Juli 1943 juni 1943 November 1946 Biljetter på Västergötland-Göteborgs Järnväg

B Juli 1943 juni 1943 November 1946 Biljetter på Västergötland-Göteborgs Järnväg ertil Isaksson,boende på Lundbyvägen i fastigheten Solglimten i Gråbo, har sparat ett antal månadskort på Västgötabanan gällande sträckan Gråbo - Göteborg från år 1943 till år 1960. Det vänstra kortet överst på sidan är troligen för minderårig under 18 år vilket då kostade kr.12:95 medan månadskortet för vuxna betingade ett pris på 25:90. Färgen på månadskorten varierade under åren. Även utseendet förändrades. Från år 1943 till 1946 märks ju förändringen tydligt. Baksidans text förändrades inte så mycket efter 1946.Vid inköpstillfället klipptes biljetten i höger hörn efter en linje och blev sedan giltigt efter att man skrivit sin namnteckning på framsidan. Dokument i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Fakta: Bertil Isakssons Text och bild: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 1193

I febr. 1947 kostade månadskortet fortfarande kr. 25:90. 1948 kostade månadskortet i augusti 28:00 kr. men i men priset sjönk till 27:00kr. i september. Även utseende och nummerserien förändrades månadsskiftet aug.- sept. Kanske Statens järnvägars övertagande av Västergötlands-Göteborgs Järnväg hade med förändringen att göra. År 1959 hade priset på månadskortet stigit till 49:00 kr. Även år och månadsangivning hade förändrats. Kortet till höger var månadskort för buss, alternativt tågresor. Det gällde endast för en tur och retur-resa per dygn och ett hål klipptes av konduktören på aktuell dag. Dokument i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Text och bild: Karl Gustafsson Ordningsnr. 1194

. V Gångbiljett!!!. estergötlands-göteborgs Järnväg fordrade under dom första årtiondena på 1900-talet gångbiljett för att få använda banvallen som promenadväg. Edvard Olausson som köpt gångbiljett nr. 674, se ovan, ägde en vattendriven såg i Stannum alldeles intill Stannums station, och när man vet hur byvägarna slingrade sig på den tiden kan man förstå hans investering. Som synes gällde biljetten 5 månader och kostade 3 kr. Baksidan av biljetten, se nedan, innehåller villkor och förhållningsregler som åvilade biljettinnehavaren.. Bild nr.36 och 262 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr.2.

P Stannums stationshus på 1910-talet. ersonerna på bilden är stinsfamiljen Rundqvist. En tragisk olycka drabbade familjen Rundqvist på 1910-talet, då tre av flickorna som är med på bilden omkom vid bad i dammen som finns ovanför stationsområdet. Stannums stationshus med gamla skyltar och lampa. Stationsföreståndare Rundqvist med två döttrar, Edit och Mabel sittande till vänster, samt två systrar Anna och Rut, boende intill stationen.,. Bild nr.13 och 636 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Bildbehandling: Karl Gustafsson. Text: Dagny Andersson och Karl Gustafsson. Ordningsnr.31.

D Flygfoto över Gråbo taget år 1934. et fanns fyra affärer i Gråbo under en lång period. Konsum ligger vid stationsområdet, en tvåvåningsbyggnad alldeles där banvallen korsar Lundbyvägen. Albin Johanssons höll till på andra sidan banvallen, också intill Lundbyvägen. Uppe vid Gråbokrysset och Sniken ligger Ernst Svenssons lanthandel och på andra sidan vägen har vi Albert Larsson affär. I förgrunden till vänster håller Stakeberg på att bygga ett hus där Gråboborna sedan kunde inhandla charkuterivaror. Till höger uppe vid Monvägen har Martin Pettersson börjat driva en handelsträdgård. På Snikaplan uppe vid skolan bygger Konsum snart en ny affärsbyggnad och flyttar från stationsområdet. Där låg tidigare en såg och ännu tidigare en smedja. Träden som stationspersonalen planterade i början på seklet vid järnvägsstationen har nu blivit en lummig alle. I förgrunden ser vi Fridhem, förr kallad Knepplakullen, dit Ernst Olsson hade flyttat från mellangården i Olstorp. Längst upp i bild ligger Moslätt där familjen Skoog driver jordbruk, men vars mark nu mest består av grustag och en damm. Som vi ser på bilden var Gråbo ett jordbrukssamhälle 1934, och nybyggnationen var mycket liten fram till 1960-talet, och tog inte fart förrän efter Järnvägens nedläggning år 1967. Bild nr.8 i Stora Lundby Hembygdsförening fotosamling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr.5.

B Flygbild över Gråbokrysset. ilden är tagen någon gång mellan år 1935-1940. Konsum har nu flyttat från stationsområdet till den gamla lekplatsen mitt emot Lekstorpsskolan, Snikaplan. Gråboborna hade fyra livsmedelsaffärer att välja på. Närmast på bilden har vi August Nilssons, och gavel mot gavel på andra sidan Lundbyvägen låg Albert Larssons spec. och diversehandel, samt till vänster ser vi den nybyggda konsumbutiken och nere vid stationsområdet fanns Albin Johanssons livsmedelsaffär. Dessutom kunde Gråboborna inhandla charkuterivaror hos Stakebergs vars hus låg där servicehusen ligger nu. Bild nr. 7 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Bildbehandling och text: Karl Gustafsson. Ordningsnt.49..

D Gråbo station i början av l900-talet. et här fotografiet är troligen taget före invigningen av Vestergötlands-Göteborgs Järnväg. I januari år 1900 började den reguljära trafiken, medan invigningen av banan dröjde till den 16/7, i samband med Kung Oscar II sommarvistelse på Marstrand. Kung Oscar skulle nämligen förrätta invigningen. Under så gott som hela byggtiden av Västgötabanan var arbetsnamnet på stationen Stora Lundby. När byggtiden närmade sig slutet kom postverket in med synpunkter på namnet. Stora Lundby var för likt andra poststationer i riket, och risken för förväxling vid postsortering ansågs för stor. Även Hjällsnäs som marken tillhört där stationen låg var olämpligt. Gråbo heter ett gammalt prästänkearrende som ligger närmare Stannum, och det tyckte baningenjören var ett passande namn på stationen. Det rådde, som Lars Edmundsson som forskat i Stora Lundbys historia, lite skämtsamt uttryckte det, ett grått förhållande mellan Hjällsnäsborna och Västgötabanan efter diverse tvister angående banvallens sträckning, och dessutom hade nog banans ledning uppfattningen att Stora Lundby hade snålat med aktieteckningen. Bergum t.ex. hade satsat 50000:- kr. medan Stora Lundby endast hade köpt aktier för 10000:- kr. Vi får ändå vara tacksamma för att man inte valde namnet på en fastighet som låg ganska nära stationen, nämligen Sniken. Man har under årens lopp vid flera tillfällen försökt ändra namnet, pristävlingar med namnförslag har utlysts, vackra namn har t.o.m. prisbelönats, men namnet Gråbo har hittills stått emot alla attacker. Bild nr. 361 i Stora Lundby Hembygdsförenings fotosamling. Bildbehandling och text; Karl Gustafsson. Ordningsnr.6.

D Gråbo Järnvägsstation den 16/7 år 1900. en här dagen invigdes Westergötland-Göteborgs Järnväg av Kung Oscar II, med ett extratåg från Skara till Göteborg. Att det var en stor dag för invånarna i Stora Lundby kan vi förstå när vi betraktar bilden ovan. Alla var festklädda och man hoppades att få se skymt av den populäre landsfadern och att få utbringa hurrarop. Margareta Nilsson i studiecirkeln Bygd i förvandling, berättade att även Sjöviksbor hade mött upp med blommor, men att tåget bara tuffade förbi och kungen visade sig ej. De besvikna Sjöviksborna vände dock det hela till munterhet då en förvånad banvakt kom cyklande på sin dressin och blev överhöljd med blommor och hurrarop. Att den åldrige monarken behagat ta sig en lur är inte heller att förvåna sig över. Med en tåghastighet som inte översteg 45 km. i timmen och uppehåll och uppvaktning vid större stationer, måste resan Skara-Göteborg tagit lång tid. Bild nr. 362 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Bildbehandling och text; Karl Gustafsson. Ordningsnr.23.

