GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för språk och litteraturer Svar på fakultetsledningens uppdrag att skriftligt redogöra för de framtida förutsättningarna för ämnet ryska vid institutionen för språk och litteraturer Ledningen för den humanistiska fakulteten har, som en uppföljning av beslut i den humanistiska fakultetsnämnden 2012-06-20, begärt in svar på tre frågor rörande ämnet ryska (uppdraget utsänt via e-post till prefekt Gunnar Bergh 2012-11-07, diarienummer saknas). Det huvudproblem som definieras är, kort uttryckt, att ryskan framstår som en isolerad ämnesmiljö, med problem vad det gäller ekonomisk bärkraft, retention till högre nivåer och konkurrenskraft i fråga om externa forskningsmedel. De frågor som fakultetsledningen önskar att institutionen besvarar är följande: Fråga 1: Vilka möjligheter för integrering i en (eller flera) större ämnesmiljöer kan identifieras? Fråga 2: I vilken mån och på vilket sätt skulle de möjligheter till integrering som kan identifieras innebära en nationellt och internationellt konkurrenskraftig profilering av ryskan? Fråga 3: I vilken omfattning kan de samarbeten / den integrering som föreslås antas avhjälpa problematiken ovan (integrering för ökad retention till högre nivåer och mindre ämnesmässig isolering på utbildningssidan samt nya samarbeten på forskningssidan för ökad konkurrenskraft)? Ämnet ryska får sägas ha haft en positiv utveckling på senare tid. Detta indikeras dels av att ämnet fick en befordrad professor med språkvetenskaplig inriktning under höstterminen 2012, dels av att Högskoleverkets pågående kvalitetsutvärdering resulterade i den samlade bedömningen hög kvalitet för ämnets utbildningar, tillika mycket hög kvalitet på två av examensmålen, däribland det första, som brukar anses vara det bredaste och mest grundläggande. 1 Generellt sett får ämnet anses ha goda möjligheter till samarbeten och gränsöverskridande verksamhet. Intresset för Ryssland, dess språk, kultur och historia, förefaller större än tidigare, och sådana möjligheter till utveckling är viktiga att tillvarata i en alltmera globaliserad omvärld, inte minst med tanke på det regionala och nationella näringslivets många kontakter med landet. Det finns alltså en stor potential här som bör kunna utvecklas 1 Med utgångspunkt i den nya situation som kan sägas ha uppstått i ämnet har dess lärare gjort en ny genomgång av ämnets status i termer av de kriterier som ingick i den tidigare, fakultetsadministrerade SWOT-analysen. Resultatet av denna egenhändigt gjorda poängsättning framgår av bilaga 1. 1(6)
genom samarbete med andra aktörer, vare sig det handlar om ämnen, institutioner, fakulteter eller lärosäten. För att på bästa sätt kunna realisera dessa samverkansambitioner, inom forskning såväl som utbildning, är det av stor vikt att ryskan även i fortsättningen är integrerad i en språklig ämnesmiljö av dignitet, företrädesvis en sådan som kan erbjuda både bredd och djup i ämnets vetenskaper, d.v.s. språkvetenskap och litteraturvetenskap. Eftersom ämnets hemvist redan är inom en sådan miljö, för övrigt den enda av dylikt slag inom universitetet, förutsätter den fortsatta diskussionen att ryskan även i framtiden utgör en del av den nuvarande institutionens verksamhet, och att den därvid tillåts att bidra till att ytterligare stärka den gemensamma språkmiljö som nu är under stark frammarsch. Med dessa inledande kommentarer i minne följer nu institutionens redogörelse för de framtida förutsättningar och möjligheter som gäller för ämnet. Frågorna besvaras i den ordning de förtecknas i uppdraget. 1. Vilka möjligheter för integrering i en (eller flera) större ämnesmiljöer kan identifieras? För tydlighetens skull är framställningen under denna fråga uppdelad i två avsnitt, nämligen existerande integrering, programmedverkan och samarbeten (1.1) och planerade och initierade samarbeten (1.2). 1.1 Existerande integrering, programmedverkan och samarbeten 1.1.1 Ryska inom Översättarprogrammet (ÖP) Sedan 2003 har sammanlagt tio studenter antagits inom översättarprogrammet med inriktning mot engelska och ryska. En av dessa har sedermera antagits som doktorand i ryska med inriktning mot litteratur och översättningsvetenskap. För närvarande finns det två studenter som läser magisterkursen i ämnet, och som förväntas fortsätta till motsvarande studier på masternivån. 