Från ekonomistyrning till kunskapsstyrning Göran Ingvarsson Centrum för verksamhetsplanering och analys
Kunskapsstyrning? Målet med kunskapsstyrning är att kvalitetssäkrad kunskap sprids och används inom alla verksamheter. Kunskapsstyrning ska säkerställa att bästa tillgängliga kunskap används vid beslut som direkt rör patienter men också beslut som rör investeringar och produktionsstruktur.
Region Skånes styrplattform Behovsstyrning Produktionsstyrning Kunskapsstyrning
Region Skånes styrmodell
Från ekonomiperspektiv till kvalitetsperspektiv Patientprocesser Patientens perspektiv (kvalitet/resultat) Medicinska specialiteter Patientfokuserade vårdlogiker Producentens Perspektiv (ekonomi) Sjukhus och kliniker
Medicinska resultat och kostnad per invånare Korrelation medicinska resultat (index) och kostnad per invånare 23000 22000 y = -7586,7x + 27888 R 2 = 0,2228 21000 20000 19000 18000 17000 Kostnad Linjär (Kostnad) Skåne Låg kostnad korrelerar med hög medicinsk kvalitet 16000 15000 0,8 0,85 0,9 0,95 1 1,05 1,1 1,15
Bakgrund Vi anser att vi uppnått en relativt hög produktivitet med innevarande ersättningsmodell Vi ser nu ett ökat behov av att styra mot ökad effektivitet (vårdkedjor/processer) RESURSER PRESTATIONER KVALITET VÅRDRESULTAT PRODUKTIVITET EFFEKTIVITET
RESURSER PRESTATIONER KVALITET VÅRDRESULTAT Effektivitet PRODUKTIVITET EFFEKTIVITET Effektivitet innebär att både göra rätt saker och göra dem på rätt sätt, till skillnad från produktivitet som bara innebär att göra sakerna på rätt sätt. Hög produktivitet är en nödvändig, men inte tillräcklig, förutsättning för hög effektivitet. Effektivitet bedöms mot målet för verksamheten. När det gäller hälso- och sjukvårdens effektivitet är det patienternas förbättrade hälsa i relation till de använda resurserna som bör mätas. Beslutsfattare i kommuner och landsting har begränsade resurser att fördela mellan verksamheter. Effektivitet är därför nära kopplat till resursfördelning och prioriteringar. Källa: Socialstyrelsen
Ersättningsmodell 2012-2013 VAD VARFÖR HUR Stimulera förvaltningarnas arbete med att effektivisera vårdprocesserna för att klara av dagens och framtidens vårdbehov med begränsade resurser I ersättningsmodellen före 2012 saknades incitament för att effektivisera (negativa incitament för att effektivisera) Genom att inte bestämma hur utan endast vad som ska utföras. Inte bestraffa en förvaltning direkt när man genomfört en effektivisering
MRE 2012 1. Patientsäkerhet Målnivå 1 Jan Feb Mar Apr Ack utf Avstämningstid a. Vårdrelaterad infektion 12 9% PPM x 2 b. Kläd och hygienregler 70 82% PPM x 2 i. Val av slutenvårdsantibiotika 40 39% 40% 44% 41% 41% Juli nov l. Andel orala opioider av totala volymen starka opioider 50 64% 65% 65% 69% 65% Juli nov 2. Tillgänglighet Jan Feb Mar Apr Ack utf Avstämningstid a. Väntande till besök 60 68% 73% 77% 76% Månad b. Väntande till Op/Åtg inkl övr op 60 66% 71% 75% 74% Månad c. Väntande till Datortomografi (CT) 70 84% 88% 87% 82% Månad d. Väntande till magnetkameraundersökning (MR) 70 66% 65% 69% 69% Månad e. Väntande till besök inom BUP 80 95% 93% 91% 89% Månad f. Väntande till fördjupad utredning och behandling inom BUP 70 68% 48% 64% 58% Månad 3. Akutprocessen Jan Feb Mar Apr Ack utf Avstämningstid a. Vistelsetid på akutmottagning 70 76% 74% 73% 75% Tertial b. Väntetid till op av höftfraktur 70 88% 77% 80% 79% Tertial c. Direktinläggning 5 7% 7% 7% 6% 7% Tertial med början T2 5. Hjärtsjukdom Jan Feb Mar Apr Ack utf Avstämningstid a. Återinläggning hjärtsvikt 14 14% 13% 13% 13% Jan nov 7. Cancer Jan Feb Mar Apr Ack utf Tidsintervall/ Avstämning a. Bröstcancer 60 55% År b. Prostatacancer 60 20% År c. Lungcancer 60 81% År d. Tjock och ändtarmscancer 60 73% År 8. Palliativ vård Jan Feb Mar Apr Ack utf Avstämningstid a. Täckningsgrad Svenskt palliativregister 20 43% 48% 35% 42% Jan nov b. Andel morfin av hela gruppen perorala opioider 40 33% 34% 36% 35% 34% Juli nov 9. Psykiatri Jan Feb Mar Apr Ack utf Avstämningstid c. Pregabalin (Lyrica) <10 10% 4% 8% 12% 4% Juli nov d. Återfallsförebyggande läkemedel vid alkoholmissbruk 0 18% 29% 3% 5% 11% Juli nov 10. Hälsoinriktad hälso och sjukvård Jan Feb Mar Apr Ack utf Avstämningstid a. Hälsosamtal + beslut om åtgärd >3 800 4 866 4 628 4 892 4 268 18 654 Tertial
Indikatorbibliotek Indikator Vårdrelaterade infektioner Beskrivning Visar vårdrelaterade infektioner uttryckt som andel av totala antalet slutenvårdade patienter per förvaltning God Vård område Säker hälso- och sjukvård Fokusområde/Ämnesområde Patientsäkerhet Syfte Vårdrelaterade infektioner inom sluten vård ska minska Nationell koppling Nationella PPM Mått Andel vårdrelaterade infektioner av totala antalet slutenvårdade patienter per förvaltning Typ av indikator Resultatindikator Teknisk beskrivning inkl täljare Täljare: Antal patienter som vårdas i den somatiska slutenvården med och nämnare vårdrelaterad infektion.nämnare: Totalt antal patienter som vårdas i den somatiska slutenvården. Målnivå 1 Ska understiga rikssnittet Målnivå 2 6% Minimikrav Rapporteringsintervall T2, ÅR MRE (Ja/Nej) Ja Målnivå MRE Steg 1 SUS 12, CSK Hbg 10, Övr 9 Målnivå MRE Steg 2 SUS 10, CSK, Hbg 8, Övr 6 Målnivå MRE excellens Villkor MRE Mätperiod MRE Datakällor PPM (punktprevalensmätning) två gånger per år Expertgrupp/sakkunninggrupp Chefläkargruppen Kontaktperson på KK asa.hallgarde@skane.se Kontaktperson anneli.juhlin@skane.se Berörd producent SUS, HBG, CSK, TBG, YSTAD, ÄHLM, HLM, LKR, PSYK Felkällor Kommentarer Punktprevalensmätning som sker två gånger per år vid samtliga sjukhus i Sverige. Sjukhusen genomför mätningarna vid ett tillfälle under en tvåveckorsperiod i april och i november. Indikatorkvalitet Revideringsdatum Indikatorn ingår i: