Vårdbidrag Tanken med vårdbidrag var att införa en särskild ersättning till föräldrar som hade barn med funktionshinder och som följde tidens handikappolitik att personer med funktionshinder skulle integreras i samhället. Istället för att låta barnet växa upp på institution, var tanken att underlätta för föräldern att vårda barnet i hemmet. Därmed skulle barnet ges möjlighet till en god utveckling efter egen förmåga. Vårdbidraget skulle även bidra till att ersätta föräldrarna för förlorad arbetsinkomst och särskilda kostnader som barnets funktionshinder medförde. Det infördes 1983 en skattefri merkostnadsdel till vårdbidraget. Det hade konstaterats att det fanns kostnader som inte kopplades till vården av barnet, men däremot direkt till barnets sjukdom eller funktionshinder. En förälder kunde nu ersättas för kostnader som orsakades av barnets sjukdom eller funktionshinder. Samma år infördes även flerbarnsprövning. År 1992 infördes även merkostnadsersättning utöver helt vårdbidrag. För att försöka öka jämställdheten mellan föräldrar till barn med funktionshinder har även möjligheten att dela utbetalningen av vårdbidraget införts. För att en delning ska kunna ske måste föräldrarna ha gemensam vårdnad om barnet och båda föräldrarna måste ta del i barnets vård. Båda föräldrarna måste också skriftligt begära att bidraget ska delas mellan dem. Diagram 1. Antal barn med vårdbidrag (Källa: Store)
Det sammanlagda antalet barn totalt har ett maxvärde i maj 2009 på 46 002 barn. Mi-nimivärdet var i början av den undersökta tidsperioden nämligen i januari 2003 med ett värde på drygt 34 000. Medelvärdet låg på drygt 41 000. Föga förvånande är det mindre antal ju fler barn per familj med minst antal av 6 barn, där det varierar mellan 12 till 54 stycken barn som fått vårdbidrag utbetalt, med ett snitt på 32 barn. Diagram 2. Utbetalt belopp för 1-6 barn med vårdbidrag* (Källa: Store) *staplad linje, visar trenden av hur mycket varje värde bidrar över en viss tid eller kategori. I maj 2009 beviljades vårdbidrag för drygt 46 000 barn till en kostnad av totalt drygt 205 miljoner kronor, vilket också var maxvärdet under den undersökta perioden. Mini-mivärdet var i början av tidsperioden, precis som för antalet barn, med ett värde på knappt 145 miljoner. Snittet låg på nästan 177 miljoner kronor. De utbetalda beloppen för de olika antal barnen följer samma mönster som för antalet barn* d.v.s. mindre belopp ju fler barn. Allra minst belopp står 6 barn kategorin för med ett maxvärde på drygt 46 000, minimivärde på drygt 4 000 och ett snitt på drygt 32 000. Antalet barn för vilka det beviljats vårdbidrag har ökat kontinuerligt sedan vårdbidraget infördes 1964. Det finns en rad förklaringar till ökningen, en del av ökningen kan förklaras av att födelsetalen var höga i början av 1990-talet. Men även att större uppmärksamhet riktats mot barn Aspbergers syndrom, Autism och ADHD/DAMP har lett till att antalet barn som undersöks ökat och som får dessa diagnoser. Detta gör
att fler fått in-formation om existensen av vårdbidrag vilket påverkar antalet som söker och beviljas ersättningen. * se diagram 1. För bakgrund och historik se Försäkringsanalysen Vårdbidrag Handikappersättning Handikappersättningen har sitt ursprung i en ersättning riktad till synskadade. Personer som hade en grav synnedsättning eller som helt förlorat synen fick enligt denna ersättning stöd från samhället. Numera är även personer med grav hörselnedsättning garanterade rätt till handikappersättning. Förutom dessa grupper är dagens handikappersättning inte avgränsad till vilken funktionsnedsättning en person har utan en individuell bedömning görs av varje persons hjälpbehov och merutgifter. Handikappersättning beviljas en person som har nedsatt funktionsförmåga i sådan omfattning att han eller hon behöver tidskrävande hjälp av annan i sin dagliga livsföring, behöver hjälp av annan för att kunna förvärvsarbeta eller i annat fall har betydande merutgifter till följd av funktionshinder. Ett krav för att få handikappersättning är att personen är äldre än 19 år. När rätten till ersättning bedöms vägs personens hjälpbehov samman med hans eller hennes merutgifter. För att beviljas ersättning ska funktionsförmågan vara nedsatt under avsevärd tid, vilket i detta sammanhang innebär minst ett år framåt i tiden, och att den blev nedsatt före 65 års ålder. Handikappersättning beviljas i tre olika nivåer. Den högsta nivån utgör 69 procent av prisbasbeloppet, mellannivån 53 procent och den lägsta nivån 36 procent. Vilken nivå en person beviljas beror på hjälpbehovets omfattning och merutgifternas storlek. Diagram 3. Handikappersättning mottagare över tid (december respektive år), könsuppdelat
(Källa: Store) Handikappersättning betalas ut i högre utsträckning till kvinnor. Kvinnornas andel av totalt antal mottagna handikappersättningar har legat på 54 procent under hela tidsperioden. Antalet mottagare av handikappsersättning har under den undersökta perioden (1998-2008) ökat med 7 procent och var i december 2008 hela 61 385 personer. I början av januari 2003 ändrades den nedre åldergränsen för att vara berättigad till ersättningen från 16 till 19 år vilket medförde att trenden med ett ökande inflöde till förmånen minskade i och med det färre antal som kom från de lägsta åldersgrupperna. De här nya ålderreglerna påverkade inflödet fram till slutet av 2006, den vidare utvecklingen för år 2007 och 2008 indikerar en lägre ökningstakt vid en jämförelse med perioden innan 2003, det är dock oklart vad det beror på. För bakgrund och historik se Försäkringsanalysen Handikappersättning Assistansersättning Assistansersättning är en ersättning för att bekosta personlig assistans för den som, på grund av stort och varaktigt funktionshinder, behöver hjälp med de grundläggande behoven under i genomsnitt mer än 20 timmar i veckan. Assistansersättning beviljas upp till 65 år men ersättningen kan behållas även efter denna ålder. Syftet med assistansersättningen är att skapa delaktighet genom ett individuellt utformat stöd som utgår från individens behov. Assistansersättningen ska ge möjligheter för personer med omfattande funktionsnedsättning att kunna delta i samhällslivet på lika villkor som andra, bidra till ökad valfrihet och tillgänglighet.
