Hur hanteras barn och unga som upplevt våld i familjen i mötet med olika myndigheter? Elisabet Näsman Maria Eriksson Stina Fernqvist Linnéa Bruno Sociologiska institutionen Uppsala universitet
Upplägg Barnperspektiv och barns perspektiv Barns rätt till delaktighet Domäner av politik och praktik Familjerätt - socialtjänst Förskola och skola Ekonomiskt bistånd
Barnperspektiv Att räkna med barn Att ha barn i fokus Se till barns behov Att se världen ur barns synvinkel Barnpositionen i samhället Med barn: Att tolka barns perspektiv Ålder som grund för maktrelationer Barns position i familjen
Omsorgsperspektiv Barn är under utveckling - sårbarhet Fokus på barns behov Beroende av vuxnas ansvar Vuxna har tolkningsföreträde och bestämmanderätt över barn
Delaktighetsperspektiv Barn är aktörer i sina egna liv Kompetenta experter på sina egna erfarenheter, upplevelser, åsikter Barn är medborgare med egna rättigheter Kompetens för och rätt till delaktighet
Barnkonventionen Barnkonventionen präglas av båda perspektiven! Rätt till omsorg Villkorad rätt till delaktighet - artikel 12: Förmåga att bilda en åsikt Ålder och mognad Företrädare Motsättning eller förenliga perspektiv?
Hur många barn har bevittnat våld mellan föräldrarna? Gymnasieenkät 1999: 21%, 4% bevittnat ofta Mellanstadienkät 2000: 10% bevittnat Vuxenenkät 2014: 15 % kvinnor, 13 % män sett eller hört fysiskt våld mellan föräldrarna 10% pappas våld mot mamma 6% mammas våld mot pappa 3% båda föräldrarna våld mot den andra 20-40% i kliniska populationer (Broberg et al, 2009) X
Uppleva pappas våld mot mamma Vid minst ett tillfälle: 95% befunnit sig i lägenheten 77% varit i samma rum 45% i direkt fysisk kontakt med ena/ båda föräldrarna 62 % själva utsatts för våld (Almqvist, K. & A. Broberg, 2004) Vid dödligt våld: Barn i flera fall i närheten, direkt bevittnat eller fann mamman död (Socialstyrelsen 2014)
Pappors våld mot mammor och pappors våld mot barn - separata eller sammanhängande fenomen? Pappa misshandlar mamma Barnet vet Sett & hört Inblandat (skydd/ orsak ) Barnet Vi söker sällan sambanden Psykiskt våld Fysiskt våld Sexuella övergrepp Fritt efter Nea Mellberg, Umeå universitet
Våld mot barnen Våld mellan föräldrarna är den faktor som ökar risken mest för att barnen ska bli slagna, drygt tio gånger. Elevenkät 2011 (15-16 år): 13,8 slagna av vuxen hemma, 2,9% ofta, utlandsfödda oftare Vuxenenkät 2014: 25% av kvinnorna, 19% av männen fysiskt våld / hot om våld från pappan: 15% av kvinnorna, 19% av männen från mamman: 12% av kvinnorna, 8% av männen
Domäner av politik och praktik Våld i nära relationer : våld ett brott, ser kön, inte föräldrar Förändrad lagstiftning, barn som upplever våld är brottsoffer Vårdnad, boende, umgänge : Våld marginell fråga, fäder bra nog, barns behov av båda föräldrarna, samarbete Förändrad lagstiftning: våld lyfts fram Barnskydd : våld ett socialt & välfärdsproblem, våldsamma familjer, mödrars ansvar för barns utsatthet, kön & makt inte relevant perspektiv, utom i patriarkala familjestrukturer (= icke svenska) Förändrad lagstiftning: (bl. a. SoL 5 kap 11 ) Behandling : Våld uttrycker och/eller orsakar ohälsa, individeller familjefokus, avvikelseperspektiv; inte kön Snabb framväxt av verksamheter på 2000-talet Andra: Utbildning, Ekonomi
Familjerättsutredare Svensk familjepolitik Den separerade kärnfamiljen : Förutsätter att även separerade föräldrar delar ansvaret för barnen och att föräldraskapet utövas gemensamt, helst utan inblandning från staten Gemensam vårdnad & (god) vardaglig kontakt mellan barn och båda föräldrar är normen När pappor är våldsamma mot mammor och/eller barn?
Hur bedöms mammans föräldraförmåga? Mm. Jag har väl sett kanske lite olika bitar, men på något sätt så... den här konflikten, eller problematiken som det gäller med misshandel, den upptar ju kvinnans tankevärld väldigt, väldigt mycket. Som gör att hon... ja, fokuserar sig själv, många gånger kanske mer än vad hon har fokus på barnen. Och i vissa lägen gör att hon... ja, hon kanske inte kan ge barnen det de behöver egentligen. Hon har liksom fullt upp med att på något sätt skydda sig och hålla tankarna klara och allt det här, som gör att, det blir svårt att räcka till.
Hur bedöms pappans föräldraförmåga? Jag tänker så här att det är ju ändå barnens pappa. Och för barn, det är ju väldigt olika, nu tror jag i och för sig att barn ser väldigt mycket mer än vad man kanske tror. De ser mer än vad man... Men samtidigt så har, pappan har misshandlat, men han kan vara jättebra, göra roliga saker med sina barn. Vara engagerad i skolgång och så på olika sätt. Därmed inte sagt... han ger ju inte trygghet.
Och Jag tolkar det som att du menar att många av de här männen [ ] sätter sina egna behov väldigt mycket i centrum? Ja, just det. De är som småbarn. Tolkningsmässigt. [ ] det ju ofta är jagsvaga individer. Och... det gör att de här männen som fäder blir självcentrerade [ ] de blir som små barn. Alltså, där allting är till för dem, också barnen. Vilket inte innebär att de kanske är dåliga fäder, särskilt inte för små barn som inte har så väldigt stora behov.
Att som barnets närstående utöva våld, i synnerhet om det sker i barnets närvaro, är ett uttryck för bristande föräldraförmåga. Hos den som är utsatt för våldet kan föräldraförmågan brista både vad gäller att skydda barnet från våldssituationer och p.g.a. den psykiska ohälsa som våldet ger upphov till. Utsattheten gör det svårt att vara psykiskt och fysiskt tillgänglig som förälder i den utsträckning som barnet behöver. Det är också belagt att posttraumatisk stress kan störa samspel mellan barn och föräldrar (Socialstyrelsen 2015:89)
Hur bedöms umgänget ur barnens perspektiv? Säkert? - Tryggt? Kravnivå? Barnets berättelser, vilja, behov? Barns trovärdighet: Falska anklagelser sällan från barn Om barns uttryckta vilja är i linje med utredarens bedömning tolkas den som autentiskt och uttryck för mognad Om barns uttryckta vilja är i konflikt med utredarens bedömning : tolkas det som omoget, beroende, ev. påverkat av mamma Är det kompetenta OCH rädda barnet en paradox?
Verkställighet av umgänge Den äldsta flickan har sagt till medlaren att pappan dragit henne i öronen, sparkat på benen, och att hon känner sig nedtryckt och inte värd något hos pappa. Pojken uppger att pappa vridit hans arm hårt, att pappan inte bryr sig om honom... Medlaren: båda barnen är så stora och medvetna att de aldrig skulle finna sig i att bli utsatta för några som helst kränkningar. Domstolen: Medlaren har bedömt att det inte föreligger en allvarlig risk för barnens kroppsliga och själsliga hälsa om en verkställighet skulle ske. Mot bakgrund av att båda barnen bedöms som friska och normala delar rätten denna uppfattning. (K. Röbäck)
Tingsrätten 2002-2014 Ingen riskbedömning i 76 % av fallen där fysiskt/ sexuellt våld nämns Ingen riskbedömning i 57% av fallen där det fanns en dom i en brottmålsprocess Gemensam vårdnad: 38% då det fanns en dom i en brottmålsprocess Ingen riskbedömning i 55% av fallen där våld nämns i domar 2013-2014 (Bruno )
Förskolan Pappan har tilldömts ensam vårdnad om pojken. Daghemsföreståndare har vittnat mot pappan. Mamman är hotad av pappan och har skyddade personuppgifter. En förundersökning om sexuella övergrepp från pappan är nedlagd, men pojken uppger själv att han är utsatt. Pappan är dömd för misshandel av mamman. Misstanke finns om att pappan sexuellt förgripit sig på pojken. Mamman har tilldömts ensam vårdnad och pappan har ingen rätt till kontakt. Pappan kommer till förskolan och uppträder enligt en i personalen hotfullt. Hon anmäler besöket som arbetsskada. Hon känner oro och sover dåligt på nätterna efter pappans hotfulla besök.
Skolan Pappan är två gånger dömd för misshandel av mamman och har alkoholproblem. Mamman har tilldömts ensam vårdnad. Pappan dyker upp på skolan utan förvarning. Skolan slår larm till socialtjänsten. Mamman har tilldömts ensam vårdnad. Pappan sökte upp flickan vid högstadieskolan och eventuellt misshandlade han henne. Förundersökningen lades dock ner.
