Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014 ÖKAD SÖKAKTIVITET GENOM TYDLIGARE KRAV OCH ÖKAD UPPFÖLJNING 2015-02-20 Tidsperiod 2014
Sida: 2 av 72
Sida: 3 av 72 Dnr: Af-2013/508922 Datum: 2015-02-20 Ökad sökaktivitet genom tydligare krav och ökad uppföljning Arbetsförmedlingen ska senast den 13 juni 2014 och i samband med årsredovisningen för 2014 - redovisa och analysera hur Arbetsförmedlingen har ökat uppföljningen för arbetssökande. I redovisningen ska myndigheten särskilt redogöra för: Antalet möten och kontakter som de arbetslösa har haft med en arbetsförmedlare och analysera hur antalet möten och kontakter har påverkat sökaktiviteten. Arbetet med aktivitetsrapporten. Som en del av denna redovisning ska Arbetsförmedlingen analysera hur de individuella handlingsplanerna förhåller sig till aktivitetsrapporterna och hur införandet av aktivitetsrapporterna har påverkat sökaktiviteten, såväl generellt som inom olika grupper av arbetssökande, t.ex. med avseende på ersättningsform. Arbetet med handlingsplanerna, inklusive uppdateringsfrekvens, i vilken utsträckning förnyade bedömningar har gjorts och hur kvaliteten i de arbetsmarknadspolitiska bedömningarna har förbättrats. - redovisa och analysera övriga relevanta delar av Arbetsförmedlingens arbete med att öka sökaktiviteten respektive myndighetens roll i kontrollfunktionen inom arbetslöshetsförsäkringen. - redovisa och analysera hur myndigheten har utvecklat dokumentationen och därmed säkerställt möjligheten att följa upp samtliga relevanta delar inom myndighetens kontrollfunktion i arbetslöshetsförsäkringen. Arbetsförmedlingen ska även redogöra för hur arbetet med dokumentation förhåller sig till processen intern styrning och kontroll. Ovanstående redovisning och analys ska göras mot bakgrund av de nya åtgärdsreglerna inom arbetslöshetsförsäkringen och införandet av aktivitetsrapporten. Redovisningen och analysen ska även i förekommande fall ske utifrån de indikatorer Arbetsförmedlingen har infört för att följa och utveckla myndighetens arbete när det gäller uppföljning av sökaktivitet och kontrollfunktionen inom arbetslöshetsförsäkringen.
Sida: 4 av 72 Beslut i detta ärende har fattats av biträdande generaldirektör Clas Olsson. Ärendet har föredragits av kvalificerade handläggare Shara Unneberg. I den slutliga handläggningen har Direktör för avdelningen Förmedlingstjänster Marie Linell-Persson, tillförordnad avdelningschef Jeanette Azinovic, enhetschef Åse-Marie Linderö och kvalificerade handläggare Yvonne Thorsén deltagit. Clas Olsson Shara Unneberg
Sida: 5 av 72 Innehållsförteckning Sammanfattning... 7 1. Arbetsförmedlingens uppdrag med att öka individers arbetssökande genom tydligare krav och ökad uppföljning... 8 2. Syfte med insatserna för att öka individers arbetssökande... 8 2.1 Kontakter och möten med arbetssökande... 8 2.2 Syftet med aktivitetsrapportering... 10 2.3 Syftet med individuella handlingsplaner... 10 3. Metod... 11 3.1 Studie av Arbetsförmedlingens registerdata... 11 3.2 Enkät till arbetssökande Sökandeundersökningen... 11 3.3 Enkät till arbetsförmedlare om meddelande till a-kassorna... 11 3.4 Enkäter till arbetsförmedlare och arbetssökande om aktivitetsrapportering...12 3.5. Intervjuer med arbetsförmedlare och chefer...12 3.6 Stickprov av handlingsplaner...12 4. Vad är sökaktivitet?... 12 4.1 Definition av begreppet sökaktivitet... 14 4.2 Relationen mellan sökaktivitet och ökade chanser till arbete... 14 4.3 Arbetsförmedlares bedömning av sökaktivitet... 15 4.4 Antal sökta jobb... 17 5. Insatser som har genomförts för att öka sökaktiviten... 20 5.1 Kontakter och möten... 20 5.2 Aktivitetsrapportering... 22 5.2.1 De arbetssökande och aktivitetsrapporteringen... 26 5.2.2 Arbetsförmedlarna och aktivitetsrapporteringen... 28 5.2.3 Aktivitetsrapportens påverkan på sökaktivitet... 29 5.3 Handlingsplanerna...31 5.3.1 Handlingsplanens uppdateringsfrekvens... 32 5.3.2 Kvaliteten i den arbetsmarknadspolitiska bedömningen... 32 5.3.3 Förnyad bedömning i handlingsplanen... 36 5.4 Förbättra handlingsplanerna... 39 6. Arbetsförmedlingens uppdrag inom arbetslöshetsförsäkringen... 39 6.1 Tydligare ansvarsfördelning inom arbetslöshetsförsäkringen... 40 6.2 Förändrade regler påverkar Arbetsförmedlingen... 40
Sida: 6 av 72 6.3 Arbetsförmedlingen informerar de arbetssökande... 41 6.4 Stöd till arbetsförmedlare... 42 6.5 Förändringen i antalet skickade meddelanden till arbetslöshetskassorna... 42 6.5.1 Förändringar vid meddelandegrunden inte aktivt söker lämpliga arbeten... 42 6.5.2 Förändringar vid meddelandegrunden inte sökt anvisat lämpligt arbete... 44 6.5.3 Analys av enkätundersökning... 46 7. Dokumentation kopplad till arbetslöshetsförsäkringen... 47 7.1 Systemstöd för meddelande till arbetslöshetskassa... 47 7.2 Systemstöd för aktivitetsrapport... 48 7.3 Dokumentation i Arbetsförmedlingens informationssystem AIS... 49 7.4 Nytt handläggarstöd om förvaltningsrätt... 49 7.5 Webbutbildning om statstjänstemannarollen... 50 7.6 Utbildning i dokumentation... 50 7.7 Intern styrning och kontroll i arbetet med arbetslöshetsförsäkringen... 50 7.7.1 Ärendegranskning, dokumentation... 51 8. Diskussion... 51 8.1 Vad är en optimal sökaktivitet?... 51 8.2 Insatser för att uppnå bättre effekt i jobbsökandet... 53 8.3 Sökaktivitet i olika målgrupper... 54 8.3.1 Arbetssökande på hel- eller deltid... 54 8.3.2 Arbetssökande med varierande krav på sökaktivitet... 54 8.3.3 Arbetssökande i program utan krav på sökaktivitet... 55 8.4 Att definiera antalet jobb en person ska söka... 55 8.4.1 Kvantifiera krav på antalet sökta jobb, fördelar och nackdelar... 55 8.4.2 Aspekter att ha i åtanke vid kvantifiering av krav på sökta jobb... 57 9. Slutsatser... 58 10. Bilagor... 60 10.1 Avidentifierade aktivitetsrapporter... 60 10.2 Avidentifierad handlingsplan... 63 10.3 Tabeller... 65
Sida: 7 av 72 Sammanfattning Den här rapporten handlar om arbetet med att följa upp och att öka arbetssökandes sökaktivitet som Arbetsförmedlingens har gjort under 2014. Arbetsförmedlingen kan påverka hur många arbeten en arbetssökande söker både genom rådgivning och vägledning men även genom att kontrollera jobbsökandet och vidta åtgärder om en person inte söker arbete i tillräckligt hög utsträckning. Genom att se till att den som är arbetslös söker tillräckligt många lämpliga jobb och att personen samtidigt är beredd att acceptera de jobberbjudanden som hen får kan Arbetsförmedlingen bidra till att minska arbetslösheten. Arbetsförmedlingen ska säkerställa att arbetslöshetsförsäkringen fungerar som en omställningsförsäkring. Syftet med arbetslöshetsförsäkringen är att ge ekonomisk ersättning för inkomstbortfall vid arbetslöshet under en begränsad period i samband med omställning från ett arbete till ett annat. Genom att matcha den arbetssökande mot lediga arbeten, följa upp anvisade arbeten och följa upp den arbetssökandes sökaktivitet, bland annat genom aktivitetsrapporten, får Arbetsförmedlingen värdefull information för att fullfölja uppdraget inom arbetslöshetsförsäkringen. Under året har Arbetsförmedlingen infört aktivitetsrapportering för majoriteten av alla arbetssökande. Arbetsförmedlare och arbetssökande uppger att de ser både positiva och negativa sidor med aktivitetsrapporteringen. Andelen arbetssökande som uppger att de inte sökt några arbeten har minskat under året, möjligtvis till följd av införandet av aktivitetsrapporteringen. Antalet kontakter mellan arbetssökande och arbetsförmedlare har varit något lägre under 2014 än tidigare år, delvis på grund av att aktivitetsrapportering i vissa fall har ersatt personliga kontakter mellan arbetsförmedlare och arbetssökande. En av de främsta utmaningarna i uppföljning av sökaktivitet är att säkerställa att arbetsförmedlarna har tillräckligt stöd i hur de ska följa upp sökaktivitet på ett enhetligt sätt, exempelvis hur många arbeten en arbetssökande bör söka per månad. Behovet av tydliga riktlinjer till arbetsförmedlare står i motsats till behovet av att anpassa kraven på sökaktivitet utifrån varje arbetssökandes unika situation för att kraven inte ska uppfattas som orimliga och fyrkantiga.
Sida: 8 av 72 1. Arbetsförmedlingens uppdrag med att öka individers arbetssökande genom tydligare krav och ökad uppföljning Enligt regleringsbrevet för 2014 ska Arbetsförmedlingen kontrollera och följa upp arbetssökandet för alla arbetslösa. Detta gäller oavsett vilken ersättningsform som den arbetssökande har. Tätare kontakter mellan arbetssökande och arbetsförmedlare utgör ett viktigt stöd för den enskilde, men är också grundläggande för förbättrad uppföljning av arbetssökandet. Från den 1 september 2013 gäller ett nytt regelverk för arbetslöshetsförsäkringen som innebär en tydligare ansvarsfördelning mellan Arbetsförmedlingen, arbetslöshetskassorna och den arbetssökande. Genom förändrade och delvis nya systemstöd har möjligheten till dokumentation utvecklats för att öka möjligheten att följa upp Arbetsförmedlingens arbete med kontrollfunktionen. 2. Syfte med insatserna för att öka individers arbetssökande Ett av Arbetsförmedlingens huvuduppdrag är att följa upp om de arbetssökande söker jobb tillräckligt aktivt för att ha rätt till ersättning. Uppföljningen av sökaktiviteten syftar också till att stödja den som är arbetssökande i att förbättra sättet hen söker jobb på för att öka chanserna till arbete. 2.1 Kontakter och möten med arbetssökande En stor del av arbetsförmedlarnas tid upptas av att träffa arbetssökande för att stödja dem i att hitta ett arbete och besluta om olika insatser och program. 1 Förutom stöd och rådgivning syftar kontakterna med arbetssökande också till att arbetsförmedlaren ska säkerställa att den som är arbetssökande söker jobb aktivt. Arbetsförmedlaren har en viktig uppgift i att stödja, motivera och hjälpa den arbetssökande att upprätthålla en effektiv jobbsökarstrategi och en hög sökaktivitet. En förutsättning för att kunna hjälpa och stödja den arbetssökande är att kontakten mellan arbetsförmedlaren och den arbetssökande är anpassad utifrån den arbetssökandes behov. 1 Enligt Arbetsförmedlingens årsredovisning för 2013 ägnades 41 procent av arbetsförmedlarnas tid till kontakter med arbetssökande.
Sida: 9 av 72 Arbetsförmedlarens bedömning av den arbetssökandes möjligheter på arbetsmarknaden ska i ett tidigt skede fånga upp de arbetssökande som riskerar långvarig arbetslöshet. Kontakten mellan arbetssökande och arbetsförmedlare har betydelse för sannolikheten att en arbetssökande får jobb. En rapport från IFAU undersöker betydelsen av kontakter för utfall till arbete på arbetssökande i Danmark, Resultaten pekar på stora positiva effekter av att möta sin förmedlare. Det finns en tendens till att effekten blir större med antalet möten som den arbetssökande har deltagit i. Sannolikheten att den arbetssökande hittar ett jobb stiger under veckan som mötet äger rum, och effekten förblir positiv (men mindre) under de följande veckorna. 2 Huruvida det är en ökad sökaktivitet som är orsak till det ökade utflödet till arbete är mer oklart. Arbetsförmedlingen har tidigare konstaterat att det är komplicerat att analysera kontakternas betydelse för sökaktiviteten. Det är möjligt att visa på samvariation, men att fastställa kausalitet innebär omfattande utmaningar. 3 Återrapporten för sökaktivitet i juni 2013 visade på en positiv samvariation mellan ökad kontaktfrekvens och en generellt högre sökaktivitet bland de arbetssökande. Rapporten betonade dock samtidigt att effekten av en ökad kontaktfrekvens varierar beroende på: Den arbetssökandes position på arbetsmarknaden. Alla sökandegrupper påverkas av en ökad kontaktfrekvens men effekterna är störst för dem som står närmast arbetsmarknaden. För de personer som har en svagare position på arbetsmarknaden behövs mer stöd än bara en ökning av antalet kontakter. Dessa personer är i behov av arbetsmarknadspolitiska insatser och program och/eller subventionerade anställningar, för att skillnaderna i jobbchanser mellan dem med relativt sämre och bättre jobbchanser ska minska. Den arbetssökandes grad av sökaktivitet. För den redan aktivt sökande har inte antalet möten eller fokus på uppföljning någon större effekt på sökaktiviteten. För en sökande med låg sökaktivitet är däremot effekten rimligtvis positiv vid kombinationen många möten och ett fokus på uppföljning. Personer med låg sökaktivitet finns i samtliga grupper och en viktig uppgift för Arbetsförmedlingen är att upptäcka dessa och att intensifiera insatserna för dem. Aktivitetsrapporten är ett viktigt redskap i detta arbete. Kvaliteten och innehållet i mötet. Det räcker inte att ha en ökad kontaktfrekvens om innehållet på mötet inte är anpassat till de svårigheter som personen möter på 2 IFAU 2014:5 Betydelsen av möten mellan arbetslösa och förmedlare. 3 Arbetsförmedlingen (2013-06-14).
Sida: 10 av 72 arbetsmarknaden. Även vikten av den arbetssökandes egen sökaktivitet måste betonas under mötet för att ha effekt. 4 Sambandet mellan kontaktfrekvens och sökaktivitet påverkas därför av samspelet mellan antalet kontakter, uppföljning av sökaktiviteten samt den arbetssökandes initiala aktivitet och ställning på arbetsmarknaden. Aktivitetsrapporten kan spela en central roll för att hantera detta, och är ett viktigt redskap för att öka individualiseringen av handläggningen. 2.2 Syftet med aktivitetsrapportering Aktivitetsrapportering innebär att den som är arbetssökande ska meddela Arbetsförmedlingen vilka jobb hen har sökt och vilka aktiviteter hen har genomfört för att bryta arbetslösheten. Syftet med aktivitetsrapportering ur de arbetssökandes perspektiv är att: Öka sökaktiviteten och därmed chansen att få arbete. Öka egenansvaret för den arbetssökande för att lösa sin arbetslöshetssituation. Tydliggöra för den enskilde de regler som gäller för att få ersättning. Ge arbetssökande ett verktyg som stöd i att lösa arbetslöshetssituationen. För Arbetsförmedlingen ska aktivitetsrapporten: Underlätta bedömningen om den sökande aktivt söker arbete och därmed förenkla uppföljning av de arbetssökandes sökaktivitet. Ge Arbetsförmedlingen ett underlag för dialog med den arbetssökande för att identifiera förbättringsområden och behov av ökat stöd för den arbetssökande. Ge Arbetsförmedlingen ett verktyg i Arbetsförmedlingens kontrollarbete. 2.3 Syftet med individuella handlingsplaner Handlingsplanen är en överenskommelse mellan arbetssökande och arbetsförmedlare om hur den arbetssökande ska inrikta sitt jobbsökande. Handlingsplanen ska vara ett stöd i jobbsökandet genom att ge konkreta instruktioner om de aktiviteter den arbetssökande ska göra för att öka sina chanser att få ett arbete. Varje handlingsplan ska innehålla en arbetsmarknadspolitisk bedömning av den arbetssökandes förutsättningar för arbete, arbetsmarknadens krav och Arbetsförmedlingens uppdrag. Handlingsplanen innehåller 4 Arbetsförmedlingen (2013-06-14). Betydelsen av tidiga kontakter berörs även i Jonas Maibom Pedersen, Michael Rosholm och Michael Svarer (2012) Experimental Evidence on the Effects of Early Meetings and Activation, Aarhus University.
Sida: 11 av 72 även information om vilket stöd den arbetssökande kommer att få från Arbetsförmedlingen. 5 I förordningen (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten regleras att handlingsplanen ska upprättas senast 30 dagar från det att den arbetssökande anmäler sig hos Arbetsförmedlingen. En handlingsplan för den som inte fyllt 25 år bör dock upprättas tidigare. 6 3. Metod 3.1 Studie av Arbetsförmedlingens registerdata Den statistik som används i den här rapporten kommer i huvudsak från Arbetsförmedlingens datalager och omfattar hela år 2014 om inte annat anges. Statistik från 2014 jämförs, i de fall där det är möjligt, med motsvarande period under 2013 och 2012. 3.2 Enkät till arbetssökande Sökandeundersökningen För att få en bild av de arbetssökandes sökaktivitet används Sökandeundersökningen. Sökandeundersökningen är en intervjuundersökning som genomförs månadsvis. I undersökningen intervjuar Arbetsförmedlingen cirka 2 500 personer. Bland annat ställs frågor om hur mycket tid de intervjuade lagt ner på att söka arbete den senaste veckan och hur många jobb de sökt under de senaste 30 dagarna. Undersökningen omfattar arbetslösa och arbetssökande som deltar i arbetsmarknadspolitiska program, och resultat publiceras kvartalsvis. 3.3 Enkät till arbetsförmedlare om meddelande till a- kassorna Arbetsförmedlingen har under hösten 2014 genomfört en enkätundersökning riktad till de lokala förmedlingskontorens resurspersoner för arbetslöshetsförsäkringen. Syftet med enkäten har varit att ta reda på orsakerna till förändringarna i antalet meddelanden till a- kassorna avseende grunder som inte ändrades i samband med regelförändringarna i arbetslöshetsförsäkringen september 2013. Syftet var även att undersöka om och hur 5 Arbetsförmedlingens föreskrifter (AFFS 2014:1) om individuella handlingsplaner. 6 Enligt förordningen (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten ska en handlingsplan upprättas under den arbetssökandes medverkan utom för dem för vilken en etableringsplan istället upprättas. Det innebär att alla heltids- och deltidsarbetslösa samt deltagare i arbetsmarknadspolitiska program ska ha en individuell handlingsplan.
Sida: 12 av 72 arbetsförmedlarens roll förändrats mot bakgrund av regelförändringarna i arbetslöshetsförsäkringen. 3.4 Enkäter till arbetsförmedlare och arbetssökande om aktivitetsrapportering Arbetsförmedlingen har under mars och november 2014 genomfört två enkäter som berör arbetet med aktivitetsrapporteringen till ett urval av arbetsförmedlare. På samma sätt har även ett urval av arbetssökande svarat på frågor om aktivitetsrapportering under mars och november 2014. 3.5. Intervjuer med arbetsförmedlare och chefer Intervjuer om arbetet med aktivitetsrapportering har genomförts med arbetsförmedlare vid tolv förmedlingskontor, respektive chefer vid sex förmedlingskontor. Förmedlingskontoren har valts utifrån geografisk spridning och storlek. Totalt har 28 arbetsförmedlare och sex chefer intervjuats under november 2014. Fem arbetsförmedlare har även bidragit med diskussionsunderlag för uppföljning av sökaktivitet. 3.6 Stickprov av handlingsplaner Det krävs en kvalitativ granskning av handlingsplanen för att besvara regleringsbrevets frågeställningar om i vilken utsträckning förnyade bedömningar har gjorts i handlingsplanerna och hur kvaliteten i de arbetsmarknadspolitiska bedömningarna har förbättrats. Ett urval av 600 arbetssökande i mars 2014 utgör underlag för analysen av hur handlingsplanerna förhåller sig till aktivitetsrapporterna, i vilken utsträckning förnyade bedömningar gjorts samt kvaliteten i de arbetsmarknadspolitiska bedömningarna. Urvalet baseras på arbetssökande som varit inskrivna i minst fyra månader och som inte ingår i etableringsuppdraget. Det stickprov som ligger till grund för denna rapport är mer omfattande jämfört med tidigare år. Frågeställningarna har även vidareutvecklats för att möjliggöra en djupare analys. Jämförelser med tidigare år ska därför göras med försiktighet. 7 4. Vad är sökaktivitet? Sökaktivitet i regelverket I regelverket för arbetslöshetsförsäkringen återfinns inte begreppet sökaktivitet. Istället finns det krav på att arbetslösa som gör anspråk på arbetslöshetsersättning aktivt ska 7 Arbetsförmedlingen har utarbetat en tolkningsnyckel till stickprovsfrågorna för att minimera tolkningsvariationen, dels mellan granskarna vid samma urval, dels över tid. Tolkningsnyckeln beskriver vilka krav som ska vara uppfyllda för att en fråga ska besvaras med ja eller nej.
Sida: 13 av 72 söka lämpliga arbeten. 8 I förarbeten till lagen om arbetslöshetsförsäkring och förordningen om aktivitetsstöd används ordet sökaktivitet när kravet på att aktivt söka lämpliga arbeten diskuteras. Det finns däremot ingen definition av vad begreppet sökaktivitet innebär. Enligt resonemangen i direktiven som ligger till grund för införandet av aktivitetsrapportering ses deltagande i arbetsmarknadspolitiska program, vars främsta syfte är att bidra till att bryta arbetslöshet, inte som en del av sökaktiviteten. Programdeltagandet kan vara en anledning att sänka kraven på sökaktivitet eftersom programdeltagandet kan ge ett godtagbart skäl att inte vara aktivt arbetssökande. 9 Det finns endast ett fåtal domar som berör frågan vad som krävs för att en person ska anses aktivt söka lämpliga arbeten utifrån regelverket inom arbetslöshetsförsäkringen. 10 Eftersom domarna utgår från enskilda situationer är det svårt att dra några slutsatser om vilken aktivitet som krävs generellt för att anses aktivt söka lämpliga arbeten. 11 Sökaktivitet i aktivitetsrapporterna I informationen till arbetssökande om vad de ska ange i aktivitetsrapporten står det 12 : I aktivitetsrapporten dokumenterar du de jobb du har sökt och andra aktiviteter som du har genomfört för att få ett arbete. Aktiviteterna som du ska redovisa beror på just dina individuella förutsättningar och utgår från innehållet i din handlingsplan eller etableringsplan. Du ska även redovisa andra aktiviteter som du gjort för att få ett arbete även om de inte finns beskrivna som en aktivitet i din handlingsplan eller etableringsplan. Arbetsförmedlingen har under hösten 2014 granskat innehållet i 480 aktivitetsrapporter för att få en överblick över vad arbetssökande anger för aktiviteter. De vanligaste aktiviteterna är söka jobb, ta del av aktiviteter hos Arbetsförmedlingen eller kompletterande aktör, leta efter lämpliga arbeten, arbetat eller studerat. 8 43 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring. 9 Se Ds 2013:56 sidan 61: Kraven på sökaktivitet för deltagare i arbetsmarknadspolitiska program behöver emellertid vara mer nyanserad med hänsyn till vilket program det är fråga om och i vilket skede av programmet deltagaren befinner sig. Exempelvis kan en deltagare i en arbetsmarknadsutbildning i vart fall inledningsvis ha ett godtagbart skäl för att inte vara aktivt arbetssökande. 10 Vi har hittat 12 domar som handlar om att vara aktivt arbetssökande eller aktivt söka lämpligt arbete: Kammarrätten i Sundsvall mål nr 31-07, 311-07, 2018-06, 2020-06, 2169-07, 2170-07, 2939-08, Kammarrätten i Stockholm 1412-02, 6585-06, 6645-11, 7366-07, samt Förvaltningsrätten i Göteborg 759-14. 11 Jämför Förvaltningsrätten i Göteborg mål nr 759-14: Tre sökta arbeten under 1 månad ej aktiv med Kammarrätten i Sundsvall mål nr 2170-07: 4 veckor sökte endast tre anvisade arbeten. 12 Arbetsförmedlingen.se 2014-11-17.
Sida: 14 av 72 4.1 Definition av begreppet sökaktivitet Alla aktiviteter som syftar till att ta sig ur arbetslösheten är inte en del av sökaktiviteten. Som sökaktiviteter avser Arbetsförmedlingen endast de aktiviteter som syftar till att den arbetssökande ska, med befintliga kunskaper, få ett arbete. Exempel på sådana aktiviteter är att leta efter arbeten i olika platsbanker, skriva ansökningshandlingar och att prata med arbetsgivare. Aktiviteter, som i och för sig syftar till att bryta arbetslösheten, men genom att rusta den sökande så att hen kan få ett arbete som hen saknar kvalifikationer eller färdigheter för i nuläget, ses däremot inte som sökaktiviteter. Exempel på sådana aktiviteter är att söka utbildningar, delta i studier eller delta i (de flesta) arbetsmarknadspolitiska program. Det finns aktiviteter som kan ha båda de ovan beskrivna syftena, ibland till och med samtidigt. Exempel på sådana aktiviteter är praktik, där syftet kan vara antingen att förvärva färdigheter för att få ett liknande arbete eller att visa sina färdigheter för den arbetsgivare man praktiserar hos för att därefter bli anställd hos arbetsgivaren. Sökaktivitet kan inte liktydas med antal sökta jobb. En person kan ha hög sökaktivitet och samtidigt söka relativt få jobb. Så skulle vara fallet om en person lägger mycket tid på att sålla bland ansökningar och på att utforma ansökningar. Men eftersom det är lättare att i efterhand följa upp hur många jobb en person har sökt jämfört med hur mycket tid personen har lagt ner på jobbsökande kan antal sökta jobb fungera som en indikator på sökaktivitet. Det vill säga, ett stort antal sökta jobb är ett tecken på hög sökaktivitet. 4.2 Relationen mellan sökaktivitet och ökade chanser till arbete Forskningen ger en splittrad bild av hur sökaktiviteten påverkar chansen att få ett arbete. Äldre studier visar på ett starkt samband mellan fler sökta jobb och större chans till arbete. 13 Nyare studier visar samtidigt på ett obefintligt eller oklart samband. 14 Skillnaden mellan nya och äldre studier kan tänkas höra samman med att arbetssökandet har förändrats över tid. En allt större del av arbetssökandet sker via e-post. Att söka arbete via e-post torde minska tidsåtgången för varje ansökan och därmed göra att antalet sökta jobb ökar i genomsnitt. Även tillgången till information om lediga arbeten har ökat i och med att jobbsökandet flyttat ut på Internet. Jämfört med när arbetsgivare annonserade i tidningar efter arbetskraft kan den som söker jobb numera få kännedom om betydligt fler lediga jobb via platsbanker på Internet. I början av 2000-talet låg genomsnittet för antalet sökta jobb kring fem per månad men har sedan 2008 legat över åtta jobb per månad. Den ökade digitaliseringen kan vara ett skäl till den långsiktiga ökningen. 13 Se Empirical Labor Economics: The Search Approach Devine och Kiefer (1991). 14 Se Selektivitet och jobbchanser bland arbetslösa IFAU 2014:21.
Sida: 15 av 72 Att jobbsökandet har flyttat ut på Internet kan tänkas påverka sökaktiviteten genom att varje arbetsgivare får fler ansökningar per ledigt arbete. Det beror på att fler känner till att jobbet är ledigt och genom att det tar kortare tid att skriva en ansökan. För den som söker jobb betyder det att konkurrensen om varje vakans ökar eftersom arbetsgivaren har fler sökande att välja mellan. I en tid då varje arbetsgivare fick färre jobbansökningar är det troligt att det fanns en större vinst för den som sökte jobb att vara mycket aktiv i sitt arbetssökande genom att skicka många jobbansökningar eftersom arbetsgivaren hade färre ansökningar att välja mellan. För arbetsgivaren kan det innebära en merkostnad att hantera många ansökningar. En arbetsgivare som tänker rekrytera vill inte primärt komma i kontakt med så många arbetssökande som möjligt utan snarare hitta ett fåtal kandidater som är tillräckligt intressanta för fortsatt rekryteringsprocess. Det kan därmed ofta finnas rationella skäl för arbetsgivarna att begränsa urvalet och spridningen av information. 15 Svårigheten att få klarhet i hur sökaktiviteten påverkar chansen att få arbete hänger även samman med att merparten av studierna fokuserar på om kontroll och sanktioner ökar sökaktiviteten och därigenom påverkar sannolikheten att få ett arbete snarare än om ökad sökaktivitet i sig bidrar till att fler går till arbete. Det finns ett relativt starkt samband mellan risk för sanktioner, det vill säga att bli av med sin ersättning vid för låg sökaktivitet, och ökat utflöde till arbete. 16 Eftersom en ökad sökaktivitet ofta är en följd av risk för sanktioner är det svårt att separera effekter av införandet av sanktioner och ökad sökaktivitet. De arbetssökandes sökaktivitet varierar och påverkas av en rad olika faktorer, till exempel ålder, födelseland och kön, de arbetssökandes jobbchans samt hur dessa upplever sina chanser att få arbete. Se mer om skillnader mellan olika målgrupper i avsnitt 4.5. Det är även möjligt att kravet på aktivt arbetssökande kan variera med läget på arbetsmarknaden såväl lokalt som nationellt. 17 Om en ökad sökaktivitet faktiskt leder till ökade jobbchanser kan även bero på tillgången på arbete och faktorer såsom arbetsgivares negativa attityd till att anställa arbetstagare som varit arbetslösa. 18 4.3 Arbetsförmedlares bedömning av sökaktivitet I samband med införandet av aktivitetsrapportering angavs ingen nivå för vad som kan bedömas vara ett aktivt arbetssökande. Istället ska varje arbetsförmedlare göra den prövningen. Enligt handläggarstödet ska arbetsförmedlare göra bedömningen 19 ; 15 Se mer i Arbetsgivarkontakter Arbetsförmedlingens återrapportering 2014 2014-06-13. 16 Se en översikt på Jobeffekter.dk, sökresultat för Sanktioner. 17 Arbetsförmedlingen och arbetslöshetsförsäkringen, 2006-2012 WORKING PAPER 2013:2. 18 Se Selektivitet och jobbchanser bland arbetslösa IFAU 2014:21. 19 Handläggarstöd om aktivitetsrapportering - AFHS 21/2013 Aktivitetsrapport.
Sida: 16 av 72 Är den arbetssökandes sökaktivitet tillräcklig och stämmer de redovisade aktiviteterna överens med handlingsplanen/etableringsplanen? Vad som här menas med tillräcklig varierar beroende på den arbetssökandes situation. I dagsläget för man på många kontor diskussioner kring hur arbetsförmedlare ska bedöma tillräcklig sökaktivitet. I regelverket om arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd finns regler om åtgärder (sanktioner) avseende den som inte aktivt sökt lämpliga arbeten. Arbetsförmedlare berättar hur bedömning av tillräcklig sökaktivitet går till i praktiken 20 : Arbetsförmedlare A: Tittar i aktivitetsrapporten om arbetssökanden har sökt relevanta jobb. Har man sökt många jobb är det ok att hålla sig i närområdet, annars måste man utöka sökområdet geografiskt/yrkesmässigt. Tittar också på vad som står i handlingsplanen. Det är ett stort problem att de arbetssökande inte skriver in vad de gjort i aktivitetsrapporterna. När Af tar kontakt visar det sig att de gjort mycket mer. Är det få aktiviteter första gången man rapporterar tar Af kontakt och frågar varför. Är det få aktiviteter även nästa gång blir det ett meddelande. Arbetsförmedlare B: Tittar i handlingsplanen och jämför med hur det ser ut på arbetsmarknaden. Viktigt att det är relevanta sökta jobb. Tät kontakt med arbetssökande i JOB och de helt arbetslösa kommer på regelbundna besök till Af. Vi känner våra arbetssökande och lär dem hur de ska rapportera. De som har deltidsjobb brukar rapportera alla extrajobb de lyckas få. Om aktivitetsrapporten inte duger pratar Af med den arbetssökande. Meddelande vid behov. Arbetsförmedlare C Tittar i handlingsplanen (SSYK, sökområde), jämför med hur arbetsmarknaden ser ut och vad som står i aktivitetsrapporten. För deltidsarbetslösa/timanställda tittar man på hur mycket de jobbat. Många skriver inte så mycket i rapporterna, men vid kontakt visar det sig att de gjort mycket mer. Ibland är rapporterna svårtolkade p.g.a. arbetssökandens bristande förmåga att uttrycka sig skriftligt. Utöver aktivitetsrapporten tittar arbetsförmedlaren även på daganteckningar som gjorts sedan förra rapporten (kanske har man redovisat jobb i samtal med Af). Man pratar med arbetssökande om att göra meningsfulla ansökningar (relevanta jobb). 20 Intervjuer med arbetsförmedlare i september 2014.