1.1.2 Ryska inom Internationella språkprogrammet (ISP) Ryska är för närvarande valbart som andraspråk inom det internationella språkprogrammet, men det finns planer på att det även ska kunna väljas som förstaspråk. Tre studenter som började höstterminen 2013 har meddelat att de avser att läsa det som andraspråk, och har då fått detta val inskrivet i sin individuella studiegång (dnr. SPL124/12, SPL125/12 respektive SPL164/12). Noteras bör dock att en av dessa studenter nu gör uppehåll i sina studier. 1.1.3 Ryska och fornkyrkoslaviska inom andra (nationella och internationella) samarbeten Både ryska och fornkyrkoslaviska ligger inom huvudområdet slaviska språk. I fornkyrkoslaviska ingår bl.a. rysk språkhistoria, och ämnet omfattar därför en delkurs i ryska på fortsättningsnivå (RY1202). Utbildningen på forskarnivå har beteckningen slaviska språk. I beskrivningen av kursdelen står att läsa att introduktion till annat slaviskt språk om minst 7,5 hp alternativt fördjupade studier i tidigare studerat slaviskt bispråk [ska] ingå 2. Eftersom huvudområdet slaviska språk vid GU i dag utgörs av språken ryska och fornkyrkoslaviska, 2 Se Allmän studieplan för doktorsexamen i slaviska språk. 2(6)
innebär studieplanen att en doktorand i ryska ska läsa en kurs i fornkyrkoslaviska, och vice versa. Den tillsvidareanställda lektorn i fornkyrkoslaviska är anställd som lärare i slaviska språk. Hon undervisar och handleder även i ryska, är involverad inom det internationella språkprogrammet, både som lärare och som programkoordinator, undervisar inom Liberal Arts samt har regelbundet forskningssamarbete med ämnet historia. Fornkyrkoslaviska ingår i Medeltidskommitténs ämnessfär och deltar också i Nätverket för forskning om Ryssland (NFR), vilket initierades under 2012 av historieämnet, med deltagare från både de humanistiska och samhällsvetenskapliga fakulteterna. Vidare kan det nämnas att institutionen har anställt en post doc i spanska som är nära knuten till både ryska och fornkyrkoslaviska. Hans forskning utgörs av en komparativ diakronisk studie av aspekt och verbformer för förfluten tid i såväl spanska som ryska och fornkyrkoslaviska. Tilläggas kan att projektet också har starka beröringspunkter med övriga klassiska språk. 3 Med tanke på att fornkyrkoslaviska ingår i gruppen klassiska språk bör man alltså betrakta detta språk som ett nyckelämne som binder samman flera olika forskningsmiljöer. Detta accentueras av det faktum att ämnet sedan 2009 inhämtat inte mindre än 5,25 miljoner i externa medel, vilka har använts till samarbeten med ämnet historia vid universiteten i Göteborg, Uppsala, Stockholm, Umeå, Bergen och Odense (jfr RJ dnr 251050902, Nordic Centre of Excellence/NOS-HS dnr Ek-a 53/06, VR dnr 422-2011-7344, VA B41-a 25/08). Ryska samarbetar med tyska vad det gäller ett projekt om tyska i Sibirien. Ämnet deltar också i institutionens Fröken Julie-projekt, vars syfte är att analysera översättningen av Strindbergs Fröken Julie till dessa språk. Även forskare från engelska, franska, japanska, tyska och kinesiska ingår i detta samarbete. Både ryska och fornkyrkoslaviska deltar dessutom aktivt i flera av institutionens forskningsprofiler. På det nationella planet samarbetar ryska och fornkyrkoslaviska med ett par andra lärosäten, bl. a. vad gäller utveckling och harmonisering av kursplaner på avancerad nivå och inom utbildningen på forskarnivå. Nationella handledarkollegiet i slaviska språk utgör ett forum för dessa aktiviteter, en sammanslutning som har funnits sedan våren 2011, och som utgörs av slavister vid svenska universitet och högskolor där det bedrivs undervisning och forskning i slaviska språk. 1.1.4 Pedagogiskt samarbete inom SPL Slutligen kan det anföras att ryska, liksom arabiska, japanska och kinesiska, hör till de språk som studeras från nybörjarnivå, och där en kandidatexamen omfattar mer än 90 hp inom huvudområdet. Dessa språk står inför likartade frågeställningar vad det gäller undervisning, bl.a. i så motto att alla använder ett annat alfabet än det latinska, och att det nödvändiga tillägnandet av språkfärdighet tidigt kombineras med forskningsanknytning och akademisk utbildning i ämnets studiegång. En särskild diskussionsgrupp för dessa frågor har därför startats på institutionen. 1.2 Planerade och initierade samarbeten 1.2.1 Utlandsförlagda kurser 3 För projektbeskrivning, se: http://www.sprak.gu.se/digitalassets/1353/1353791_---7-postdok-westerholm-- david.pdf 3(6)
Ryska är sedan 2012 del av ett nordiskt samarbete som ger studenterna möjlighet att läsa fortsättningskursen i St Petersburg (RY1203). Ett motsvarande samarbete med slaviska institutionen vid Stockholms universitet öppnar dessutom för läsning av nybörjarkursen (RY1101) vid universitetet i Novgorod. 1.2.2 Centrum för Europastudier (CES), Konstnärliga fakulteten och Handelshögskolan Ämnet har påbörjat ett samarbete med Centrum för europastudier (via kontakter med Per Månsson och Urban Strandberg). Detta innebär att studenterna i ryska redan under höstterminen 2013 kommer att kunna läsa 7,5 hp Rysslands historia tillsammans med studenterna på CES, och att de följande vårtermin kan läsa ytterligare en kurs på 7,5 hp, Dagens Ryssland. Dessa kurser motsvarar tillsammans kursen "Ryssland mellan förflutet och framtid" (EU1150). Lärare från ämnet ryska kommer också att undervisa inom kulturmomentet på denna kurs (för vidare information om upplägget, se bilaga 2). En kurs om Samtida rysk konst och litteratur planeras för närvarande tillsammans med konstnärliga fakulteten (via kontakt med Johan Öberg), för att kunna ges på fortsättningsnivå under vårterminen 2014. Denna kurs förväntas involvera föreläsare från SPL, Akademi Valand och Södertörns högskola, samt förete inhopp från ett antal gästföreläsare, bl.a. författare, musiker och översättare (för en mera utförlig beskrivning, se bilaga 3). Kontakt har vidare etablerats med handelshögskolan och företagsekonomiska institutionen (via kontakt med proprefekt Patrik Ström). Diskussion pågår bl.a. kring vilka kurser som skulle kunna passa för språkintresserade studenter. Exempelvis skulle kursen Kulturgeografi I (7,5 hp) kunna vara ett lämpligt inslag för studenter i ryska. Ovanstående initiativ till samarbeten har fått till följd att ämnet nu omarbetar sina kursplaner till att omfatta 7,5 hp-block. Kurserna som utvecklas i samarbete med CES och konstnärliga fakulteten planeras också att ges som fristående kurser. 1.2.3 Lärarutbildning Moderna språk ryska: Ämnet ser mycket positivt på LUN:s förfrågan angående intresse för att söka examenstillstånd för utbildning av ämneslärare i ryska. Arbetet väntas komma igång under 2013 (tidsplan meddelas senare av LUN). Här kommer ryska att kunna dra stor nytta av den samlade kompetens och erfarenhet inom området lärarutbildning som finns på institutionen. Modersmålslärare ryska: Vid kontakter mellan lärarutbildningen och institutionen har LUN gett uttryck för ett allmänt behov av modersmålslärare, och därför föreslagit att institutionen skulle kunna utveckla behörighetsgivande kurser på 30 hp för modersmålslärare, d.v.s. för sådana lärare som redan har en examen i andra ämnen, men som vill komplettera för att få behörighet att undervisa även i modersmål. Också ryska arbetar alltså fram en sådan kursplan, vilken tar sin utgångspunkt i ett samläsningsförfarande med fristående kurser. Dessutom har institutionen svarat positivt på LUN:s förfrågan angående en modersmålslärarutbildning som även den ska kunna inkludera ryska (se vidare G2012/434, G2012/435 och SPL197/12). 1.2.4 Russian Studies Ryska kan i dag läsas dels som fristående kurs, dels inom Internationella språkprogrammet (ISP). Med tanke på Rysslands betydelse och aktualitet, såväl ekonomiskt som politiskt och kulturellt, avser ämnet att utveckla en inriktning med beteckningen Russian Studies. Detta skulle kunna ske i form av antingen en rekommenderad studiegång med fristående kurser, 4(6)
eller en variant inom ISP, där valbara kurser ingår. I båda fallen innebär det att ryska skulle bli huvudområde (120 hp), och att en kandidatexamen då även skulle omfatta rekommenderade och/eller valbara kurser inom t.ex. ämnet internationella relationer vid institutionen för globala studier eller ämnet kulturstudier vid institutionen för kulturvetenskaper, allt i syfte att bidra till examensarbetet i ryska. Inriktningen Russian Studies, som finns utomlands men inte i Sverige, innebär alltså att studenterna kompletterar solida och omfattande språkstudier med områdesstudier för att få sin kandidatexamen. Historia, religion, politik, ekonomi, mänskliga rättigheter, kulturhistoria, kulturgeografi och genus är alla potentiella områden som kan komma att ingå. Genom att utveckla en utbildningsväg med en bas i språket men som kompletteras med företrädesvis samhällsvetenskapliga kurser förväntas studenternas anställningsbarhet bli både tydligare och bättre. Detta medför att ämnet delvis frångår det traditionella filologiska området och utvecklas i en mer tidsenlig riktning, d.v.s. mot det tvärvetenskapliga och ämnesöverskridande. Det påbörjade samarbetet med CES och konstnärliga fakulteten samt diskussionerna med handelshögskolan kan ses som ett första steg i utvecklingen av en sådan inriktning. Fråga 2: I vilken mån och på vilket sätt skulle de möjligheter till integrering som kan identifieras innebära en nationellt och internationellt konkurrenskraftig profilering av ryskan? En snabb omvärldsanalys ger vid handen att den inriktning som relativt summariskt beskrivs ovan skulle innebära en mycket tydlig profilering av ämnet ryska i Göteborg. Visserligen bedrivs det forskning och undervisning i rysk litteratur- och språkvetenskap vid andra lärosäten, forskningen inom Russian Studies (UCRS) i Uppsala inräknad, men ingenstans erbjuds en uttalad utbildningsväg av det slag som skisseras här. Lärarutbildningen i Göteborg är landets bredaste inom språksektorn. Om GU får examensrättigheter även för ämneslärare i ryska innebär det ett viktigt och unikt komplement till ämnets verksamhet, i synnerhet eftersom det för närvarande inte finns någon annan lärarutbildning i ryska i Sverige. 4 Dessutom har Göteborg en nationellt sett unik forskning i modern rysk lingvistik. Språkvetenskaplig forskning i ämnet på andra lärosäten är främst språkhistoriskt inriktad, medan den i Göteborg bedrivs inom lexikalisk och grammatisk semantik samt tillämpad korpuslingvistik. Forskningsresultat har lagts fram vid över 20 internationella konferenser och workshops, och i juni 2013 kommer dessutom en större internationell konferens att arrangeras i Göteborg under titeln The Semantic Scope of Slavic Aspect, med ett sextiotal anmälda deltagare från 14 olika länder. På litteratursidan har ämnet börjat profilera sig inom nutida rysk kvinnolitteratur, en inriktning som även den torde vara unik nationellt sett. Avslutningsvis kan det noteras att i princip alla de åtgärder som ämnet redan genomfört eller planerat bygger på de idéer som genomsyrar Vision 2020. Exempelvis utgör integreringen av ämnet i flera program en sådan aspekt, och sammalunda gäller för möjligheten att läsa ämnet som fristående kurs, vars samlade effekt blir en garanti för såväl bildning och livslångt 4 Se studera.nu (130225): http://www.studera.nu/omstudier/omstudier/amneslararegymnasiet.4.28308bac1321d2b50a580003678.html 5(6)
lärande som professionsinriktade studier. En bredare utbildningsväg i form av Russian Studies innebär också ett större ansvarstagande på det samhälleliga och internationella planet. Kort sagt, breda samarbeten lokala, nationella och internationella ger goda förutsättningar för utveckling av både undervisning och forskning av hög kvalitet. Fråga 3: I vilken omfattning kan de samarbeten / den integrering som föreslås antas avhjälpa problematiken ovan (integrering för ökad retention till högre nivåer och mindre ämnesmässig isolering på utbildningssidan samt nya samarbeten på forskningssidan för ökad konkurrenskraft)? Generellt kan införandet av delkurser på 7,5 hp inom grundkursen och fortsättningskursen förväntas bidra till förbättrad genomströmning. Samtidigt är det svårt att förutspå i vilken specifik omfattning detta kan tänkas ske, bl.a. eftersom det logiska sambandet mellan volym och prestation är oklart (se vidare bilaga 2). Att vissa av de aktuella delkurserna, Rysslands historia och Samtida rysk konst och litteratur, även kommer att erbjudas som fristående kurser öppnar också fler möjligheter för studenter som vill komplettera sina studier inom andra utbildningar. Ryskans integrering i flera program ISP, ÖP och sannolikt också LP borgar för att studenterna inom den valda utbildningen läser vidare, och därmed i viss utsträckning även för ökad retention. Detsamma gäller för effekterna av institutionens mentorsverksamhet, där ämnet medverkar med gott resultat. Ekonomi Vad det slutligen gäller det ekonomiska perspektivet så bör det noteras att fornkyrkoslaviska och ryska har en gemensam budget. Verksamheten vid den gamla slaviska institutionen drogs med ett stort underskott, och detta har dessvärre kommit att följa med till den nya, sammanslagna institutionen. För att försöka åtgärda denna gamla skuld genomfördes en periodisering av kursutbudet under 2012, vilket verkar ha haft en positiv effekt på balansräkningen. Budgeten för 2013 är i balans (se bilaga 4). Göteborg den 26 februari 2013 Gunnar Bergh, prefekt 6(6)