Nätverket för Kemiingenjörsutbildningar i Sverige: Möte 15-16/6 2011 KEMITEKNIKUTBILDNINGEN I UPPSALA (programpunkt 15/6 kl 13:15) Förra mötet var i Lund, 9-10/6 2009. Läget då (rekapitulation): 1) Idéskiss till årskurs 4 och 5 för de båda grenarna Material (K/M) resp. Läkemedel (K/L). 2) Kommunikationsträningsmoment inom K/M för årskurs 3+4. Vad har hänt: 1) Studieplanerna för årskurs 4 och 5 är fastlagda. Kurserna i årskurs 5 har ännu inte givits. 2) Årskurs 3 har reviderats och innebär mer samläsning med programmet för Teknisk fysik med materialinriktning, Q (dessa studenter utgör en minoritet). Viss samläsning med naturvetarnas kandidatprogram. 3) Samläsning sker i stor skala under årskurs 4-5 mellan K/M och Q. Viss samläsning med naturvetarnas masterprogram. 4) Förslag till nya kommunikationsträningsmoment har utformats men inte beslutats för årskurserna 3-5 inom K/M (och de måste också stämmas av med Q-programmet). För K/L är situationen ännu inte ens på detta stadium! 5) En obligatorisk projektkurs på 15 hp ligger i termin 6, Självständigt arbete, som ett underlag för att kunna ta ut teknisk kandidatexamen Denna kurs ligger samtidigt som motsvarande för Q-programmets kurs, och efter förra årets start har det i år blivit en samläsning mellan K och Q, så att studenter med olika inriktning (Q, K/M, K/L) har distribuerats till projektgrupper med skarpa uppdrag från Industrin (förmedlade genom en kontaktorganisation, ÅMA, uppbyggd på Ångströmlaboratoriet). Presentation av årskurs 3, samt årskurs 4+5 för K/M resp. K/L. Kommentarer: K/L har numera ett minskat studentunderlag vilket medfört mindre valbarhetsmöjligheter för kurser, varför det t.o.m. i årskurserna 4-5 finns nästan enbart obligatoriska kurser. Läget är vid ingång till årskurs 3 i runda tal 35 studenter K/M och 10 K/L. K/M har genom samläsningen med Q drivit fram kurser huvudsakligen av omfattning 5 hp (endast kurser av storlek 0 modulo 5 är tillåtna) vilket medför en snuttifiering och det skapar också schematekniska problem (se studieplan f. åk 4). Träningen i årskurs 3 att arbeta i projektgrupper ger ett underlag för detta arbetssätt i kurser under resten av utbildningen. Industrikopplingen som inletts under Självständigt arbete är under utbyggnad, så att föreläsare från industrin tar hand om en del undervisning vilket gör innehållet starkare anpassat till avnämarna. Projektgrupperna kommer genom samläsningen mellan K/M och Q att vara något inhomogena vad gäller förkunskaper, vilket inte ses som en negativ aspekt utan snarare som en fördel (dels för att kunskaperna kompletterar varandra, dels för att det innebär en träning inför industrins villkor, där knappast homogena grupper förekommer). Examinationsformerna anpassas också efter de delvis förändrade undervisningsformerna (externa föreläsare, projektarbeten, seminarier, studiebesök).
ÅRSKURS 1 / YEAR 1, lå 11/12 Period Kurskod Kursens benämning Hp 1 Nivå/Djup Course Course name Credits Huvudområde Subject Anmälningskod code 11 1MA010 O Baskurs i matematik 5 G1N M Basic Course in Mathematics 1KB000 Kemiska principer I * 10 G1N K Chemical Principles I 12 1MA013 Envariabelanalys, del 1 (5) G1F M Single Variable Calculus 1KB410 Organisk kemi I (5) G1F K, T Organic Chemistry I 1MA025 Linjär algebra och geometri I 5 G1F M Linear Algebra and Geometry I 13 1MA013 Envariabelanalys, del 2 (5)10 G1F M - Single Variable Calculus 1KB410 Organisk kemi I (5)10 G1F K, T - Organic Chemistry I 1KB408 Biokemi I 5 G1F K, B Biochemistry I 14 1TD393 Beräkningsvetenskap I 5 G1F D, M, T Scientific Computing I 1KB208 Oorganisk kemi I 10 G1F K Inorganic Chemistry I * Integrerat i denna kurs erbjuds studenterna att läsa Studieteknik, 1 Hp. DE KURSER SOM ÄR MÄRKTA MED FETSTIL ÄR OBLIGATORISKA INOM PROGRAMMET
ÅRSKURS 2 / YEAR 2, lå 11/12 Period Kurskod Kursens benämning Hp 1 Nivå/ Huvudområde Djup Course code Course name Credits Subject Anmälningskod 21 1MA016 O Flervariabelanalys (5) G1F M UU-10035 Several Variable Calculus 1KB103 Analytisk kemi med mätvärdesbehandling och kemometri (5) G1F K, T UU-16616 Analytical Chemistry with Data Analysis and Chemometrics 1MS005 Sannolikhet och statistik 5 G1F M UU-10502 Probability and Statistics 22 1MA016 Flervariabelanalys (5)10 G1F M Several Variable Calculus 1KB103 Analytisk kemi med mätvärdesbehandling och kemometri (5)10 G1F K, T Analytical Chemistry with Data Analysis and Chemometrics 1KB308 Fysikalisk kemi (5) G1F K UU-16622 Physical Chemistry 23 1KB308 Fysikalisk kemi (5)10 G1F K - Physical Chemistry 1TD395 Beräkningsvetenskap II 5 G1F D, T Scientific Computing II 1FA104 Mekanik 5 G1F F, T Mechanics 24 1KB501 Kvantmekanik och kemisk bindning I 5 G1F K, T Quantum Mechanics and Chemical Bonding I 1KB300 Kemisk termodynamik 5 G1F K, T Chemical Thermodynamics 1KB203 Polymerkemi 5 G1F K, T Polymer Chemistry
ÅRSKURS 3, lå 11/12 Period Kurskod Kursens benämning Hp 1 Nivå/Djup Huvudområde Anmälningskod Course code Course name Credits Subject 31 1KB209 O Fasta tillståndets kemi (M,L) 5 G1F K, T UU-16716 Solid State Chemistry Biochemistry 1KB502 Kvantmekanik och kemisk bindning II (M,L) 5 G1F K UU-16619 Quantum Mechanics and Chemical Bonding II 3FF158 Fysiologi och molekylär cellbiologi (L) (5) G1F farm biovet UU-37303 Physiology and molecular cell biology 1KB210 Materialkemi (M) (5) G2F K, T UU-16720 Materials Chemistry 32 1KB702 Kemisk apparatteknik (M,L) 10 G1F K, T UU-16405 Chemical engineering 1KB210 Materialkemi (M (5)10 G2F K, T Materials Chemistry 3FF158 Fysiologi och molekylär cellbiologi (L) (5)10 G1F farm biovet Physiology and molecular cell biology 33 1TM001 Självständigt arbete i kemiteknik (5) G2E T Independent Project 1TM663 Material i tekniska system (M) 10 G2F K, T Materials in Engineering Systems 3FF119 Farmakologi för civilingenjörsstudenter 7,5 G1F farm biovet (L) Pharmacology 3FK150 Läkemedelskemi(L) (2,5) G2F Farm, K Medicinal Chemistry 34 1KB204 Elektrokemi (M) 5 G2F K, T Electrochemistry 3FK150 Läkemedelskemi (L) (5)7,5 G2F Farm, K Medicinal Chemistry 1TM001 Självständigt arbete i kemiteknik (10)15 G2E T Independent Project in Chemical Engineering HÄR VÄLJER JAG ATT SEDAN VISA K/M OCH K/L FÖR SIG, åk 4+5:
ÅRSKURS 4 lå11/12, inriktning material Period Kurskod Kursens benämning Hp 1 Nivå/ Djup Course code Huvudområde Course name Credits Subject Anmälningskod 41 1TE013 O Materialanalys 10 A1N F, K, T UU-14412 Materials analysis 1KB260 Ytors fysik och kemi 5 A1N F, K, T UU-16700 Physics and chemistry of surfaces 42 1KB261 Materialtillverkning I 5 A1F K, T UU-16711 Materials and manufacturing processes I 1TG300 Fasta tillståndets fysik I 5 G2F F, T UU-14600 Solid state physics I 1TE015 Mikro- och nanoteknik I 5 A1N T UU-14413 Micro- and nanotechnology I 1TE016 Tunnfilmsteknik I 5 A1F F, K, T UU-14414 Thin film technology I 43 1KB262 Materialtillverkning II 5 A1F K, T Materials and manufacturing processes II 1TE018 Mikro- och nanoteknik II 5 A1F T Micro- and nanotechnology II 1TE019 Tunnfilmsteknik II 5 A1F F, K, T Thin film technology I 1KB263 Biomaterial I 5 A1N K, T Biomaterials I 1TE021 Funktionella material I 5 A1N F, T Functional materials I 1TE022 Tribomaterial 5 A1N T Tribomaterials 44 1TE023 Funktionella material II 5 A1N F, T Functional materials II 1KB264 Biomaterial II 5 A1F K, T Biomaterials II 1TE024 Material i energisystem I 5 A1N F, K, T Materials in energy systems I 1KB355 Mjuka ytor och kolloidala system 5 A1N K, T Soft interfaces and colloidal systems 1KB265 Avancerad materialsyntes 5 A1F K, T Advanced materials synthesis 1KB266 Materialmodellering 5 A1N F, K, T Materials modelling
Årskurs 5 lå11/12, inriktning material Period Kurskod Kursens benämning Hp 1 Nivå/ Djup Course code Course name Credits Level Subject Huvudområde Anmälningskod 51 1KB268 Material för hållbar utveckling (5) A1N K, T UU-16702 Materials and sustainable development 1TE069 Funktionella material III 5 A1F T UU-14466 Functional materials III 1KB269 Kemisk energilagring 5 A1N K, T UU-16712 Chemical energy storage 1TE071 Material i energisystem II 5 A1F F, K, T UU-14467 Materials in energy systems II 1KB356 Molekylära material I 5 A1N K, T UU-16558 Molecular materials 1TE070 Materialekonomi/uppskalning 5 A1N T UU-14468 Upscaling and materials economy 52 1KB268 Material för hållbar utveckling (5)10 A1N K, T Materials and sustainable development 1TE072 Projektkurs i mikro/nanoteknik 10 A1F T UU-14469 Project course in micro- and nanotechnology 1KB357 Molekylära material II 5 A1N K, T UU-16559 Molecular materials 1TE073 Ytbeläggningar för energitillämpningar 10 A1F T UU-14470 Surface coatings and energy applications 1TE074 Avancerad materialanalys 5 A1F F, K, T UU-14471 Advanced materials analysis 53-54 1KB290 Examensarbete 30 A2E T Degree Project 51-54 Entreprenörsskolan i Uppsala 60 A1F T, INT UU-14950 School of Entrepreneurship in Uppsala
ÅRSKURS 4 lå11/12, inriktning läkemedel Period Kurskod Kursens benämning Hp 1 Nivå/ Djup Course code Huvudområde Course name Credits Subject Anmälningskod 41 3FG102 Galenisk farmaci 7,5 G2F T, farmaci UU-39004 Pharmaceutics 1KB465 Organisk-kemisk spektroskopi 7,5 A1N K, T UU-16012 Spectroscopic Methods for Organic Chemistry 42 3FG101 Läkemedelsformulering 7,5 A1N Farmaci, K, T UU-39001 Drug formulation and drug delivery 3FG840 Läkemedel kvalitetssäkring och 7,5 A1N T, farmaci regulatoriska krav UU-39005 Regulatory requirements and quality assurance in development and manufacturing of pharmaceutical products 1KB759 Processteknisk modellering 7,5 A1N T, UU-16410 Technology of Process Modelling 43 3FF660 Farmakokinetik 7,5 G2F T, farmaci Pharmacokinetics 3FK119 Läkemedelskemi med datorbaserad läkemedelsdesign 7,5 A1N Farm kemi, T Computational Medicinal Chemistry 3FB615 Modeller för biologiska system 7,5 A1N T, farmaceutisk biovetenskap Models for biological systems 44 1KB451 Organisk syntes 15 A1N K, T Organic Synthesis Årskurs 5 lå11/12, inriktning läkemedel Period Kurskod Kursens benämning Hp 1 Nivå/ Djup Course code Course name Credits Level Subject 51 3FX321 Toxikologi för civilingenjörsstudenter Toxicology for engineering students 3FK514 Analytisk kemi i läkemedelsutveckling Analyical Chemistry in Drug Discovery 7,5 A1N T, farm bio (7,5) A1F T, farm kemi Huvudområde Anmälningskod UU-38504 UU-35011 52 3FK514 Analytisk kemi i läkemdelsutveckling (7,5)15 A1F T, farm kemi Analytical Chemistry in Drug Discovery Valbar kurs 7,5 ÄVEN HÄR EXAMENSARBETE SOM FÖR K/M, EV. INOM ENTREPENÖRSSKOLAN!
UPPSALA: Kommunikationsträningsmoment inom kemiteknikprogrammets materialgren (före Bologna!) Kurserna är angivna i tidsordning fr.o.m. åk 3 (med periodmarkering). Samma lärarlag instruerar och kommenterar under åk 3: borgar för en överblick och samsyn i fråga om utvecklingen. Skriven text nagelfars och kommenteras noggrant i fråga om språk-bruk, layout och vetenskapliga formalia. Muntlig framställning kommenteras individuellt. Kurs åk 3 + åk 4 Materialkemi 4p 32 Keramkemi 4p 33 Riskbedömning/säkerhetsvärdering 2p 33 Elektrokemi 4p 34 Materialfysik 7p 41 Presentations- & kommunikations-teknik 1p (TeknOr) 41 Ytvetenskap o. tunnfilmsteknik 5p 42 Makromolekylär kemi 5p 42 Övningsmoment Litteraturuppgift m. metalliska system. Val bland 12 alternativ. Databassökning utmynnar i skriftlig rapport (3s) + muntlig redovisning (15-20 m.) av en person i grupp om två. Mål: Kunna ta fram data från olika källoroch kritiskt bedöma. Strukturera stoffet och uttrycka klart. Ungefär som ovan inom keramområdet, men med andra förutsättningar, ett fingerat utredningsscenario för en viss produkt med företagsledning som målgrupp. Mål: Kunna utvärdera data, förklara svåra begrepp och argumentera för en ståndpunkt rörande ev. nyproduktion.. Muntlig redovisning av uppgifter med anknytning till databassökning. Mål: Kunna hantera termer tillhörande riskanalys. Skriva ett kort PM inom elektrokemi. Mål: Kunna kondensera stoffet i en populärvetenskaplig form. Redovisa teoriaspekter inom materialområdet i en tänkt konferenssituation. Mål: Kunna strukturera och illustrera komplicerade företeelser. Grunder för muntlig framställning (även engelska), med återkoppling (spegelvisning). Gruppdynamik och mötesteknik. Mål: Större självinsikt rörande kommunikationssituationen. Läsa aktuella uppsatser som komplement till kurslitteraturen. Ett visst antal frågeställningar delas ut tillsammans med uppsatserna. Redovisning som poster. Mål: Få fördjupade kunskaper samt kunna utvärdera data ur uppsatser. Kunna sammanfatta och presentera i poster-form. Projektarbete innehållande litteratursökning, arbetsbeskrivning, utförande, rapportering. Mål: Kunna planera och utföra ett laborationsprojekt samt presentera de egna resultaten i skrift (engelska) och i muntlig redovisning. Vid redovisningen läggs tyngdpunkt på den visuella framställningen.