P Restaurang Strandkullen. å Toppen av Björbo Huvde anlade Vestergötlands-Göteborgs Järnväg någon gång i början på l900-talet en restaurangbyggnad med strandpromenad som gick runt kullen, bryggor och badhus, och så småningom även ett flertal övernattningsstugor som fortfarande ligger kvar uppe på toppen. Namnet på restaurangen blev Restaurang Strandkullen, som kanske var lättare att marknadsföra än Restaurang Björbo Huvde. Den blev snart en samlingspunkt för Björboholmsocieten, där man ordnade maskerader, baler och andra fester eller bara samlades för att förfriska sig med på den tiden populära punschen, eller ta en stärkande promenad runt kullen och upp för dom branta trappavsatserna med den vackra utsikten över Mjörn. Lennart Orrefeldt, född och uppvuxen i Björboholm, som i tonåren, omkring 1930, fick hjälpa till med allehanda sysslor på restaurangen, berättar att fina sommardagar med bra vind kunde det hända att Alingsås Segelsällskap gjorde strandhugg på Strandkullen. Fru Fors, som arrenderade Restaurangen höll sådana dagar särskild utsikt över sjön för att se om några segel dök upp vid Sunneröns sydspets. När dom siktades blev det brått för personalen att duka fram och kyla drycker till törstiga seglare. Lennart berättar att det var en vacker syn att se Björboholmsviken intagas av smäckra segelbåtar med vita segel. Starköl var det som då gällde, men Strandkullen som i dessa restriktionstider inte hade några sprit och vinrättigheter, skulle egentligen inte få servera starkare drycker än Lyckholms Ljusa, klarade det problemet efter-som man kylde dryckerna i zinkbaljor med is, vilket gjorde att etiketterna lossnade och ev spritspioner inte kunde se vad som serverades. Vid ett tillfälle var seglarnas törst särskilt stor eller starkölslagret för dåligt, och då Lennart frågade Fru Fors hur man skulle lösa problemet, svarade hon: Ta utav de svaga, dom märker nog inte någon skillnad nu. Bild nr.566 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Bildbehandling: Karl Gustafsson. Text: Lennart Orrefeldt och Karl Gustafsson.Ordningsnr.17.

Björbo Huvde. ykort från första decenniet av 1900-talet. På denna bild har Restaurang Strandkullen Vendast en våning. Inga stora sommarhus syns ännu vid strandkanten i Björboholmsviken. I Början av 1910-talet byggdes Restaurang Strandkullen på med en våning. Det blev en perfekt punschveranda. Så här såg restaurangen ut till slutet 1930-talet då den brann ner. Nu finns endast grunden kvar och en källare. Restaurangen byggdes upp igen, men då nedanför själva kullen. Bild nr.552 och 16 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Bildbehandling och text; Karl Gustafsson. Ordningsnr.18

Gråbo Järnvägsstation år 1907. tationsinspektör Lundgrens barn, Elsa och Fritz, framför stationshuset. På det från början Skala stationsområdet planterades det en alle som vi fortfarande har en del träd kvar av. Här ser vi hur växtligheten har börjat bädda in stationen i grönska i form av häckar och träd. Den här bilden är från år 1909. Bild nr. 3 och 363 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildarkiv. Bildbehandling och Text: Karl Gustafsson. Ordningsnr.20..

Stationshuset i Gråbo på 1920-talet. ägg märke till att snickarglädjen på gavlarna nu är borta. Även här poserar två barn Lframför stationshuset, dessa är dock okända. På 1940-talet hade Gråbo Järnvägsstation begåvats med kioskrörelse. Bild nr. 146 och 375 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Bildbehandling och text: Karl Gustafsson. Ordningsnr.21.

