HELT NYA REDOVISNINGSREGLER FRÅN 2014 K-Regelverket Ingemar Rindstig, e-post:ingemar.rindstig@se.ey.com mobilnr:0705-24 33 00 Fastighetsägarfrukost Stockholm 2013-12-10
Redovisningsregelsystem Normgivning LAGSTADGAD BFL (Bokföringslagen) ÅRL (Årsredovsningslagen) KOMPLETTERANDE BFN (Bokföringsnämnden) RR (Redovisningsrådet) K2 K3 K4 - IFRS/IAS (International ) Page 2
Nu gällande regelsystem BFN:s allmänna råd BFNAR 2000:2 Internationella redovisningsstandards (IFRS) skall användas av noterade företag. Redovisningsrådets rekommendationer (inte BFN.s) skall tillämpas av icke-noterade företag som genom sin storlek har ett stort allmänt intresse ( 5a). BFN:s allmänna råd (BFNAR) omfattar övriga icke-noterade företag/koncerner. Icke-noterade företag/koncerner delas in i mindre och större. Gränsvärden två av nedanstående kriterier överskrids Omsättning 80 mkr Tillgångar 40 mkr Anställda 50 personer K3 får tillämpas från 2012-12-31 K2 får tillämpas från 2008-12-31 av mindre aktiebolag K1 får tillämpas från 2007-01-01 av små enskilda näringsidkare Page 3
Regelsystem i framtiden K1-företag. Små enskilda näringsidkare och små handelsbolag ägda av fys personer. Små = högst 3 mkr i omsättning. Struktur som deklaration. Gäller från 2007-01-01. K2-företag. Mindre aktiebolag. Skarpt definierade regler med liten flexibilitet. Tillåts användas från 2008-12-31. K2-företag. Mindre ekonomiska föreningar. Tillåts användas från 2009-12-31 K3-företag. Större aktiebolag och ekonomiska föreningar bl.a. Större = om överträffar två av tre kriterier Omsättning 80 mkr Tillgångar 40 mkr Anställda 50 personer Principbaserade regler. Baseras på IFRS-regler för SME-företag men med en del försvenskningar. Tillåtet användas från 2012-12-31. K4-företag. De företag som tillämpar IFRS. Gäller nu. Obligatoriskt för noterade bolag. Tillåtet för alla övriga. Nuvarande regler, BFNAR/RR, fortsätter att gälla parallellt. För räkenskapsår 2014-01-01 och senare blir bara K1/K2/K3/K4 tillåtet. Page 4
Översikt över redovisningsregelverkens fördelar och begränsningar Företag behöver utvärdera de olika redovisningsregelverken för att avgöra vilket alternativ som bäst passar verksamheten. I utvärderingen bör hänsyn tas till en rad aspekter, såsom behovet av transparens i redovisning och rapportering. Generellt finns möjlighet att K2 Frivilligt och regelbaserat förenklingsregelverk för Mindre företag Mindre koncerner 50 /40/80 (anställda/omslutning/omsättning) flytta sig uppåt i trappan K3 Principbaserat huvudregelverk för Större företag Publika aktiebolag Frivilligt för mindre företag och mindre koncerner IFRS (K4) Internationellt principbaserat regelverk för Koncerner på reglerad marknad Frivilligt för alla koncerner Fördelar med regelverk Tydligt vad som gäller Förenklings- och schablonregler Färre krav på tilläggsupplysningar Begränsningar med regelverk Strikt och mindre flexibelt Stoppregler Lägre transparens Fördelar med regelverk Bättre och mer transparent redovisning Större flexibilitet Mer likheter med IFRS Begränsningar med regelverk Kräver mer kompetens och resurser än K2 Är inte ett internationellt etablerat regelverk Fördelar med regelverk Internationell standard Uppfyller krav för notering på reglerad marknad Begränsningar med regelverk Omfattande regelverk som ställer krav på hög kompetens Page 5
K3 Page 6
