BUDGET FÖR TROSA KOMMUN 2013

SOCIALDEMOKRATERNA, MILJÖPARTIET DE GRÖNA OCH TROSA RADIKALERS BUDGET FÖR TROSA KOMMUN 2013 MED PLAN 2014-2015 FÖR EN MODERN OCH FRAMTIDSINRIKTAD KOMMUN MED SOCIAL, EKONOMISK OCH EKOLOGISK HÅLLBARHET Sida 1 av 18

SAMMANFATTNING Budgetförslaget från Socialdemokraterna, Miljöpartiet de Gröna och Trosa radikaler gällande Trosa kommun 2013 innebär en prioritering av kommunens ekonomi, välfärd och miljö. Vi tillför kommunen ökade intäkter på 5 miljoner som en skattesats på 21:46 innebär. Vi anser att ett större ansvar för kommunens ökade lånekostnader behövs för att inte riskera att kunskap, människor och verksamhet på sikt sparas bort. Vi tycker vidare att det behövs ett större politiskt ansvar för framtiden. Vi tillför ökade resurser till skolan, ökar skolpengen med sammanlagt 3,4 % men vill också att förskolan och skolan fördelar resurserna mer efter behov. En likvärdig skola ger också bättre kunskapsresultat. Genom att driva en politik som tar ansvar för framtiden utvecklas också moderna företag och nya jobb växer fram. Investeringar som tar oss till ett klimatsmartare samhälle och förstärker vår profil som Ekokommun är viktiga för oss. Investeringar i IT som en del av en gemensam infrastruktur för kommunikation är en framtidssatsning både i skolan men också för företagarna. Vi tror också att vår kommun mer systematiskt kan arbeta med sociala investeringar. Det förebyggande arbetet det innebär att alla elever lyckas nå målen i skolan kommer att betalas igen mer än någon riskaktie på börsen. Vi fortsätter också att prioritera insatser som vi vet är investeringar i tillit såsom FixarMalte, för de äldre och familjecentral för de yngre. Arbete och kunskap är grunden för vårt välstånd och att erbjuda fler ungdomar sommarjobb, rätt förutsättningar för vidare studier och bra lärare är del av vår långsiktighet. Kommunens personalförsörjning, och personalens förutsättningar och arbetsmiljö bör också prioriteras för att bygga för framtiden. Vi anser att vår budget ger svar på de utmaningar som vår kommun står för. Vi är beredda att ta det ansvaret och ge kommunen de förutsättningar som behövs för att möta framtiden. Sida 2 av 18

KOMMUNENS EKONOMI Socialdemokraterna, Miljöpartiet de Gröna och Trosa Radikaler lägger en ansvarsfull gemensam budget 2013 med en plan för en modern och framtidsinriktad kommun. Med vår ansvarfulla budget vill vi visa på prioriteringar som på sikt ska ge förutsättningar för ett hållbart samhälle ekologisk, socialt och ekonomiskt. Vi vill skapa ett jämlikt Trosa där klyftorna inte ökar. Rättvisa, tillit, kreativitet och långsiktig utveckling är vår utgångspunkt när kommunens gemensamma skatteintäkter ska fördelas och prioriteras. Vi menar att en ansvarsfull ekonomisk politik handlar om att ta ansvar för framtiden. Vi kan inte och får inte frikoppla den ekonomiska politiken från naturen. Lika lite som vi kan frikoppla den svenska ekonomin från vår omvärld. Vi, Socialdemokrater, Miljöpartister och Trosa radikaler är i opposition men redan 2014 är det åter val. Vi har i vår budget för 2011 och 2012 presenterat ett antal reformer vi vill genomföra. Dessa kvarstår och finns med i budget för 2013. I denna skuggbudget pekar vi ut de skillnader och de satsningar som vi prioriterar. Kommunens styrdokument, Fastlagd kurs som redan 1991 i politiskt samförstånd togs är grundbulten för denna budget. Fullmäktiges nya mål har vi aktivt arbetat med och i brett samförstånd över blockgränserna har vi enats om 20 mål. Vi önskade ytterligare 1 mål på fullmäktigenivå, ett medborgarbaserat kultur och fritidsmål. Det röstades ned av majoriteten. Fullmäktiges mål kommer nu att brytas ned av nämnderna/styrelsen och fastställas av fullmäktige i november 2012. Vi utgår då också från att ett medborgbaserat jämställdhetsmål finns med. Vi tror också att en del av de osäkerheter som finns runt budgeten med exempelvis bemanningen på våra äldreboenden och dess finansiering kommer att ges klarare besked från statsmakterna. Det är därför troligt att en reviderad budget för 2013 kommer att presenteras senare i höst. SKATTESATSEN Vi utgår från de budgetförutsättningar som antagits av kommunstyrelsen med den reservationen vi avlämnat vad gäller skattesänkning. I vårt budgetförslag tillförs istället kommunen det Sida 3 av 18

skatteunderlag på 21:46 som kommunen hade 2011. Vi accepterade inte den moderatledda alliansens skattesänkning på 20 öre för 2012. Vi tillför intäkter på 4 miljoner 9 hundra 83 tusen kronor. BEFOLKNINGSTILLVÄTEN MER REALISTISK 2013 I juni 2011 bedömde vi att fullmäktiges mål på en befolkningstillväxt på 150 invånare årligen inte skulle uppnås 2011. Vi fick rätt. För 2012 innebär det att kommunens skattintäkter minskades med ca 3 miljoner på grund av att vi är 68 personer färre än budgeterat. Den reviderade befolknings siffran för 2013 på 11 702 är mer realistisk och vi hoppas att Trosa kommun nu åter kan få en gynnsam befolkningstillväxt med fullmäktiges mål som riktmärke. ÖKADE LÅN RISKERAR ATT MINSKA VÄLFÄRDEN I årsbokslutet för 2011 är den ökade låneskulden uppe i 22 622 kronor per invånare. De ökade kapitaltjänstkostnaderna innebär att alltmer av kommunens gemensamma intäkter går till finansiella kostnader och ökade driftkostnader. Detta innebär att kommunens välfärdssektor med skola och vård och omsorg på sikt riskerar att urholkas. Det är oroande och riskerar att minska kommunens attraktionskraft om de mjuka värdena i form av bra skolor, äldreomsorg och kultur och fritid offras. För att vara tydliga är det viktigt att regeringens budgetutrymme också går till kommunerna för att möjligöra och utveckla välfärden. AVSÄTTNING TILL PENSIONER EN ANSVARSFRÅGA I majoritetens budgetförutsättningar för 2013 finns inte några avsättningar med för pensioner, fullmäktiges mål är 2 %. I budgetberedningen framkom att en återbetalning från AFA kan komma att göras med ett besked i juni 2012. Vi anser att dessa återbetalningsmedel bör användas till att uppnå fullmäktiges mål gällande pensionsavsättningarna. Samtliga partier i riksdagen har också ställt sig bakom moderniseringen av utjämningssystemet men regeringen har ännu inte lagt fram propositionen. För Trosa kommun innebär det minskade anslag i utjämningssystemet med ca 2,7 miljoner. Vi anser att det viktigt att ha en beredskap på sista raden även för detta även om beslutet fördröjts och troligen inte får genomslag förrän budgeten 2014. Sida 4 av 18

LÅNGSIKTIGHET ISTÄLLET FÖR KORTA 1-ÅRSPROGRAM Trosa kommun har sedan majoritetsskiftet 2006 genomfört neddragningar/rationaliseringar för att den nuvarande majoriteten ska klara de skattesänkningar man utlovat. Nu har snart verksamheternas uppfinningsrikedom och effektiviseringspotential kommit till världens ände. Det går inte längre att dra ner på verksamhet och kalla det 1-års satsningar. Vi, Socialdemokrater, Miljöpartister och Trosa radikaler värjer oss mot det instrumentella att kalkylera i rationaliseringar och ge tillbaka i kortsiktiga 1 års pengar. Vi kommer dock så länge vi är i opposition använda majoritetens budgetförutsättning men vi anser inte att tomtebloss för 5 miljoner är väl satsade pengar längre. Vi har pekat ut 1-års pengar för 2 miljoner 750 000 kronor. Verksamheterna har synliggjort vissa behov av engångskaraktär. Det är framför allt utbildningar/utredningar som vi uppmärksammat på verksamhetsbesök och i kontakter med kommunens invånare. Vi som företräder Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Trosa radikaler vågar ta ansvar för våra prioriteringar, det innebär exempelvis att vi frågar oss hur skolan, förskolan och äldreomsorgen klarar sina över respektive underskott. Den nuvarande majoriteten har sjösatt ett ekonomisystem men tar inget politiskt ansvar i form av styrningsprinciper. Exempelvis hur mycket + respektive kan en enhet ackumulera? Vilka politiska krav på kvalitet finns? Är det okay att en enhet inom kommunen kan köpa arbetskläder medan en annan inte? vad är likvärdiga förutsättningar? Vi såg med oro på hur Hedebyskolans och Fornbyskolans underskott 2011 riskerade att bidra till allvarliga kvalitetsbrister för barnen och var pådrivande att något måste göras. Av kommunens resultat 2011 avsattes 3 681 000 till underskottet. Vi vill fortfarande att vi diskuterar oss fram till ett politiskt styrmål gällande över och underskottsöverföring. Vi anser att avstämning gentemot kvalitetsaspekter och medborgarnas synpunkter måste införas för att systemen ska kunna spegla ett politiskt ansvarstagande. POLITISKT ANSVAR SOM STYRMODELL Socialdemokraternas, Miljöpartiet och Trosa radikalers förslag till arbetet med rationaliseringar är att verksamheterna presenterar hur omprioriteringar utifrån forskning och beprövad erfarenhet kan genomföras till budgetberedningen. Vi bedömer att ett långsiktigt Sida 5 av 18

perspektiv med fokus på delaktighet, utvecklings och förändrings process inom våra kommunala verksamheter innebär att vi kommer att kunna prestera en modern och effektiv organisation med fokus på effektivt användande av våra gemensamma resurser. Den såkallade lärande organisationen där olika kunskaper bryts och perspektiv som härstammar från folkhälsa, ekonomi och ekologiskt hållbart är utgångspunkt för formandet av den framtida kommunala organisationen. Kvalitetsledning och kvalitetssäkring är nyckelord i styrning och ledning av kommunen. Jämförande studier i kvalitet kan lyfta såväl verksamhet som anställda och bidra till att höja den ekonomiska effektiviteten på sikt. Vi föredrar ett kvalitetsledningssystem som innebär en större politisk styrning när vi ser kvalitetsbrister. Vi kallar det att ta politiskt ansvar. KOMPETENS VID UPPHANDLINGAR Socialdemokraternas, Miljöpartiets och Trosa radikalers politiska ansvar för kommunens ekonomi och invånarnas möjlighet till insyn innebär också att när beslut om att handla upp tjänster för kommunen måste medborgarnas insyn garanteras och ansvar för gemensamma skattemedel gälla. Principer som styr det ska finnas med redan i förfrågningsunderlaget. En viktig kvalitetsindikator är att den meddelarfrihet för anställda som finns lagstadgad i offentlig verksamhet även ska gälla för den privat anställda som driver verksamhet med skattemedel. Medborgarna i vår kommun har fått se fördyrande investeringsprojekt samt upphandlingar som inte gynnat kommunens ekonomi. Vi har bland annat påtalat att bättre rutiner behövs för uppföljning och fått gehör för det. Vi bedömer att en förstärkning både vad det gäller kunskapen hos beställarna/politiken samt kvalitetssäkring behövs så 200 000 för kompetenshöjning förslås även för 2013. Dessutom förstärks upphandlar sidan på tekniska kontoret i ramen. BEHOVET AV BOSTÄDER Inför budget 2013 är kommunens invånarantal beräknat på 11 702 personer. Vi hyser goda förhoppningar att den befolkningstillväxten kan uppnås för 2013. Trosa kommun har dock under två år haft en befolkningstillväxt som inte når upp till fullmäktiges mål. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Trosa radikaler har i ägardirektiv till det kommunala bolaget, Trobo varit tydliga att vi under mandatperioden ska bygga 100 lägenheter, något som majoriteten Sida 6 av 18

avslagit. Vi har som en kommun ett ansvar för bostadsförsörjningen. Det vilar ett stort ansvar på kommunens politiker när det gäller bostadsförsörjningen. Bristen på bostäder har bidragit till att kommunen inte heller kunnat uppfylla det avtal som vi har om att kunna ta emot 30 flyktingar. I solidaritetens namn och för kommunens befolkningstillväxt bör detta ske och prioriteras. ARBETE OCH KUNSKAP Genom att driva en politik som tar ansvar för framtiden utvecklas moderna företag och industrier och nya jobb växer fram. Investeringar som tar oss till ett klimatsmartare samhälle och förstärker vår profil som Ekokommun är viktiga för oss. Vi hoppas att Trosa kommun skall vara en föregångskommun bland landets Ekokommuner och bidra till att förverkliga de nationella målen 2020 för hållbar energiförsörjning. Vi anser att i Trosa kommun kan ett antal så kallade gröna jobb skapas om kommunen tar initiativ till utveckling inom miljöteknik exempelvis vindkraft, biogas och vattenteknik. Dessa initiativ ger lokala miljöfördelar och bidrar samtidigt till nya företag och arbetstillfällen. Vi avsätter för 2013 medel för utredningar om hur fler arbeten kan skapas inom dessa områden. Det handlar om förstudier, nätverksbyggande, projekteringar, allt i syfte att skapa fler jobb och stärka vårt varumärke som EKO kommun. Det här är investeringar som ger utrymme för nya idéer att växa fram och för svenska innovationer att industrialiseras. Det kräver också en företagarpolitik där alla som bär på idéer till företag får möjlighet att förverkliga dem och där små företag får växa. Kommunstyrelsens bör leda detta strategiska arbete och tillförs 500 000 år 2013. Arbete är grunden för vårt välstånd. En nyckel för att hålla ihop och utveckla Sverige är att fler har ett jobb att gå till och därmed en egen försörjning. Arbete skapar delaktighet. Arbete ger den enskilde friheten att göra sina egna livsval, att förverkliga sina livsdrömmar. Att ungdomar också tidigt får insikter i detta är viktigt och garantier för sommarjobb för kommunens alla 16-åringar ser vi som en viktig väg. Vi har föreslagit den så kallade Nynäshamnmodellen som ett viktigt led i detta. Vi avsatte i rambudgeten 100 000 mer än majoriteten i budgeten 2012, självklart kvarstår det 2013. Sida 7 av 18

Vi vill också ta ansvar för att fler söker och utbildar sig inom vård och omsorg. Kommunen, likväl som andra kommuner står inför stora personalavgångar inom vård och omsorg men också inför faktumet att allt fler yngre väljer att inte söka till gymnasiet omvårdnadslinje. Kommunen är i behov av utbildad arbetskraft och har ett ansvar att bedriva ett god kvalitativ vård. Vi vill att de ungdomar från kommunen som läser på omvårdnadslinjen garanteras 4 veckors sommarjobb inom kommunens vård och omsorgsverksamhet. Det kostar 250 000 årligen och är en investering för framtiden både för ungdomen själv men också för kommunens kommande personalförsörjning. Arbetsgivaren, Trosa kommun är en av de viktigaste arbetsgivaraktörerna i vår kommun. Väl fungerande välfärdstjänster är centralt för fler jobb och växande företag. Därför är rapporter om att framför allt kvinnor tvingas tacka nej till nytt jobb eller gå ner till deltidsarbete som en följd av brister i barn- och äldrevården katastrofalt. Vi kan konstatera att i stället för att utveckla den politik som varit så framgångsrik har omoderna reformer som lägre ersättning vid vård av sjukt barn, vårdnadsbidrag och barnomsorgspeng införts. Att öka kvinnornas deltagande i arbetslivet och ge fler kvinnor möjlighet att arbeta heltid är av avgörande betydelse för att skapa möjligheter för fler att forma fria och självständiga liv och skulle dessutom utgöra ett värdefullt tillskott av arbetskraft framöver. Vi är därför tacksamma att majoriteten tagit vår motion om möjlighet till heltid för kommunens anställda på allvar och att den handlingsplan som ska presenteras också kommer med konkreta förslag hur fler kan få möjlighet att arbeta heltid. Behövs det mer medel är det viktigt att det prioriteras då vi behöver vara en attraktiv arbetsgivare om vi på sikt ska klara vårt välfärdsuppdrag. Vi vet dock redan nu att arbetsmiljön gör att vissa personalgrupper inte orkar arbeta heltid. Detta är inte acceptabelt varför vi avsätter 300 000 för att 2013 kartlägga vilka brister som finns i arbetsmiljön. Vi anser också att kommunkontorets arbete med att utveckla chefsgruppen i utvecklingssamtal är viktigt och behövligt då det bidrar till en bättre delaktighet hos kommunens anställda. Sida 8 av 18

DET LIVSLÅNGA LÄRANDET BÖRJAR TIDIGT Många barn växer upp i familjer där resurser, sociala nätverk, språksäkerhet och många valmöjligheter är obestridda men vårt samhälle har också ansvar att ge möjligheter till barn som föds till sämre villkor. Vår prioritering på skolans område handlar om att säkra upp så att alla barn har rätt till kunskap. Alla barn och ungdomar har rätt till lika god kvalitet i utbildningen från förskola till forskning och alla har rätt att lyckas och nå kunskapsmålen. Vi är övertygade om att alla vill och kan lära och vi vill ge alla elever oavsett bakgrund förutsättningar att växa och nå resultat i världsklass. Så ser vår vision om det livslånga lärandet ut. Det kräver övergripande strukturer såsom ett aktivt arbete med FN`s barnkonvention, delaktighet men också att barnomsorgspengen och elevpengen inte bara fördelas per individ utan att behov också styr. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Trosa radikalerna har aktivt arbetat för att kommunen ska arbeta systematiskt med FN`s barnkonvention. Det viktigaste för att få igång jobbet med barnkonventionen är att ta fram ett övergripande måldokument, till exempel ett barn- och ungdomshandlingsprogram eller ett policydokument som beskriver vad vi vill eller tänker göra för att förverkliga barnkonventionen. Vi fortsätter föreslå att kommunfullmäktige tillsätter en programberedning där alla partier ingår. Socialdemokraterna skrev redan 2008 en motion om barnomsorg på obekväm arbetstid som bifölls men det tog till 2011 innan den nuvarande majoriteten inom befintlig budgetram konstruerade sin egen tolkning av barnomsorg på obekväm arbetstid. För alliansen verkar arbete på helger inte räknas som arbete. Vi anser att barnomsorg på obekväm arbetstid är en reform som gynnar det moderna arbetslivet och bidrar till en kvalitetshöjning för förskolan. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Trosa radikaler vill att barnomsorg också ska kunna erbjudas på helger. Vi avsätter 500 000 i budgeten till en barnomsorg på obekväm arbetstid och inte bara under vardagsnätter. Skolbarnomsorgen eller fritids har under flera år larmat om stora barngrupper. Vi vill förändra skolbarnomsorgspengen så att Sida 9 av 18

åldersintervallen går mellan 6-9 år samt 9-12 för att bättre spegla omsorgsbehovet. Vi tillförde redan 2012 mer resurser till skolbarnomsorgen med 400 000 kr och självklart kvarstår det. Vi riktar också ett uppdrag till förvaltningen att ta fram ny skolbarnomsorgspeng med andra åldersintervaller. Den nuvarande grundskolepengen är lika för alla barn i hela kommunen. Vi vet att föräldrars egen utbildningsbakgrund förklarar skillnader i kunskaper hos olika barn. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Trosa radikaler vill att alla barn oavsett bakgrund ska ha möjlighet att utveckla sina färdigheter. Det kräver också att elevpengen ger förutsättningar att stimulera för att öka elevernas möjlighet till att nå skolans mål. Rätten till kunskap får aldrig avgöras av föräldrarnas bakgrund eller var du bor därför är det viktigt att professionen tar fram en fördelningsnyckel som inte stigmatiserar utan ger förutsättningar för lärande och utveckling. 2012 avsatte vi 2 % av hela elevpengen, 1,4 miljoner till en central elevpeng för att uppnå en mer likvärdig skola och 400 000 till förskolan. Den uppräkning av elevpengen på 2 %, som majoriteten pressmeddelade den 21 mars 2012 motsvarar enbart kompensation för pris och löneuppräkningar enligt budgetanvisningarna. Vi ser att skolan och kunskap blir alltmer avgörande för de framtida arbetena och vill ge alla barn i vår kommun möjlighet att gå i den bästa förskolan och skolan. Vi kommer att presentera ett 10 punkts program hur vi vill fortsätta utveckla skolan. I avvaktan på det ökar vi skolpengen med 3,4 % inför 2013. Dessutom tillför vi särskolan 500 000 i ökat anslag och riktar ett uppdrag till förvaltningen att återkomma med ett underlag för hur kostnadsutvecklingen för särskolan ser ut framåt. Den minskade likvärdigheten är också en av förklaringarna till att resultaten i skolan sjunker. OECD visar tydligt att skolsystem som ger alla elever samma chans att lyckas i skolan kommer också att prestera höga resultat medan ojämlika skolsystem genererar låga skolresultat. En skolpolitik för höga kunskapsresultat måste därför också vara en skolpolitik för en jämlik skola som ger varje elev chans att lyckas. Resurserna till skolan måste därför också fördelas efter elevernas behov. Den enskilt viktigaste faktorn för en elevs resultat är att de möter en riktigt bra lärare. Det går inte nog att poängteras. Trosas skolor måste Sida 10 av 18

