Vi stöder småföretagande En inspirationsskrift med konkreta exempel, fakta och matnyttiga kontakter
Ordföranden har ordet Människor i byutvecklingsgrupper, kooperativ och intresseföreningar runt om i landet, arbetar tillsammans för sina bygders utveckling. De utför ett mycket betydelsefullt samhällsbyggande. Med denna skriftserie vill vi uppmärksamma några av de lokala utvecklingsgruppernas viktiga insats. Vi vill sprida goda exempel bygder emellan, och också få våra makthavare att upptäcka den kapacitet och skaparkraft som finns i vårt härliga land. God läsning! Innehåll Ett företagsammare Sverige 4 Trångsviken 6 Ramkvilla 7 Huddunge 8 Trehörningsjö 9 Byske 11 Fler exempel 13 Kontakter 14 Annons 15 Åke Edin Ordförande Folkrörelserådet Hela Sverige ska leva Skribent: Karin Johansson Form: Ingse & Co AB, Reybekiel Form AB Redaktör: Annika Persson-Braun Ansvarig utgivare: Åke Edin Tryck: Alltryck Plus AB, Lysekil 2006 Folkrörelserådet Hela Sverige ska leva Stortorget 7, 111 29 Stockholm Tel: 08-24 13 50, Fax: 08-24 28 05 Hemsida: www.bygde.net E-post: info@bygde.net Trångsviken Byske Trehörningsjö Hede Segersta Vitsand Huddunge Fårö Ramkvilla Vessigebro
Så skapar byarörelsen ett företagsammare Sverige Samma kraft som räddar skolan, bussturen och butiken kan användas till att skapa bättre förutsättningar för företag, och rentav nya jobb. I den här skriften presenteras tio bygder som arbetar med näringslivsutveckling. Byarörelsen och dess vidsträckta kontaktnät är en nyckelresurs för ett företagsammare Sverige. Lokala utvecklingsgrupper arbetar med både attityder och handgripligt bistånd för att skapa miljöer där idéer kan växa och människor inspireras att våga och de skapar jobb, riktiga jobb. Visst uppskattas deras insatser ibland, men ibland stöter de också på problem: allt från osämja i bygden till knepiga regelverk, nonchalanta tjänstemän och kallsinniga finansiärer. Mycket löser de själva. Annat behöver de stöd med. Därför bjuder Folkrörelserådet Hela Sverige ska leva in näringslivsorganisationerna i Sverige till samarbete kring småföretagarnas villkor. Vi arbetar också med att samla och sprida kunskap om hur bättre miljöer för entreprenörskap skapas. Så hur gör man då? Ja, eldsjälar och forskare har upptäckt några grundregler: 1. Gräv där du står Det är viktigt att börja på hemmaplan, att se bygdens historia, förutsättningar och de möjligheter som inte tagits till vara. Utveckling måste initieras underifrån och inifrån för att bli bestående. Man kan inspireras och lära av andra men det som görs måste infogas i de unika förutsättningarna på platsen, säger Bengt Johannisson som är professor i entreprenörskap och företagsutveckling vid Växjö universitet. Det behövs också alltid en eldsjäl som tar initiativet och tänder lågan. 2. Skaffa många vänner Se till att hela byn informeras innan ni går vidare utåt. Förankra idéerna, låt hela byn säga ja, då har ni fullt stöd sedan, säger Leo Padazakos, eldsjäl i Huddunge. Bjud in nyinflyttade, de är ofta intresserade. Engagera de unga pensionärerna, de har kontakter, kunskaper och tid. Visar man folk intresse och uppskattning så ställer de upp, säger Bengt Johannisson. Ibland är inte det viktigaste vad som sägs, utan att det sägs av rätt person eller av tillräckligt många. Identifiera de viktiga dörröppnarna: nyckelpersoner som har andras förtroende och som kan tala för er sak, både i byn och utanför. Informera lokala myndigheter och beslutsfattare, leta upp ämnesexperter och sök stöd i nationella och internationella nätverk. 3. Organisera er väl Fördela ansvaret och skapa tydliga roller. Välj organisationsform med omsorg; det andra har valt är inte alltid rätt för er. 4