Vilka ska tillämpa K3? Vilka företag ska tillämpa K3? Större företag (50/40/80) i enlighet med 1 kap. 3 ÅRL Ett moderföretag i en större koncern Ett företag som är ett publikt aktiebolag Mindre företag får frivilligt tillämpa K3, men kan istället använda förenklingsregelverket K2 Noterade företag och företag som frivilligt tillämpar IFRS i koncernredovisningen ska fortsatt tillämpa RFR 2 i juridisk person Page 7
K3 - övergripande Det svenska huvudregelverket Principbaserat Stor flexibilitet avseende uppställningsformer av resultatoch balansräkning. Verksamhet och rättvisande bild styr. Branschpraxis. Många likheter med IFRS eftersom regelverket har sin grund i IFRS för SME-företag Page 8
Förändringar jämfört med befintlig normgivning fastighetsbolag Tillkommande utgifter avseende förvaltningsfastigheter Aktivering som tillgång om framtida ekonomisk nytta jämfört med före åtgärd Komponentsynsätt med krav på komponentavskrivningar Upplysning i not om förvaltningsfastigheter Verkligt värde (marknadsvärde) för beståndet Nedskrivningar av förvaltningsfastigheter Skarpare krav på nedskrivning jämfört med ÅRL Page 9
Förändringar jämfört med befintlig normgivning, forts. Joint ventures Fortsatt tillåtet välja mellan kapitalandelsmetod eller klyvningsmetod i koncernredovisningen Leasingkontrakt Klassificering av finansiella respektive operationella leasingavtal Finansiella leasingavtal ska redovisas som tillgång resp. skuld Mer omfattande upplysningskrav Pågående arbeten entreprenadnedskrivning Fast pris successiv vinstavräkning, dock att färdigställandemetod (completed contract) tillåts i juridisk person Löpande räkning successiv vinstavräkning gäller, dvs finns inga andra tillåtna metoder Uppskjutna skatter Samtliga företag måste redovisa uppskjutna skatter i RR och BR Page 10
Förändringar jämfört med befintlig normgivning, forts. Koncernbidrag Huvudregel: bokslutsdisposition Redovisning av pensioner striktare reglering Avgiftsbestämda planer Förmånsbestämda planer IAS 19, eller Förenklingsregler Pensionsåtagande får inte redovisas som ansvarsförbindelse Finansiella instrument Regleras i kap 11 & 12 Valmöjlighet mellan anskaffningsvärde- och verkligt värderedovisning Striktare reglering, men egentligen inga stora förändringar Ökade notkrav Page 11
Komponentavskrivning i olika regelsystem K2 nej K3 ja IFRS/RFR 2 nej Page 12
Vad finns skrivet om komponentavskrivningar K3 BFNAR 2012:1 17.4 Betydande komponenter med väsentlig skillnad i förbrukningstid 2.18 Anger vad som ska aktivera/tillgångsredovisas när inte byte av betydande komponent avses: Framtida ekonomisk fördel Riktlinjer Fastighetsägarna Sverige och SABO Finns på resp. organisations hemsida FAR:s RedU 13 Avser hantering av frågan om öppningsbalanser Ger möjlighet att istället för att komponentfördela öppningsbalansen göra successivt införande med viktad avskrivning SABO:s vägledning Page 13
Vilka frågor Brutto eller netto Direkt eller successivt införande (=RedU 13) Vilka komponenter Vilka avskrivningstider för nya Vilka avskrivningstider för öppningsbalansens komponenter Hur hantera arbete på existerande komponenter, förbättringar Beloppsgräns för när aktiveringsfråga alls aktualiseras Nedskrivningar hur hantera Uppskrivningar hur hantera Praktiska tillvägagångssätt/tips för att komponentfördela öppningsbalans Hur hantera 2013 med gamla regler men förbereda för jämförelsetal i 2014-års årsredovisning Page 14