Förskolans och skolans roll - Utsattheten spiller över som skolsvårigheter för barnen - En plats fylld av rädsla och påfrestningar - En av arenorna för föräldrarnas tvist - En fristad - Betydelsefulla vuxna som uppmärksammar, ger stöd och skydd
Olika parters roller Familjerättsutredare: - Delar av utredningen görs i förskola skola - Delar av utredningen görs under skoltid Särskilt barnsamtalen Domstolen: - Umgänge på förskola - Överlämnande via förskola/skola
110 förskolor, 110 grundskolor Förskola Skola Barn har berättat om hot och våld mellan föräldrarna Barn har visat rädsla för förälder Överlämning har skett där pga risk för hot/våld mellan föräldrarna 40% 54% 27% 66% 50% 28%
Hanterar våldsamma föräldrar Förskola Skola Förälder utan umgängesrätt har sökt upp barnet Förälder har utsatt den andra föräldern för hot/våld i / i närheten Personalen har utsatts för hot eller våld från förälder 43% 59% 27% 40% 30% 37%
Personal i förskola/skola: - Informerar utredare - Vittnar i domstol - Ordnar överlämnande av barn - Buffert för att undvika kontakt mellan föräldrarna - Förmedlar information mellan föräldrar - Medlar mellan föräldrar - Plats för tvångshämtning
Personal i förskola/skola: - Utsätter utsatta barn & mödrar för risk - Institutionellt våld - Utsätter andra närvarande barn för risk - Blir själva utsatta för hot och våld av våldsamma föräldrar - låt den hotfulla föräldern få igenom sin vilja - Brist på information, kunskap, handlingsplan, samverkan
Ekonomiskt bistånd - våld Våld och trakasserier orsakar kostnader och inkomstförlust för den andra Möjligheter att få egna pengar begränsas Den gemensamma ekonomin kontrolleras och förbrukas så att de andras grundläggande behov inte tillgodoses Pappan sköter alla inköp. Mamman och barnen sover på madrasser på golvet. Skuldsättning förs över på den andre. Pressas eller tvingas att skaffa resurser på illegitima vägar. Egendom förstörs, också barnens.
Socialtjänst - Domstol Lagar och praktik öppnar för ekonomiskt förtryck Föräldrasamverkan krävs för ekonomiskt bistånd Samverkan för bodelning Krav på fullföljd separation åtskilt boende Lika umgängestid ses som lika kostnad för barnen Familialisering: - Barnen kan drabbas men saknar röst
Samverkan Förskola/skola familjerättsutredare sociala barnavården - polisen - Anmälningsplikten - Sekretessen Förskola/skola domstol - Skilda domäner modellmakt -Professionell hierarki - Professioner och semiprofessioner -Den sociala barnavården - Familjerätten - Ekonomiskt bistånd
skrikit på dom, jag har kastat saker, jag har suttit lugnt och sansat och pratat och varit hur formell som helst, men ingenting går in i deras huvuden. Och så här ja, men han säger att han har ändrat på sig liksom, alltså hans rätt till att ha sina barn har varit större än K:s och A:s rätt att ha ett värdigt liv, att få leva under trygga omständigheter, deras mänskliga rättigheter eller hans rätt till dom har gått ut över det. Camilla 18 år, går i traumabehandling
Lärarna behöver kunskap om missbruk och hög EQ [emotionell intelligens] Se till att det finns skolkuratorer och psykologer på alla skolor Skolkurator borde visa sig och bjuda in mer aktivt Lärare, skolsköterskor och kuratorer ska vara snälla Skapa relationer och bygg förtroende, uppmuntra till dialog Inför livskunskap om missbruk och psykisk ohälsa som en naturlig del av skolgången, på ett icke utpekande sätt Börja på en enkel nivå i lägre stadier och mer avancerat högre upp
Bemöt barnen på ett snällt sätt Lyssna på och ta på allvar vad barn berättar om sin situation Fråga barnen hur de mår, fråga igen och igen Informera barnen om vad utredningen kommit fram till och förklara besluten Gör så barn kan känna sig trygga med vad som kan hända med den missbrukande föräldern om de berättar Se att hela familjen kan ha behov av hjälp om en förälders missbruk har uppmärksammats Följ upp med kontakt och ge barnet kanaler att själv ta kontakt efter en utredning
Använd böcker som handlar om missbruk för lästräning Låt eleverna göra fördjupningsuppgifter med temat missbruk i familjer Bjud in föreläsare, föräldrar med erfarenhet av missbruk Genomför anonyma undersökningar om hur barn och ungdomar har det Som det finns fysiska hälsokontroller borde det finnas psykisk hälsokontroll Informera i klasserna att det finns problem och erbjud gruppverksamhet för barn och ungdomar med missbruk i familjen på skolan Var uppmärksamma på elever som berättar genom att skriva om sina problem eller antyda dem i skolarbeten tanke på vad de varit med om
Ta reda på vad som ligger bakom att elever skolkar eller bråkar Våga fråga, många gånger, skapa möjligheter att berätta Tyck inte synd om Uppmana eleverna att bry sig om varandra mer Ge möjlighet att gå undan, i mindre grupper, vilrum, egen stödlärare Anpassa skolgången till barnens förutsättningar med tanke på vad de varit med om