därför skapa möjlighet till kompetenshöjande utbildningar, karriärvägar och möjligheter att premiera duktiga lärare genom högre lön. Det är en viktig fråga men rektorer måste också kunna lägga mer tid på det pedagogiska ledarskapet. Skolan likväl som kommunen måste utvecklas till en mer lärande organisation, styrningen är viktig och vi har diskuterat vår modell för det under kommunens ekonomi. Skolledare måste vidare ges möjlighet till fortsatt pedagogiskt utvecklingsstöd. Framstående lärare bör coacha och vägleda andra om vi ska vända utvecklingen i skolan. Skolan är en sådan viktig institution och det finns knappast någon bättre investering än kunskap. Varje krona som vi idag lägger på skolan kommer att betala sig på sikt. Det som är en utgift i dagens budgettabeller är en vinstmaskin i framtiden. Sociala investeringar i barn och unga är att investera i framtiden och både politiker och kommunens anställda bör lära sig mer om sociala investeringar. Det förebyggande arbetet det innebär att alla elever lyckas nå målen i skolan kommer att betalas igen mer än någon riskaktie på börsen. Vi vill att utbildning i hur kommun kan börja arbeta med att få tillgång till socialt investeringskapital ska erbjudas och att omställningen till att börja tänka preventivt på allvar påbörjas. Det är ett arbete som handlar helhetssyn, långsiktighet, tidiga insatser, rätta ekonomiska incitament och tillgång till socialt investeringskapital och alltså en kommunstyrelsefråga. 200 000 avsätts till en stödfunktion för det arbetet som också innefattar hur Trosa kommun kan skapa en social investeringsfond. På kommunens socialtjänst har man genom ett förebyggande arbete på hemmaplan med familjebehandlare och drogterapeuter lyckats under flera år minska placeringskostnaderna. Det har inneburit att socialtjänsten utifrån sin budget kunnat lämna tillbaks på ca 7 miljoner årligen och bidragit till kommunens goda resultat. Vi tror att mer av systematiskt arbete och ännu tidigare insatser som är generella i skolan kan ge ännu bättre resultat. Men det är också en fråga om att sätta igång, göra något och göra något konkret i preventiva och förebyggande termer. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Trosa radikalerna har under flera år påtalat behovet av en familjecentral i Vagnhärad. Vi fortsätter att i vår budget lägga ett markeringsbelopp på 300 000 för detta samverkansprojekt. En familjecentral tillsammans med landstinget och Sida 11 av 18

föreningar är ett sätt att bygga en mötesplats för föräldrar och barn så att tidiga insatser kan erbjudas för att förebygga senare bekymmer. Självklart ska familjecentralen kvalitetssäkras i enlighet med Landstingets dokument om familjecentralernas organisering (KAFO). Vi vet redan idag att kyrkans föräldra- barnverksamhet i Vagnhärad lockar jättemånga och skulle kunna vara starten på detta samverkansprojekt. Ett annat viktigt samverkansprojekt med landstinget är ungdomsmottagningen. Vi välkomnar därför den omprioritering utifrån befintlig ram som socialtjänst förvaltningen har gjort som ska öka stödinsatserna för ungdomar. Vi har sett i både Rädda barnens undersökning och i landstingets undersökning Liv och Hälsa/ung att flickor upplever psykisk ohälsa i större utsträckning än pojkar. Dessa varningssignaler bör uppmärksammas och vi riktar ett uppdrag till ansvarig nämnd att återkomma med ett handlingsprogram inför arbetet med budget 2014. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Trosa radikaler har drivit på att skolans elevhälsa ska anslagsfinansieras och finnas som stöd för hela utbildningsväsendet. Nu är det gjort vilket vi välkomnar. Vi ser dock stora utvecklingsmöjligheter med ett mer sammanhållet resursteam och tror att en förstärkning av en studie och yrkesvägledare som ges ett stort utrymme att arbete med utvecklingsfrågor knutna till näringslivet kan bidra till att höja grundskolans resultat och skapa tydligare målbilder för eleverna att studera vidare. Vi tror att vår idé om ett lärcentrum i kommunen där näringsliv, Stensunds folkhögskola, högskolan, arbetsmarknadsenheten, näringslivsenheten tillsammans kan utveckla arbetsmarknaden i kommunen. Det finns ett glapp mellan ungdomar och den kompetens som efterfrågas varför ett lärcentrum med vida tentakler kan öka kvalitén i skolan och för vårt näringsliv. Vi avsatte redan 2012 1 miljon till resurs/lärcentrum samt utökade näringslivsenheten med 350 000 där även medel för egeninsats vid ansökan om eventuella EU-medel ingår. Självklart kvarstår det i ramen för 2013. Vår kommun måste bli bättre på samverkan både lokalt, regionalt, nationellt och internationellt då det driver kvalitet och öppnar för en bredare arbetsmarknad. Sida 12 av 18