Sida: 17 av 72 4.4 Antal sökta jobb Arbetsförmedlingen mäter sökaktiviteten på två sätt. Dels mäts hur mycket tid den arbetssökande lagt ner på att leta efter lediga arbeten, dels mäts hur många arbeten som den arbetssökande sökt. Figur 1 visar att antalet sökta jobb och tid nedlagd på att söka jobb per kvartal 2014 ligger på i stort sett samma nivå som under 2013, cirka 9 jobb per månad. Det kan ses som positivt att antal sökta arbeten har ökat över hela mätperioden. Införandet av aktivitetsrapportering under tredje kvartalet 2013 har inte ökat den genomsnittliga sökaktiviteten. Figur 1. Antal sökta jobb och söktid. Antal sökta jobb i genomsnitt per månad respektive genomsnittligt antal timmar söktid per vecka, 2004 2014. 12 Antal jobb Antal timmar 10 8 6 4 2 0 2004 kv1 2005 kv1 2006 kv1 2007 kv1 2008 kv1 2009 kv1 2010 kv1 2011 kv1 2012 kv1 2013 kv1 2014 kv1 Källa: Sökandeundersökningen. Figur 2 visar den procentuella fördelningen mellan grupper som angett att de sökt 0, 1, 2-5, 6-10 samt fler än 10 jobb under den senaste månaden. Fördelningen mellan grupper ger en mer djupgående bild av hur sökaktiviteten har förändrats över tid än vad genomsnittet av antalet sökta jobb ger. Tydligast förändring över tid syns i antalet som anger att de inte sökt några jobb under månaden. Från att omkring 35 procent har angett att de inte sökt några jobb under månaden under 2012 och 2013 är det färre än 30 procent som anger att de inte sökt några jobb under månaden sedan kvartal 4 2013. På motsvarande sätt har gruppen som anger att de sökt 6-10 jobb istället ökat sedan tredje kvartalet 2013. Under tredje kvartalet 2013 infördes aktivitetsrapportering för arbetssökande som har eller ansöker om arbetslöshetsersättning. Minskningen i antalet som anger att de inte söker några jobb kan vara ett tecken på att aktivitetsrapportering
Sida: 18 av 72 har en positiv påverkan på sökaktiviteten för de grupper som inte söker jobb aktivt. Man ska dock komma ihåg att Sökandeundersökningen endast fångar de arbetssökandes egen uppskattning av hur många jobb de har sökt, inte det faktiska antalet sökta jobb. I Sökandeundersökningen ställs en följdfråga till de personer som angett att de inte har lagt ned någon tid på att söka arbete under veckan som föregick undersökningen. Över 80 procent anger orsaker som kan anses vara giltiga för att inte söka jobb aktivt, såsom att de ska påbörja arbete eller studier eller gå i pension inom kort. Det finns därför naturliga orsaker till att en hög andel av de arbetssökande anger att de inte lagt ned någon tid på att söka arbeten. Figur 2. Antal sökta jobb. Antal sökta jobb i intervaller, 2012 2014. 40 35 30 25 20 15 10 5 0 jobb 1 jobb 2-5 jobb 6-10 jobb >10 jobb 0 2012 kv 2 2012 kv 3 2012 kv 4 2013 kv 1 2013 kv2 2013 kv3 2013 kv4 2014 kv1 2014 kv2 2014 2014 kv3 kv4 Källa: Sökandeundersökningen. Skillnader mellan olika målgrupper Alla grupper av arbetssökande kan inte förväntas söka jobb i lika hög utsträckning. De arbetssökande som deltar i vissa arbetsmarknadspolitiska program har lägre krav på sig att söka jobb. 21 Det beror på att de behöver förberedande insatser innan de är redo att ta ett arbete. Andra arbetssökande som av naturliga orsaker kan tänkas söka få jobb är de som snart ska påbörja en anställning eller utbildning och de som ska gå i pension inom kort. I tabell 1 i appendix redovisas sökaktiviteten för olika målgrupper. Till de grupper 21 Det handlar framför allt om personer som deltar i programmen arbetslivsinriktad rehabilitering, arbetslivsintroduktion, fördjupad kartläggning och vägledning, aktiviteter inom vägledning och platsförmedling och stöd till start av egen näringsverksamhet.
Antal sökta jobb Sida: 19 av 72 som söker flest arbeten och lägger mest tid på att söka jobb hör kvinnor, personer i åldern 25-34 år och utrikes födda. Personer över 60 år hör till dem som har lägst sökaktivitet. Skillnader i sökaktivitet i landet Antalet sökta jobb skiljer sig kraftigt åt i landet. I norra Sverige anger arbetssökande att de söker hälften så många jobb som arbetssökande i Stockholmsområdet. Arbetsförmedlingen har i uppdrag att säkerställa att arbetssökande söker jobb även utanför hemorten. Det finns därför ett behov av att kontrollera att variationerna beror på acceptabla skillnader beroende av hur den lokala arbetsmarknaden ser ut och inte på att arbetsförmedlarnas uppföljning av arbetssökandes sökaktivitet skiljer sig åt i landet. Figur 3. Antal sökta jobb per månad (arbetslösa och programdeltagare). Medelvärde 2013 Medelvärde 2014 12 10 8 6 4 8 8 11 10 9 9 8 9 8 8 8 8 7 7 10 9 7 6 5 5 5 5 2 0 Marknadsområde Källa: Sökandeundersökningen.
Antal kontakter Sida: 20 av 72 5. Insatser som har genomförts för att öka sökaktiviten 5.1 Kontakter och möten Totalt hade Arbetsförmedlingen 4 477 612 kontakter med arbetssökande under 2014 (se figur 4 nedan). 22 Antalet kontakter (besök, telefon, e-post och övrigt) som arbetsförmedlare har haft med öppet arbetslösa och deltagare i program har minskat 2014 jämfört med 2013. 23 Figur 4. Antal kontakter (besök, telefon, e-post och övrigt) 2012, 2013 och 2014, öppet arbetslösa och deltagare i program, ålder 16. 6 000 000 4 979 5 000 000 4 000 000 3 000 000 7 066 508 151 1 369 026 537 880 1 385 873 12 335 464 500 1 122 261 Övrigt E-post 2 000 000 1 000 000 2 872 901 3 487 788 2 878 516 Telefon Besök 0 2012 2013 2014 Tidsperiod Källa: Datalagret. Det minskade antalet kontakter 2014 beror bland annat på minskade personalresurser och ökad sjukfrånvaro. Ökade volymer för bland annat aktivitetsrapporter, nystartsjobb 22 Notera att antalet kontakter här mäts på annat sätt än i Arbetsförmedlingens årsredovisning. I denna rapport används statistik från Arbetsförmedlingens interna informationssystem (AIS) medan antalet kontakter i årsredovisningen för 2014 baseras på en tidmätning uppräknat på hela myndigheten. Tidmätningen är en webbenkät som genomfördes under fyra veckor i oktober 2014. 23 Mätningen av kontakter har förändrats jämfört med återrapporten Ökad sökaktivitet genom tydligare krav och ökad uppföljning (2014-02-21) genom att även e-besök inkluderas.