P Georg Anderssons sista dag som stationsmästare i Stannum. ostmästare Tor Cullberg avtackar Georg Andersson vid Västgötabanans nedläggning den 27/5 1967. Georg fick sin första anställning vid Västgötabanan i Mariestad som banarbetare den 2/5 1934. Under åren i Mariestad tjänstgjorde han senare som linjevikarie på stationerna runt Mariestad. De flesta stationerna var förenade post och järnvägsstationer, så det var inte bara järnvägstjänst, utan även postgöromål att syssla med. Den 1/8 1943 blev det flyttning till Gunnilse som stationskarl. År 1945 flyttning till Olofstorp. 1949 tillträdde Georg tjänsten som föreståndare vid Stannum som varade till nedläggningen. I och med nedläggningen försvann Stannum som postanstalt, och Gråbo övertog Stannumsposten med lantbrevbärning. Georg tjänstgjorde fram till sin pensionering vid ilgodsexpeditionen vid Göteborgs Central. Bild nr. 325 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Bildbehandling: Karl Gustafsson.. Text: Georg Andersson. Ordningsnr.22.

N Gråbo järnvägsstation rivs år 1974. är järnvägen lades ner 1967, fortsatte posten sin verksamhet i huset. När det nya centrumet byggdes år 1970 och blev färdigt på sommaren flyttade posten till dom nya modernare lokalerna på Mjörnbotorget, som torget med hjälp av namnpristävling högtidligen döptes till. Under några år höll dock lantbrevbärarna till i den gamla stationen. Dom sista åren bodde Josef, ett Gråboorginal i lägenheten på andra våningen, tills det var nödvändigt att ordna en bussterminal. På denna plats kan man kanske säga att Gråbo vagga stod, och den har i även idag behållits sin betydelse som Gråbos och Stora Lundbys kommunikationscentrum. Bild nr. 46 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Bildbehandling och text: Karl Gustafsson. Ordningsnr.24

Gunnar Egerbo vid järnvägskorsningen på Lundbyvägen. Bakgrunden skymtar Hermanssons Snickeri där numera Helegårdsområdets radhus ligger. I Bilden är tagen samma månad som den spårbundna trafiken på Västgötabanan lades ner, nämligen maj 1967. 1964 kom Gunnar Egerbo till Gråbo från Antens station där bemanningen hade dragits in. Han är den siste i raden av stinsar och stationsföreståndare som verkat i Gråbo. En bidragande orsak till den nedläggningen av Västgötabanan var Göteborgs Stads önskemål att få använda banvallen till snabbspårväg Göteborg-Hjällbo. I varje fall påskyndade detta nedläggningen. Bild nr. 164 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Bildbehandling och Text: Karl Gustafsson Ordningsnr.43

E Nuvarande Gråbo Centrum i början av 1900-talet. tt mycket tidigt vykort med de få hus som fanns kring Gråbo vid den nya järnvägsstationen. Fotot bör vara taget från en plats nära gamla torpet Knepplakullen, senare kallat Fridhem, som låg där Konsum nu ligger. På åkern mellan fotografen och järnvägen finns nu centrumparkeringen. Huset från vänster: Villabyggnad med tillbyggd affär, byggt av J. Eriksson från Fjällared som en kort tid drev speceri- och diversehandel här. Han står som synes som förläggare för vykortet. Andra handlare i byggnaden har varit Albin Johansson, Sven Isaksson. På 1970-talet Hade Lars Pettersson El & Presentaffär. Två andra presentaffärer har avlöst varandra, Perita på 1980-talet och Pikant på 1980-1990-tal. Nu finns en mäklarfirma i övervåningen och en video och godisbutik i affärslokalen. Huset med gaveln hitåt och bakom järnvägens jordkällare står nu närmare affären och på dess plats finns nu ett nyare hus. Över dess tak skymtar manhuset på Branten, Snik-Ernst, sedan i bakgrunden Brantens ladugård. Den större och tydligare ladugården hörde till Snika-Jonases torp. Detta döptes senare till Hagängen. Här ligger nu Hagängsvägens bebyggelse. Nästa hus, med två vita fönster är fattigstugan, Bockastuva, på det forna torpet Mossalaggens plats. Nästa vita hus är vi uppriktigt sagt osäkra på, men något annat än Albert Larssons affär kan det knappast vara, föregångare till nutidens pub. Längst till höger i fonden syns Missionshuset med sitt stall. Allra längst åt höger sticker stationshuset fram sin gavel och på bangården står en godsfinka och en personvagn. Därefter åt vänster finns en ekonomibyggnad tillhörig järnvägen. Bild nr. 621 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Okänd fotograf. Bildbehandling: Karl Gustafsson.. Text: Lars Edmundsson. Ordningsnr27.

E Vy över Gråbo Centrum på 1910-talet. n senare vy med i stort sett samma motiv och taget från samma plats som foto nr. 621 med vilket det bör jämföras. Skillnaden kan vara c:a 10-15 år. Från vänster: Albin Johanssons speceriaffär, Johan Eriksson hade nu sålt och byggt Björkäng, nästa hus med två skorstenar. Det blev senare församlingshem.. Nästa hus kan vara nr. 2 på föregående bild som blivit vänd ett halvt varv och flyttat närmare affärsbyggnaden. Hus nr. 3 här kan vara hus nr. 2 på föregående bild. Kanske är det så. I så fall är nr.2 här ett nybygge. I nästa byggnad igenkänner vi i alla fall Hagängens Snika-Jonases ladugård. Sedan sticker missionshuset upp ur grönskan som skyler stallet. Nu har predikantbostaden och en flaggstång tillkommit. Det lilla vita huset bak stationens flaggstång torde vara Småhöga. Återstår så stationshuset med tillhörande ekonomibyggnad. Som synes skyms nästan stationshuset av uppväxande granar. Bild nr 622 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Bildbehandling: Karl Gustafsson. Text: Lars Edmundsson.Ordningsnr.28

B Järnvägsspår i Björboholmsviken. ilden kan vara tagen någon gång på 1920-talet uppifrån Strandkullens restaurang på toppen av Björbo Huvde, och visar att Västgötabanan lossar och lastar gods från öarna i Mjörn, troligen i första hand Sunnerön. Där järnvägens stickspår slutade tog båtbryggan vid. Skeppsredare Valler köpte mark och byggde hus på Bua Huvde, huset till höger ungefär mitt i bild, och udden har sedan dess fått heta Vallers Udde. Bild nr. 324 och 152 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Bildbehandling och text: Karl Gustafsson.. Ordningsnr. 32.

B En banvakts vardag. anvakten skulle åka sträckan för att tillse att banan var trafikduglig. Säkerheten för tågen fick inte åsidosättas. Man hade olika arbetsmoment att utföra då banan kunde vara svårskött på vissa ställen. Sträckor med kurvor var mer arbetskrävande än raksträckor. Tågen ( tunga tåg ) som kanske dessutom körde lite för fort genom kurvor, kunde åstadkomma att rälsen förskjöts och den måste då baxas tillbaka i sitt rätta läge. Staket utmed banan där djur betade måste alltid vara i perfekt skick. När grusvägar kom i lutning mot en järnvägsövergång, följde ofta grus med regnvattnet och fyllde igen mellan rälsen och planket och måste då rensas. Vattentrummor under banan fick inte slamma igen. Där sträckan hade hållplats fick banvakten hålla rent för snö och sanda vid halka. Efter ånglok fick banvakten under torrperioder åka efter tågen för att vid antändning släcka en begynnande eldsvåda. Byta enstaka ruttna slipers, skyffla ogräs och hålla banslänterna krattade och prydliga hörde till arbetsuppgifterna. Ogräsbekämpning med gift förekom inte. Banvakten vid Anten skulle hålla tunneln fri från istappar i taket och rälsen fri från överisning. Före 1960 gjordes detta livsfarliga jobb på morgnarna i mörkret utan fast belysning. Banvakten fick lysa med sin lykta och samtidigt jobba med hacka, spett och skyffel och en lång skrapa för att slå ned istapparna från det flera meter höga tunneltaket. Undrar vad nutida skyddsombud skulle sagt om dom sett detta livsfarliga arbete i mörker och kyla kl. 6 på morgnarna. Då tjälen sköt upp spåret på vissa platser, måste banvakten kila under rälsen intill tjälskottet för att få banan så jämn som möjligt. På våren fick kilningen tas bort när tjälen började släppa här och där. Många gånger var detta arbete omöjligt att utföra, utan lokförarna fick order om hastighetsbegränsning på vissa sträckor. Banvakten på bilden ovan är Karl Olsson, Björboholm. Bild nr. 17 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Bildbehandling: Karl Gustafsson. Text: Gunnar Egerbo och Lennart Orrefeldt. Ordningsnr.34.

P Gunnar Egerbo anmäler sista tåget ut från Gråbo. å aftonen den 27 maj 1967 anmäler tågklareranen i Gråbo tåg ut till kollegorna i Sjövik och Olofstorp för sista gången. En järnvägsepok är slut. Efter 67 år går det inte längre några tåg mellan Göteborg och Sjövik. Genom fönstret på expeditionen ser man de tomma järnvägsspåren och längre bort har ett underligt lugn brett ut sig över ängsmarken. Snart kommer Hjällsnässkolan och Mjörnbotorget att byggas på ängen, och stationshuset slås i spillror av kraftiga grävskopor för att ge plats åt en väntkur till SJ-bussarna, Göteborg, Sjövik och Lerum. En kort presentation av den siste Stinsen i Gråbo. Född i Sandhem i Skaraborgs län, hösten 1917. Fick anställning vid Bankeryd station i Småland som grindvakt 1940. Blev stationskarl i Jönköping samma år. Placerades i Sandhem 1944. Kom åter till Jönköping 1945. Fick sedan Stationsföreståndartjänsten i Anten 1955 och i Gunnilse 1961. Kom till Gråbo 1964 och blev kvar där tills tågtrafiken upphörde 1967. Bild nr 627 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Foto: Alf Hallgren. Bildbehandling: Karl Gustafsson.. Text: Gunnar Egerbo. Ordningsnr.44.

V Klubbmärke, Västgötabanans IF. ästgötabanans IF bildades år 1938 och hade fotboll och friidrott i korporationssammanhang på sitt program. Föreningen upphörde 1948 i samband med att VGJ övertogs av SJ. Enligt beslut den 25 febr. 1986 kortades namnet till SJ Sport. I Korpkalendern år 1946 finns VGJ:s Idrottsförening upptagen. Denna och Västgötabanans IF är samma förening. Georg Borg, född 1913 står då som föreningens ordförande. Han avled 1986. Det avbildade klubbmärket skänktes av änkan Vera Borg år 1986 till dåvarande ordf. Gösta Adolfsson, Gråbo. Dokument nr D 287 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Text: Gunnar Egerbo Bild och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 287.

Morgontåget. ilden är tagen på järnvägsstationen i Stannum omkring år 1930. Lokaltåget till Göteborg Bvar välbesatt, det var ju före bilismens tidevarv. Förutom ortsborna åkte många sommargäster varje dag till sina arbetsplatser. På den tiden fanns tidningspojkar med tågen, och här stiger en förhoppningsfull ung försäljare på sista vagnen. Bild nr. 612 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text: Edit Göthe. Bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr.78.

L Lok nr.31. ok nr. 31 ( 31:an ) var ett starkt ånglok som orkade dra många vagnar. Det användes i godstågen men också i de populära sporttågen som ibland kunde ha uppemot 1000 passagerare. Enl. Georg Andersson, Stannums siste stationsföreståndare, köpte Västgötabanan två lok från Tyskland under kriget som var likadana, varav det ena är 31:an. Det andra torpederades av engelsmännen och skall alltså ligga på havsbotten. H 31:an, sista gången i Stannum. är har 31:an fått upp ångan för sista gången i Stannum den 27/5 1967, den dagen då trafiken Göteborg-Sjövik upphörde. Det fina gamla loket finns nu på Anten-Gräfsnäs museibana. Bild nr. 32 och 30 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson Ordningsnr.119..

Georg Andersson 1949. tatens Järnvägar som hade övertagit Västgötabanan 1948, bytte snart ut skylten som Svisade höjd över havet och avståndet till Göteborg mot enbart namnskylt. Arton år senare, Maj 1967, togs denna bild på Georg Andersson och Per Eriksson vid biljettluckan på Stannums station. Sista dagen såldes mer biljetter än vanligt, det var många som ville ta avsked av Västgötabanan med en sista åktur. Bild nr. 169 och 183 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr.79

S I väntan på tåget. tannums stationsområde en Söndagseftermiddag i Augusti 1952. Trots att SJ under 1950-1960-tal samkörde med bussar på samma linje, och vid ungefär samma tider, var morgon och eftermiddagstågen alltid välbesatta. Sommartid fick resenärer som gick på tåget i Gunnilse för det mesta alltid stå in till Göteborg, och detsamma gällde för dom som steg på eftermiddagstågen i Gamlestaden. Tågen tuffade och gjorde sin tjänst till 1967, just när befolkningen efter banan började öka kraftigt, framför allt i Gråbo. Bild nr. 28 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text och Bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr.80

V Rallare. id en skärning vid Granåsen i Björboholm togs denna bild av rallare på Västgötabanan. Mannen som sitter till höger i bild är Karl Rydbom som senare blev stationsmästare i Björboholm. Tunnelbygge vid Brobacka. Bilden är tagen år 1899. Loket i tunnelöppningen är Västergötlands-Göteborgs Järnväg nr. 1 Bild nr. 190 och 321 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson.Ordningsnr. 100.

Lok V.G.J. nr. 24. Typ...Tenderlok för person och snälltåg. Tillverkning...Nydqvist & Holm AB NOHAB, Trollhättan år 1911 med tillverkningsnr.982 Historia...Byggt för Västergötlands-Göteborgs Järnväg som ett av de största lok som dittills byggts för Svenska smalspåriga banor. Avsett för banans långgående snabbpersontåg. Kom till SJ i samband med förstatligandet år 1948. Avställt i mitten av 1950-talet. Inköptes på hösten 1965 av då nybildade Stora Lundby Järnvägsmuseum i Gråbo för 6000:- kr. Maskineri...Tvåcylindrig tvillingmaskin med axelföljd 20-2. Dragkraft 4,1 Mp. Största hastighet 60 km i timmen. Längd över koppel..13510 mm. Vikt i tjänst...47100 kg. Bild nr. 501 i Stora Lundby hembygdsförenings bildsamling. Uppgifterna tagna ur Anten- Gräfsnäs- Järnvägsmuseums anteckningar av Gunnar Egerbo. Bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr.101.

I Björboholms Station på 1940-talet. mitten av 1930-talet byggdes Björboholms stationshus till åt öster för att plats åt pressbyrå och servering. Järnvägen skapade också arbetstillfällen åt Björboholmare. Banvakten Karl Olsson bodde i en stuga vid Stenbrokärr i Björboholm. Stationsmästare Rydbom byggde och sålde flera hus och bodde själv på Burhultsvägen Stinsen C.F. Eriksson bodde i ett stort hus alldeles intill landsvägen med magnifik utsikt över sjön Mjörn., och banmästare Fagerberg byggde på 1920-talet sitt hus ovanför Stenbrokärr där han bodde till sin bortgång. Trafikchefen John Nyström hade ett stort sommarhus inte långt från stationsområdet. Bild nr. 5 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr.105.

Godshantering i Björboholm på 1930-talet. Godstransporterna från den rika Västgötaslätten till Göteborg med sin stora befolkning och hamnen, samt befordran av importvaror, industriprodukter och andra förnödenheter från Göteborg till alla stationerna efter banan var ända in på 1950-talet en minst lika viktig uppgift som persontrafiken, kanske viktigare. Mannen med klockkedjan i västen är stationsföreståndare Karl Rydbom. Att hålla reda på tiden var viktigt när man arbetade på järnvägen. Karl Rydbom var i sin ungdom med och byggde järnvägen. Han finns bl.a. med på bild nr. 190 som visar järnvägsrallare vid en skärning i Granåsen. Bild nr. 20 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr.111.

