga om utlänningsärenden. Många av snattarna i city har LMA-kort från migrationsverket som enda id-handling. Eftersom det florerar en del falska handlingar så blir varje identitetskontroll tidsödande. Många av förhören måste dessutom hållas med tolk. Vi är oerhört tacksamma för all den hjälp vi kan få från butiksägarna. Vårt mål är ju trots allt att kunna vara ute och synas så mycket som möjligt. Nu kommer Niklas kollegor. De lastar in dagens tredje snattare i bilen. Äntligen har jag och min kollega fått svar från ledningscentralen. Hamed är inte efterlyst. Han får lämna platsen efter förhör. Jag och min kollega sneglar på klockan och konstaterar att det är två timmar kvar på arbetspasset. Vi tittar på varandra och nickar. Det betyder underförstått att vi hinner med en till. 8
EKO-Hallen - ett lugnt köpställe i skogen TEXT OCH FOTO: GUNNAR HERMANSSON I Fjälkinge, en mil utanför Kristianstad längs E22:an mot Blekinge, ligger EKO stormarknad. Varuhuset hette tidigare EKO-Hallen och är välkänt sedan 45 år i bygden som ett köpställe med stort sortiment till bra priser. Numera ingår EKO-Hallen i Bergendahl-koncernen, som har etablerat ytterligare några EKO stormarknader i södra Sverige samt ett antal CityGrossbutiker. EKO Fjälkinge är en av landets största specialvarubutiker med ett stort sortiment av artiklar för hus och hem. Varuutbudet utökas också alltmer med livsmedel. Säljytan inomhus är för närvarande 8000 m² och dessutom finns en stor utemarknad med bygg- och trädgårdsartiklar på 3000 m². Med ett läge utanför tätort och omgivet av skog, har EKO i Fjälkinge sin speciella kundkrets och sina speciella säkerhetsproblem. Alla som besöker EKO är bilburna och man har kunder från halva Skåne och även från Blekinge och södra Småland. Fåtal snattare Ola Schnorrenberger är golvchef på EKO i Fjälkinge, vilket innebär operativ chef för säljarbetet med mera i butiken som har ett 70-tal anställda. Han förklarar att, som på alla varuhus, är stölder och snatterier de brott som är vanligast i butiken. Tyvärr ertappas snattare alltför sällan, men personalen i butiken hittar ibland tomma emballage där innehåller antagligen följt med i någons väska. Eller också saknas kartongen till en billig vara och då kan man misstänka att någon oärlig person fyllt kartongen med några dyrare varor och kanske lyckats lura kassörskan. De mest stöldbegärliga varorna i butiken är multimediaartiklar som t.ex. dataspel. Övriga stöldbegärliga och mindre skrymmande varor säljs i en servicedisk utanför kassorna. Där säljs också tändargas för att försvåra inköp i missbrukssyfte. 10
Varuhus I servicedisken säljs vissa stöldbegärliga varor som t.ex. kameror och små elektriska apparater samt tändargas. Pallar hindrar tjuvar Varuhus i städer har ofta besvär med att berusade personer eller drogmissbrukare stjäl varor som är lätta att sälja. Detta är EKO i Fjälkinge ganska förskonade från genom sitt läge ute på landet. Däremot utgör utländska säsongsarbetare en ökad risk. Trakten är en jordbruksbygd med många frukt- och bärodlingar som anlitar extra arbetskraft under skördesäsongen. Ola Schnorrenberger visar på ett speciellt problem som EKO i Fjälkinge har genom sitt ensliga läge. Tjuvar fyller en väska med t.ex. dataspel inne i butiken och går sedan ut via utomhusmarknaden till ett ställe nära staketet mot skogen. Där slänger man väskan över staketet till en kumpan som väntar bland träden. Detta har avslöjats några gånger och därför har man nu försökt försvåra tilltaget genom att bygga en barriär av lastpallar en bit från staketet. Inbrott och inbrottsförsök har också drabbat varuhuset några gånger även om det är länge sedan nu. Säkerheten har förbättrats genom ett nytt och högre elstängsel runt området, förbättrat larm och kameraövervakning såväl inomhus som utomhus. Ola Schnorrenberger berättar att man också infört hemgångskontroller av personalen, men hittills har man inte avslöjat några oegentligheter. Medelåldern är ganska hög och personalomsättningen är låg. Livet på landet är oftast lugnt, mycket lugnare än i storstan, och detta gäller tydligen också i varuhusmiljö. Golvchefen Ola Schnorrenberger vid den mur av lastpallar man byggt upp för att försvåra att stöldgods kastas över staketet in i skogen. Tidigare var det enklare att ta sig ända fram till staketet. 11