Biomaterial 5p 43 Materialanalys 5p 43 Oorg. materialsyntes 5p 44 Ett projekt per grupp med en verklig beställare (forskare eller industri) och innefattar litteraturstudium, planering, laborativt utförande. Mål: Kunna självständigt (liten grupp) diskutera med beställaren i fråga om innehåll, upplägg, tidsplan etc. och slutligen redovisa resultatet av studien (inkl. etikaspekter) i tal och skrift på engelska. Gruppvisa analysuppgifter där teknik måste väljas. Lösningen kräver kontakt med olika personer. Inläsning av viss teknik (utdelad uppgift). Mål: Kunna strukturera problemet för att sedan välja teknik. Kunna kommunicera med okänd personal för att få analyshjälp. Kunna muntligen presentera lösningen på analysuppgiften samt redogöra för hur en viss analysmetod fungerar. Gruppdiskussioner i seminarieform, dels för teoriinläsning, dels för val (gruppvis) av syntesmetodik. Vid synteserna måste t.ex. teknikerpersonal anlitas. Mål: Kunna lyssna, kritiskt bedöma andras åsikter, argumentera och skapa en konstruktiv diskussion i seminarieforum. Kunna leda en diskussion, sammanfatta dess slutsatser och föra den vidare. Under syntesarbetet kunna söka aktiv hjälp av annan personal. Vid redovisningen kunna rapportera klart i tal och skrift (svenska) samt opponera på andras redovisningar. Industrianknutet materialprojekt 3p 44 Gruppvisa skarpa industriprojekt av utredande karaktär. Mål: Kunna självständigt (liten grupp) diskutera med beställaren ute på företaget i fråga om innehåll, upplägg, tidsplan etc. och slutligen redovisa resultatet av studien (inkl. egna idéer) i tal och skrift språk väljs av företaget.
UPPSALA:Kommunikationsträningsmoment inom kemiteknikprogrammets materialgren (en första skiss på modifiering inom Bolognakonceptet) Samma upplägg med kurserna i tidsordning fr.o.m. åk 3 (med periodmarkering). Som förut har uppgifterna olika karaktär och innebär vad gäller innehåll och krav en progression i fråga om kommunikationsträningen. Skriven text nagelfars och kommenteras noggrant i fråga om språkbruk, layout och vetenskapliga formalia. Muntlig framställning kommenteras individuellt. Årskurs 5 har ännu inte gått av stapeln, så innehåll måste diskuteras därvidlag. Kurs åk 3 + åk 4 Materialkemi 10 hp 31-32 Självständigt arbete 15 hp 33-34 Elektrokemi 4p 34 Materialanalys 10 hp 41 Materialtillverkning I 5hp 42 Biomaterial I 5hp 43 Tunnfilmsteknik II 5 hp Övningsmoment Litteraturuppgift m. metalliska system. Val bland 12 alternativ. Databassökning utmynnar i skriftlig rapport (3s) + muntlig redovisning (15-20 m.) av en person i grupp om två. Mål: Kunna ta fram data från olika källoroch kritiskt bedöma. Strukturera stoffet och uttrycka klart. Efter en kort period med kaos utdelas verktyg för ett effektivt arbete i projektform, tillämpat på skarpa industriprojekt. Mål: Kunna självständigt (liten grupp) diskutera med beställaren ute på företaget i fråga om innehåll, upplägg, tidsplan etc. och slutligen redovisa resultatet av studien (inkl. egna idéer) i tal och skrift språk väljs av företaget. Skriva ett kort PM inom elektrokemi. Mål: Kunna kondensera stoffet i en populärvetenskaplig form. Gruppvisa analysuppgifter där teknik måste väljas. Lösningen kräver kontakt med olika personer. Inläsning av viss teknik (utdelad uppgift). Mål: Kunna strukturera problemet för att sedan välja teknik. Kunna kommunicera med okänd personal för att få analyshjälp. Kunna muntligen presentera lösningen på analysuppgiften samt redogöra för hur en viss analysmetod fungerar. Föreläsare från industrin med seminarieuppföljning. Mål: Kunna diskutera utifrån industrins förutsättningar för materialtillverkning med avseende på råvarutillgång, ekonomi, personals insättbarhet. Arbete i projektform rörande problem med forskningsanknytning, även gentemot företag i utlandet. Mål: Kunna diskutera bioindustrins villkor för biomaterial med avseende på fysiologisk interaktion, etik och hållbarhet. Skarpa industriprojekt med gruppvist arbete i projektform