Konferensanläggningen Kerstins Udde i Trehörningsjö byggdes med ideella krafter, och ger nu jobb åt åtta personer. Läs mer på sidan 9. FOTO: Anna-Karin Gidlund 4. Misslyckas framåt Att utveckla entreprenörskap och företagsamhet är komplicerade processer, och misstag kommer att göras. Se dem som lärtillfällen, erfarenheter som kan återanvändas. Om man söker pengar till ett EU-projekt men inte får det, så har man ändå skapat en plattform för att söka pengar från annat håll. När man provat något utan resultat så vet man vad som inte går. Det är att misslyckas framåt, säger Bengt Johannisson. 5. Utbilda omgivningen Omgivningens attityder hänger ihop med kunskap och insikt. Visa vad ni gör och förklara varför. Redovisa allt öppet, hur mycket pengar ni fick och hur de använts. Det är jätteviktigt även om det känns som merarbete, säger Leo Padazakos. Ta upp problematiska attityder till allmän diskussion. Man måste till exempel unna varandra att tjäna pengar, och lära ut att kritik är en gåva om den framförs till den som kan åtgärda något, säger Anna-Karin Gidlund, eldsjäl i Trehörningsjö. 6. Vidga vyerna Två saker ska man komma ihåg. A: Företagsamhet tar sig olika uttryck på olika platser. I vissa byar har man traditionen att starta företag, i andra driver man projekt. Det handlar om olika livsstilar, och man ska bejaka den lokala företagsamheten oavsett hur den ser ut. Och B: företagsamhet tillhör inte bara folk i åldrarna 16-65 år. Barn är det mest företagsamma som finns. Man måste jobba med mångfald för att kunna ta vara på alla möjligheter, säger Bengt Johannisson. 5
Trångsviksbolaget ger styrka åt nya initiativ Det började 1982 med en fallfärdig bygdegård som det inte fanns pengar till att renovera. Genom ideella insatser och samarbete med andra som också hade lokalbehov kunde finansieringen ordnas, och 1992 stod en ny bygdegård klar. Trångsviken, Krokoms kommun, Jämtlands län I dag rymmer bygdegården 14 verksamheter och är ett viktigt nav i bygden. Utvecklingsbolaget Trångsviksbolaget växte fram år 2000 ur den lokala företagarföreningen. Både bygdegårdsföreningen, som varit den starka aktören, och företagarföreningen var ideella föreningar, och de var för svaga för nästa steg i utvecklingen. Därför konverterade vi företagarföreningen till ett aktiebolag. Det underlättar när man sitter med banker och externa etablerare, säger Per Åsling som är VD i Trångsviksbolaget. 65 privatpersoner och 24 företag har tillsammans satsat 2,7 miljoner i aktiekapital, vilket ger bolaget tyngd som aktör. Stöd till företag I början var inriktningen att driva utvecklingsprojekt. Nummer två var att bygga infrastruktur, och där satsade vi bland annat på bredband och industrihus. Nummer tre var att ge support till företag, och det är huvudsysslan idag. Vi kan till exempel bistå i förhandlingar, gå in med aktiekapital, gå i borgen för lån, sätta oss i styrelsen eller hjälpa till med lokaler, säger Per. Trångsviksbolaget driver bygdegården och äger sex fastigheter som hyrs ut till företag, vilket ger en vinst som återinvesteras på orten. Andra pengar är projektmedel. Trångsviksbolaget har också tagit initiativet till bildandet av en kreditgarantiförening i Jämtland och driver även entreprenörsutbildning i skolan. Trångsviksbolaget ger mod att våga Verksamheten har växt så mycket att man anställt en projektledare, Richard Uski, som arbetar med allt från entreprenörskollot och snilleblixtmässan för barn, till nybyggnad av bostäder. De har även en lokal variant av bolagsbolaget, där personer kan vara anställda och få hjälp med administrationen medan de testar en ny företagsidé. Vår roll är att springa igång saker, att vara den som säger ja, det kommer att gå bra, säger Richard Uski. Utvecklingsarbetet ger konkreta resultat. Vid starten hade de fem byarna i Trångsviksbygden sammanlagt 600 invånare och 60-talet företag. 2005 finns här 700 invånare och drygt 70 företag, vilket gör bygden till ett av de företagstätaste områdena i Sverige. Richard Uski, Per Åsling och Carina Asplund arbetar i Trångsviksbolaget. FOTO: Gunno Rask Dialog skapar delaktighet Framgångsreceptet kan sammanfattas i två ord: dialog och delegation. De aktiva inom Trångsviksbolaget tar varje tillfälle att samla och sprida information: pratar med besökarna i bygdegården, är med på alla föreningars årsmöten, skickar ut nyhetsbrev och drar ihop till stormöte varje månad. Kärntruppen letar möjligheter och skapar förutsättningar, och när det är klart så sluter byborna upp; däremellan går de i viloläge, säger vice VD:n Carina Asplund. Trångsviksbolaget bjuder också nyinflyttade på middag och ser därigenom till att rekryteringen och inskolningen i Trångsviksandan fortsätter. KONTAKTPERSONER: Carina Asplund TEL: 070-645 99 88, Richard Uski 070-245 95 99 Trångsviksbolaget 0640-260 30 info@trangsviksbolaget.se www.trangsviksbolaget.se, www.trangsviken.nu 6
Ramkvilla Företagsutveckling en kuvös för småföretag När Ramkvillaborna kraftsamlade för affären och skolan blev resultatet 15 nya företagsembryon och föreningen Ramkvilla Företagsutveckling, som garanterar långsiktigheten i satsningarna. Ramkvilla, Vetlanda kommun, Jönköpings län Efter år av vikande befolkningsutveckling beslutade invånarna i Ramkvilla att något måste göras för att skolan och affären skulle kunna finnas kvar. I projektet Wision Ramkvilla jobbade vi för ökad inflyttning och alla medel var tillåtna. Vi vill bland annat skapa arbetstillfällen, bostäder och infrastruktur, och så ska det vara kul att bo här, det ska hända och sy- nas grejer, säger Klas Håkanson som på den tiden var ordförande i sockenrådet. Ramkvilla Wision var ett Leader+ projekt som pågick 2001-2004. Av de 480 invånarna i bygden deltog 120 i projektet. Vi jobbade i fyra steg: 1. Vad vill vi? 2.. Få fram idéer och bygga nätverk med myndigheter och andra nyckelpersoner. 3. Välj ut trovärdiga idéer att satsa på. Ur detta kom 32 arbetsgrupper, hälften inom infrastruktur och hälften sådant som kunde bli företag. Steg 4 var att sätta planerna i verket, och några av de nya företagen skapades under den ekonomiska förening där 70 bybor och några företag är delägare, berättar Klas Håkanson. Föreningen ger trygghet Ramkvilla företagsutveckling ekonomisk förening bildades i juni 2000. Syftet med föreningen är att stödja företagsamheten och underlätta startskedet för nya företag. Själv valde jag att tillsammans med min fru och en annan familj driva hotellet. Vi hyr huset av kommunen, den ekonomiska föreningen har lånat till investeringen och vi entreprenörer står för borgen. I samarbete mellan föreningen och andra entreprenörer startade även spa, jordgubbsodling, golfbana och crosscartbana. Projektet gav också grunden för de entreprenörer som i egen regi satsat på värdshus, bensinstation, evenemangs- och äventyrsföretag, räknar Klas upp. Den ekonomiska föreningen är både en företagskuvös och en garant för långsiktighet i satsningarna. Tanken är att om någon verksamhet går överstyr på grund av okunskap, att några flyttar 7 eller annat, så kan föreningen driva verksamheten tills man hittar en ny entreprenör. Gemensamma satsningar når längre Vi annonserar gemensamt via föreningen, och får då stora annonser. Föreningen har även till exempel försäljning av hushållstjänster samt uthyrning av båtar och flottar. Ramkvilla marknad som arrangeras varje år är ett exempel på ideellt arbete som ger ett litet överskott. Vi har även byggt om en gruva där vi kör konserter varje onsdagskväll hela sommaren. Evenemangen lockar besökare till bygden, och pengarna som kommer in används för att skapa sommarjobb för ungdomar. I Ramkvilla finns också en företagarförening där medlemmarna träffas över lunch en gång i månaden och lyssnar på ett föredrag om exempelvis försäkringar, hemsidor eller annat aktuellt ämne. Wision Ramkvilla utsågs till Årets Leader 2003, och nu håller bygden kurser för andra byutvecklare i sitt framgångsrika koncept. KONTAKTPERSON: Klas Håkanson TEL: 0474-600 95, 070-597 23 00 E-POST: klas.hakanson@ramkvilla.com www.ramkvilla.com FOTO: Magnus Färjhage
Huddungeföretagare stöttar varandra Företagare i Huddunge har tagit flera initiativ för att utveckla bygden. Bland annat har de ordnat bredband och bättre kommunikationer, drivit ett framgångsrikt företags-utvecklingsprojekt och startat ett nätverk för kvinnliga företagare. Huddunge, Heby kommun, Västmanlands län (Uppsala län fr. 2007) En av dem som tidigt engagerade sig i näringslivsutvecklingen är företagaren Leif Näslund. Jag behövde bredband och insåg att andra företag i bygden, och skolan, också behövde det. Ett 30-tal företag var intresserade av att ansluta sig. Efter några turer med Telia och Teracom, så nu har vi uppkoppling med 8 megabits hastighet, berättar Leif Näslund. Samlingen kring bredbandet fick företagarna att börja prata med varandra, och det blev starten för en mer formaliserad företagsutveckling i byn. Hjälp att utveckla affärsidéer Leif Näslund, Monica Morling och Leo Padazakos har varit mentorer för företagare och andra. Det har gett 3-4 nya företag och ytterligare 5-6 har fått hjälp att utveckla sina verksamheter. Vi har till exempel skapat ett excel-program åt en husbyggare som tidigare räknade allt för hand, berättar Leo Padazakos. Mentorprogrammet lever kvar även sedan projektet avslutats. I juni 2005 startade vi en ekonomisk förening som ska främja näringslivet och Huddunge. Bland annat planerar vi att skapa en personalpool som kan sälja tjänster till sommargäster och äldre, och så har vi öppnat ett internetcafé. Vi har också kämpat för att utveckla kommunikationerna och fått 6-7 nya bussturer, säger Leo. En annan kreativ idé är Huddunge-liften: Den som vill ha lift registrerar sig och får ett id-kort, och den som erbjuder lift har en dekal på bilen. Initiativet fick stor uppmärksamhet, och tummen på bilarna har blivit en symbol för framåtandan i Huddunge. Huddunge-liften är ett samåkningsinitiativ som också blivit symbol för framåtandan i bygden. Företagarna Cajsa och Lollo Johansson var två av de inspiratörer som bjöds in till Huddunge. FOTO: Elisabet Andersson Behovsinventering och PR 2002 startade vi Leader+ projektet Näring och jobb i Huddunge. Vi skulle undersöka vilka företag vi hade i bygden och vilka behov de hade, för att se hur vi kan hjälpas åt. Vi satsade mycket på PR så att Huddunge skulle synas mycket utåt. Det var ett strategiskt beslut som gynnat alla projekt i bygden, säger Leif Näslund. Vi jobbade väldigt intensivt och hade öppna möten för företagare var fjortonde dag, där vi pratade om vars och ens situation och idéer om utveckling. Vi bjöd också in inspiratörer och föredömen utifrån. Det gav många intressanta samtal om vad som är viktigt att tänka på och hur man kan göra, berättar Leif Näslund. 8 Nätverk ger arbetskamrater Monika har också tagit initiativet till ett nätverk för kvinnliga företagare i Heby kommun. Det heter Qul i Heby kommun och Qul står för kvinnlig utveckling i landsbygd. Jag satt ensam på kammaren med mitt företag och ville komma i kontakt med andra kvinnor i samma situation. Kvinnor som är företagare ska få ihop många pusselbitar med barn, familj och åtaganden. Tanken med nätverket är att få arbetskamrater, träffas, fika och skratta ihop, kanske ordna utbildningar och firmafester. Hittills har fokus legat på att skapa förtroende i gruppen. Man ska kunna prata fritt om allting som berör en. KONTAKTPERSONER: Leo Padazakos TEL: 0224-912 06, leo@s-tc.biz Monika Morling TEL: 0224-962 70, monika@moleann.se HEMSIDA: www.huddunge.se, www.huddungehembygdsforening.just.nu
Rehabilitering och hälsohus i Trehörningsjö Steg för steg har byutvecklingsarbetet i Trehörningsjö blivit en näringslivsutveckling som ger nya jobb. Nu när det ekologiska hälsohuset förverkligats vill man öka hästturismen i området. Trehörningsjö, Örnsköldsviks kommun, Västernorrlands län Diskussionen om vad man kunde göra för att utveckla Trehörningsjö började 1990, i samband med att ett nätverk för kvinnor startades. En idé var att fira stationssamhällets 100-årsjubileum. Vi fantiserade ihop en massa om hur man skulle kunna återskapa känslan av 1891, och bjöd in till ett stormöte i byn där vi frågade efter andras idéer. Hela byn engagerade sig och tog ansvar för olika delar, och firandet blev en riktig succé. Det blev en väldigt positiv start för utvecklingsarbetet: alla hjälpte till och tyckte att det var roligt, berättar eldsjälen Anna-Karin Gidlund. En vision förverkligas Stärkta bildade byborna samma höst ett kooperativ för att försöka rädda vårdcentralen, vilket misslyckades. I den vevan kom kvinnorna som jobbade på campingen till nätverket med en vision om det ekologiska hälsohuset, där man kunde få varma bad och behandlingar. Idén planterades hos kooperativet som lånade pengar och sökte landsbygdsstöd, och hösten 1995 invigdes Trehörningsjö hälsopool i ett ombyggt industrihus. Varmbadet 9 Invånarna i Trehörningsjö arbetar tillsammans för att skapa nya jobb. FOTO: Anna-Karin Gidlund drevs den första tiden med stöd från Ar- betsförmedlingen, samtidigt som man arbetade för att skapa långsiktig lönsamhet. I nätverket fanns en sjukgymnast, en arbetsterapeut och flera som fått rehabilitering, och med deras gemensamma erfarenheter skapade vi ett rehabiliteringsprogram som vi försökte sälja till myndigheterna, men de var inte intresserade. Ett mål 3-projekt löste kooperativets två problem: genom det kom långtidsarbetslösa att jobba med varmbadet samtidigt som de testade kooperativets rehabiliteringsmetod, som bygger på egenmakt och att göra sin egen handlingsplan: Om man tror att man själv påverkar sin situation och har ansvar för den, så är chanserna större att man kommer tillbaka i arbete, jämfört med om man överlåter ansvaret till en handläggare. Projektet gick jättebra och många deltagare kom tillbaka i arbete genom det. Nästa projekt blev Trehörningsjö BB, en lokal variant av det värmländska bolagsbolaget, där 29 långtidssjukskrivna och arbetslösa fick rehabilitering samtidigt som de provade att sälja
tjänster på arbetsmarknaden. 79 procent av deltagarna ökade sin aktivitet på arbetsmarknaden men fortfarande var kooperativets rehabiliteringsprogram svårsålt. Ämnesnätverk ger trovärdighet Via Equal-partnerskapet (som motverkar utestängning i arbetslivet) lyfte kooperativet sitt problem med legitimitet att sälja rehabilitering trots goda resultat. Det resulterade i konferensen Hela människan där föredragshållare pratade på temat egenmakt, och efter det fick kooperativet ramavtal med Försäkringskassan. Nu deltar man i nätverk och forskning kring grön rehabilitering för att ytterligare stärka sin legitimitet. I visionen om det ekologiska hälsohuset är naturen en viktig del. 2002 byggde vi om den gamla dansbanan med milsvid sjöutsikt, till konferens- och spa-anläggning där man kan få varma bad, ångbastu, massage och fotvård. Det är också en företagskuvös där småföretagare betalar hyra bara när de använder lokalerna, och vi erbjuder oss att marknadsföra och boka kunder åt andra mot provision. Kooperativet som driver Kerstins Udde Spa och Turism har 200 medlemmar som jobbat ideellt med bygget och sköter tvätt, städ och reception, och har under högsäsong åtta anställda samt ibland några praktikanter. Ny satsning stärker småföretag Anna-Karin Gidlund arbetar nu åt en ideell förening som vill bygga leder för att koppla ihop rid- och köranläggningar i kommunen med boendeanläggningar, matställen och flygplats. Det kan ge ökad omsättning i medlemsföretagen och ytterligare möjligheter för Kerstins Udde att sälja upplevelsepaket och hyra ut cyklar. KONTAKTPERSON: Anna-Karin Gidlund TEL: 0662-210 43, gideget@tele2.se Kerstins Udde, kerstinsudde@trehorningsjo.se TEL: 0662-204 05 HEMSIDA: www.trehorningsjo.se 10
Byske utvecklas genom turism Byskeälven är ett starkt varumärke bland laxfiskare, och det finns ett stort intresse av att utveckla området. Därför startade gemenskapsföretaget Byske Laxdal. Byske Laxdal, Skellefteå kommun, Västerbottens län Starten för turismutvecklingsprojektet kring Byskeälven kunde ha varit bättre. Projektet och den ekonomiska föreningen slets sönder av bråk. Här behövde man börja om från grunden. Vi frågade runt i bygderna varför man är intresserad av turism, och fick svaret att turismen bara är intressant som verktyg för bygdeutveckling. Lösningen blev ett gemenskapsföretag: en ideell förening som äger ett aktiebolag, vars eventuella vinst inte delas ut utan återinvesteras i bygden, berättar Love Lappalainen som är projektledare för Byske Laxdal. 11
Byske Laxdal har sin förebild i allmännyttiga bolag i Skottland. Förebilden är hämtad från Skottland, där gemenskapsföretag är allmännyttiga, affärsdrivande företag som främjar ett gemensamt intresse och strävar efter både ekonomiska och samhälleliga vinster. En motor för marknadsföring och försäljning Initiativet togs emot väl, och i november 2004 bildades Byske Laxdal ideell förening, vars första uppdrag var att starta aktiebolaget Byske Laxdal Turism AB. Ett 30-tal föreningar och företag är medlemmar i den ideella föreningen, och har därmed varsin röst när det ska tas beslut om utveckling i området. Byske Laxdal är ett 12 mil långt område med cirka 5000 invånare i ett 30-tal byar. Här finns ett 20-tal turistföretag, mest stuguthyrare och ideella föreningar. Byskeälven är en stor sportfiskedestination, och myndigheterna är villiga att satsa men problemet har varit att skapa lokal uppslutning. Turistentreprenörerna i området är små och beroende av att det finns en starkare, lokal samarbetspart. Gemenskapsföretaget blir navet i utvecklingen och genom att de lokala entreprenörerna är medlemmar i sin intresseförening, som i sin tur är medlem i gemenskapsföretaget, så har de full insyn i bolaget. Alla kan se att pengarna inte hamnar hos enskilda medlemmar utan kommer till nytta för bygden. Aktivitetscenter och socialt bokslut Under 2005 öppnade de ett nybyggt fiskeaktivitetscenter vid Laxdalens camping i Fällfors. Det rymmer reception med turistinformation, café, stugförmedling, fiskekortsförsäljning, uthyrning av friluftsutrustning, butik och bibliotek. Vi har olika temagrupper. En har tagit fram en social budget. Från och med nästa verksamhetsår ska vi bokföra sociala händelser, för att kunna följa upp att gemenskapsföretaget uppfyller de mål som bygden ställer upp. Andra grupper jobbar med boende och utbildning i produktifiering. Där tittar vi på vilka normer som ska gälla och vilka krav turoperatörer ställer på turistproducenter. I årsskiftet 2005/2006, bara drygt ett år efter omstarten, övergår Byske Laxdal från att vara ett EU-projekt till att driva allt i egen regi. Man hoppas att en kombination av försäljning, offentliga uppdrag och ideellt arbete ska ge tillräcklig lönsamhet. Entreprenörer lockas till området Nyckeln ligger i att hitta riskkapital för satsningar. Därför handlar mycket nu om att synas och marknadsföra sig gentemot samarbetspartners och fler entreprenörer. Redan under 2005 har projektet gett två företagsetableringar i området. Norra Europas största sportfiskemuseum har flyttat hit och ett guideföretag har startat. Ett allaktivitetsföretag är också på gång, berättar Love Lappalainen. KONTAKTPERSON: Love Lappalainen TEL: 070-616 40 22 E-POST: love.lappalainen@byskelaxdal.com HEMSIDA: www.byskelaxdal.com 12
Fler exempel Hede-Vemdalen, Härjedalens kommun, Jämtlands län När landstingets politiker började prata om att lägga ner hälsocentralen i Hede tog personalen kontakt med det lokala näringslivet som genast agerade. Vi behöver medicinsk service för personal och gäster. Under högsäsong säljs det 3000 liftkort per dag här så vi har mycket folk att ta hand om, säger Bengt Liljemark som är ordförande i Företagarna. Snart fick den nybildade föreningen Sjukvårdens utveckling i Hede-Vemdalen ihop 800 medlemmar (vilket motsvarar minst en per hushåll i området) och lyckades sedan övertyga landstinget att lägga ut driften. Föreningen räknar med att sälja 3000 andelar á 100 kronor i den kooperativa hälsocentral som startar 1 januari 2006. KONTAKTPERSON: Bengt Liljemark TEL: 0680-300 75, 070-511 63 97 E-POST: b.liljemark@telia.com Fårö-Fårösund, Gotland I den fristående, lokala Företagarföreningen i Fårö-Fårösund är drygt 60 av bygdens cirka100 företagare medlemmar. Föreningen bildades 1978 och är en viktig mötesplats där företagarna byter idéer och erfarenheter, skaffar kompanjoner för stora uppdrag och fyller på ny kunskap. Föreningen söker aktivt upp alla nystartade företag och bjuder in dem. KONTAKTPERSON: Anki Engblom TEL: 0498-22 15 49 E-POST: falckgotland@swipnet.se Vitsand, Torsby kommun, Värmlands län 2001 stängde kommunen Vitsands servicehus. Då tog prästen initiativ till ett stormöte i kyrkan som samlade 200 personer. Vid mötet bildades Vitsandskooperativet Brockenstrand och invånarna tecknade sig för 250 andelar à 500 kronor styck. Kooperativet fick arrendera servicehusbyggnaden av kommunen på fem år, och startade äldreboende och vandrarhem. I dag har Brockenstrand 8 pensionärslägenheter, 72 vandrarhemsbäddar samt matservering och offentligt bibliotek. En del av arbetet sker ideellt. Redan 2005 gick verksamheten så bra att kooperativet fick köpa byggnaden av kommunen. Bybornas satsning har gett två heltidstjänster, höjd omsättning i bygdens butik och fler skidturister i området. KONTAKTPERSON: Kjell Jansson TEL: 0560-301 80 Vitsandskooperativet, TEL: 0560-300 72 E-POST: info@vitsandskooperativet.com HEMSIDA: www.vitsandskooperativet.com Segersta, Bollnäs kommun, Gävleborgs län 1989 erbjöds byborna att köpa aktier i Segersta Utveckling AB som året därpå startade dotterbolaget Segersta Telestuga AB. Idén med telestugan var att bo på platsen och jobba åt kunder i hela Sverige, enligt initiativtagaren Pelle Svedberg. 1995 fick telestugan uppdraget att sköta beställningscentralen för sjukresor och färdtjänst i Gävleborgs län. Telestugan samt utvecklingsbolagets två fastigheter köptes av det lokalt ägda bolaget Landa Station AB, som nu också sköter sjukresor åt landstinget i Uppsala. Sammanlagt har bybornas arbete resulterat i fyra företag som sysselsätter närmare 40 personer efter 16 år. KONTAKTPERSON: Pelle Svedberg TEL: 0278-65 32 25 E-POST: pelle.svedberg@telia.com Vessigebro, Falkenbergs kommun, Hallands län Vessigebro Samhällsförening är en ideell förening med fem verksamhetsområden: företag, föreningar, information, ungdomar och konst. Områdena kallas fästen och Företagsfästet som har ett 40-tal medlemmar arbetar med att skapa nätverk mellan företag genom möten och informationsträffar. Varje år arrangeras en julmarknad där alla företag i byn får möjlighet att visa upp sig. På samhällsföreningens hemsida finns också ett företagsregister med länkar till företagen. KONTAKTPERSON: Joakim Nilsson TEL: 0346-205 35 E-POST: info@vessigebro.nu HEMSIDA: www.vessigebro.nu 13
Kontakter Företagarna Företagarna är Sveriges största företagarorganisation och har 80 000 medlemmar i ett nätverk bestående av 21 regioner och 300 lokala föreningar. TEL: 08-406 17 00 HEMSIDA: www.foretagarna.se Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv företräder 55 000 små, medelstora och stora företag som är organiserade i 50 bransch- och arbetsgivarförbund. TEL: 08-553 430 00 HEMSIDA: www.svensktnaringsliv.se FKU Föreningen för Kooperativ Utveckling i Sverige, är en ideell förening för Sveriges 24 lokala kooperativa utvecklingscentrum, LKU. TEL: 08-442 32 67 HEMSIDA: www.kooperativutveckling.org Nyföretagarcentrum Nyföretagarcentra finns på cirka 100 orter i Sverige och ger kostnadsfri rådgivning till den som funderar på att starta eget. Bakom initiativet står det lokala näringslivet på varje ort och stiftelsen Jobs and Society. TEL: 08-14 44 00 HEMSIDA: www.nyforetagarcentrum.se Connect Sverige Connect Sverige är en ideell förening med ett rikstäckande nätverk som stöder tillväxtföretag genom att sammanföra entreprenörer med kunskap och kapital. TEL: 08-791 29 00 HEMSIDA: www.connectsverige.se Företagarguiden och Startlinjen Webbplatsen Företagarguiden och telefontjänsten Startlinjen drivs av Nutek (Verket för näringslivsutveckling) och hjälper till att hitta rätt i kontakter med myndigheter. Informationen är uppdelad i tre områden: starta, finansiera och produktutveckla. TEL: 020-35 10 10 (kl 9-12) HEMSIDA: http://foretagar-guiden.nutek.se Glesbygdsverket Glesbygdsverket är en statlig myndighet som analyserar utvecklingen i glesbygd och landsbygd. Glesbygdsverket ansvarar också för Leader+ programmet. TEL: 063-57 67 00 HEMSIDA: www.glesbygdsverket.se Kommuner och kommunförbund Alla kommuner har ett näringslivskontor (eller någon näringslivsansvarig) som ska underlätta företagsetableringar och företagsutveckling. Kommunerna ingår dessutom i regionala förbund som ofta också arbetar med näringslivsfrågor. På webbplatsen för Sveriges Kommuner och Landsting finns kontaktinformation till samtliga. HEMSIDA: www.skl.se Länsstyrelser och regionförbund Länsstyrelserna och regionförbunden arbetar med nyföretagande och tillväxt, och kan ge stöd till investeringar. Projekt som bidrar till ökad sysselsättning kan i vissa län delfinansieras genom EU-bidrag. HEMSIDA: www.lst.se Almi Företagspartner Almi Företagspartner ägs av staten och landstingen i Sverige. Almi finns i varje län och arbetar för att skapa tillväxt i näringslivet genom finansiering och affärsutveckling. TEL: 08-709 89 00 HEMSIDA: www.almi.se 14
Annons Liljeholmsvägen 32 117 86 Stockholm Telefon 08-681 91 00 Fax 08-19 68 26 www.nutek.se 15
Skrifter i samma serie: Vi arrangerar kooperativ äldreomsorg, 2006 Vi driver byskolor, 2006 Vi bevarar och brukar kulturlandskap, 2006 Vi ökar vår beredskap inför kriser, 2006 Vi skapar hållbara bygder, 2006 Vi stöder småföretagande, 2006 Vi arbetar med integration, 2006 Vi förvaltar våra naturresurser, 2006 Vi ordnar boende, 2006 Vi samarbetar med kyrkan, 2006 Vi stödjer lokal utveckling och tydliggör landsbygdens värden. Vi ser till helheten lokalt, över alla sektorer i samhället och över partigränser. Mer än 4 000 utvecklingsgrupper, länsbygderåd och 40 medlemsorganisationer är engagerade. 100 000 människor satsar varje år över fem miljoner ideella timmar för den egna bygdens bästa. En växande folkrörelse som ger mångfald och livskraft i hela Sverige! Stortorget 7 111 29 STOCKHOLM Tel 08-24 13 50 Fax 08-24 28 05 info@bygde.net www.bygde.net