1 juli 2008 infördes en lagändring som innebar, bland annat, att assistansersättning bara får användas till köp av personlig assistans hos anordnare. För den som är egen arbetsgivare ska assistansersättning användas för att betala lön och andra omkostnader. Om det uppstår ett överskott som inte används för att bekosta personlig assistans ska det betalas tillbaka till Försäkringskassan. Kommunen står för de 20 första timmarna av assistansersättning. För att ha rätt till statlig assistansersättning måste den försäkrade omfattas av personkretsen enligt lagen om (1993:387) stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Personkretsen: 1. personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd 2. personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom 3. personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppen-bart inte beror på naturligt åldrande, om de är stora och orsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. De flesta beviljade assistansersättningarna kommer ifrån grupp 3. I december 2008 utgjorde personkrets 3 cirka 56 procent av samtliga mottagare. Diagram 4. Antal personer som mottar assistansersättning samt antal timmar/vecka över tid* (Källa: Store) *Det rör sig om frysta data så det skulle eventuellt kunna tillkomma fler data än vad som framgår i diagrammet.
Enligt diagram 4 betalas det ut assistansersättning till fler män än kvinnor. Män står också för flest antal timmar per vecka. Tidsskalan sträcker sig till 2008-12 då det är de senaste siffrorna som finns att tillgå. Antalet personer som är berättigade assistanser-sättning har ökat betydligt under den period som förmånen funnits. Från december 2001 till december 2008 har ökningen varit hela 49 procent. För bakgrund och historik se Försäkringsanalysen Assistansersättning Bilstöd Bilstöd beviljas till personer som på grund av varaktigt funktionshinder har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller använda allmänna kommunikationer. Med varaktig menas att funktionshindret ska vara bestående eller i alla fall finnas under de år som bilen ska användas. Bilstödet består dels av en inköpsdel som består av ett grund-bidrag och ett inkomstprövat anskaffningsbidrag. Den andra delen av stödet, anpass-ningsbidraget, möjliggör för den ersättningsberättigade att anpassa fordonet utifrån sina behov. En annan förutsättning för att beviljas bilstöd är att den sökande eller den sökandes barn tillhör personkretsen som avses i förordningen (1988:890) om bilstöd till handikappade. De bidragsberättigade personkretsarna består av följande fem grupper: Person med funktionshinder under 65 år som behöver ett fordon för att kunna försörja sig, genomgå arbetslivsinriktad utbildning eller rehabilitering Person med funktionshinder under 65 år som tidigare beviljats bidrag enligt grupp 1 och nu har beviljats sjuk- eller aktivitetsersättning. Annan funktionshindrad person än tillhörande grupperna 1 och 2, som fyllt 18 men inte 50 år. Funktionshindrad förälder med barn under 18 år, om föräldern sammanbor med barnet. Förälder till funktionshindrat barn, om föräldern sammanbor med barnet. Ersättning kan i vissa fall även beviljas för körkortsutbildning. Diagram 5. Utbetalda medel per person och bilstödstyp
(Källa: Store) Bilstödet består av tre olika bidrag, anpassning, anskaffning och grundbidrag. Där det första är det dominerande på senare år. Anskaffningsbidraget är inkomstprövat och kan beviljas sökande med årsinkomst upp till 160 000 kronor. Det betalas ut i fallande skala och varierar mellan 40 000 och 4 000 kronor. Det genomsnittliga anskaffningsbidraget har varit ganska stabilt över den undersökta perioden. Grundbidragets storlek varierar beroende på grupp av personkrets och typ av fordon. Anpassningsbidrag beviljas för ombyggnad av ett fordon så att det kan nyttjas av den person som beviljats stödet eller dennes barn. npassningsbidraget har ökat kraftigt sedan år 2000. En förklaring till att kostnaderna för anpassning ökat är att regeringsrätten i mars 2000 fastslog att automatväxel ska räknas som anpassning och inte som standardutrustning för bilen och därmed ersättas av bilstödet. En annan tänkbar förklaring är att den tekniska utvecklingen gör att fler och dyrare anpassningar nu kan göras. Antalet personer som sökte och beviljades bilstöd var som högst under första året som bilstöd existerade nämligen 1989. Eftersom både grundbidrag och anskaffningsbidrag beviljas för sju år i taget ökade antalet ansökningar och beviljade bilstöd 1996 då många förmånstagare köpte nya bilar. För bakgrund och historik se Försäkringsanalysen Bilstöd