TRYGGHET OCH OMSORG Varje generation drar nytta av den välfärd som generationer före oss har lagt grunden till. Vi kan därför tacka våra äldre idag för deras arbete som gjort att det skulle bli bättre för nästa generation. Denna generationstanke ligger bakom den svenska modellen där välfärd ska fördelas solidariskt och efter behov. På kommunens äldreboende har antalet personer med högre grad av omvårdnadsbehov ökat och om kraven på ökad bemanning från socialstyrelsen införs från 1 januari 2013 kommer vård och omsorg behöv många miljoner extra för att möta de kraven. Vi utgår från att staten i så fall kompenserar fullt ut men vård och omsorg har under flera år gått med underskott vilket oroar och måste noggrant följas. Dessutom finns farhågor att den rationalisering/neddragning på 1 miljon som ska göras på vård och omsorgsnämnden inte kan fullföljas. Som tidigare nämnts kan en reviderad budget behövas om staten inte kompenserar för den av staten beslutade reformen. För vård och omsorgspersonalen både inom förskola och vård finns inte arbetskläder. Vissa resultatenheter har löst det genom att ta av de överskott de genererat medan andra inte haft den möjligheten. Vi anser att detta inte ska ske med den peng som enheterna tilldelas varför vi avsätter 500 000 till arbetskläder till vår personal 2013. Rehabiliteringsarbetet liksom möjlighet till icke biståndsbedömda servicetjänster är folkhälsoinsatser som är samhällsekonomiskt lönsamma och spar lidande men ökar tryggheten för den enskilda. Dessa sociala investeringar är långsiktiga och nödvändiga för kommunens framtida budget. Vi fortsätter att avsätta 350 000 till en FixarMalte som kan utföra dessa servicetjänster som förhindrar fall och ökar tryggheten och tilliten människor emellan. Det är ett steg på en investering som på sikt är lönsam och det är insatser som FixarMalte som också tydliggör vad vi menar med sociala investeringar med fokus på förebyggande och folkhälsa. Enligt medborgarundersökningen är Trosas kommuns medborgare en av landets tryggaste och det är bra men arbetet med trygghetsfrågor måste ständigt vara aktuellt. I kommunen finns en samrådsgrupp och insatser för att förebygga brott måste både ges politisk prioritet och medel. Vi anser fortfarande att ett brottsförebyggande råd som kan Sida 13 av 18

engagera både företagare, fastighetsägare, polis och andra myndigheter kan vara ett viktigt forum för att tillsammans markera noll tolerans mot brott och andra normbrytande beteenden. I avvaktan på ett riktigt BRÅ ger vi ett markeringsbelopp om 200 000 för tryggetsfrågor. Socialdemokraterna har redan 2009 motionerat om 15 platser för ökad trygghet där medborgarna involveras i processen med att identifiera områden som kan behöva åtgärdas för att öka tryggheten. Vi ser gärna att den insatsen kan prioriteras. MÖTESPLATSER OCH FÖRENINGSLIVET Ett rikt och varierat föreningsliv bidrar till att skapa goda livsvillkor för alla. Vissa föreningar har egna mötesplatser/lokaler där medlemmar möts och där allmänheten ibland bjuds in till olika arrangemang. I vårt budgetförslag har vi en pott för de föreningar som har egna lokaler där föreningarna kan söka medel för angelägna upprustningar, ombyggnader eller liknande. Vi avsätter 200 000 årligen för att stödja det ideella engagemanget och mötesplatser för människor. I Trosa har vi ett rikt kulturliv med flera engagerade kulturutövare. Vi vill bidra till att kreativiteten kan fortsätta blomstra genom att också kommunen bidrar till att hålla ihop nätverksbyggande och dialogen med både lokal, regionala och nationella aktörer. Inflytande och delaktighet är viktiga parametrar som gynnar folkhälsan. Redan 2009 väckte Trosa radikaler en motion om ökat inflytande för ungdomar i kommunen som bifölls men vi har inte sett några konkreta förslag på strukturell nivå. Vi tar frågan på allvar. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Trosa radikalerna fortsätter att avsätta 400 000 till arbetet med kultur och ungdomsinflytande årligen. Ungdomens hus håller på att finna sina former och här är samverkan med föreningslivet och ideella organisationer viktigt för att skapa dynamiska mötesplatser. En ökad aktivitet kräver också ökade årliga anslag. 2012 tillfördes kultur och fritid 200 000 i utökad ram. Vi hoppas att ungdomens hus i Vagnhärad kan bli hela kommunens stolthet och mötesplats för det krävs extra resurser så att huset också kan vara mer tillgängligt. Vi tillför ytterligare 100 000 i ram för 2013. Dessutom vill vi utreda inom 1-års pengen hur en eventuell buss ringlinje i kommunen kan fungera för att öka känslan av att Ungdomens hus är hela kommunens hus. Sida 14 av 18

Digitaliserat hus. Avvakta förhandlingar 2012. KLIMAT OCH ENERGIOMSTÄLLNING Klimatansvaret spänner från global till lokal nivå. Den gröna omställningen kan också höra ihop med politiken för fler jobb i kommunen. Vi har under rubriken arbete och kunskap pekat på kommunstyrelsens strategiska funktion och vad satsningen på 500 000 för miljöteknikutveckling under 2013 kan bidra med. Kommunen står inför en ny upphandling av renhållningsentreprenad där sopor nu också blivit en resurs och råvara för biogas. Ett nytt reningsverk kommer att byggas vilket med rätt utformning också kan bidra till biogasproduktion. Dessutom skulle slam från lågflödesmuddring av de grunda vikarna kring Trosa kunna utnyttjas som råvara för biogasproduktion. Vi anser en förstudie som kan klarlägga potential och ekonomi för lokal produktion av fordonsgas ska initieras inom de 500 000 kr 2013. Landbaserad vindkraft bör enligt nyligen publicerade utredningar kunna konkurrera framgångsrikt med ny kärnkraft. Trosa kommun skulle kunna bidra till omställningen till en helt förnybar energiförsörjning genom att identifiera lämpliga placeringar av sådana anläggningar och allvarligt fundera på att bilda bolag för att bygga ett vindkraftverk. Medel för utredning av förutsättningarna och förprojektering ryms även de inom de 500 000. Vi vill att medborgarna ska vara trygga med kommunens miljöåtgärder när det gäller återställandet av jordens klimat men det är viktigt att den nationella nivån tar täten. En liten kommun som vår kan på olika vis bidra med att stadsplaneringen sker med klimatmål i sikte, att vi energioptimerar, att byggnation och renoveringar sker energieffektivt. Här kan kommuner gärna tävla med varandra för att sporra och inspirera. Det är tydligt att man behöver sätta pris på ekosystemen och där plånbok och samhällsintresse drar åt samma håll. Gröna varor ska vara billigare än svarta som nationalekonomen Klas Eklund uttrycker det. Sida 15 av 18