Komponentansatsen direkt eller successivt Direkt infasning av komponenter Komponenterna redovisas redan från början i anläggningsregistret Succesiv infasning av komponenter Istället för att registrera varje komponent i anläggningsregistret direkt vid övergången kvarstår byggnaden ouppdelad En viktad avskrivningsprocent används för hela byggnaden Varefter komponenter byts ut redovisas nytillkomna komponenter i anläggningsregistret Den viktade avskrivningsprocenten måste då justeras Page 15
Komponentansatsen brutto eller netto Brutto eller nettometod? Direkt infasning Bruttometod Successiv infasning Brutto- eller nettometod Bruttometoden kan dock alltid vara att föredra Underlättar vid till exempel framtida komponentutbyten Page 16
Exempel från verkligheten/pågående diskussioner Komponenter Avskrivningstid (år) Mark Ingen avskrivning Byggnads/Markinventarier I enlighet med tidigare avskrivningstid Markanläggning 20 Stomme 100 Tak 40 Fasad 40/80 Fönster 50 Badrum 40 Lägenhet 25 Rör/VS 50 Vent inklusive styr 30 El 50 Hiss 40 Övrigt 25 Hyresgästanpassning Enligt kontrakt Page 17
Skiss till praktisk hantering av övergångsbalans (IB-värden 2013) Observera att det inte är någon retroaktiv tillämpning av komponentansatsen utan öppningsbalansen ska fördelas på betydande komponenter efter bästa bedömning av värdena. Redovisade värden för mark, markanläggning och byggnadsinventarier bör vara oförändrade Man kan ta fram några typcase av fastigheter. Tanken är att sedan kunna använda dessa typcase för stora delar av beståndet avseende fördelning på komponenter Oavsett om typcase används måste varje fastighet gås igenom för att identifiera eventuella större avvikelser från typcaset. Bör särskilt beaktas om komponentbyte förväntas i nära framtid (varvid övergångsbalans kan sättas till noll) respektive om större åtgärd gjorts under de senaste åren. Det är viktigt att uppdelningen ger en rimlig framtida avskrivning, dvs öppningsbalansens belopp ska avskrivas över rimlig tid. Page 18
Instruktioner och utbildning Behov av nya konteringsinstruktioner Behov av utbildning av redovisningspersonal av dem som ska göra komponentfördelning av öppningsbalanser Page 19
K2 Page 20
K2 för fastighetsföretag Om väljer tillämpa måste tillämpas i sin helhet Får bara användas av mindre företag Regelbaserat God överensstämmelse med skatteregler Förenklingar, en del schablonlösningar Inte flexibelt utan fasta uppställningsformer för resultatoch balansräkning att användas av alla Endast kostnadsslagsindelad resultaträkning tillåts Page 21
K2 för fastighetsföretag forts. Förvärv/nybyggnad ungefär som nuvarande regler utom att ränta inte får aktiveras. Ombyggnad aktiveras som tillgång till den del den höjer värdet på fastigheten. Observera att åtgärder som återställer byggnaden i ursprungligt skick anses vara reparation och inte får aktiveras. Om utgiften dras av direkt vid inkomstbeskattningen får den kostnadsföras även i redovisningen Avskrivning ska göras för byggnad enligt plan som slutar på noll. Planen får bestämmas enligt skatteverkets allmänna råd. Tillkommande aktiverade utgifter är separat avskrivningsenheter. Mark, markanläggning, byggnad och byggnadstillbehör är separata avskrivningsenheter. Page 22
K2 för fastighetsföretag forts. Nedskrivning av fastighet ska ske om det är uppenbart att värdet betydligt understiger det redovisade värdet. Sägs inget explicit om bestående värdenedgång som i ÅRL 4:5... Nedskrivning ska ske om avtal om avyttring finns på balansdagen och avyttringen ger realisationsförlust Uppskrivning får ske till högst taxeringsvärdet Uppskrivning skrivs av under återstående nyttjandeperiod Uppskjuten skatt redovisas inte Page 23