Utbildningsplan för Språkprogrammet 180 högskolepoäng

Transkript

1 UTKAST Utbildningsplan för Språkprogrammet 180 högskolepoäng The Language Programme Fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden 2011-xx-xx

2 Utbildningsplan för Språkprogrammet, 180 högskolepoäng 1. Beslut om fastställande Utbildningsplan för Språkprogrammet, 180 högskolepoäng, är fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden, Göteborgs universitet 2011-xx-xx. 2. Syfte Vi lever i en värld som blir alltmer globaliserad och digitaliserad. En sådan värld ställer ökade krav på god kognitions-, analys- och kommunikationsförmåga såväl språkligt som kulturellt. Oavsett om vi befinner oss utomlands eller i Sverige är kommunikation på andra språk än svenska en naturlig del av vårt dagliga liv. Det övergripande syftet med Språkprogrammet är att möta denna utmaning genom att göra studenten väl förberedd för ett yrkesliv i ett internationellt, mångkulturellt och flerspråkigt sammanhang. Inom språkprogrammet förvärvar studenten en bred språklig kompetens och den flexibilitet som krävs för ett yrkesliv på en ständigt föränderlig internationell arbetsmarknad. Utbildningen ger studenterna redskap att möta framtida krav på språklig kompetens i omvärlden. Med språklig kompetens menas här inte enbart språkfärdighetskompetens utan kunskap om och förståelse för hur relationen mellan språk, litteratur och kultur ser ut. Språk är ett socialt handlingsrum, där olika aspekter av individuell och kollektiv identitet knyts samman till olika (re)konstruktioner av verklighet. Denna språkkompetens förankras i olika språkliga och mediala former, varpå studenten tränas i att relatera den egna samtiden till olika historiska, kulturella, litterära och sociala sammanhang. Språkprogrammet leder inte raka vägen till ett visst yrke, utan de kunskaper och färdigheter som studenten tillägnar sig i programmet är användbara och efterfrågade kompetenser på många olika områden. Språkprogrammet förbereder studenterna för ett arbete inom branscher som turism, diplomati, ambassader, förlagsbranschen, kommunikation inom internationella företag och organisationer och inomyrken som t.ex. språkkonsult, terminolog, projektledare, informatör, EU-kommunikatör. Programmet ger även en bra grund för fortsatta studier på avancerad nivå, t.ex. inom översättarutbildningen eller lärarutbildningens korta program om studenten valt de språk som krävs för dessa utbildningar. Fortsatta studier kan förstås även leda till en akademisk karriär som universitetslärare och forskare inom det valda huvudområdet. Utöver goda språkkunskaper i de valda språken ger Språkprogrammet studenten en bred kunskap om vad språk är och hur man använder det i olika kontexter. Programmets profilkurser ger studenten breda teoretiska kunskaper om språk och innehåller tvärvetenskapliga moment som appliceras på det valda språket. Såväl kurserna i språkfärdighet som kurserna i litteratur- och kulturstudier är därmed förankrade i vetenskapliga teorier. Att studera språk på universitetet innebär språkstudier med förankring i litteraturen och i ett historiskt och kulturellt sammanhang. Litterära texter är effektiva instrument för läsaren att orientera sig i en föränderlig värld där man möter människor med helt andra livserfarenheter. Studenten utvecklar sin förmåga att analysera texter och uttrycka sig i olika kontexter, sin flexibilitet och förmåga att anpassa sig till en föränderlig värld samt får en interkulturell och språklig kompetens baserad på språket.

3 Förutom ämnesövergripande profilkurser om språk, innehåller programmet återkommande arbetslivsseminarier och reflekterande moment kring språkets roll i samhället. Teori integreras starkt och genomsyrar den praktiska språkfärdighetsträningen. Studenten tränas i att integrera och tillämpa sina kunskaper och färdigheter på arbetsmarknaden, dvs. tillämpa kunskaperna inom huvudområdet i verksamheter där kommunikativa och förmedlande kompetenser efterfrågas. Studenterna ska inte bara få träning i att söka, värdera och använda den information som återfinns i olika texttyper och media på målspråket, utan de ska också kunna omsätta informationen, de språkliga erfarenheterna och de vunna insikterna i handling. Utbildningens mål är att: Ge studenten en bred kulturell kompetens och kommunikativ förmåga. Förbereda studenten för ett yrkesliv i språklig och kulturell mångfald och utveckla förmågan att bygga broar för språklig interaktion över kulturgränserna. Skapa medvetenhet om kunskapernas användbarhet samt om betydelsen av generiska kompetenser och hållbar utveckling. Stimulera studenter att gå vidare till avancerad nivå efter kandidatexamen. 3. Lärandemål Efter avslutat program förväntas studenten kunna: Kunskap och förståelse -uppvisa kunskap om relevanta teorier och metoder i språk- och litteraturvetenskap genom att på det språk som utgör huvudområde jämföra, abstrahera och relatera dem till olika relevanta tillämpningsområden, -visa medvetenhet om samband mellan språk, litteratur och kultur utifrån olika perspektiv och kontexter; Färdighet och förmåga - uppvisa språklig förmåga på de nivåer som är relevanta för den valda studiegången; -analysera och tillämpa olika språkliga och mediala former för att kunna relatera den egna samtiden till olika historiska, kulturella, litterära och sociala sammanhang; - utifrån språk- och litteraturvetenskapliga perspektiv göra bedömningar och självständigt formulera frågeställningar med hänsyn till relevanta samhälleliga, kulturella och etiska aspekter; - söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt presentera den för andra i olika sammanhang med hjälp av olika media; Värderingsförmåga och förhållningssätt - kritiskt diskutera och analysera olika språkliga situationer och diskurser och argumentera för den egna ståndpunkten på ett strukturerat och sakligt sätt i dialog med andra; - argumentera och problematisera kring språkens roll i samhället samt om människors ansvar för hur språk används; - identifiera sitt behov av ytterligare kunskaps- och kompetensutveckling.