INVESTERINGAR FÖR SKATTEKOLLEKTIVET I Trosa har stora investeringar gjorts och kommunens låneskuld har ökat kraftigt. Trosas låneskuld, Mkr 300 250 200 150 100 50 0 260 110 45 17 2 0 13 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Socialdemokraterna, Miljöpartiet samt Trosa radikalerna ser dock att kommunen inom en snar framtid är i behov av ett LSS boende men också att skolorna behöver möjligheter till flexibla lokaler för att bygga för framtiden. Att vara i skuld är inte att vara fri och Trosas ökning av skuld per invånare från 172 kr per invånare 2007 till dagens 22 622 kr är ett allvarligt bekymmer för medborgarna i Trosa kommun och riskerar att välfärden urholkas. Den moderatledda alliansen var tydlig i sin prioritering där de väljer att hellre parera sin skattesänkning inför 2012 med extra medel till vikande konjunktur än att betala av lån. Vi anser det inte rimligt skjuta upp skulder och på sikt vältra över det ansvaret på barnen, på de äldre och på miljön. Vi har därför ett resultat på sista raden som kan bidra till att sänka lånekostnaderna och därmed de kapitaltjänstkostnader som belastar driften. Vi har tillsammans med majoriteten ställt oss bakom de investeringar som gjorts i vår kommun men vi har sett under alliansens ledning att många projekt som upphandlats har fördyrats, försenats eller gjorts om. Det har inneburit stora kostnader för kommunen. Vi avsätter därför 500 000 till en upphandlartjänst i ramen. Vi står inför stora upphandlingar på den tekniska sidan 2013. Både juridiken men också Sida 16 av 18

uppföljningen av avtal exempelvis inom kost och städ och hemtjänsten måste kunna följas med kvalitet. Vi tror att denna uppföljning kan leda till besparingar på ca 300 000 årligen. Vi lägger också 500 000 ytterligare till IT satsning i skolan som tas från Kommunstyrelsens investeringsreserv. Kommunen behöver också vara med i att bygga infrastrukturen för IT gällande landsbygden. Det är en viktig ur näringslivsutveckling men också för att öka kommunens attraktionskraft som bostadsort. Trosa ligger lågt var det gäller tillgång till bredband och med de statliga satsningar som finns kan kommunen i samverkan med olika byalag hitta konstruktioner som gör att kommunen kan få upp täckningsgraden. Vi tar 3 miljoner från investeringsreserven samt riktar ett uppdrag till förvaltningen hur kommunen tillsammans med det kommunala bolaget Trofi kan utveckla kommunens infrastruktur i form av bättre IT kommunikationer. En annan god investering som kan genomföras med omedelbar avskrivning är att Trosa erbjuder Surfzon, exempelvis vid hamnen. Vi tar 100 000 från 1-års pengen till denna satsning. Dessutom är förskolorna i framför allt Vagnhärad dåligt underhållna och vi avsätter 750 000 till underhålls åtgärder 2013. INVESTERINGAR FÖR AVGIFTSKOLLEKTIVET Sedan många år har frågan om ett nytt reningsverk för avgiftskollektivet diskuterats politiskt. Det har inneburit att det nuvarande reningsverket i Trosa haft ett eftersatt underhåll. Den nuvarande majoriteten beslutade 2010 att lappa och laga det gamla reningsverket i avvaktan på nybyggnation senare. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Trosa radikalerna ville bygga ett nytt reningsverk omedelbart vid Trosa våtmark. Vi fortsätter att avsätta investeringsmedel för ett nytt reningsverk och riktar ett uppdrag till förvaltningen hur denna miljöinvestering i avgiftskollektivet kan utformas för att öka anslutningarna så att fler kan dela på investeringskostnaderna och stärka EKO kommunen. Med anledning av att den nya huvudvattenledningen mellan Sörtuna och Trosa under 2013 ska projekteras och anläggas förordar vi att avloppsrör läggs ner så att anslutning till nya reningsverket sedan kan möjliggöras. Sida 17 av 18

FÖRSLAG TILL BESLUT Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Trosa radikalerna föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige 1. att anta Socialdemokraternas, Miljöpartiet de Gröna och Trosa radikalernas förslag till budget för 2013 med flerårsplan för 2014-2015 samt göra förslaget till politisk inriktning och därmed göra det till övergripande styrdokument. 2. att fastställa utdebiteringen för år 2013 till 21:46/skattekrona. 3. att fastställa kommunfullmäktiges övergripande mål med tillägg för ett medborgarbaserat kulturmål. 4. att bemyndiga kommunstyrelsen att fördela investeringsmedel ur kommunstyrelsens investeringsreserv till annan nämnd. 5. att bemyndiga nämnder och styrelse att besluta om investeringar för den egna verksamheten inom av kommunfullmäktige beslutade investeringsram. 6. att uppdra åt nämnder och styrelse att senast i december upprätta internbudgetar för år 2013 inom beviljade anslag samt genomföra verksamhetsförändringar för att klara budget för år 2013. 7. att fastställa pengabelopp för förskola, grundskola, hemtjänst och särskilt boende enligt bilaga 2. 8. att bemyndiga kommunstyrelsen att ur anslag för central buffert anvisa medel enligt fastställda kriterier. 9. att fastställa kommunens internränta till 5 %. 10. att taxan för mät och kartverksamhet höjs 3 %. 11. att B-beloppet för taxan avseende planering, byggande och strandskydd fastställs till 44. 12. att kommunstyrelsen under 2013 har rätt att omsätta lån, dvs låna upp belopp motsvarande belopp på de lån som förfaller till betalning under 2013. 13. att kommunstyrelsen under 2013 har rätt att nyupplåna, dvs öka kommunens skulder under 2013 med totalt 100 000 000 i enlighet med kommunens finanspolicy. 14. att minska 2012 års investeringsram med 37 430 tkr att ersättas av 18 763 tkr 2013, 4 072 tkr 2014 och 14 595 tkr 2015 Sida 18 av 18

RESULTATBUDGET (TKR) Invånare 11 469 11 540 11 472 11 574 11 702 11 809 Utdebitering kronor/skattekrona 21:46 21:26 21:26 21:46 21:46 21:46 RÖD/GRÖN budget Bokslut Budget Prognos Budget Plan Plan Skatteprognos april 2012 2011 2012 2012 2013 2014 2015 Verksamhetens intäkter 101 803 93 466 97 268 90 093 91 839 93 961 Verksamhetens kostnader -580 292-577 954-582 912-582 185-596 363-615 683 Nettobesp. 2012-13 med 3 + 3 mkr ingår ovan 0 0 0 Nya satsningar 0 Avskrivningar skattekollektivet -20 997-25 265-25 265-27 836-32 492-32 620 Avskrivningar avgiftskollektivet -1 584-1 876-1 876-2 900-3 308-3 213 Central buffert=1,5 % verks kostn -9 200-4 200-9 500-9 800-10 100 Verksamhetens nettokostnad -501 071-520 829-516 985-532 328-550 124-567 655 Skatteintäkter 476 672 501 319 503 946 534 725 554 510 578 534 Slutavräkning skatt 9 983 3 396 Inkomstutjämningsbidrag 24 372 25 180 13 629 15 428 16 372 17 737 Kostnadsutjämningsavgift -8 143-12 071-12 906-14 468-14 628-14 761 Regleringspost 11 739 4 695 5 644 2 797 64-3 625 Utjämning LSS -11 689-11 321-11 058-9 885-9 965-10 086 Fastighetsavgift 18 498 20 623 20 774 20 774 20 774 20 774 Tillfälligt konjunkturstöd Skattenetto 521 432 528 425 523 425 549 371 567 127 588 573 Finansiella intäkter 960 2 050 2 050 2 050 2 050 2 050 Finansiella kostnader -7 057-5 800-5 800-10 400-10 400-11 700 Årets resultat 14 264 3 846 2 690 8 693 8 653 11 268 Öronmärkning -8 000 Balanskravsresultat 6 264 3 846 2 690 8 693 8 653 11 268 Resultatmål 1% skattenetto 5 214 5 284 5 234 5 494 5 671 5 886

DRIFTBUDGET (TKR) RÖD/GRÖN budget 2012 Budget 2013 Budget Ksau 28 maj Kostnad Intäkt Netto Kostnad Intäkt Netto Kommunstyrelse 62 132 2 745-59 387 63 021 2 767-60 254 Politisk ledning 7 555 0-7 555 7 706 0-7 706 Kommunkontor 43 577 2 185-41 392 44 081 2 207-41 874 Ekoutskottet 1 800 560-1 240 1 734 560-1 174 Central buffert 9 200-9 200 9 500-9 500 Humanistisk nämnd 284 914 20 124-264 790 294 162 20 124-274 038 Barnomsorg o utbildning 261 527 19 524-242 003 270 013 19 524-250 489 Individ och familjeomsorg 23 387 600-22 787 24 149 600-23 549 Kultur- o fritidsnämnd 23 622 3 048-20 574 35 851 3 567-32 284 Vård- & omsorgsnämnd 162 592 28 540-134 052 164 721 28 260-136 461 Teknik o service skatt 102 573 63 590-38 983 100 575 70 531-30 044 Samhällsbyggnadsnämnd 13 514 2 783-10 731 13 580 2 783-10 797 Miljönämnd 1 824 883-941 1 833 883-950 Revision 726-726 740-740 Övr kommungem poster 10 645 0-10 645 11 850 0-11 850 Pensioner 6 800 0-6 800 7 500 0-7 500 Kommmungem 3 200 0-3 200 4 750 0-4 750 Omställningskostnader/rationalisering avtal 645-645 -400 400 Tot skattefin verks 662 542 121 713-540 829 686 333 128 915-557 418 Affärsdriv verks 28 951 28 951 0 30 564 30 654 90 Finansiering Avräkning internränta 20 000 20 000 25 000 25 000 Skattenetto 528 425 528 425 549 371 549 371 Finansiella kostnader 5 800 2 050-3 750 10 400 2 050-8 350 Öronmärkning Total 697 293 701 139 3 846 727 297 735 990 8 693