Sida: 21 av 72 samt anställningsstöd har inneburit omfattande administration under året. Arbetsförmedlingen har också förändrat riktlinjerna för antalet kontakter och besök vilket påverkar hur ofta arbetsförmedlare träffar arbetssökande. 24 I samband med diskussion av det minskade antalet kontakter är det relevant att beröra aktivitetsrapporteringen, som från och med februari 2014 införts för alla arbetslösa arbetssökande. 25 En majoritet av de arbetssökande skickar in sina aktivitetsrapporter via webben, och en stor andel av de kontakter som sker mellan den arbetssökande och Arbetsförmedlingen i samband med återkopplingen av aktivitetsrapporten registreras då inte som kontakter. Vidare har systemstöden för hanteringen av aktivitetsrapporten behov av effektivisering, och många arbetsförmedlare upplever att arbetet med aktivitetsrapporterna tar tid från andra arbetsuppgifter. Arbetsförmedlingen mäter även det genomsnittliga antalet kontakter (besök, telefon, e- post och övrigt) per månad mellan arbetsförmedlare och arbetssökande. Kontaktfrekvensen var i genomsnitt 1,0 per månad under 2014. Den genomsnittliga besöksfrekvensen var 0,6 per månad. Alla kategorier av arbetssökande (förutom arbetssökande med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga) har haft en minskad kontaktfrekvens under 2014 i jämförelse med 2013. Tabell 2 (se appendix) visar kontaktfrekvensen för olika målgrupper. Den största minskningen i kontakt- och besöksfrekvens gäller deltagare i jobbgaranti för ungdomar, samtidigt är det fortfarande den grupp som har flest kontakter (1,3) och besök (0,7). Ungdomarnas relativt höga kontakt- och besöksfrekvens ligger i linje med att Arbetsförmedlingen aktivt ska arbeta med ungdomar från första dagen i arbetslöshet. 26 Den genomsnittliga kontaktfrekvensen för olika åldersgrupper visar samma mönster under de tre senaste åren. Arbetssökande i åldern 16 24 år har haft flest kontakter med Arbetsförmedlingen, inklusive besök. Under 2014 var antalet kontakter 1,2 per månad, vilket är en svag minskning från föregående år. Även antalet besök per månad har minskat, till 0,8 2014. Arbetssökande över 64 år har lägst kontakt- och besöksfrekvens jämfört med alla andra mätgrupper (0,2 respektive 0,1). Detta kan förklaras med att det handlar om personer som närmar sig slutet av sitt yrkesliv. 24 Arbetsförmedlingen (2014-03-20) Beslut, diarienummer Af2014/135455 och GD-meddelande 1/2013 (2013-10-17) Aktivitetsrapporter och besöksfrekvens. 25 Arbetssökande som inte betraktas som arbetslösa, se fotnot 30. 26 Arbetsmarknadsdepartementet (2012-12-20) Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Arbetsförmedlingen. Diarienummer A2012/4138/A.
Sida: 22 av 72 5.2 Aktivitetsrapportering Den som är arbetslös ska regelbundet i en aktivitetsrapport redovisa vilka åtgärder hen har vidtagit för att ta sig ur sin arbetslöshet. Detta ska ske med utgångspunkt i den individuella handlingsplanen eller etableringsplanen. I appendix finns exempel på hur aktivitetsrapporter kan se ut. Arbetsförmedlingen får meddela föreskrifter om hur aktivitetsrapporten ska vara utformad samt om när och hur en aktivitetsrapport ska lämnas. Myndigheten har gjort en särskild uppföljning av arbetet med aktivitetsrapporteringen under hösten. Det har resulterat i förslag för att förbättra och effektivisera arbetet med aktivitetsrapporteringen som en del av i arbetet med uppföljning av sökaktivitet. 27 Den som får eller begär arbetslöshetsersättning ska enligt förordningen (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten redovisa sina aktiviteter minst en gång per månad. 28 I Arbetsförmedlingens föreskrifter (AFFS 2013:2) om aktivitetsrapport, anvisning till arbete och underrättelse till arbetslöshetskassa regleras hur ofta övriga grupper ska lämna in sina respektive aktivitetsrapporter. 29 Arbetssökande som inte betraktas som arbetslösa i detta sammanhang ska inte lämna aktivitetsrapport. 30 Med hänsyn till det stora antal arbetssökande som omfattas av kravet på aktivitetsrapportering beslutade Arbetsförmedlingen att implementera reformen successivt. Aktivitetsrapportering infördes i fyra etapper för olika grupper av arbetssökande. Från och med den 1 februari 2014 lämnar samtliga arbetslösa arbetssökande aktivitetsrapport. 31 En aktivitetsrapport kan lämnas på olika sätt. Det vanligaste sättet är genom så kallad utökad behörighet. Detta innebär att den arbetssökande registerar sig hos Arbetsförmedlingen och får ett användarnamn och lösenord. Dessa använder den arbetssökande sedan för att logga in på Arbetsförmedlingens hemsida för att rapportera 27 Arbetsförmedlingens uppföljning av arbetet med aktivitetsrapportering. Dnr Af-2014/522776. 28 6 a b förordning (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. 29 2 Arbetsförmedlingens föreskrifter (AFFS 2013:2) om aktivitetsrapport, anvisning till arbete och underrättelse till arbetslöshetskassa. 30 Arbetssökande med förhinder (sökandekategori 14), arbetssökande som är anställda i önskad omfattning (31 eller 41), utresande arbetssökande med intyg U2 (34) samt arbetssökande som har en anställning med anställningsstöd, under förutsättning att den arbetssökande inte är arbetslös på del av tid. 31 Aktivitetsrapportering infördes enligt följande: 1 september 2013 arbetssökande som får eller begär arbetslöshetsersättning. 1 december 2013 arbetslösa ungdomar 18 24 år som deltar i jobbgaranti för ungdomar. 1 januari 2014 deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin. 1 februari 2014 öppet arbetslösa som inte får eller begär arbetslöshetsersättning, övriga ungdomar, deltagare i andra programinsatser än JOB och UGA samt arbetslösa som omfattas av etableringsuppdraget.
2014-01 2014-02 2014-03 2014-04 2014-05 2014-06 2014-07 2014-08 2014-09 2014-10 2014-11 2014-12 Antal inlämnade rapporter Sida: 23 av 72 sina aktiviteter. Detta rapporteringssätt innebär att den arbetssökandes måste rapportera alla aktiviteter under en månad vid samma tillfälle eftersom det inte är möjligt för den arbetssökande att ändra inlämnad rapport på egen hand efter att aktivitetsrapporten har skickats in. Ett annat sätt är via e-legitimation. Den arbetssökande kan då logga in vid flera olika tillfällen och rapportera sina aktiviteter eftersom de sparas automatiskt i den arbetssökandes konto på Arbetsförmedlingens hemsida. På så sätt kan aktivitetsrapporten användas som en dagbok för arbetssökandet. Arbetsförmedlingens platsförslag och platsanvisningar kopplas till aktivitetsrapporten, vilket skapar ökad överblick för den arbetssökande. Den arbetssökande skickar sedan in aktivitetsrapporten efter rapporteringsperioden. Det är också möjligt för den arbetssökande att aktivitetsrapportera via en pappersblankett som den arbetssökande fyller i och lämnar in på det förmedlingskontor där han eller hon är inskriven. Arbetssökande kan också aktivitetsrapportera muntligt via personligt möte med Arbetsförmedlingen. Under 2014 har i genomsnitt 365 000 arbetssökande omfattats av kravet att lämna aktivitetsrapportera varje månad. I genomsnitt har 62 procent av de arbetssökande som omfattats av kravet lämnat in rapporten varje månad. Antalet inlämnade aktivitetsrapporter sjönk under andra kvartalet 2014, men är i slutet av året tillbaka på den höga nivå som rådde under mars/april, cirka 250 000 per månad. Figur 5. Antal inlämnade aktivitetsrapporter fördelat på rapporteringsväg, 2014. 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 Totalt antal inlämnade rapporter varav "Online - Utökad behörighet" varav "Online - E- legitimation" varav "Alternativ inlämnning" Tidsperiod Källa: Datalagret.
