Publicerat för enhet: Operationsavdelning Norra Älvsborgs Länssjukhus; Operationsavdelning Uddevalla sjukhus Version: 11 Innehållsansvarig: Dennis Wiberg, Specialistläkare, Anestesi- Operation- Intensivvårdsklinik läkare (denwi1); Giltig från: 2015-11-18 Elisabeth Johansson, Anestesisjuksköt, Operationsavdelning Norra Älvsborgs Länssjukhus (elijo26); Marlene Gunnarsson, Koordinator, Operationsavdelning Norra Älvsborgs Länssjukhus (margu90) Godkänt av: Mikael Rådström, Verksamhetschef, Anestesi-Operation-Intensivvårdsklinik gemensamt (micra) Giltig till: 2017-11-17 Höftfraktur osteosyntes med kollumspik/kollumskruv (LIH/Olmed) Bakgrund Vid osteosyntes av lårbenshalsfraktur görs en reponering till ett bra läge och låses sedan med två spikar eller skruvar. Syfte Att skapa ett dokumentstöd för omhändertagande av patient med höftfraktur som ska opereras med kollumspik/kollumskruv. Vilka berörs All personal, Operation NU-sjukvården. Anestesiförslag Premedicinering: T Oxycontin ca 0,1-0,2 mg/kg, max 20 mg, dos anpassas till ålder och tidigare opioidkonsumtion T Paracetamol enl.rutin för premedicinering T Postafen 25 mg Anestesi: Spinal (Marcain spinal/tung) alt generell anestesi (Sevo+Ultiva/TIVA). Femoralisblockad kan läggas för postop smärtlindring ffa vid generell anestesi. Postoperativt: T Arcoxia 90-120 mg x 1 T Paracetamol 1g x 4, from 6 timmar efter premedicinering T Oxycontin ca 0,1 mg/kg (5 10 mg) 12 timmar efter första dos Inj Oxynorm vb. Utrustning Standard. Basmonitorering, patientvärmare, ev blod/vätskevärmare. Blodgruppering/bastest Ja/ja 1 (8)
Ingreppet i sig orsakar sällan stor blödning men det förekommer att det är svårt att reponera och då kan operationsmetoden konverteras till höftplastik. Frakturen kan också ha orsakat ett lågt blodvärde. Praktiska råd Använd Mobilizer vid överflytt till operationsbord. Operationsbord/läge Sträckbord/planläge (se beskrivning sist i dokumentet) Före anestesistart Har patienten värk, stelhet och/eller domningar i kroppen - nacke, axlar, armar, höfter, knän? Något med hudkostymen som ska beaktas? Är patienten knäopererad? Tidigare höftopererad? Annat? Planera i teamet i fall särskilda åtgärder ska vidtas för att undvika smärta och skador. Dokumentera i operationssköterskejournalen. Håravkortning Över operationsområdet. KAD Nej Risker Risk för att patienten vid ankomst till operationsavdelningen har ett lägre Hb än det senast analyserade! Ta ev. ett prov kapillärt. Risk för att glida av operationsbordet! Använd stöd och remmar. Risk för hypotermi! Förebygg. Risk för skador orsakad av positioneringen! Ha en kunskap om riskerna och hur skador undviks. Gör kontinuerliga lägeskontroller och åtgärda sådant som kan innebära en risk. Dokumentera kontroller och åtgärder! Ju längre tid som patienten är positionerad på operationsbordet desto större risk. Hypotermi är en riskfaktor! Äldre personer, överviktiga, magra, diabetiker, kärlsjuka och rökare löper en ökad risk. Avslutning/Postoperativt Inspektera huden; särskilt områden som har varit utsatta för tryck och där ben sticker ut/ligger ytligt. Vid tecken på skada dokumentera i operationssköterskejournalen och rapportera omgående till samtliga som har varit delaktiga i operationen, sektionsledare samt till UVA-personalen. Lassekuddar. 2 (8)
Källa och lästips Adedeji, R., Oragui, E., Wasim, K., & Maruthainar, N. (2010). The importance of correct patient positioning in theatre and implications of mal-positioning. Open learning Zone, 20(4), 143-147. American Academy of Orthopaedic Surgeons. American Association of Orthopaedic Surgeons. (2013). Preventing Positioning Injuries: An Anesthesiologist s Perspectives. Hämtad 2015-01-21 från http://www.aaos.org/news/aaosnow/jan13/managing7.asp Bonnaig, N., Dailey, S., & Archdeacon, M. (2014). Proper Patient Positioning and Complication Prevention in Orthopaedic Surgery. The Journal of Bone & Joint Surgery, Jul 02;96(13), 1135-1140. Bouyer-Ferullo, S. (2013). Preventing Perioperative Peripheral Nerve Injuries. AORN Journal, 97(1), 110-124. Knight, David JW., & Mahajan, Ravi P. (2004). Patient positioning in anaesthesia. Continuing Education in Anaesthesia, Critical Care & Pain, 4(5), 160-163. SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslag. 2a och 2e. Stockholm: Socialdepartementet. SFS 2010:659. Patientsäkerhetslag. 3 kap. 1 och 6 kap. 1, 2 och 4. Stockholm: Socialdepartementet. 3 (8)
Positionering i Uddevalla - se bilder som hänger på sträckbordet! Positionering på sträckbord NÄL Placera liftremmarna så att största möjliga effekt fås ut av madrassens formbarhet, dvs. undvik att lägga remmar under skulderblad, sakrum och hälar. Vid ökad risk för tryckskador överväg att utesluta remmar helt och hållet. Kort grönt lakan för att kunna flytta patienten och ovanpå ett långt, grönt lakan som ska dras och fästas som stöd runt patientens överkropp. Flytta över patienten till operationsbordet. Förbered sträckkonstruktionen. 4 (8)
Benet som ska opereras: Ett lager elastiskt tubförband som täcker över tårna och går upp till knävecket. Vik ner förbandet mot pjäxan under operationen. Vik upp igen efter operationen - fungerar då som skydd i Lassekudden. Välj vakuumstrumpa och pjäxa finns i två storlekar. Knäpp pjäxan börja med remmen på mitten. Använd handpumpen för att åstadkomma vakuum. Fäst pjäxan i sträckkonstruktionen. 5 (8)
Ta bort trekantsbiten och därefter benplattan under skadade benet. Hantera benet varsamt! Fäst pinnen mellan benen. Dra med hjälp av det korta gröna lakanet patienten nedåt mot pinnen. En person håller och följer med det skadade benet. Pinnen fungerar som stopp för att patienten inte ska glida. Tryck mot perineum kan orsaka hudskador och nervskador! Förebygg genom att kontrollera så att patienten inte ligger onödigt hårt emot samt ta bort pinnen så fort det är möjligt! Lägg en grön duk över underlivet så att patienten inte upplever sig blottad. Den skadade höften ska ut mot operationsbordets kant. Sätt ett litet stöd i överarmshöjd på skadade sidan. Ska förhindra att patienten glider av operationsbordet. Benet som inte ska opereras: Placeras i boots och höjs upp/vinklas ut. Hantera benet varsamt! Minimera sträckning och vridning av höftleden! Risk för kompartmentsyndrom i underbenet pga. förändring i perfusionstryck. Höjden på benstödet har betydelse. Ställ in så lågt som möjligt. Ju längre tid i benstöd desto större risk! Efter tre timmar i benstöd läggs benet i planläge i 30 minuter. Förvarna operatören 30 minuter innan. Vid fortsatt operation läggs benet i planläge varannan timme. Se rutin Positionering i benstöd. Rapportera till UVA i fall risken för kompartmentsyndrom bedöms ökad och i fall särskilda kontroller ska vidtas. Benplattan tas bort. 6 (8)
Armarna på bröstet, alternativt armen på motsatt sida av skadade benet ut på ett armstöd. Fäst med handduksklämmor det långa gröna lakanet + rem runt överkroppen. Tips! Lägg ett täcke under remmen för att skydda från skav från biplanstv:n. Skydda insidan av armbågslederna från tryck. Polstra vid behov. Kontrollera att textilier och underlag inte orsakar skador pga. sömmar och veck. Placera EKG-elektroder, kablar/sladdar/slangar och övrig utrustning så att de inte orsakar skador. Byt ibland placering av pulsoximeterproben. Skydda särskilt utsatta ställen - där ben och brosk ligger ytligt; öron, skallben, skulderblad, armbågar, sakrum och hälar. Förebygg tryckskador! Huvud och nacke i ett neutralt läge på en huvudkudde. Kontrollera att ögonlocken är slutna vid narkos/sedering. Slajda ner operationsbordet maximalt mot fotändan. 7 (8)
Underbensamputerad patient på sträckbord - tibiasträck 8 (8)