43 Mål: Kunna angripa och i möjligaste mån lösa utdelat problem utifrån ett beställarperspektiv under viss handledning. Interaktion och muntlig och skriftlig slutrapportering på industrins villkor på valt koncernspråk (svenska/engelska) Materialmodellering 5 hp 44 Diskussioner i seminarieform, bl.a. i samband med extern föreläsare. Eget arbete i form av tolkning av data. Avancerad materialsyntes 5hp 44 Mål: Kunna bedöma fördelar och nackdelar med olika beräkningsmetoder och diskutera olika sätt att presentera elektronfördelningen i fasta ämnen, dels i seminarieforum och dels som inlämningsuppgift som ventileras. Kunna argumentera för hur resultat från beräkningar kan användas som underlag för modellering av nya material med önskade egenskaper. Gruppdiskussioner i seminarieform, dels för inläsning av artiklar, dels för val av syntesmetodik. Mål: Kunna analysera fakta, lyssna, kritiskt bedöma andras åsikter, argumentera och skapa en konstruktiv diskussion i seminarieforum. Kunna leda en diskussion, sammanfatta dess slutsatser och föra den vidare. Under syntesarbetet kunna söka aktiv hjälp av annan personal. Vid redovisningen kunna rapportera klart i tal och skrift (svenska) samt opponera på andras redovisningar. Årskurs 5 innehåller ett stort antal kurser liksom även årskurs 4, och bedömningen är att inte alla kurser kan ha ett eget välspecificerat kommunikationsmoment. Eftersom lärarfördelningen till årskurs inte blivit helt klarlagd i tid för diskussioner har åk 5 utelämnats här men medger en ytterligare progression.
Miljö och hållbar utveckling (programpunkt 15/6 kl 15:15) Kursmässigt rent specifikt gäller (under årskurs 5): 1) K/M: Obligatorisk kurs Material för hållbar utveckling Innehåll Begreppet "hållbar utveckling" och material: miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter av materialanvändning och materialutveckling. Energianvändning och energirelevanta material analyseras i perspektiv av hållbar utveckling. Olika materialtypers miljöpåverkan under olika delar av deras livscykel samt avfallshantering och materialåtervinning. Toxikologiska aspekter på materialframställning och materialanvändning. Informationssökning i databaser. Orientering kring svensk miljölagstiftning. Företagsorienterat miljöarbete och miljöledningssystem (ISO 14001), miljöcertifiering och annan miljömärkning, samt miljöanpassad produktutveckling ("ekodesign"). I kursen ingår två mindre projekt: (i) en jämförande förenklad livscykelanalys i enlighet med ISO 14040; (ii) en fallstudie kring företagsorienterat miljöarbete. 2) K/L: Obligatorisk kurs Toxikologi Innehåll Kursen kommer huvudsakligen att behandla grundläggande toxikologi, och toxikologisk riskbedömning/säkerhetsvärdering. [ ] Under kursen behandlas även vad hållbar utveckling kan innefatta när det gäller läkemedelssäkerhet och kemikaliehantering i allmänhet. Dessutom berörs miljö och hållbar utveckling som delmål i olika kurser; att kunna: *** Oorganisk kemi: ge exempel på ämnens egenskaper i ett samhällsperspektiv - miljö, utnyttjande och resurstillgång och göra enklare ekonomiska och miljömässiga analyser Organisk kemi: förklara och redogöra för teknisk framställning och industriell användning av några viktiga organiska föreningar samt göra enklare ekonomiska och miljömässiga bedömningar i samband därmed Avancerad materialsyntes: argumentera för valet av lösning till ett visst syntesproblem med hänsyn till randvillkor Materialtillverkning I: bedöma ekonomiska, etiska och miljöaspekter vid val av metod Farmakologi o läkemedelskemi: Redogöra för aspekter på hållbar utveckling inom läkemedelsområdet Läkemedel kvalitetssäkring..: beskriva och tillämpa de kvalitetssystem och arbetssätt som gäller för beredning av läkemedel på apotek och industriell tillverkning av läkemedel samt därtill hörande myndighetskontroll Kemisk energilagring: Diskutera materialval för litiumbatterier beroende av behovet av effekt- eller energilagring. Diskutera miljökonsekvenser av materialval.. fler exempel finns
Gruppdiskussioner (programpunkt d. 16/6 kl 13:15) A. Beräkningsverktyg: Mathlab, CaRIne, IGOR, ThermoCalc B. Läromedel i kemiteknik: C. Kemin i kemiteknikutbildningarna: D. Studieadministrativa frågor: