Håll koll på skadegörare

Relevanta dokument
- ny effektiv insekticid

BESKÄRNING Morfologi och grundläggande strukturer, samt kort om trädsjukdomar. Vi börjar med stammen och grenens uppbyggnad

Växtskydd i ekologisk fruktodling 2006

Växtskydd i ekologisk fruktodling 2007

Resistens mot fruktträdskräfta i äpple

Svampproblematik i integrerat växtskydd. Inger Christensen o Torbjörn Hansson Grön Kompetens AB Växtskyddsdag Alnarp

Växtskydd i ekologisk fruktodling. Version

Växtskydd i ekologisk fruktodling

NOTERINGSHÄFTE IP-FRUKT

Fruktträdskräfta (European canker) Fruktträdskräfta: en utmaning för äppelträd och forskare. Svampen skadar även frukt under lagring

Växtskydd i ekologisk fruktodling. Version

Varför blev det så mycket insektsskador i raps 2018? Christer Nilsson Agonum / f d SLU, Alnarp

Författare Engstedt M., Manduric S. Utgivningsår Tidskrift/serie Jordbruksverket (SJV) Praktiker, rådgivare

Patogena svampar (och närbesläktade)

Växthus spinnkvalster Angriper de flesta växtslag. Trivs bäst i varmt och torrt klimat. Övervintrar som befruktade dvalhonor, ändrar färg blir

SPINNKVALSTER I VÄXTHUS

Varför blev det så mycket insektsskador i raps 2018? Christer Nilsson Agonum / f d SLU, Alnarp

MJÖLLÖSS ( VITA FLYGARE ) I VÄXTHUS

Tabell 1. Tillgängliga näringsämnen i marken under maj juni, enligt jordanalys, medelvärde av sex block.

Integrerat växtskydd SJV, Uppsala Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström

Häxringar/Älvringar. Marasmius oreades, vanligen orsakad av nejlikbroskskivling. Alnarps Trädgårdslaboratorium, Växtskyddsstigen Skylt 1

Almsjuka på Gotland Vi behöver din hjälp för att rädda de gotländska almarna!

Växtskyddsåret 2008 Fruemöllans bärodling

Skogen + Naturen på hösten. Åk 4

Allvarliga skadegörare i trädgården. Solveig Sidblad

Bladsvampar på sockerbetor Vad betyder växtföljder och jordbearbetning för angreppen?

Jordbruksinformation Reviderad Starta eko. Frukt

Matsvinn innebär: ekonomiska förluster för odlarna en belastning på miljön bidrar till klimatförändringar

Lagring av äppel ur sortförsöken

Växtskyddsstigen. Alnarps trädgårdslaboratorium

Skorv. Monilia. Gloeosporium. Fyra fungicider med olika verkningsmekanism för bekämpning av svampangrepp i äpple och päron.

Skadeinsekter i höstraps i Västsverige under hösten

Jordbruksinformation Starta eko Frukt

Rapsjordloppa, blygrå rapsvivel & skidgallmygga. Christer Nilsson

Växtskydd i majs. Linda af Geijersstam. Växtskyddscentralen Kalmar. Växtskyddscentralen Kalmar

Hur du undviker vanliga sjukdomar i din jordgubbsodling

Skattning av brukbar diversitet hos äpplesorter anpassade för svensk klimat: resistens mot fruktträdskräfta (Neonectria ditissima)

BESLUT. Beslut angående ansökan om dispens på växtskyddsområdet

Vad ska ni kunna om djur?

Sortförsök för ekologisk odling av äpple

Sortförsök i äppel Nya svenska förädlingar

Växtskyddsmedel 2014 frukt.

Fakta om pollinatörer

Komplexa växtskyddsstrategier kräver biologisk kunskap

Förslag på inledning. Att göra i trädgården. Studera fjärilens livscykel. Undersök bikupan. Artrally

Växtskyddsåret 2009 Fruemöllans bärodling

Bekämpningsalternativ mot bladlöss

Författare Tahir I., Nybom H. Utgivningsår 2008

Vilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen

Behovsanpassad bladmögelbekämpning i potatis med hjälp av belutstödssytem

Hjälp från Syngenta till effektivare. Jordgubbsodling

Program IPM-kurs frukt och bär 09:00-09:20 Fika 09:20-09:40 Välkommen och presentation 09:40-10:00 Vad är IPM och vilka principer bygger integrerat

Dokumentation av demonstrationsodling: Täckning med insektsnät och bekämpning med pyretrumextrakt i ekologisk jordgubbsodling 2007

Hestebønnerodråd og bønnefrøbiller - to nye skadegørere i hestebønner. Rotröta och bönsmyg - två nya skadegörare i åkerbönor

Växtskyddsmedel 2017 frukt.

GAMLA EKAR (Querqus robur) som ekosystem

Nyttodjur i odlingen. En kort beskrivning av de viktigaste grupperna av naturliga nyttodjur i Sverige. Rapport 2013:88

Växtinspektionen informerar

De nya äppelsorterna produceras nu och är salufärdiga hösten Våra nya ÄPPLEN. Produktion:

Insekter i höstraps i ÖSF-området

Sortförsök i äppel Lettiska sorter

Ohyra och andra skador på gloxiniaväxter

Kålmal - erfarenheter och försök 2013 Uddevallakonferensen 2014 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara

Biologi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Svensk fruktproduktion, en blomstrande framtid!

Fyrtandad rapsvivel, blygrå rapsvivel & skidgallmygga. Christer Nilsson

Äppelträdet ett träd med stort prydnadsvärde

Granbarkborre Biologi och bekämpning

Vikten av småbiotoper i slättbygden.

Bekämpning av Bemisia tabaci i odling av julstjärna 2016 Råd och tips

Forskning och växtförädling om äpple på Balsgård

ÅTH Hedelmät ÅTH Frukt

Växtskyddsmedel 2016 frukt.

Veckans Bild i Gästriklands Tidning, maj-augusti 2018

Grobarhet och skjutkraft hos åkerbönor angripna av bönsmyg

21 Hägg - Prunus padus

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER

Växtskydd plantskola - en fälthandbok ur IPM perspektiv

Okulär trädbesiktning vid Runby Gårdar augusti 2009

Äpplesorter för ekologisk fruktodling

Filmhandledning. Vem bor i skogen? CINEBOX En del av Swedish Film AB

KOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN

Integrerat växtskydd Vad? Varför? Hur?

Svenska träslag Ask Avenbok

Bibliografiska uppgifter för Western Corn Root Worm - ett framtida skadedjur i majs?

Artkunskap Träd i närområdet

Prognos och bekämpningströsklar för stritar i potatis Delrapport 2001 Hans Larsson Inst för växtvetenskap SLU, Alnarp Bakgrund Försöksverksamheten

Strategier mot skadegörare i ärter

Snytbaggen - åtgärder i Norrland. Handledning producerad av Snytbaggeprogrammet vid SLU Kontakt:

Elevblad biologisk mångfald

Vuxen 1. Barn 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga. X. Den kan simma. 2. Den kan gräva

Inventering av vecklare i Svenska äppelodlingar

Jordbruksinformation Reviderad Starta eko Bär

Miljö- och hälsoeffekter av insekticider i svensk äppelodling Kan det finnas fördelar med att övergå till feromoner?

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.

SOLROSEN HELINANTHUS ANNUUS. Fakta om solrosen

Åsnebyns microzoo-slinga

Gynna pollinatörer och andra nyttodjur

På spaning efter trollsländor i Skarpnäs blivande naturreservat.

1 kg ÖPPNAS HÄR INSEKTICID. Verksam beståndsdel Acetamiprid 200 g/kg (20 vikt-%) Produkten är ett vattenlösligt granulat (SG).

Transkript:

Svampar på eller i frukt Håll koll på skadegörare Fruktodling i Mellansverige utmaning och möjlighet Sanja Manduric Växtskyddscentralen Alnarp 99 000 beskrivna arter (1200/år) ~ 6 svamparter/växtart (tot. 1,5 milj.) Svamparnas levnadssätt nedbrytare mykorrhiza lavar parasiter (~ 8% ) Phytophtora spp. Undvik tunga, dåligt dränerade jordar Välj resistenta grundstammar Plantera inte för djupt Det är viktigt att unga träd har ordenligt stöd Grundstam Motståndskraft Bud.9 R Geneva 11 MR Geneva 16 MR Geneva 30 R Geneva 65 R Mark (MAC.9) MR M.104 HS M.106 HS M.111 S MR M.2 MR M.26 S HS M.27 MR M.4 MR M.7 S M.7a S M.9 MR P.2 R P.22 R Fruktträdskräfta Neonectria ditissima (an. Cylindrocarpon heteronema) Foto: Jorunn Børve I odlingen eller i närheten Luftburen smitta (upp till 125 m) Svampsporer Inkörsport Sprickor i grenvinklar, frostskador, insekter och sjukdomar, ärr och sår av olika slag Värdväxter En lång rad andra växtslag, fler än 60 träd och buskarter från 20 släkte Päron en annan kommersiellt viktig värdväxt Väderförhållanden Temperatur, fuktighet, vind Andra växtslag som kan finnas i närheten av äppleodlingar: björk, poppel, kastanj, lönn, kornell, hassel, ek, alm, rönn, Gråal - ett lämpligt val för läplanteringar 1

Bekämpning Äppleskorv Venturia inaequalis (Spilocaea pomi ) Tänk på att olika sorter reagerar olika Mottagliga: Elise, Ingrid Marie, Cox Orange, Gravenstein, Apollo Motståndskraftiga: Fredrik, Frida, Aroma, Angold, Santana Renskär bort angripna delar Delan och Signum har en viss effekt Skydda från gnagare Optimera gödsling http://plantclinic.cornell.edu 10-28 dagar efter infektionen Primär Infektion (övervintrande askosporer) Sekundär Infektion (konidiosporer) Sorter Sort Skorvresistenskälla Motståndskraft Har angreppet noterats? Ahrista Vf Bra Ja, i Norge. Angold Va Bra Nej Collina Vf Bra Ja, i Danmark Fredrik Vf Mycket bra Nej Frida Vf Mycket bra Nej Rajka Vf Ganska bra Ja, i Danmark Reanda Vf Mycket bra Nej Richelieu Vf Mycket bra Nej Reka Vr Mycket bra Nej Rubinola Vf Bra Ja, i Danmark och Tyskland Santana Vf Bra Ja, i Danmark och Sverige Scarlet O Hara Vf Mycket bra Nej Topas Vf Ganska bra Ja, i Danmark och Sverige Apollo fältresistens Ganska bra Ja. Aroma/Amorosa fältresistens Ganska bra Ja, i Sverige Belle de Boskoop fältresistens Bra Ja, i Sverige Discovery fältresistens Bra Ja, under smittoår. Eir fältresistens Ganska bra Ja, i Danmark Ella fältresistens Ganska bra Ja, i Sverige Höstdessert fältresistens Mycket bra Nej Idunn fältresistens Ganska bra Ja, i Norge Nanna fältresistens Mycket bra Nej 2

Väderstation Väder, vind och livets allvar Mjöldagg (Podosphaera leucotricha) Konidier behöver inte fritt vatten för att gro, men kräver hög luftfuktighet! Optimal temperatur är omkring 20 C med långsam groning redan vid 4 C. Under ideala förhållanden tar det bara 4 5 dagar från smitta till sporulering. Bekämpning Bekämpningsbeslut bygger på : mjöldaggsförekomst, sortkänslighet, trädens tillväxtfas, aktuellt väder Sortval Känsliga sorter: Gravenstein, Jonatan, Cox Orange God resistens: Aroma, Discovery, Gloster, Mutsu, Belle de Boskoop, Cox Pomona Gul Monilia fruktmögel Monilia Odlingsteknik Kemisk bekämpning Tillåtna medel 2015: Kumulus (svavel), Topas (penkonazol), Candit (kresoxymmetil) Diffuse browning disorder (DBD) i Cox användning av triazoler 3

Sotfläckighet och flugsmutssjuka (ett komplex av upp till 60 olika svamparter) Lagringssjukdomar bl.a. Zygophiala jamaicensis och Schizothyrium pomi bl.a. Gloeodes pomigena Bild från http://www.public.iastate.edu Tidiga sorter oftast skonade från angrepp. Behandlingar av andra sjukdomar med Candit ger god kontroll. De viktigaste lagringssjukdomarna Gleosporium Sjukdom Svamp Infektionskällor Fruktmögel Monilia fructigena Infekterade träd, mumifierade frukter Gleosporium (pezicula) rötor Neofabrea perennans, Neofabrea alba eller Neofabraea malicorticis Infekterade träd, mumifierade frukter beskärningssår, och ogräs Gråmögel Botrytis cinerea Ogräs, växtrester och smutsiga lådor Grönmögel Penicillium expansum Växtrester, jord, skadade frukter och smutsiga lådor Bitterröta Colletotrichum gloeosporioides Infekterade träd och död ved Neofabrea alba N. perenanns N. malicorticis Mottagliga sorter: Aroma, Ingrid Marie, Cox Orange Motståndskraftig sort: Discovery Bitterröta Colletotrichum gloeosporioides (Glomerella cingulata) Foto: Jorunn Børve Övervintrar i kräftsår, under död brak och i fruktmumier Gråmögel Botrytis cinerea Tidig infektion, i blom små grå bruna fläckar som börjar växa när frukten börjar mogna. Senare infektion små, bruna, insjunkna fläckar som kan få en röd ring när frukten är mogen. Sprids dels med konidier och dels med mycel. Konidier sprids lätt med vind, vattenstänk och insekter Övervintrar som mycel och sklerotier. Infekterar under blomning. 4

Bankeprov Insekter Metoden är lämplig för de flesta icke-fastsittande ovingade stadier liksom för flertalet tröga flygare bland de vingade insekterna. Exempel på livscykel för de vanligast förekommande fjärilsarterna i svensk fruktodling under en odlingssäsong Äpplevecklare juni juli Prognos och varning, Feromonfällor Sjöberg, 2010. 1. RIMpro - temperatursummor Äpplevecklare 2010-2014 1 = 2 2. Modell som kombinerar resultat av fångster i feromonfällor med temperatursummeberäkningar. Ackumulerade daggrader Stadium Aktivitet 0-35 Vuxna fjärilar Parning 35-70 Vuxna fjärilar Äggläggning 90-120 Ägg Kläckning 530-670 Vuxna fjärilar (2. generation) Parning Archips rosana Häcksommarvecklare övervintrar som ägg på stammen eller grenar Hedya nubiferana Större knoppvecklare skadar blomanlag Vem (vilka) skadar bladen? Spilonota ocellana Mindre knoppvecklare gnagskador på karten (Lövträdsknoppvecklare) 5

Rönnbärsmal Sälgfly Almänt sälgfly Orthosia gothica Föränderligt sälgfly (Orthosia incerta) Malen börjar flyga 174 D 160-190 D Äggläggningen börjar 320 D 300-340 D Första äggen kläcks 556 D Kan hittas redan i mars, men ökar i slutet av april parning. Äggläggning genast före blomningen. Äggen kläcks efter 10 14 dagar. Tolerans < 3 larver per 100 blomrosetter. Frostfjäril Operophtera brumata Spinnmalar Yponomeuta malinellus Puppor börjar kläckas i oktober och november. Övervintrar som små larver. Larverna från samma äggsamling håller ihop och spinner in sig i stora nästen Minerarmalar Lyonetia clerkella. Phyllonorycter blancardella Prognos - limringar på hösten Bekämpning tät klunga Äpplebladloppa Psylla mali Päronbladloppor Cacopsylla pyrisuga (större päronbladlöppa) C. pyri (mindre päronbladloppa) C. pyricola (liten päronbladloppa) Utsöndrar honungsdagg och vax. Alla tre övervintrar som vuxna. Större päronbladlöppa övervintrar på barrträd och de andra två på päron. De vuxna djuren är lättskrämda och flyger när de blir störda. Övervintrar som ägg, gärna placerade vid bladärr och fruktsporrar. Var rädd om naturliga fiender: näbbstinkfly och parasitsteklar. 6

Det går inte att visa den länkade bilden. Filen kan ha flyttats, fått ett nytt namn eller tagits bort. Kontrollera att länken pekar på rätt fil och plats. 2015 03 17 Äpplebladgallmygga Dasineura mali Pärongallmygga Contarina pyrivora Äggen läggs av den lilla myggan i bladkanterna. Larverna kläcks fram och börjar äta på den övre delen av epidermis vilket gör att bladen rullar sig uppåt. Prognos : hink Larver kan hoppa. Övervintrar som puppor i marken. Larverna är knappt 3 mm långa och vita till en början, men röda eller orange i de senare larvstadierna. Tre generationer kan hinna utvecklas per år. Honan lägger sina ägg i de öppna blommorna, 10-30 stycken/blomma. På vissa sorter kan äggläggning ske innan blommorna öppnat sig, exempelvis Herzogin Elsa. Larven är vit, fotlös och ca 4-5 mm lång och lever inuti karten, vilka svartnar och faller till marken. 1 generation. Päronbladgallmygga Dasineura pyri Äggen läggs vid den hoprullade kanten på unga päronblad. Bladen blir hoprullade, röda och svartnar efter ett tag. Antalet generationer kan vara upp till tre per år. Äpplestekel Hoplocampa testudinea Övervintrar i marken, förpuppar sig på våren. Vuxna steklar svärmar i blomningen. Honan lägger ägg i blomfästena. Larven borrar sig in i de unga karten och lämnar illaluktande rödbruna exkrementer efter sig. Grön äpplebladlus Aphis pomi Bladlöss Röd äpplebladlus Dysaphis plantaginea Vidare gnager larverna ytliga, slingrande gångar i frukten som sedan läks med korkbildningar. Hundkexbladlus Dysaphis anthrisci äldre Gravenstein Blodlus (Eriosoma lanigerum) Ullus Phenacoccus aceris Äggläggning juni juli. Aktiva i maj. Övervintrar som nakna nymfer i barksprickor och kräftsår, under lös bark (gamla träd) och på rötter. Vingade generationer kan förekomma. Ryggrör reducerade till porer. Övervintrar som nymf. 7

Kvalster Fruktträdsspinnkvalster Panonichus ulmi Oftast i kronans centralare delar. Ogräs smittokälla övervintrar som ägg på skrovligt underlag i grenvinklar Korkfläckar på äpplen Kläckning kring musöronstadiet, kulminerar ungefär tre veckor senare Från ägg till ägg knappt fyra veckor Gallkvalster Pärongallkvalster Phytoptus pyri (Eriophyes) Äpplebladgallkvalster Aculus schlechtendali Gallkvalsterhonan är 0,2 mm stor. Kvalstren övervintrar under knoppfjäll som täcker knopparna. Äpplegallkvalster Phyllocoptes mali Mycket små bleka avlånga djur med endast två par ben (spindeldjur i allmänhet har fyra par ben). Suger på blad och kart. På unga blad syns små, blåslika galler tidigt på våren. Efter en tid blir gallerna gul-rödaktiga och sedan svarta. Starkt angripna blad faller av. Karten kan också drabbas och förtvinar ofta. Nyttodjur De viktigaste nyttodjuren i odlingen är: fåglar parasitsteklar, blomflugor, nätvingar, nyckelpigor, rovstinkflyn, tvestjärtar och rovkvalster. 8