K Banvakten Karl Olsson. arl Olsson var barnfödd i Björboholm vid Stenbrokärr. Han deltog i byggandet av Västergötlands-Göteborgs Järnväg, och fick när järnvägen var klar tjänst som banvakt i Björboholm. Järnvägen hade gradbeteckningar, nästan en militär indelning av sin personal. Man kunde med hjälp av uniformen och framför allt huvudbonaden skilja på olika yrken eller grader. Banvakt, stationskarl, stationsmästare och stationsinspektör är några av de titlar som användes av personal vid Västgötabanan. Bild nr. 18 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 109

B Flygbild över Björboholm. ilden bör vara tagen någon gång mellan 1947 och 1953. Affären i början av allén byggdes år 1947, och vägen lades om och delvis fick en ny sträckning. Huset i nederkantens mitt var på den tiden telefonstation. Där bodde fröknarna Henriksson som skötte telefonväxeln dag och natt. Järnvägsområdet till höger hade ett stickspår ut till bryggan för att lätt kunna lasta och lossa gods till och från öarna i Mjörn. Det fanns Jordbruk på Sunnerön och Bokö, och i varje fall Sunneröbonden lämnade mjölk i början på seklet som järnvägen levererade till mejeri. Djur, timmer och is var gods som man lastade nere vid Björboholms brygga, och nyinköpta båtar kunde lossas direkt vid båtplatsen. Stickspåret togs bort i mitten av 1950-talet. Den ganska nybyggda affären Byggdes av Pelov, men ägdes nu av Kastensson som sedan efterträddes av Kasparsson, men upphörde som lanthandel 1971, något år efter Kasparssons död. Affären i Björboholm hade under en period filial vid Mjörns busshållplats. Bild nr.44 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordn.nr. 125.

B Äkta Björboholmare. jörboholmsprofiler i Björboholm omkring år 1920. Från vänster ser vi jordbrukaren Edvard Olsson med sönerna Johan och Oskar Edvardsson. Banvakten är Karl Olsson. Edvard Olsson sålde senare sitt jordbruk till Wallman men behöll ett hus där Oskar med sin fru Valborg bosatte sig. Oskar Edvardsson bodde hela sitt liv i Björboholm där han på 1960-talet körde ut tidningar och fiskade. Banvakten Karl Olsson var också född i Björboholm och bodde vid Stenbrokärr där han byggt en stuga i början på seklet. Bild nr. 22 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text och bildbehandling. Karl Gustafsson. Ordningsnr.113.

S Jul vid Björboholms station. tinsen C.F. Eriksson och stationsmästare Karl Rydbom beundrar sin julgran någon gång på 1920-talet. En skylt med stationens namn skulle också vara försedd med uppgift om höjd över havet och avståndet till närmaste större ort. Höjden över havet anges till 60 m enl. dåtidens mätmetoder och avståndet till Göteborg är 3,5 mil. Bild nr. 24 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling.text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr.114.

P Motorvagn. å 1940-talet började motorvagnarna ersätta loken. Den här bilden visar en tysk motorvagn under provning. Lokförare är Albert Cloberg, och bilden är tagen på Björboholms stationsspår. Den här motorvagnen hade kylen på taket, och vintertid var den känslig för istappar i tunnlarna som kunde slå sönder aggregatet. Lennart Orrefelt berättar att hans far, banvakten Karl Olsson, fick ut och hacka bort istappar i tunnlarna när den här och även andra tåg var i antågande. Bild nr.33 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 120.

A Inspektionsdressin. merikansk Lyxbil, Graham Page från 1931, som blev inspektionsdressin, först i Östergötland och senare på 1950-talet på Västgötabanan. Den var gengasdriven, i varje fall under 1940-talet, och gengasaggregatet är ju kvar på bilden ovan. Den användes i huvudsak av högre befattningshavare vid Västgötabanan vid inspektion av banvall, räls och stationer. Bilen lär ha skrotats på 1960-talet. Faktauppgifter ur boken Bilar på räls. Bild nr. 331 i Stora Lundby Hembygdsförenings bildsamling. Text: Tomas Andreasson. Bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 234.