2014-01 2014-02 2014-03 2014-04 2014-05 2014-06 2014-07 2014-08 2014-09 2014-10 2014-11 2014-12 Andel inlämnade rapporter Sida: 24 av 72 Som framgår av figur 6 (se nedan) lämnade mer än hälften av de arbetssökande sin aktivitetsrapport via webben genom inloggning med utökad behörighet under mätperioden, följt av de som loggade in med e-legitimation. De arbetssökande som får eller begär arbetslöshetsersättning använder i högre grad e legitimation. Andelen arbetssökande som rapporterar muntligt eller via blankett utgörs främst av arbetssökande med etableringsplan och deltagare i arbetslivsintroduktion. Även om denna inlämning utgör en liten del av aktivitetsrapporterna, innebär det merarbete för personalen på de lokala arbetsförmedlingskontoren. Figur 6. Andel inlämnade aktivitetsrapporter fördelat på rapporteringsväg, 2014. 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Varav "Online - Utökad behörighet" Varav "Online - E- legitimation" Varav "Alternativ inlämnning" Tidsperiod Källa: Datalagret. Arbetsförmedlingen arbetar med att förbättra systemstöd för och hanteringen av aktivitetsrapporteringen. Myndigheten har under 2014 arbetat för att öka användningen av e-legitimation bland de arbetssökande. Detta arbete intensifierades under det fjärde kvartalet, då generaldirektören bland annat fattade ett principbeslut om att alla (arbetssökande som är inskrivna) ska logga in och signera handlingar med e-legitimation, vilket innebär att inloggning med utökad behörighet successivt kommer att fasas ut under 2015. I ett första steg kommer Arbetsförmedlingen att sluta dela ut utökad behörighet till nya kunder i mars 2015. Därefter kommer möjligheten att logga in med utökad behörighet stängas ned i november 2015, vilket innebär att även de arbetssökande som
Andel inlämnade rapporter Sida: 25 av 72 sedan tidigare har ett användarkonto med utökad behörighet kommer att få övergå till att använda e-legitimation på arbetsformedlingen.se. 32 Kravet att lämna in aktivitetsrapport gäller samtliga arbetslösa 33 men andelen som lämnar in sin aktivitetsrapport varierar stort mellan olika grupper av arbetssökande. Enligt figur 7 nedan aktivitetsrapporterar programdeltagare med aktivitetsstöd i störst utsträckning, följt av öppet arbetslösa. Den andel av de öppet arbetslösa som är anmälda till arbetslöshetskassa aktivitetsrapporterar dock i störst utsträckning av samtliga arbetssökande. Lägst andel uppvisar de arbetssökande som ingår i gruppen övrigt; de som inte får någon konsekvens av att inte lämna in aktivitetsrapport inom utsatt tid. Gruppen omfattar främst arbetssökande som inte får eller begär arbetslöshetsersättning eller kan få aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning, där många får ekonomiskt bistånd. Figur 7. Andel personer som lämnat in aktivitetsrapport, fördelat på öppet arbetslösa, programdeltagare och övriga, 2014. 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Program med aktivitetsstöd Öppet arbetslös Övrigt* Tidsperiod Källa: Datalagret. * I kategorin övriga ingår bland annat deltidsarbetslösa och timanställda. Generellt sett är det en högre andel kvinnor än män som lämnar in sin aktivitetsrapport. Högre utbildningsnivå ser också ut att öka sannolikheten för att aktivitetsrapporten lämnas in. Arbetssökande som är födda i Sverige lämnar in sin rapport i högre utsträckning än arbetssökande som är födda i annat land. Den största skillnaden i inlämningsgraden noteras inom kategorin ålder. I de yngre åldersgrupperna är andelen 32 Arbetsförmedlingen (2014-10-29) Beslut, diarienummer Af-2014/314598. 33 Förutom undantagen i fotnot 30.
Sida: 26 av 72 inlämnade aktivitetsrapporter avsevärt lägre än för de äldre arbetssökande. Arbetssökande med en funktionshinderkod uppvisar också en lägre inlämningsfrekvens jämfört med dem som inte har en sådan kod. 5.2.1 De arbetssökande och aktivitetsrapporteringen Arbetsförmedlingen har genomfört två kundundersökningar med ett urval av arbetssökande för att få en bild av deras upplevelse av införandet av aktivitetsrapporteringen. 34 Enkätsvaren från mars visar att arbetssökande generellt sett är positiva och tycker att det fungerar bra, även om det krånglat lite innan de kommit igång. En övervägande majoritet tycker att tekniken för aktivitetsrapportering på webben fungerat mycket eller ganska bra. I mars ansåg cirka 70 procent av de arbetsökande att aktivitetsrapporteringen inte inneburit någon skillnad för kontakten med Arbetsförmedlingen. Detta gäller såväl arbetssökande som får eller begär arbetslöshetsersättning som deltagare i jobbgaranti för ungdomar och i jobb- och utvecklingsgarantin. Cirka 12 procent ansåg att kontakten har blivit bättre och 9 procent att den blivit sämre. Det framgick också av en del fritextsvar i mars 2014 att aktivitetsrapporten ses som ett bra underlag för planering av nya aktiviteter, och för att få rätt hjälp. I fritextsvaren framgick även att flera arbetssökande tyckte att aktivitetsrapporten är en bra minneshjälp och loggbok över det egna arbetssökandet. Andra arbetssökande upplever att aktivitetsrapporten är ytterligare en kontroll som skapar stress. Många arbetssökande undrar varför de först ska skicka in en redovisning som de sedan ska redovisa muntligt nästa gång de har kontakt med Arbetsförmedlingen. Istället anser de att återkopplingen enbart borde ske om man inte gjort tillräckligt. Det är även stor skillnad i önskemål kring återkopplingen - en del arbetssökande tycker det är onödigt med möten medan andra efterfrågar fler möten. Under november 2014 genomförde Arbetsförmedlingen ytterligare en enkät med fördjupade frågeställningar. Cirka hälften av de arbetsökande svarade då att de bedömer innehållet i den information de fått av Arbetsförmedlingen som totalt sett mycket bra. De arbetssökande fick även bedöma innehållet i den information de fått utifrån olika ämnen. De alternativ som fanns att välja på var en skala där värdet 1 stod för mycket dålig samt värdet 5 mycket bra. Ett högre värde innebär därmed att de arbetssökande bedömer att 34 Arbetsförmedlingens kundundersökningar ägde rum i mars respektive november 2014. I urvalet ingick arbetssökande som får eller begär ersättning från arbetslöshetsförsäkringen, deltagare i jobboch utvecklingsgarantin samt i jobbgaranti för ungdomar. I november ingick även en fjärde grupp som varken får eller begär arbetslöshetsersättning, deltar i garantierna eller omfattas av etableringsuppdraget. Urvalet är statistiskt säkerställt. Svarsfrekvensen var ca 70 procent i mars och ca 53 procent i november.