4 4. Uppläggning och studiegång Här visas den huvudsakliga uppläggningen av utbildningsprogrammet. Progressionen inom huvudområdet för programmets kurser ligger till grund för generell examen. Alternativ A Alternativ B Alternativ C Sp Sp profilkurser 60 Sp1/ Sp1/ profilkurser 30 Sp Sp Sp profilkurser 30 T1 Språk 1: Grundkurs (30 hp) Språk 1: Grundkurs (30 hp) Språk 1: Grundkurs (30 hp) (gemensam introduktion i grammatik, fonetik, språkvetenskaplig och litteraturvetenskaplig metod samt informationssökning) (gemensam introduktion i grammatik, fonetik, språkvetenskaplig och litteraturvetenskaplig metod samt informationssökning) (gemensam introduktion i grammatik, fonetik, språkvetenskaplig och litteraturvetenskaplig metod samt informationssökning) T2 Språk och identitet (7,5 hp) Språk och identitet (7,5 hp) Språk och identitet (7,5 hp) Kommunikationsstrategier (7,5 hp) Kommunikationsstrategier (7,5 hp) Kommunikationsstrategier (7,5 hp) T3 Språket som kulturbärare (7,5 hp) Språket som kulturbärare (7,5 hp) Språket som kulturbärare (7,5 hp) Språk och litteratur i ett historiskt perspektiv (7,5 hp) Språk och litteratur i ett historiskt perspektiv (7,5 hp) Språk och litteratur i ett historiskt perspektiv (7,5 hp) T4 Språk 2: Grundkurs (30 hp) Språk 2: Grundkurs (30 hp) Språk 2: Grundkurs (30 hp) (programgemensam fortsättningskurs i informationssökning och metod) (programgemensam fortsättningskurs i informationssökning och metod) (programgemensam fortsättningskurs i informationssökning och metod) T5 Språk 1: Fördjupningskurs (15 hp) Språk 2: Fortsättningskurs (30 hp) Språk 3: Grundkurs (30 hp) Språk och kommunikation (7,5 hp) Valfri kurs (7,5 hp) T6 Valfri kurs (15 hp) Språk 1: Examensarbete (15 hp) Språk 1/2: Fördjupningskurs (15 hp) Språk 1/2: Examensarbete (15 hp) Språk 1: Fördjupningskurs (15 hp) Språk 1: Examensarbete (15 hp) Programmets första termin utgörs av studenternas första språkval med programgemensam introduktion i allmän grammatik, allmän fonetik, språkvetenskapliga och litteraturvetenskapliga metoder samt en grundkurs i informationssökning. Under den första terminen av

5 det andra språkvalet får studenterna en fortsättningskurs i informationssökning som förberedelse för examensarbetet. Alla studenter läser under T1 -T4 två främmande språk (60 hp och 30 hp) varvat med programmets profilkurser som ger dem en bred och djup kunskap om språks roll i olika kontexter. Denna kunskap tillämpas och konkretiseras i det specifika målspråket under ämnesstudierna. Ämnesorienterade kunskaper och färdigheter varvas även med professionsinriktade inslag som träning i kommunikationsstrategier och diskursanalys samt med arbetsmarknadsseminarier varje termin då inbjudna gästföreläsare från olika delar av arbetslivet medverkar. Syftet med dessa återkommande seminarier är att för såväl studenter som företrädare för arbetslivet synliggöra utbildningens yrkesrelevans och framtida professionsmöjligheter. Inför T5-T6 väljer studenterna antingen alternativet att läsa valfria profilkurser vid sidan om fördjupningskursen i sitt första språkval, att läsa fortsättningskursen i sitt andra språkval eller att läsa 30 hp i ett tredje språkval som är relevant och användbart i kombination med de första två språkvalen. I T6 genomför studenten ett examensarbete inom sitt huvudområde. Den som under T5 valt att läsa 60 hp i sitt inom sitt andra språkval kan även välja att läsa fördjupningskursen i det språket. De valfria kurserna i T5 och T6 kan vara en utlandskurs i målspråksområdet eller en praktikkurs. Valfria kurser kan även vara relevanta inriktningskurser vid andra institutioner och fakulteter. Programmet innehåller följande profilkurser: Språk och identitet (7,5 hp) (semiotik, flerspråkighet, register, dialekter, sociolekter, berättarteori, framställningsformer, genrer, life writing) Kommunikationsstrategier (7,5 hp) (retorik, presentationsteknik, akademiskt skrivande, argumentationsanalys, pragmatik) Språk som kulturbärare (7,5 hp) (diskursanalys, sociolingvistik, språkpolitik, intertexualitet) Språk och litteratur i ett historiskt perspektiv (7,5 hp) (språkhistoria, litteraturhistoria, världens språk och litteraturer) Språk, kultur och kommunikation (7,5 hp) (fördjupning inom profilkurserna) Undervisningsspråk i profilkurserna är svenska eller engelska. Undervisningsspråket i språkkurserna är svenska eller målspråket. Examensarbetet skrivs antingen på svenska eller på det språk studenten valt som huvudområde i enlighet med anvisningar i den aktuella kursplanen. Om uppsatsen skrivs på svenska ska en utförlig sammanfattning skrivas på målspråket eller engelska och om uppsatsen skrivs på målspråket ska en utförlig sammanfattning skrivas på svenska eller engelska.

6 5. Behörighet för antagning För tillträde till programmet krävs grundläggande behörighet. Därutöver krävs för sökande till engelska godkänt betyg i Engelska B, och för sökande till tyska, spansk och italienska som huvudområde minst steg 3 som särskilt förkunskapskrav, för franska krävs steg 4 som förkunskapskrav Studenter som väljer ett språk som kräver mer än 90 hp för en kandidatexamen i ämnet måste ha godkänt betyg på en förberedande kurs på minst 30 hp i ämnet för att vara behörig att börja programutbildningen. 6. Examen Programmet leder till en generell examen på grundnivå. Efter fullbordat program om 180 högskolepoäng utfärdas på begäran av studenten ett examensbevis med benämningen Filosofie kandidatexamen med huvudområdet xx (Degree of Bachelor of Arts in xx). Vissa av programmets kurser kan som fristående kurser ingå i annan generell examen, dock ej tillsammans med ovan nämnda examen. 7. Övrigt Utbildningsplan för Språkprogrammet, 180 högskolepoäng ska gälla fr o m höstterminen Behörighetskrav för fortsatta studier inom programmet är antagning till programmet. Om utlandsvistelse eller praktik väljs som valfri kurs och medför extra kostnader för studenten, hänvisas till stipendiefonder. Efter avslutade studier kan studenten fortsätta med studier på avancerad nivå. För översättarutbildning krävs att studenten valt alternativ B med målspråket som huvudområde (90 hp) och med fortsättningskurs i engelska (60 hp). Institutionens programråd ansvarar för att studenternas synpunkter på programmet systematiskt och regelbundet inhämtas. Värderingen ligger till grund för programmets fortsatta utformning. Resultatet av värderingen och eventuella förändringar i programmets upplägg föranledda av värderingen förmedlas både till de studenter som genomförde värderingen och till andra genom digital publicering. I programrådet ingår viceprefekt för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. studierektor för program, beredningsgruppen för utbildning på grundnivå och avancerad nivå, ämnesövergripande studievägledare samt en studentrepresentant.

7 Alternativt förslag till profilkurser Profilkurserna kan läggas in under följande aspekter (i enlighet med hur internationella program ofta är uppbyggda): 1. Människan och hennes identitet 2. Klass, stat och nation 3. Kultur och natur 4. Medialitet Alt. Områdesstudier t ex: Europa och Europas gränser eller Europabegreppets historia Obs! Ovanstående ska ses som aspekter, inte nödvändigtvis namn på kurserna. Dessa skulle mycket väl kunna heta: Språk och identitet, Språk och politik, Språk och kultur, Språk och kommunikation. Viktigt är dock att ovanstående aspekter eller liknande behandlas, så att vi kan visa att vi ger en dubbel kompetens, dvs. en kompetens där vi såväl utvecklar studenternas förmåga att uttrycka sig på ett främmande språk (med allt vad det innebär av reflektion och kritiskt tänkande) men även utvecklar s.k. humanistiska kunskaper, dvs. att programmet dessutom är väl förankrat i institutionens forskning. I vårt språkprogram skulle dessa aspekter kunna undersökas ur ett språkvetenskapligt, litteratur- och kulturvetenskapligt och didaktiskt perspektiv. Programgruppen har för avsikt att diskutera detta nya alternativ vid nästa möte v. 50 och att därefter inlämna utbildningsplanen till UPG (sammanträde 20 januari) och HFN (sammanträde 2 februari) På nästa sida visas en översikt över programmet fullt utbyggt med kursstart varje höst och med tre alternativa vägar. Översikten visar att de olika terminerna i mycket stor utsträckning kan samläsas. Studiegången är lika för alla programstudenter fram till T5. Det är de två sista terminerna som studenten kan välja olika inriktningar. Programstudenterna samläser grundkurserna med fristående kurs. Alla studenter på grundkurser (programstudenter och studenter på fristående kurs) läser de övergripande gemensamma momenten. Vid sin andra grundkurs har studenterna ett annat innehåll i de gemensamma momenten, så att det blir progression och inte upprepning.

8