Sammanträdesdatum 2012-01-10

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN Sammanträdesdatum 2012-01-10 -::F: S 20 (24) 17 Remiss Bildande av Region Mälardalen Dnr 2011/298 INLEDNING Remiss från Landstinget Västmanland om bildandet aven regionkommun - Region Mälardalen, med ett sammanhållande ansvar för regional utveckling och hälso- och sjukvård. Landstingen i Södermanlands, Örebro och Västmanlands län planeras att ingå i denna regionkommun. Beredning Handling inkommer, Bilaga KS 2011/257/1, remiss från Landstinget Västmanland Bilaga KS 2011/257/2, underlag för ansökan Kommunstyrelsens arbetsutskott 2011-12-20, 328 Handling inkommer till sammanträdet, Bilaga KS 2011/257/3, yttrande 2011-01-04 från Sala kommun Per-Olov Rapp (S) föredrar ärendet. Yrkanden Per-Olov Rapp (S) yrkar att kommunstyrelsen beslutar ;m Sala kommun till Landstinget Västmanland yttrar sig i enlighet med skrivelse, Bilaga KS 2011/257/3, samt ;m överlämna yttrandet till kommunfullmäktige för fastställelse. Erik Åberg (MP), Alaittin Temur (S), Alexandra Gustafsson (S), Hanna Westman (SBÄ), Viktor Kärvinge (S), Carol a Gunnarsson (C), Christer Eriksson (C), Lars Alderfors (FP), Peter Molin (M), Michael PB Johansson (M) och Eva Axelsson (KD) yrkar bifall till Per-Olov Rapps (S) yrkande. Protokollsanteckning Lotta Johansson Arnqvist (V) lämnar särskilt yttrande från Vänsterpartiet, se Bilaga. BESLUT Kommunstyrelsen beslutar ;m Sala kommun till Landstinget Västmanland yttrar sig i enlighet med skrivelse, Bilaga KS 2011/257/3, samt ;m överlämna yttrandet till kommunfullmäktige för fastställelse. Utdrag kommunfullmäktige Landstinget Västmanland EX(J IZu/13 Utdragsbestyrkande

Bilaga Protokollsanteckning till KS 10 januari 2012 328 Vänsterpartiet anser att det är väsentligt att Sala kommun ingår i en region bestående av Västmanlands län, Södermanlands län samt Örebro län oavsett om Uppsala län väljer att stå utanför denna region. Vänsterpartiet ser gärna att även Uppsala län ingår i denna region men respekterar att Uppsala län valt att tacka nej till att ingå i ovanstående regionbildning. Skulle Uppsala län ändra uppfattning i frågan anser vi att de ska erbjudas möjlighet att ingå i vår region. Vänsterpartiet Västmanland har diskuterat regionsfrågan under lång tid och har i distriktsstyrelsen i Västmanland beslutat om partiets ställningstagande för Västmanlands räkning vilket är i överensstämmelse med denna protokollsanteckning. I övrigt instämmer Vänsterpartiet i Sala kommuns remissvar. Lotta Johansson Arnqvist (V)

D SALA'" KS 2011/257/3 KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN Per-Olov Rapp 1(4) 2012-01-04 SALA KOMMUN, Kommunstyrelsens fiirvaltnlng Remiss om bildande av Region Mälardalen Sala kommun har för yttrande erhållit remiss, daterad 2011-12-07, från Landstinget Västmanland om bildande av Region Mälardalen, De tre landstingen i Södermanland, Västmanland och Örebro län avser att till regeringen inlämna en gemensam ansökan om att bilda en regionkommun 1 januari 2015, Formellt tas beslut i varje läns landstingsfullmäktige, Landstingsfullmäktige i Västmanland behandlar frågan på ett extra insatt möte den 26 januari 2012, Samtliga kommuner i de tre länen ombeds tilllandstingsstyrelsen i sitt län att yttra sig och ta ställning senast 13 januari 2012 till förslag om bildande av Region Mälardalen, Till följd av den korta remisstiden, vilken vi anser högst anmärkningsvärd, beslutade Sala kommunfullmäktige vid sitt sammanträde i december 2011, KF 2011 144, att uppdra till kommunstyrelsen att avge yttrande i regionfrågan samt överlämna yttrandet till kommunfullmäktige för fastställelse, Sammanfattande yttrande Sala kommun och Region Mälardalen Sala kommun instämmer i de skäl som anges i remissen för större folkvalda regionkommuner med sammanhållande ansvar för regionalutveckling samt de positiva effekter det medför generellt för tillväxt och utveckling av hälso- och sjukvården. Sala kommun ser mycket allvarligt på att Landstinget i Uppsala län inte ingår i den tänkta Region Mälardalen. Sala kommun kräver att förnyade kontakter omedelbart upptas med ledningen för Landstinget i Uppsala län för att skapa möjligheter för Landstinget i Uppsala län att snarast kunna ingå i Region Mälardalen. Sala kommun anser att medborgarnas samhörighet och identifikation med sin region är viktig, Det måste i slutänden finnas en frihet för "gränskommuner" att få välja regiontillhörighet. Sala kommun uttrycker djup otillfredsställelse över den korta remisstiden som minskat möjligheterna till en fri och bred diskussion kring frågan, SALA KOMMUN Kommunstyrelsen Box 304 73325 Sala Besöksadress: Stora Torget 1 Växel: 0224-550 00 Fax: 0224-188 SO kommun.info@sala.se www.sala.se Per-Olov Rapp Ordförande kommunstyrelsen per-olov.rapp@sala.se

2 (4) 2012-01-04 Kommunstyrelsen Regionfrågan och Ansvarskommitten Regionfrågan har diskuterats flitigt alltsedan den parlamentariskt tillsatta Ansvarskommitten 2007 föreslog att mellan sex och nio regionkommuner, med ansvar för regional tillväxt och utveckling samt hälso- och sjukvård, skulle ersätta dagens landsting. Som centrala kriterier för en ny regional indelning och samhällsorganisation framfördes behovet av geografiskt sammanhållna regionala arbetsmarknader, ett befolkningsunderlag inte understigande en halv miljon, att varje region borde ha ett universitet med forskningsinriktning och ett universitetssjukhus samt att statliga myndigheter och verk skulle följa samma regionindelning för ett effektivare resursutnyttjande och för att möjliggöra en tydligare rollfördelning men också mer rationell samverkan mellan kommunsektorn och staten. Sala kommun tillstyrkte huvuddelen av förslagen i sitt remissvar på Ansvarskommittens slutbetänkande (SOV2007:10), Ks 2007 125, bilaga KS 2007/121/3. Sala kommun framhöll särskilt i sitt remissvar: att en ny regional indelning av Sverige är gemensam för både staten och regionkommunerna att tillsyn i princip ska vara ett statligt ansvar med undantag av den tillsyn som är kopplad till primärkommunala verksamheter att välkomna förslagen om att ett flertal av de regionala utvecklingsfrågorna överförs från stat till regionkommunerna framhålla vikten av att regionkommunerna tillsammans med primärkommunerna hittar väl fungerande arbetssätt och relationer för att kunna nå resultat i det regionala utvecklingsarbetet att det krävs en grundläggande samhörighet och solidaritet hos medborgarna om kollektivt beslutsfattande ska få folkligt stöd att se Västmanland och Sala som en del aven Stockholm - Mälarregion Slagkraftiga regioner De regionala utvecklingsfrågorna har avgörande betydelse för en regions tillväxt, för möjligheterna att långsiktigt finansiera välfärden och få demokratisk legitimitet för likvärdigheten i den svenska samhällsorganisationen. Beslut som rör infrastruktur, kollektivtrafik, sysselsättning, kompetensutveckling och högspecialiserad vård berör allt fler människor i den nya tidens geografi - en geografi som inte alltid följer traditionella länsindelningar. Det är därför viktigt att regionfrågan inte drivs och får en lösning utifrån smala perspektiv och maktpolitiska strävanden. l en alltmer globaliserad värld med snabba strukturförändringar möjliggör regionbildning att resurser kan samordnas och samverka från stat, kommun, landsting och EV för att få en uthållig tillväxt och hållbar utveckling. Fler starka tillväxtregioner är inte minst viktigt då regionernas kommande

n SALA ~ KOMMUN 3 (4) 2012 01-04 Kommunstyrelsen innovationsstrategier med stor sannolikhet kommer att kopplas till den nya regionalfonden liksom kompetensplattformar till socialfonden. Försök med regionkommuner i Skåne och Västra Götaland, som har permanentas fr.o.m. 2011, uppvisar goda exempel på regionala utvecklingsstrategier för transportinfrastruktur, kompetensplattformar och kulturpolitik Vi vill understryka vikten av ett fåtal stora och kraftfulla regioner för att skapa goda regionala betingelser för tillväxt och välfärdstjänster på villkor i hela landet. Förslag till bildande av Region Mälardalen Sala kommun instämmer i de skäl som anges för bildande av större regionkommuner med sammanhållande ansvar för regional utveckling samt de positiva effekter det medför generellt för tillväxt och utveckling av hälso- och sjukvården. Inte minst skapas ekonomiska muskler för betydande och nödvändiga infrastruktursatsningar. Det ger också möjlighet att vidga och fördjupa den regionala demokratin med ett tydligt ansvarstagande för en ny typ av regionpolitiker med klarare roller. Idag är ansvaret delat mellan landsting, kommuner och länsstyrelser samt i förekommande fall regionförbund vilket gör det svårt för medborgarna att veta vem som ansvarar för vad. Vi vill också understryka vikten av att statens regionala indelning överensstämmer med regionkommunernas för att få ett effektivt resursutnyttjande. Sala kommun ser mycket allvarligt på att Landstinget i Uppsala län inte ingår i den tänkta Region Mälardalen. Sala kommun ligger i nordöstra delen av Västmanlands län, belägen i gränslandet där bördiga jordbruksmarker övergår i det skogrika Bergslagen. Ur närings- och handelssynpunkt förknippas ofta Sala med Västmanland men nätverk, traditioner och gemenskap följer inte alltid administrativa gränser utan skapas på naturlig väg under lång tid. Det ger inte bara län utan också kommuner och landskap sin alldeles speciella karaktär, ger identitet och vilja att värna om och utveckla den vidare. Kontakter och givande samarbete har länge upprätthållits mellan Sala kommun och närliggande orter såväl i Uppsala län som i Dalarnas och Gävleborgs län. Idag finns ägarsamverkan och avtal på kommunal nivå över dessa länsgränser i flera olika sammanhang, t ex Sala-Heby Energi AB, Räddningstjänst, Bygg- och miljöförvaltning, Dalabanans Intressenter, Nedre Dalälvens Intresseförening. De arbetsmarknadsregioner och hälso- och sjukvårdregioner som Sala idag ingår i inkluderar även Uppsala län. Västmanlands och Uppsala län ingår i Trafikverkets Region Öst. Ytterligare forum där samråd och dialog förekommer tillsammans med Uppsala län/landsting är Mälardalsrådet samt Mälardalstrafik AB, den senare arbetar med att underlätta resande över läns- och organisationsgränser. Räta linjen - gruppen, i vilken ingår Sala och Heby kommuner, arbetar för en utvecklad infrastruktur för att stärka Stockholm-Mälarregionens flerkärnighet.

4 (4) 2012,Ol~04 Kommunstyrelsen Dagens organisations- och samarbetsmönster ger kraftigt stöd för en sammanhållen Mälardalsregion där även Uppsala län ingår. Ansvarkommitten påpekade redan i sitt betänkande att "Stockholms, Uppsala, Södermanlands och Västmanlands län redan 2015 ser ut att utgöra en enda, sammanhållen arbetsmarknadsregion. Idag finns i Stockholm en majoritet för att inte utvidga Stockholms län och inte heller ansöka om att ta över det regionala utvecklingsansvaret från länsstyrelsen. Den frågan kan därför i perspektiv Mälardalsregion lämnas till framtiden. Sala kommun ser mycket allvarligt på att Landstinget i Uppsala län i regionprocessen inte har kunnat knytas till Region Mälardalen. Det är dit, liksom till Västerås, många av våra kommunikationer går, vare sig vi arbetspendlar, driver företag, studerar eller samverkar i övrigt. Många av de fördelar som beskrivs i förslaget finns redan och skulle förstärkas om Landstinget i Uppsala län ingick i Region Mälardalen. Vi ser det därför som ytterst nödvändigt att förnyade kontakter omedelbart upptas med ledningen för Landstinget i Uppsala län för att skapa möjligheter för Landstinget i Uppsala län att snarast kunna ingå i Region Mälardalen. Sala kommun anser att medborgarnas samhörighet och identifikation med sin region är viktig. Det måste i slutänden därför tillåtas en frihet för "gränskommuner" att få välja regiontillhörighet. Avslutningsvis vill vi påpeka det djupt otillfredsställande med den kort remisstiden, särskilt som den delvis sammanfaller med jul- och nyårshelg. Det omöjliggör för enskilda ledamöter i kommunstyrelse och kommunfullmäktige samt de lokala politiska partierna att kunna sätta sig in i förslaget och genomföra en aktiv diskussion och dialog före remisstidens utgång. Sala kommun 2012-01-10

~LANDSTINGET lrvxsfmanland Bilaga KS 2011/257/1 l Dawm Vilr belecknlng 2011-12-07 LTV 111057 För yttrande: SALA KOMMUN Kommunstyrelsens förvaltnir;,j I Samtliga kommunstyrelser i Västmanland Ink. -12-07 Kopia ffir kännedom: VKL och L!l.nsstYreIsen i Västmanland Remiss om bildande av Region Mälardalen I januari 2009 meddelade regeringen att Sverige i framtiden ska ha tre politiska nivåer med beskattningsrätt - staten, regionkommuner och primärkommuner. Fyra regionkommuner har redan bildats, och i ett flertal län pågår arbete som syftar till att lämna in en ansökan till regeringen om större sammanhållna regioner. Parallellt pågår en utredning om hur den statliga regionala indelningen ska se ut.. Landstingen i Söderrnanlands, Örebro och Västmanlands län har inlett en process for att ta beslut om att tillsammans bilda en regionkommun, Region Mälardalen, med ett sammanhållande ansvar ffir regional utveckling och hälso- och sjukvård. Genom att ansöka om att bilda regionkommun senast den 31 januari 2012 kan vi vara med och påverka hur Sveriges framtida karta ritas. Tidsplanen är satt av staten och vi har därför att skynda snabbt. De tre landstingen har uppdragit till en styrgrupp bestående av landstingsstyrelsernas ordforanden och landstingsdirektörer att ta fram ett beslutsunderlag till respektive landstingsfullmäktige i januari månad. Remissen vi nu skickar ut är en del i arbetsprocessen infdr respektive fullmäktiges beslut i frågan. I underlaget redogör vi for motiven fdr och de forväntade effekterna av regionbildningen. Att bilda en regionkommun är inte bara en angelägenhet ffir dagens landsting. De kommuner som finns inom den tänkta regionkommunen är i högsta grad medspelare i planeringen. DärfOr är det oerhört viktigt att vi for en bred dialog och fångar upp synpunkter från de 31 kommunerna i regionen. Den remissrunda som nu görs kommer att foljas upp av fordjupade samtal och processer nnder den fortsatta resans gång. Postadress Landstinget Västmanland 72189 VÄSTERÅS Besöksadress Telefon Org.Nr E.post Landstingshuset 021-1730 I){) 232100 0172 land,tinget@ltv.se Centrallasarettet, Ingång 4 Telefax VAT nr Hemsida 021-174509 SE232100017201 www.ltv.se

2 (2) Datum Vår beteckning 2011-12-07 LTV Il IOS7 Vi önskar att samtliga kommuner genom kommunstyrelsen senast den 13 januari 2012 tar ställning till vårt fiirslag om att hos regeringen ansöka om,att bilda en regionkommun genom sammanslagning av Landstinget Sörmland, Landstinget Västmanland och Örebro läns landsting., Respektive kommun skickar sitt yttrande tilllandstingsstyrelsen i sitt län. Med vänliga hälsningar ~~.., Denise Norström Landstingsstyrelsens ordförande

Bilaga KS 2011/257/.. ') AktlllLaga Region Mälardalen - underlag för en ansökan om att slå samman landstingen i Södermanlands, Örebro och Västmanlands län till en regionkommun REMISSUPPLAGA TILL KOMMUNERNA 6 DECEMBER 2011 Innehåll Sammanfattande slutsatser... 2 1 Inledning... 4 2 Övergripande motiv för regionbildning... 5 3 Motiv för att bilda Region Mälardalen... 7 4 Region Mälardalens verksamhet... 10 5 Effekter på demokratin... 12 6 Avstånd, kommunikationer och arbetsmarknadsregioner... 13 7 Befolkningsutveckling och sysselsättning... 15 8 Tillgång till kommunal och annan service... 16 9 Effektivitetsvinster och inomregional balans... 17 10 Kommunalekonomiska effekter... 19 11 Den fortsatta processen... 22 Bilaga 1 Kommunerna och Region Mälardalen... 24 l

Sammanfattande slutsatser Landstingen i Södermanlands, Örebro och Västmanlands län har inlett en process för att tillsammans bilda en regiankommun, Regian Mälardalen, med ett sammanhållande ansvar för regional utveckling och hälso- och sjukvård. I denna skrivelse redogörs för motiven för och de färväntade effekterna av regionbildningen. ÖVERGRIPANDE MOTIV FÖR REGIONBILDNING Det finns starka skäl att ersätta landstingen med större och mer kraftfulla regionkommuner. Regeringen meddelade i januari 2009 att Sverige i framtiden ska ha tre politiska nivåer med beskattningsrätt - staten, regionkommuner och primärkommuner. Den 1 januari 2011 bildades de första fyra regionkommunerna, och runt om i landet pågår arbetet med att bilda nya. Att ersätta landstingen med större regionkommuner som även får ett sammanhållande ansvar för regional utveckling är viktigt av fem huvudsakliga skäl: 1. Det ger regioninvånarna ett direkt inflytande över de samhällsuppgifter som hanteras på regional nivå och kan därigenom vitalisera den regionala demokratin och lägga en grund för ett regionalt politiskt ledarskap som förmår ena regionen och mobilisera dess resurser. 2. Det gör det möjligt att ta ett mer samlat grepp om den regionala utvecklingen, där ansvaret idag är sönderdelat mellan ett stort antal aktörer, och ge ett folkvalt organ huvudansvaret. Härigenom skapas också förutsättningar för en tydligare rågång mellan å ena sidan ett utvecklingsuppdrag, präglat av politiska prioriteringar, och å andra sidan ett rättsvårdande myndighetsuppdrag, som regionalt axlas av länsstyrelsen. 3. Det möjliggör en mer ändamålsenlig regionindelning: såväl hälso- och Sjukvård och regional utveckling som statlig regional förvaltning kräver ett vidare geografiskt perspektiv och ett större befolkningsunderlag än dagens normallän för att kunna organiseras effektivt. 4. Staten behöver starka regionkommuner med demokratisk legitimitet och stora egna resurser för att förverkliga nationella ambitioner inom områden som infrastruktur och kultur. S. Det är också angeläget att andra delar av landet får samma förutsättningar som Skåne och Västra Götaland att skapa tillväxt och utveckling och hävda sina intressen. MOTIV FÖR ATT BILDA REGION MÄLARDALEN Med en befolkning på över 800000 invånare, ett eget universitetssjukhus, ett universitet och en större högskola, båda med fasta forskningsresurser, uppfyller Region Mälardalen de flesta av Ansvarskommittens kriterier för hållbara regionkommuner. Med ett tydligt demokratiskt mandat, beskattningsrätt och ett sammanhållande ansvar för uppgifter inom regional utveckling, som idag sköts av tre landsting, två samverkansorgan och tre länsstyrelser, kan Region Mälardalen på ett helt annat sätt än idag skapa förutsättningar för tillväxt och utveckling. En större hälso- och Sjukvårdshuvudman står bättre rustad för att möta hälso- och Sjukvårdens utmaningar - den snabba medicinska och medicintekniska utvecklingen, en åldrande befolkning och den gränslösa vård det fria vårdvalet skapar. Den kan också tillvarata skalfördelar, genom att fördela verksamheter och resurser effektivare, mellan fler enheter, än vad tre mindre landsting var för sig har möjlighet till. Regionbildningen innebär att vi tillsammans blir en resursstark samarbetspartner för Stockholm och omvärlden i övrigt. Också staten har ett stort intresse aven stark Region 2

G Mälardalen i arbetet med att skapa tillväxt och utveckling och lösa det gemensamma välfärdsuppdraget. EFFEKTER AV REGIONBILDNINGEN När Region Mälardalen bildas övertar den de tre landstingens uppgifter, tillgångar och intäktskällor. Därutöver får den ett övergripande ansvar för den regionala utvecklingen och övertar uppgifter, resurser och personal inom detta område från de båda samverkansorganen och de tre länsstyrelserna. Det innebär att den nya regionkommunen kommer att ha två huvudsakliga verksamhetsområden - regional utveckling samt hälsooch sjukvård. Inom regional utveckling kommer kollektivtrafik- och infrastrukturfrågor att spela en särskilt viktig roll. Det nya, övergripande ansvaret för regional utveckling skapar förutsättningar för att vidga och fördjupa den regionala demokratin. Med en bibehållen god representativitet finns det också möjligheter att utveckla och stärka förtroendemannarollen när landstingens tre förtroendemannaorganisationer ersätts aven gemensam. Sammanslagningen av tre landsting till en regionkommun ger utrymme för betydande effektivitetsvinster, på kort sikt främst när tre lednings- och stabsorganisationer ersätts av en. på längre sikt ges också möjlighet att effektivisera och utveckla hälso- och sjukvården. Det är dock inte troligt att dessa förändringar kommer att påverka den inomregionala balansen i negativ riktning. Regionbildningen ger utrymme att utveckla och effektivisera verksamheten och förväntas därför på sikt förstärka ekonomin. Det är inte möjligt att idag beräkna den nya gemensamma skattesatsen. Den påverkas av omvärldsförändringar fram till 2015 och olikheter i ansvarsfördelningen gentemot kommunerna, faktorer som idag är svåra att uppskatta effekterna av. Ett nytt utjämningssystem och de möjligheter till effektivitetsvinster som regionbildningen ger, förväntas dock båda stärka ekonomin. Bildandet av Region Mälardalen påverkar den kommunala samverkan, såväl kommunerna emellan som mellan regionkommun och kommuner. Den senare samverkan får ny aktualitet genom det regionala utvecklingsuppdraget. Den förstnämnda är i princip kommunernas ensak, men eftersom frågorna hänger ihop bör de lösas i ett sammanhang. 3

.. 1 Inledning Landstingen i Södermanlands, Örebro och Västmanlands län har inlett en process för att läggas samman till en regionkommun, Region Mälardalen, med ett sammanhållande ansvar för regional utveckling och hälso- och sjukvård. I samband med bildandet övertar Region Mälordalen även ansvaret för uppgifter inom regional utveckling från Regionförbundet Sörmland och Regionförbundet Örebro samt från länsstyrelserna i de tre länen. Regionkommunen har samma konstitutionella ställning som de landsting den ersätter, jämställd med kommunerna. Målsättningen är att Region Mälardalen ska bildas den l januari 2015. För att det ska vara möjligt krävs att en ansökan lämnas till regeringen i början av 2012. Ansökan kommer även att överlämnas till Utredningen om den statliga regionala förvaltningen, för att utredaren ska kunna ta hänsyn till den i sitt förslag till ny länsindelning, som lämnas senast den 15 december 2012. De tre landstingen siktar på att ta ställning till ansökan i landstingfullmäktige i januari 2012. Innan dess är det dock viktigt att kommunerna i de tre berörda länen får tillfälle att yttra sig över planerna på en regionbildning. Denna skrivelse har tagits fram som underlag för kommunernas yttranden och redogör för motiven för samt de förväntade effekterna av regionbildningen. Regering och riksdag har aldrig tagit ställning till Ansvarskommittens förslag till kriterier för läns- och regionkommunindelning. Den författning ändringar ilandstingsindelningen prövas emot är i stället indelningslagen (1979:411). Den stadgar att en ändring i landstingsindelningen endast får göras om ändringen kan antas medföra bestående fördel. Av förarbetena till lagen framgår att regeringen vid sitt beslut ska ta särskild hänsyn till önskemål och synpunkter från de berörda landstingen, liksom från ortsbefolkningen, företrädd av landstingsfullmäktige. Bland de faktorer som ska beaktas nämns: avståndsförhållanden, människors närhet till service, tillgång till kommunal service, tillgång till kommunikationer, påverkan på arbetsmarknad och sysselsättning, tillgång till infrastruktur, samt demokratifrågor - till exempel antalet förtroendevalda. I avsnitt 5-11 i denna skrivelse redogörs för vilka effekter regionbildningen kan förväntas få utifrån dessa faktorer samt för andra frågor som blir viktiga vid granskningen av ansökan, så som kommunalekonomiska effekter och inomregional balans. 4

2 Övergripande motiv för regionbildning " Det finns starka skäl att ersätta landstingen med stärre ach mer kraftfulla regiankammuner. Regeringen meddelade i januari 2009 att Sverige i framtiden ska ha tre politiska nivåer med beskattningsrätt - staten, regionkommuner och primärkommuner. Den 1 januari 2011 bildades de färsta fyra regionkommunerno, och runt om i landet pågår arbetet med att bilda nya. Att ersätta landstingen med stärre regionkommuner som även får ett sammonhållande ansvar fär regional utveckling har tre huvudsakliga syften: - en färdjupad regional demokrati som grund fär ett regionalt ledorskap, - ett sammanhållande ansvar fär den regionala utvecklingen, samt - en mer ändamålsenlig läns- och regionindelning. EN FÖRDJUPAD REGIONAL DEMOKRATI SOM GRUND FÖR ETT REGIONALT LEDARSKAP När regionfrågan på 1960-talet blev brännande handlade den främst om att fördjupa den regionala självstyrelsen, att ge länsinvånarna ett direkt inflytande över regionala samhällsuppgifter genom landstingen, länens folkvalda församling. Ett fördjupat regionalt självstyre har ett stort egenvärde. En vital regional demokrati och opinionsbildning är också viktig för ett pluralistiskt samhälle och ytterst för människors deltagande i och tillit till det svenska samhällslivet. På senare år har man även framhållit att ett fördjupat regionalt självstyre ger utrymme för ett regionalt ledarskap med mandat att samla regionen och mobilisera dess resurser. Det visar inte minst exemplen från Skåne och Västra Götalands län. Bildandet aven regionkommun innebär att ett direktvalt organ övertar ansvaret för uppgifter som idag sköts av statliga myndigheter och/eller indirekt valda samverkansorgan. Genom att överföra ansvaret för den regionala utvecklingen från bland annat länsstyrelserna till regionkommunerna skapar man också en tydligare rågång mellan å ena sidan ett utvecklingsuppdrag, präglat av politiska prioriteringar, och å andra sidan ett rättsvårdande myndighetsuppdrag. Denna rågång är inte endast avsedd att fördjupa demokratin och stärka det regionala utvecklingsarbetet, utan också att undvika rollkonfukter mellan utvecklingsinsatser och rättsvårdande uppgifter som tillsyn. ETT SAMMANHÅLLANDE ANSVAR FÖR DEN REGIONALA UTVECKLINGEN Tillväxtfrågorna har de senaste decennierna fått en allt tydligare regional logik, när lokala arbetsmarknader växer ut över kommun- och till och med länsgränser. I takt med att tillväxt- och utvecklingspolitiken har koncentrerats till regional nivå har den otydliga och uppdelade ansvarsfördelningen blivit ett allt större problem. Särskilt uppdelat är ansvaret på regional nivå, där såväl länsstyrelser och andra statliga myndigheter som landsting, samverkansorgan, kommunalförbund och andra kommunala organ har viktiga uppgifter inom området. Vid sidan av dem finns också ett stort antal andra organisationer, helt eller delvis offentligt finansierade, med uppgift att stimulera företagande och tillväxt. Dessutom varierar uppgiftsfördelningen från län till län: i fyra län har från och med 2011 regionkommuner ett sammanhållande ansvar för den regionala utvecklingen, i 13 län har kommunala samverkansorgan delar av detta ansvar, och i resterande fyra län ansvarar länsstyrelserna för de uppgifter som i övriga län har anförtrotts regionkommuner och samverkansorgan. Denna uppdelning av ansvaret har skapat en svårverskådlig mosaik av aktörer med ibland direkt konkurrerande ansvarsområden. Den gör det inte endast svårt att ta ett samlat grepp om den regionala utvecklingen utifrån ett helhetsperspektiv, utan leder också till 5

revirstrider, dubbelarbete och ett ineffektivt resursutnyttjande. Den försvårar dessutom politisk styrning och skapar därmed ett demokratiskt underskott. EN MER ÄNDAMÅLSENLIG REGIONINDELNING Regional utveckling kräver i allmänhet ett vidare geografiskt perspektiv än dagens normallän. Det gäller inte minst planering av infrastruktur och kollektivtrafik, regional kulturverksamhet med konstnärlig spets samt tillväxtskapande åtgärder. Det visar den omfattande samverkan som har vuxit fram i Mälardalen. Den beskrivs närmare i avsnitt 3 och bottnar i ett växande behov av att överbrygga de hinder dagens läns- och landstingsgränser skapar för samhällsplanering och resande och därmed också för tillväxt och utveckling. Det finns dock gränser för vad man kan uppnå genom frivillig samverkan, där det ofta är den som vill eller kan minst som fäller avgörandet. Också hälso- och sjukvården kräver ett väsentligt större befolkningsunderlag än dagens normallandsting för att i längden kunna klara kunskapsförsörjningen och upprätthålla en fungerande sjukvårdsstruktur. Med stöd av bland annat OECD:s landsrapport och en underlagsrapport från Socialstyrelsen bedömde Ansvarskommitten att 1-2 miljoner invånare är ett lämpligt befolkningsunderlag och att varje sjukvårdshuvudman bör ha ett eget regionsjukhus som kunskapscentrum. Större landsting tenderar också att vara ekonomiskt mer robusta, genom att de kan tillvarata skalfördelar och fördela specialiteter och resurser effektivare, mellan fler enheter. En stor sjukvårdshuvudman borde därför också ha bättre möjligheter att upprätthålla och utveckla vårdenheter i regionens olika delar än vad mindre och mer sårbara landsting var för sig har. Det tydligaste beviset för att dagens län är för små är ändå den statliga sektorn, som idag nästan helt har övergivit länsprincipen. Alltfler myndighetskoncerner omvandlas till nationella en-myndigheter, och de nationella myndigheter som ännu har en regional organisation har i allmänhet betydligt färre och större geografiska verksamhetsområden än dagens 21 län. Det beror främst på att det är både svårt och dyrbart att upprätthålla den nödvändiga kompetensen på 21 platser samtidigt. Det gäller givetvis även länsstyrelserna, varför alltfler uppgifter på senare år koncentrerats till ett fåtal länsstyrelser. ANSVARSKOMMITTENS KRITERIER FÖR An BILDA REGIONKOMMUNER Av dessa skäl föreslog Ansvarskommitten 2007 att landstingen ska ersättas av större och mer robusta regionkommuner, vilka utöver hälso- och sjukvården även ska ha ett övergripande ansvar för den regionala utvecklingen. Kommitten föreslog också en ny länsoch regionkommunindelning efterföljande kriterier: 1. en gemensam läns- och regionkommunindelning, som även statliga sektormyndigheter med regionindelning som regel skall följa, 2. ett riktvärde för invånarantal på mellan en och två miljoner invånare och som inte utan starka skäl understiger en halv miljon invånare, 3. att varje regionkommun har ett regionsjukhus eller, om så inte är möjligt, etablerar ett institutionaliserat samarbete med en regionkommun som har det, 4. att varje regionkommun har minst ett universitet med betydande fasta forskningsresurser, 5. att arbetsmarknadsregionerna, så som de beräknas se ut 2030, utgör byggstenar i läns- och regionkommunindelningen och inte bör delas, annat än om mycket starka skäl föreligger, samt 6. att län och regionkommuner så långt som möjligt avgränsas så att medborgarna kan känna anknytning dit. 6

3 Motiv för att bilda Region Mälardalen Den föreslagna regiankammunen har idag 807 000 invånare ach har de senaste åren vuxit med runt 4 000 invånare per år. Den lever upp till kraven på en rabust regionkammun och skapar förutsättningar för att genom kraftfulla trafiksatsningar knyta samman Stockholms och Örebros orbetsmorknadsregioner. Dagens orgonisotions- och samverkansstrukturer ger ytterligare städ åt den föreslagna regionbildningen. EN EXPANSIV OCH VÄL SAMMANHÅLLEN REGION Region Mälardalens befolkning uppgick i september 2011 till 807000 invånare. Det är tre gånger så mycket som dagens normallandsting och två tredjedelar av Region Skånes befolkning. Dessutom ökar befolkningen stadigt, de senaste fem åren med i genomsnitt 4000 invånare per år. Inom regional utveckling skapar en större geografi och ett sammanhållande ansvar för uppgifter som idag sköts av tre landsting, två samverkansorgan och tre länsstyrelser betydande fördelar. Ett omfattande samarbete har de senaste decennierna vuxit fram inom Mälardalen, som ett resultat av - såväl som en förutsättning för - dess snabba integration till en sammanhållen arbetsmarknadsregion. En sammanslagning av tre av de fem ingående landstingen borde underlätta detta samarbete och gör Region Mälardalen till en betydligt mer jämbördig och attraktiv partner till främst Stockholm än vad de mindre landstingen, samverkansorgan och länsstyrelserna idag var för sig har förutsättningar att vara. Mälardalen präglas aven lång varig gemensam industritradition. Det geografiska läget har varit avgörande för Mälardalens industrialisering, där inte minst närheten till gruvorna i Bergslagen, bördiga jord- och lantbruksområden och Stockholm har varit viktiga faktorer. Kommunikationerna via Mälaren och de sammanbindande kanalerna var tidigt viktiga transportleder, som senare ersattes av ett finmaskigt väg- och järnvägsnät. Med sin centrala belägenhet mitt i Sverige och nära Stockholm besitter Region Mälardalen en rad viktiga nav och stråk inom såväl väg- och järnvägstrafiken som flygtrafiken och sjöfarten. Med en lång Östersjökust har den också en central belägenhet i den dynamiska Östersjöregionen. I modern tid har många nya och innovativa samarbeten i Mälardalen, som till exempel det framgångsrika samarbetsprojektet Robotdalen, kunnat bygga vidare på denna tradition och mycket talar för att en regionkommun skulle bidra till att ytterligare stärka dessa samband. Region Mälardalen har ett eget regionsjukhus, Universitetssjukhuset Örebro, som sedan länge har ett väl etablerat samarbete med regionkommunens båda övriga landsting. Den har goda förutsättningar att i samverkan med etablerade kompetens- och forskningscentra i Södermanlands och Västmanlands län utvecklas til! ett nav för kunskapsbi!dning och kunskapsspridning inom hälso- och sjukvården. En stor regionkommun står över huvud taget bättre rustad för att möta hälso- och sjukvårdens utmaningar - den snabba medicinska och medicintekniska utvecklingen, en åldrande befolkning och den gränslösa vård det fria vårdvalet skapar. Region Mälardalen kan också tillvarata skalfördelar genom att fördela verksamheter och resurser effektivare, mellan flera enheter, än vad dagens tre landsting var för sig kan göra. Det finns dessutom betydande möjligheter att ytterligare samordna hälso- och sjukvården över gränserna mellan dagens tre landsting, möjligheter som lättare kan tillvaratas om de läggs samman. Viktigast är kanske ändå att ett folkvalt organ ges ett övergripande ansvar för den regionala utvecklingen. Det skapar förutsättningar för ett regionalt ledarskap med mandat att mobilisera regionens resurser och företräda den i omvärlden. Med ett befolknings- 7

.. underlag på över 800 000 invånare får Region Mälardalen en betydande politisk tyngd och blir en resursrik och attraktiv medaktör på såväl den nationella som den internationella arenan, det visar tydligt erfarenheterna från Skåne och Västra Götaland. Region Mälardalen uppfyller i allt väsentligt Ansvarskommittens kriterier. Med 807.000 invånare ligger befolkningen med god marginal över miniminivån på en halv miljon och växer dessutom stadigt. Region Mälardalen har också ett eget universitet, Örebro universitet samt en av landets större högskolor, Mälardalens högskola, med olika och kompletterande profiler. Med en yta (inklusive inlandsvatten) på 21 330 km 2 är den mindre än såväl Västra Götalands som Dalarnas län, och sönderdelar inte heller något område med stark gemensam identitet. Som framgår av avsnitt 6 beräknas den redan 2015, så när som på Ljusnarbergs kommun, ha knutits samman i två arbetsmarknadsregioner - Stockholms och Örebro - även om stora delar av den förstnämnda kommer att ligga utanför Region Mälardalen. Med kraftfull satsning på att utveckla trafiksystemen - liknande dem som Region Skåne och Västra Götalandsregionen gjort - skulle dessutom Örebroregionen successivt kunna integreras med Stockholm-Mälardalens arbetsmarknad. AVGRÄNSNINGEN AV REGION MÄLARDALEN Arbetsmarknadsregionerna, så som de på några decenniers sikt beräknas se ut, bör utgöra de odelbara byggstenarna när nya län och regionkommuner ska byggas upp, detta för att inte sönderdela funktionella regioner och försvåra fortsatt regionförstoring. Stockholms lokala arbetsmarknad beräknas redan 2015 omfatta inte endast Stockholms, utan också hela Södermanlands, Västmanlands och Uppsala län, så när som Älvkarleby kommun. Det naturliga kan därför tyckas vara att slå samman dessa fyra län och landsting och Örebro län, vars band till övriga delar av Mälardalen stadigt växer sig allt starkare. Förslag i denna riktning har tidigare framförts från landstingen i Södermanlands och Västmanlands län. En sådan regionkommun skulle dock omfatta mer än en tredjedel av Sveriges befolkning och dessutom svara för större delen av landets befolkningstillväxt. Återkommande sonderingar har visat att det för närvarande heller inte finns något intresse för en sådan regionbildning. Med dessa utgångspunkter har landstingen i Södermanlands, Örebro och Västmanlands län enats om att tillsammans bilda en regionkommun. Som framgår av denna skrivelse bedömer vi att den medför stora vinster jämfört med dagens läns- och landstingsindelning, såväl för de berörda länen som för resten av Mälardalen och Sverige. Skulle något ytterligare landsting i ett senare skede vilja ansluta sig till Region Mälardalen bör ett sådant initiativ kunna övervägas. DAGENS ORGANISATIONS- OCH SAMARBETSMÖNSTER Dagens organisations- och samarbetsmönster ger stöd för den valda regionbildningen. De tre landstingen samarbetar sedan länge inom Uppsala-Örebro sjukvårdsregionen. Det finns också två gemensamma nämnder. Landstingen och kommunerna i de tre berörda länen har även en välutvecklad samverkan mellan sina länstrafikbolag genom det samägda servicebolaget Länstrafiken Mälardalen. Inom det viktiga kollektivtrafikområdet finns således en samverkansstruktur att bygga vidare på i samband med regionbildningen. Vidare har ett omfattande samarbete inom kulturområdet vuxit fram mellan de tre landstingen. Dessutom har ALM l-bolagen i Örebro och Västmanlands län slagits samman till ALMI Företagspartner Mälardalen AB, med Regionförbundet Örebro och Landstinget Västmanland som delägare, medan ALMI Företagspartner Stockholm Sörmland AB är gemensamt för dessa båda län. 8

.. Avgörande för regionens utveckling och konkurrenskraft på längre sikt är kompetensförsörjningen, vilken kräver ett starkt utbud av utbildning, lärande miljöer och forskning. Örebro universitet och Mälardalens högskola med campus i Västerås och Eskilstuna har ett nära samarbete med varandra och med andra lärosäten. Med en ny geografi, ett nytt mandat och nya resurser som tidigare varit uppdelade på tre landsting, två samverkansorgan och tre länsstyrelser blir Region Mälardalen en kraftfull och attraktiv partner för dessa båda lärosäten, som i sin tur kanske är de viktigaste enskilda utvecklingsfaktorerna inom den nya regionen. Tillsammans med Region Mälardalen står de också starkare i utbytet med andra universitet och högskolor, vilket i framtiden kommer att bli allt viktigare. Den nya gränsdragningen överensstämmer också med det fordonskluster, som vuxit fram i Mälardalen med Eskilstuna, Västerås, Köping, Arboga och Lindesberg som noder. Ett annat exempel är Robotdalen, ett samhällsstött samarbetsprojekt i de tre berörda länen som syftar till att omsätta ideer och forskning inom robotik och automation i affärsverksamhet. Vidare organiserar Handelskammaren Mälardalen företag i såväl Västmanlands som Örebro län. Vad gäller myndigheter ingår Södermanlands, Örebro och Västmanlands län tillsammans med Uppsala och Östergötlands län i Trafikverkets Region Öst. Samma fem län utgör också programområden inom den europeiska sammanhållningspolitikens Mål 2 Regionalfonden och Mål 2 Socialfonden. Mycket av samarbetet omfattar dock samtliga de fem Mälardalslänen. Det gäller inte minst Mälardalsrådet, som är det övergripande forumet för dialog och samverkan mellan kommunerna och landstingen i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Västmanlands och Örebro. Ett annat exempel är Mälardalstrafjk MÄLAB AB, som ägs av trafikhuvudmännen i dessa fem län, med uppgift att underlätta resandet över länsgränser. Detta samarbete måste givetvis fortsätta att utvecklas, också sedan Region Mälardalen har bildats. En sammanslagning av landstingen i tre av dessa län borde, som ovan framhållits, i själva verket underlätta detta samarbete och ger den nya regionkommunen och dess kommuner en starkare ställning i sina kontakter med såväl Stockholm som nationella myndigheter. på detta sätt bidrar Region Mälardalen till att stärka Stockholms och hela Mälardalens konkurrenskraft. 9

4 Region Mälardalens verksamhet SWECOZS När Region Mälordolen bildas övertar den de tre landstingens uppgifter, tillgångar och intäktskällor. Därutäver får den ett övergripande ansvar för den regionala utvecklingen och tar över uppgifter från samverkansorgan och länsstyrelser. Det innebär att den nya regionkommunen kommer att ha två huvudsakliga verksamhetsområden - regional utveckling samt hälso- och sjukvård. REGIONAL UTVECKLING Region Mälardalen får ett övergripande ansvar för regional utveckling, något som för närvarande regleras i lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län. Det innebär att den nya regionkommunen, utöver landstingens verksamhet inom området, övertar ansvaret för ett antal statliga uppgifter som idag sköts av länsstyrelserna i Södermanlands, Örebro och Västmanlands län samt Regionförbundet Sörmland och Regionförbundet Örebro, närmare bestämt: att utarbeta och fastställa en strategi för länets utveckling och samordna insatser för genomförandet av strategin att besluta om användningen av vissa statliga medel för regionalt tillväxtarbete, att följa upp, låta utvärdera och årligen till regeringen redovisa resultaten av det regionala tillväxtarbetet, att utföra uppgifter inom ramen för EU:s strukturfondsprogram, samt att upprätta och fastställa länsplaner för regional transportinfrastruktur Som en konsekvens av detta övertar regionkommunen även resurser och personal för att sköta de aktuella uppgifterna från dessa fem organ, exakt vilka blir föremål för förhandling mellan parterna. Region Mälardalen övertar också en rad lagreglerade och frivilliga uppgifter från de tre landstingen och de båda regionförbunden. Det innebär att den kommer att ansvara för följande uppgifter inom regional utveckling: utarbeta och besluta om regionalt utvecklingsprogram (RUP; det som i lagtexten benämns "strategi för länets utveckling"), samt leda och samordna arbetet med att genomföra RUP, besluta om användningen av statliga medel för regional utveckling till projektverksamhet och företagsstöd, leda och samordna arbetet med regionalt tillväxtprogram (RTP), tillsammans med kommunerna skapa förutsättningar för näringslivsutveckling, upprätta och fastställa länsplaner för regional transportinfrastruktur, utföra uppgifter inom ramen för EU:s strukturfondsprogram, genom delägande i regionalt ALM l-bolag understödja företagsutveckling, genom länsturismorgan understödja utvecklingen av turismnäringen, bedriva lokal och regional kollektivtrafik, ensam eller tillsammans med berörda kommuner enligt den nya lagen (2010:1065) om kollektivtrafik, som träder i kraft den 1 januari 2012, bedriva regionalt folkhälsoarbete, ge stöd åt egna och fristående folkhögskolor, samverka med och understödja utvecklingen av Örebro universitets och Mälardalens högskolas verksamheter i regionen, samt bedriva regional kulturverksamhet, vilket - förutom landstingens nuvarande åtaganden inom området - omfattar att fördela statsbidrag enligt den nya kultursamverkansmodellen. 10

Därtill kan Region Mälardalen, genom egna initiativ och i samförstånd med kommunerna, ta på sig ytterligare uppgifter inom regional utveckling. Det faller sig också naturligt att staten anförtror en stor och resursrik regionkommun som Region Mälardalen ytterligare uppgifter, så som man gjort med Region Skåne och Västra Götalandsregionen. HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Region Mälardalen övertar ansvaret för hälso- och sjukvården i Södermanlands, Örebro och Västmanlands län från de tre landstingen. Trots det nya och betydelsefulla ansvaret för den regionala utvecklingen kommer hälso- och sjukvården att omfatta cirka 90 procent av den nya regionkommunens utgifter och ha runt 23 000 anställda. Av dessa är närmare 60 procent universitets- och högskoleutbildade och 80 procent är kvinnor, vilket gör Region Mälardalen till den helt dominerande arbetsgivaren för högskoleutbildade kvinnor i regio-nen och ett viktigt komplement till den ofta mansdominerade industrin i regionen. Region Mälardalen skapar en bredare bas för att möta hälso- och sjukvårdens utmaningar. En snabb medicinsk och medicinteknisk utveckling i kombination med en åldrande befolkning ställer stora krav på prioriteringar och långsiktiga överväganden om hur invånarnas behov av hälso- och sjukvård i framtiden ska mötas. Samtidigt får människor större inflytande över var man får sin vård, vilket skapar växande flöden av patienter över såväl landstings- som nationsgränser. Denna fria rörlighet påverkas inte av regionbildningen. Dagens landsting är alltför små för att, var och en för sig, möta dessa utmaningar. Det krävs ett betydligt större befolkningsunderlag för att dimensionera utbudet av hälso- och sjukvård och skapa de samband som krävs för fungerande vårdflöden. Med det som grund får Region Mälardalen bättre möjligheter än de nuvarande huvudmännen att säkra människors tillgång till en god vård i närområdet och en utvecklad specialistvård i alla regiondelar. Region Mälardalen kommer också att fortsätta att samarbeta med andra landsting och vårdgivare och hantera växande flöden av patienter över landstings- och nationsgränser. Det gäller inte minst det viktiga samarbetet inom Uppsala-Örebro sjukvårdsregion. Det bör även poängteras att hälso- och Sjukvården, vid sidan av huvuduppgiften att erbjuda vård och behandling, har uppdrag att bedriva såväl utbildning som klinisk forskning och folkhälsoforskning. Örebro är numera en av de orter där det bedrivs läkarutbildning. Även inom Landstinget Sörmland och Landstinget Västmanland bedrivs ett välrenommerat forskningsarbete. Tillsammans utgör de ett kunskapscentrum av rang med välutvecklade omvärldskontakter. Kopplingen mellan landstingsanknutna forskare i hela regionen och universitetet och högskolan ger tyngd och kraft i dessa uppdrag. Il

5 Effekter på demokratin.. Det nya, övergripande ansvaret för regional utveckling skapar förutsättningar för att vidga och fördjupa den regionala demokratin. Med en bibehållen gad representativitet finns det ackså möjligheter att utveckla och stärka förtroendemannarolien när landstingens tre förtroendemannaorganisationer ersätts aven gemensam. EN VIDGAD OCH FÖRDJUPAD REGIONAL DEMOKRATI Ett huvudsyfte med att ersätta landstingen med regionkommuner är att vidga och fördjupa den regionala demokratin. Den vidgas genom att ett direktvalt organ får ett övergripande ansvar för regional utveckling, uppgifter som idag endast till del sköts av landstingen. Det ger regioninvånarna möjlighet att i direkta val utkräva ansvar för viktiga framtidsfrågor. Med ett sammanhållande ansvar för uppgifter som idag sköts av tre landsting, två samverkansorgan och tre länsstyrelser kan Region Mälardalen också ta ett samlat grepp om de regionala utvecklingsfrågorna. Det skapar förutsättningar för att fördjupa den regionala demokratin genom en mer åskådlig och engagerande opinionsbildning och en mer vital regional politisk debatt. I Södermanlands och Örebro län har det regionala utvecklingsarbetet en regional demokratisk förankring genom Regionförbundet Sörmland och Regionförbundet Örebro. Till skillnad från Region Mälardalen är de dock indirekt valda, har betydligt mindre resurser till förfogande och verkar i mer begränsade geografier. Dessutom har såväl landsting som länsstyrelser betydande uppgifter och resurser inom regional utveckling i län med samverkansorgan. EN BIBEHÅLLEN REPRESENTATIVITET Det råder en bred enighet i Södermanlands, Örebro och Västmanlands län om att regionbildningen inte får urholka det politiska uppdraget. Tvärt om är det angeläget att en god representativitet upprätthålls, också geografiskt, med ett i huvudsak bibehållet antal förtroendeuppdrag. När Region Skåne och Västra Götalandsregionen bildades minskade antalet förtroendeuppdrag något, jämfört med de tidigare landstingen. I gengäld innebar det regionala utvecklingsuppdraget att de nya uppdragen blev mer attraktiva, vilket har underlättat partiernas rekrytering. Inte minst har ledande kommunpolitiker lockats in i regionpolitiken, på ett helt annat sätt än i den tidigare landstingspolitiken, vilket har underlättat samverkan mellan kommuner och region och gjort det lättare att enas i viktiga frågor. Erfarenheten från Skåne och Västra Götalands län visar också att regionbildningen ger goda möjligheter att utveckla och stärka förtroendemannarollen. När tre förtroendemannaorganisationer slås ihop till en skapas dessutom utrymme för att pröva nya uppdrag och arbetssätt. En viktig uppgift i det fortsatta arbetet blir att forma en förtroendemannaorganisation och en förtroendemannaroll som tillvaratar de möjligheter att fördjupa den regionala demokratin som regionbildningen skapar. 12