Drogpåverkad snattare: Mord över köttbit på varuhus Strax efter kl. 20.00 den 11 februari 2003 tog en snattare en köttbit på livsmedelsavdelningen på Hemköp i varuhuset Åhléns i centrala Stockholm. Tillgreppet observerades av en butikskontrollant som slog larm. Hon och två tillskyndande väktare följde efter snattaren och tilltalade och grep tag i honom. Mannen skallade då en av väktarna och drog kniv mot den andre. Mannen sprang från platsen men återvände och stack kniven i den skallade väktaren samt butikskontrollanten, som hade försökt gömma sig bakom några bilar. Polis och ambulans tillkallades. En av väktarna avled av sina knivskador, två fick allvarliga skador. Gärningsmannen visade sig vara en 27-årig missbrukare med ett omfattande polisregister. Den aktuella dagen hade han konsumerat bl.a. ett tiotal Rohypnol, som var hans vanliga dos när han skulle ut och tjuva. Han dömdes till 14 års fängelse för mord. Haverikommission Händelseförloppet utreddes i detalj av Arbetsmiljöverkets haverikommission. Denna bildades 2001 med syfte att göra utredningar om allvarliga olyckor och tillbud. Utredningarna skall försöka ge svar på frågor om olycksförloppen och hur de kan förhindras. De bedrivs utifrån ett helhetsperspektiv, som tar med tekniska, organisatoriska och psykosociala orsaker. Uppdraget omfattar inte att försöka fastställa vilka personer som varit ansvariga för olyckan. Utredningarna kommer därför många gånger att bedrivas parallellt med polisens. I haverikommissionens språkbruk beskrivs händelsen vid Åhléns som en olycka, inte ett brott. Utredningen gjorde en detaljerad genomgång av förloppet. Det redovisades i detalj i en bilaga, som gör det möjligt att följa de enskilda stegen. Schemat användes för att diskutera var olika insatser skulle kunna förhindra liknande händelser. Bland rekommendationerna noterade kommissionen att väktare i utsatta arbeten borde få skyddsvästar som skyddar mot knivstick och ASP-batonger. Båda utrustningsdetaljerna har sedermera införts. Vidare föreslogs återkommande utbildning och övning i att kunna hantera våldssituationer. Det borde övervägas att ge ordningsvakter som arbetar inom högsriskområden tillstånd att använda pepparsprej. Mer kunskaper om droger I fråga om droger sades att det är viktigt att väktare som arbetar i miljöer, där det är vanligt med alkohol- och drogpåverkade personer, har kunskaper om hur droger verkar. Däremot sades inte mycket om hur drogpåverkade borde bemötas i en konfliktsituation. Utredningen var knapphändig om drogpåverkans betydelse för gärningsmannens beteende vid angreppet. Han hade konsumerat stora mängder Rohypnol och var därför mer eller mindre avhämmad mot användning av våld mot annan person. Sex månader senare angreps Sveriges utrikesminister Anna Lindh på varuhuset NK några hundra meter bort också med kniv, också av en Rohypnolpåverkad person och också med dödlig utgång. Polisens narkotikarotlar och lokala arbetsgrupper mot narkotika erbjuder sedan många år narkotikainformation för butikspersonal med detaljerad kunskap om hur olika droger verkar och hur man skall hantera konflikter med missbrukare. Arbetsmiljöverkets haverikommission gjorde en detaljerade rekonstruktion av händelseförloppet. De streckade markeringarna vid B1 och B2 anger en faktor, t.ex. en skyddsväst, kunde ha hejdat eller dämpat förloppet. Referens Arbetsmiljöverkets haverikommission Utredningsrapport 2004:1, Olycka med dödlig utgång för väktare utanför Åhléns i Stockholm den 1 februari 2003. Publicerad 2004-02-09. Jonas Hartelius 14
Självförsvarsexpert: Verbalt bemötande hindrar mycket våld Amerikanska erfarenheter visar att de flesta våldsamma konfrontationer börjar med verbala angrepp. Amerikanska poliser och väktare utbildas numera i att bemöta aggressiva personer först med verbala metoder. Att ta till våld skall vara en sista utväg. Det säger den svenske självförsvarsexperten Bo F. Munthe, sedan många år en av landets ledande instruktörer i japanska kampkonster. Han har arbetat med utbildning åt många säkerhetsföretag och driver en egen konsultverksamhet, som han kallar PAXCOM (det betyder fredlig kommunikation). Inom kriminalvård och säkerhetsarbete i USA arbetar man numera med taktisk kommunikation. Det innebär att de som har ansvar för en verksamhet, t.ex. en anställd som arbetar nära klienter, skall ha ett medvetet hållningssätt till varje möte. Han eller hon skall veta vad som skall uppnås, t.ex. att lugna ner en aggressiv person eller att få en person att flytta på sig. Uttryckssätt, ordval till och med frågor anpassas för att få den andra personen att göra det som man själv vill eller kräver. Men det betyder att medarbetaren måsta hänga in sitt ego i garderoben när han eller hon byter om till arbetskläder, förklarar Munthe. Det går inte att ta allt struntprat och alla angrepp personligt. Sådant kan man möjligen ta upp senare under debriefing eller handledning. Verbal judo Munthe har länge samarbetat med amerikanen George Thompson, som var universitetslektor i engelska under tio år innan han blev polis. När Thompson såg hur många polisingripanden som spårade ur p.g.a. upptrappade verbala angrepp utvecklade han en teknik för konfliktlösning som han kallar verbal judo. Grundtanken är att avleda angrepp på samma sätt som i judo att aldrig möta kraft med kraft. I en undersökning visade sig mer än 90 procent av alla konfrontationer som ledde till våld ha startat med verbala angrepp. En grundtanke är att snabbt kolla in och ta kontroll över situationen. En annan är att uppträda professionellt, att inte ta angreppen personligt. Samtidigt skall man inte angripa den andres personlighet, bara använda ord för att påverka hans eller hennes beteende. Är det något skillnad på att bemöta påverkade missbrukare? Egentligen inte, svarar Munthe. De flesta drogpåverkade har ändå någon form av orientering i situationen runt omkring dem. Så de kan påverkas till viss del genom taktisk kommunikation. En viktig del av taktisk kommunikation är att visa folk att de har Bo F. Munthe är en av Sveriges mest erfarna instruktörer i japanska kampkonster. Han har i många år arbetat som konsult i konflikthantering åt säkerhetsföretag. Genom sin verksamhet PAXCOM och Verbal Judo Sverige driver han utbildning i fredlig kommunikation. Foto: JH. något att vinna på att samarbeta, att uppföra sig på ett visst sätt. I taktisk kommunikation ingår också att vara uppmärksam på att en situation håller på att eskalera mot våld. Viktiga tecken kan vara ändringar i kroppsspråket, något som dessvärre få personer kan tyda. De flesta händelser som urartar kan sannolikt förebyggas med rätt kunskap om tidiga varningssignaler, anser Munthe. Munthe ger kurser för bl.a. butikspersonal, väktare och säkerhetsansvariga. Han anser att man på ett par kursdagar kan göra medarbetare mer medvetna om hur de kommunicerar med omvärlden och hur de kan lösa sina uppgifter med ett mer professionellt och taktiskt uppträdande vid kommunikation. Hemsidor: Munthe: www.paxcom.se; www.verbaljudo.se Thompson: www.verbaljudo.com Jonas Hartelius 15
Notiser Tillfället skapar tjuven Interna och externa stölder kostar den svenska detalj- och dagligvaruhandeln cirka 12 miljarder kronor varje år. En fjärdedel av detta svinn kommer från personalstölder och bedrägerier. Siffrorna grundar sig på nyligen publicerade branschundersökningar och på Svensk Handels egna beräkningar. Svinnet, som enligt uppgift uppgår till 3 procent av butikernas bruttoinkomst, borde vara lönsamt för handeln att försöka göra något åt. Svensk Handels säkerhetschef Dick Malmlund har uttalat i medier att han tror att mellan 500 miljoner och en miljard kronor skulle kunna sparas genom att använda bättre kontrollsystem gentemot personalen. Det kan till exempel göras bättre tester vid anställning, krav på utdrag från kriminalregister och kreditupplysningar. Men när mer än 90 procent av stölderna görs av anställda som aldrig tidigare blivit straffade, är dessa åtgärder inte speciellt effektiva. Internutbildning samt bättre ordning och uppföljning skulle vara mer förebyggande. Personalens oegentligheter kan ofta börja oavsiktligt eller i vart fall i liten skala. När det visat sig att misstaget eller den lilla stölden inte orsakade några reaktioner, kan det vara lätt att oegentligheterna fortsätter och sätts i system. Vid upprepade stöldtillfällen av en anställd kan det röra sig om värden för tiotusentals kronor och arbetsgivaren väljer ofta att se mellan fingrarna, uppger branschorganisationen Butikernas säkerhetschef Per Geijer till nättidningen Realtid. se tidigare i år. Han hävdade att arbetsgivarna är rädda för att införa regler och kontroller av personalen och att misstankarna om intern oärlighet viftas undan. Man söker hellre andra förklaringar till svinnet, vilket lätt resulterar i att anställda ökar sitt oärliga beteende. Internationellt arbetar detaljhandeln mer aktivt med uppföljning av internt svinn i kassa och lager. Sverige anses ligga efter på detta område, men alltfler företag i Sverige erbjuder nu tjänster med olika system och verktyg för att upptäcka och begränsa personalens stölder och bedrägerier. GH Inbrott i butiker Klädtjuvar slog nyligen till mot en sportbutik i Enköping och en i Uppsala samma natt. Tjuvarna slog sönder glasrutorna till butikerna med basebollträn och plockade på några sekunder till sig ett antal märkesjackor och försvann snabbt i bil. Polismyndigheten i Uppsala län har gjort en kartläggning som visar att många butiker som utsatts för rån och inbrott drabbas igen. För att bryta denna negativa utveckling har polisen, tillsammans med Snatterigränsen höjs Den som stjäl för under 1000 kronor kommer i fortsättningen att dömas för snatteri och den som stjäl för mer än 1000 kronor döms för stöld. Högsta domstolen, HD, har nu höjt gränsen från 800 till 1000 kronor. Nivån på 800 kronor har gällt sedan början av 1990-talet och HD motiverar höjningen med att penningvärdet försämrats. Dick Malmlund, säkerhetschef på Svensk Handel, säger till nättidningen DagensHandel.se: - Vi vill egentligen kalla allting för stöld, vi tycker inte att stölder för 500-600 kronor kan kallas någonting annat. Nu har det hållit emot på nivån 800 kronor i många år, så jag är inte överraskad att HD höjer gränsen, men jag är fortfarande väldigt besviken. Butikschef stal pengar från egen butik Chefen för en större livsmedelsbutik i Uppsala dömdes av tingsrätten till ett år och två månaders fängelse för grov förskingring efter att ha stulit 14 dagskassor från den egna butiken. Det var närmare 800 000 kronor som försvann i samband med att butikschefen skulle överlämna pengarna från kassaskåpet till en väktare. Händelsen inträffade några dagar innan butikschefen skulle sluta sin anställning. Butikschefen, som nekade till brott, förklarade att de 14 påsarna var felmärkta och han lade därför ifrån sig dem på en hylla i kassaskåpet för att märka om dem med rätt butik. Han blev dock tvungen att hjälpa till i affären och när han kom tillbaka var pengarna borta ur kassaskåpet. Tingsrätten ansåg, trots butikschefens förklaring, att den samlade bevisningen entydigt pekade på honom. Butikschefen hade stulit pengarna genom att missbruka sin ställning och brottet rubricerades därför som grov förskingring. Mannen var även åtalad för två andra stölder i samma butik, men tingsrätten valde att fria i de fallen. Källa: DagensHandel.se flera branschorganisationer, tagit initiativ till ett nytt arbetssätt vid rån och inbrott i butik. Arbetssättet går ut på att tillhandahålla utsatta butiker med relevant brottsofferstödjande och brottsförebyggande information samt erbjuda drabbade butiker en kostnadsfri och kraftfull certifiering. Konkret innebär detta att de utsatta butikerna får hjälp av polisen med en genomgång av 13 brottsförebyggande punkter. Källor: www.unt.se och www.tryggareuppsalalan.se 16