Nu är det klart med ersättningsbostäder. Nr 2 APRIL SM-VECKAN I GÄLLIVARE SID 15

EN TIDNING FÖR MALMFÄLTEN FRÅN LKAB MIKAEL LASU: Därför spelar IF i regnbågsfärgade tröjor. GÄSTKRÖNIKÖR SID 13 SM-VECKAN I GÄLLIVARE SID 15 Nr 2 APRIL 2016 Nu ska koldioxidfrågan lösas SSAB, LKAB och Vattenfall initierar ett projekt för att lösa koldioxidfrågan i svensk stålindustri. Tillsammans vill företagen utveckla en stålproduktion som inte släpper ut koldioxid utan bara vatten. Satsningen på en koldioxidfri järnframställning skulle bli ett betydande bidrag till en hållbar utveckling, säger Jan Moström, vd på NYHETER SID 7 SAMHÄLLSOMVANDLING Nu är det klart med ersättningsbostäder Det är i det närmaste helt klart med bostäder till de hyresgäster som måste lämna sina lägenheter i Malmberget före sommaren. NYHETER SID 8 Ronja Helin visste att hon måste flytta, men kanske inte så här snabbt. Utveckling och avveckling Gruvstadsparken är ett samarbetsprojekt mellan LKAB och kommun. Det är en förutsättning för fortsatt gruvbrytning och en mjuk övergång mellan gruva och stad. Genom Gruvstadsparken realiseras samhällsomvandlingen från teori till praktik. NYHETER SID 6 450 bosträder planeras på norra Repisvaara när nya områden utvecklas. NYHETER SID 9 FOTO: FOTO: Husleverantörer snart på plats Upphandling av byggbolag och husleverantörer som ska bygga ersättningshus till fastighetsägare är påbörjad. Avtal ska vara klara i slutet av maj. Anbudstiden har gått ut och många husleverantörer har varit intresserade av att bygga i Malmfälten. NYHETER SID 3

2 3 LEDARE Från expansion till försvar 76 procent av all järnmalm inom EU bryts av En omfattande planering vem ansvarar för vad? Jan Moström vd, LKAB Johan Heyden, avdelningschef, norra Europa: Överutbudet till följd av ökad import av stål på marknaden i norra Europa fortsätter pressa våra kunders marginaler. Trots överutbudet på stål har man dock lyckats driva igenom vissa prishöjningar vilket nu kan börjar skönjas i statistiken. Möjligheten att kunna höja priserna baseras på att efterfrågan fortfarande är relativt god, vilket även stärker fortsatt stabil efterfrågan på pellets från Våra kunder jobbar vidare med olika kostnadsbesparingsprogram som i korthet kommer innebära att man avser att minska bemanningen och sälja bort olönsamma delar av företagen. Läget fortsätter att vara tufft för LKAB med en marknad som fortfarande har ett överutbud av järnmalmsprodukter och därför ett relativt lågt pris. Arbetet för att anpassa oss till den nya verksamheten pågår som bäst i hela bolaget. Från att i ett tiotal år ha fokuserat på expansion och stora investeringar handlar det nu om att backa hem, konsolidera och försvara LKAB:s konkurrenskraft och lönsamhet. Både på kort och lång sikt. Vi ska göra detta på tre plan: 1. Just nu genomförs den beslutade omstruktureringen av organisationen. Indelningen i divisioner som fungerar som separata resultatenheter syftar till att föra ut ansvar närmare produktionen. 2. Vi ska maximera våra metoder och tekniska lösningar som vi har investerat i de senaste åren för att använda våra resurser så effektivt det bara går. Det handlar både om att minimera störningar och att sträva efter så hög produktion som vi har kapacitet för. Marknadskommentarer LKAB : Roger Hahne, försäljningschef, Mellanöstern och Nordafrika: Det är god efterfrågan på LKAB:s direktreduktionspellets, DR, eftersom konsumtionen av stål är fortsatt hög i Mellanöstern- och Nordafrikaregionen, MENA. Produktionsplanerna för våra kontraktskunder ligger i princip på samma nivå som 2015. Vissa undantag från planerna görs för nödvändiga underhållsstopp som tidigare skjutits upp när presssen att producera var som högst, det vill säga innan priserna började falla på grund av billig import av stål. De låga priserna har medfört att våra kunder, precis som vi, tvingas effektivisera verksamheterna för att pressa ner kostnadsnivåerna. Prisfallet på olja oroar givetvis, vilket har lett till att myndigheterna i både Qatar och Förenade Arabemiraten har startat arbeten för att främja tillväxten av verksamheter utanför olje- och gassektorn. Alla verksamheter i LKAB har idag i uppdrag att se över sina uppdrag och sina organisationer Göran Ottosson, försäljningschef, Kontinentaleuropa och Nordamerika: Våra kunder i Europa och Nordamerika lyckas nu successivt höja sina stålpriser. Efterfrågan på högkvalitativa stålprodukter är stabil. Det gynnar LKAB där vi ser en ökad efterfrågan på speciellt pellets. Högre miljökrav för de europeiska stålproducenterna kan redan skymtas vid horisonten. Vår strategi att fokusera på pellets ligger därmed helt rätt och stöttas framför allt av våra EUkunder som ser pellets som en viktig hållbar och miljövänlig komponent i sin ståltillverkning. Senaste nytt hittar du på www.lkab.com 3. Genom att fortsätta utveckla nya metoder och ny teknik ska vi bli ännu bättre på att leva upp till och överträffa våra kunders förväntningar och behov. Att gå in i ett försvarsläge betyder inte att man får stå till, det gäller att hela tiden söka nya vägar och fortsätta rörelsen framåt. Ett exempel på hur vi fortsätter utvecklas är samarbetet med SSAB och Vattenfall med målet att skapa ett koldioxidneutralt järnverk, drivet av vätgas och matat med våra klimatsmarta direktreduktionspellets. Det skulle bli ett betydande bidrag till en hållbar utveckling och samtidigt visa hur gruv- och stålbranschen går i bräschen för samhällsnyttig forskning och innovation. Hur går det för LKAB? MARKUS PETÄJÄNIEMI, FÖRSÄLJNINGS- OCH LOGISTIKDIREKTÖR: Produktionen går allt bättre och mars blev en riktigt bra månad med produktionsöverskott och bra leveranser till kunderna. Transportunderskottet på järnvägen beror främst på fulla hamnlager i Narvik i början av mars. Överutbudet på sinterfines är oförändrat trots att järnmalmspriset återhämtat sig på grund av tillfällig lageruppbyggnad i Kina. Efterfrågan på LKAB:s pellets är fortsatt god. Leveranssäkerheten och produktkvaliteten är på en stabilare nivå vilket stärker LKAB:s konkurrenskraft. LEVERANSER Ack t.o.m mars. Miljoner ton KVALITET K-värde för leveranser. Ack t.o.m jan 2016: 94,5%. Ack 2015: 91,0%. 94,5% ANSVARIG UTGIVARE Bo Krogvig REDAKTION Anders Lindberg, Johanna Fogman, Josefine Ejemalm, Erika Lindblad, Åsa Haapasaari, Tina Benson, Kajsa Lindmark, Maritha Mossberg, Fredrik Björkenwall TELEFON Växel 0771-76 00 00 POSTADRESS LKAB, LKAB Framtid, 981 86 KONCERNEN www.lkab.com PRODUKTION YOURS: info@yours.se TRYCKERI Tryck i Norrbotten AB/Polaris Trykk UPPLAGA 20 000 exemplar MILJÖMÄRKT 12 10 8 6 4 2 0 jan 5,9 Ack 2015 ARBETSMILJÖ Antal olycksfall med frånvaro 2015 2016 feb mars 6,3 Ack 2016 apr 24,2 Totalt 2015 maj juni Alla verksamheter i LKAB har idag i uppdrag att se över sina uppdrag och sina organisationer. Vi analyserar hur vi arbetar idag och hur vi ska arbeta imorgon, hur vi ska göra för att kunna producera mer till en lägre kostnad. Vi har de senaste åren blivit fler medarbetare och samtidigt tappat i produktion. Det är en kalkyl som inte går ihop. Samtidigt som vi ser över våra resurser och söker sätt att effektivisera dem ska vi lyfta blicken och se på oss själva, hur vi arbetar och hur vi styr vår verksamhet. Ett tydligt och stöttande ledarskap är lika viktigt som ett engagerat och ansvarstagande medarbetarskap för LKAB:s överlevnad. Jag har under min första tid på bolaget hunnit träffa många medarbetare och kan konstatera att det finns stor kunskap och vilja. Vi ska tillsammans utnyttja den kraften på bästa sätt för att skapa ett vältrimmat och kostnadseffektivt företag. juli aug sep okt JAN MOSTRÖM nov dec Mejla oss! fornamn.efternamn@lkab.com Vägen mot de nya samhällena är en resa som kräver omfattande planering, koordinering och samordning bland många inblandade. Ansvaret är fördelat mellan de olika parterna. LKAB har en central roll och genomför samhällsomvandlingarna i Malmfälten tillsammans med kommunerna, och har flera roller i förändringsprocesserna. LKAB mäter kontinuerligt den påverkan som gruvbrytningen orsakar på marken och ansvarar helt för finansieringen av omvandlingarna på båda orterna. Enligt minerallagen är LKAB skyldiga att ersätta alla som påverkas av gruvverksamheten. Det är en förutsättning för fortsatt gruvbrytning och inget vi kan välja bort eller skjuta på framtiden. Vi ska hantera samhällsomvandlingarna på ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart sätt, säger Stefan Hämäläinen, direktör LKAB:s samhällsomvandlingar. Kommunerna ansvarar för stadsplaneringen och att lagstiftning som plan- och bygglagen samt miljöbalken följs. Kommunerna har också planmonopol för att planera nya stadsdelar. Alla förändringsarbeten kräver både översiktlig och mer detaljerad planering. Den översiktliga planeringen handlar om hur vi vill att våra nya bostadsområden ska utformas och inom vilken tidsintervall. Det ligger till grund för den mer detaljerade planeringen som måste göras för att förvekliga byggprojekten, säger Nina Eliasson, arkitekt och projektledare för mark- och exploatering på I samhällena berörs bland annat fastighetsägare och deras hyresgäster samt näringsliv och föreningar av förändringarna. Det pågår också samråd med berörda 1. LKAB:s underjordsbrytning Gruvbrytningen orsakar markdeformationer, det vill säga markrörelser. När järnmalmen bryts sjunker marken ihop allt eftersom malmen lastas ut ur gruvan. För att LKAB ska kunna fortsätta bryta järnmalm krävs samhällsomvandlingarna. 2. Miljövillkor för markdeformationer Samhällsomvandlingen styrs av markdeformationer. LKAB mäter markens rörelse med GPS-teknik. Mätningarna ger underlag till LKAB:s bergmekaniker så att de kan uppskatta i vilken takt marken rör sig. Mark- och miljödomstolen bestämmer miljövillkor På LKAB:s samhällsomvandlingskontor i pågår ständigt planering och samordning. FOTO: G. RUNAR GUDMUNDSSON samebyar. De som berörs har ett ansvar att delta i de dialoger och processer som måste till innan beslut fattas. Många intressen vägs ständigt samman. LKAB ansvarar för att göra överenskommelser med de fastighetsägare, hyresgäster och verksamheter som finns inom påverkade områden. Vår uppgift är att köpa de byggnader som ligger i områden som påverkas av gruvan för att LKAB ska få brytningstillstånd. Att vi har ersättningsmodellerna och tidplanerna på plats är avgörande för att vi ska hitta överenskommelser med Malmfältsborna, säger Alexander Kult, projektledare i Malmberget. Kommunerna har ett ansvar att bygga infrastruktur som el, vatten och avlopp och att driva för hur mycket marken får röra sig. När marken rör sig mer än tillåtet, måste detaljplanerna för området ändras. 3. Överenskommelse mellan LKAB och kommunerna En trygg samhällsomvandling förutsätter att LKAB och kommunerna är överens om hur omvandlingarna ska genomföras och vem som ansvarar för vad. Överenskommelserna regleras i samverkans-, samarbets- och genomförandeavtal. 4. LKAB ersätter fastighetsägare och hyresgäster I god tid innan marken påverkas kompenserar LKAB dem som påverkas av Det är många som vill vara med och bygga upp de nya samhällena ANSVAR gruvbrytningen med en ekonomisk ersättning, ett nytt boende eller en ny verksamhetslokal. Väljer fastighetsägarna ett nytt hus så beställer LKAB huset av en husleverantör. 5. Kommunerna ändrar detaljplanerna till industriområde Innan LKAB får tillstånd att bryta järnmalm inom ett större område måste kommunerna ändra detaljplanerna från bostäder och handel till industriområde. 6. Nya delar i samhällena utvecklas Byggnader och infrastruktur som vatten, avlopp, el och vägar som avvecklas måste ersättas. I takt med planarbetet så att byggklar mark finns när den behövs. Statliga myndigheter är involverade, till exempel länsstyrelsen, Trafikverket, Bergsstaten och Statens fastighetsverk. Det är även många som vill vara med och bygga upp de nya samhällena, inte minst byggoch anläggningsföretag, säger Alexander Kult. Samhällsomvandlingarna är minst sagt komplexa. Kommunerna och LKAB måste, med brett stöd från befolkningen, lyckas förena en framtidsinriktad samhällsomvandling med ansvar för LKAB:s och verksamhetsorternas ekonomiska framtid, säger Stefan Hämäläinen. att avtal tecknas med kommunerna börjar också bygginvesteringarna på verksamhetsorterna ta fart. LKAB:s egna fastighetsbolag, LKAB Fastigheter bygger en del själv, men det är avgörande att fler aktörer vill bygga nytt i Malmfälten. 7. Minnena bevaras För att få rivningstillstånd finansierar och driver LKAB omfattande dokumentationsprojekt i samarbete med kommunerna som ett led i kompensationen till samhället. Dokumentationen bygger på länsstyrelsens och Riksantikvarieämbetets krav om att bevara byggnadsminnen och kulturmiljöer innan byggnader får flyttas eller rivas. Ulf Hansson, projektledare affärsutveckling FOTO: Husleverantörer snart på plats Upphandling av byggbolag och husleverantörer som ska bygga ersättningshus till fastighetsägare är påbörjad. Avtalen ska vara klara i slutet av maj. Anbudstiden har gått ut och många husleverantörer har varit intresserade av att bygga i Malmfälten. Det är ännu inte klart vilka husmodeller LKAB kommer att erbjuda fastighetsägare som väljer ett hus i stället för pengar. Nu ska vi gå igenom och välja ut leverantörer som känns intressanta, sedan ska vi träffa dem och ställa kompletterande frågor, därefter sker avtalsskrivning. När det är klart kan LKAB presentera vilka husmodeller som kommer att erbjudas, säger Ulf Hansson, projektledare affärsutveckling LKAB har under våren förändrat arbetet med samhällsomvandlingen för att ta kontroll över kostnader och säkra att det byggs nytt. I stället för att endast betala ut pengar till fastighetsägare, ger LKAB möjligheten att välja mellan ett ersättningshus eller pengar. LKAB kommer därmed fortsättningsvis att agera beställare av nya fastigheter från byggbolag och husleverantörer. Samhällsomvandling från brytning till flytt 8. LKAB avvecklar husen och anlägger parkområden När områden avvecklas övergår de till grönområden. I anläggs gruvstadsparker i takt med förändringarna. Dessa ska fungera som övergångar mellan gruva och stad. 9. LKAB kan fortsätta sin produktion och arbetstillfällen bevaras på orterna När marken är omvandlad till industriområde kan LKAB fortsätta sin järnmalmsproduktion, som i sin tur säkrar arbetstillfällen på orterna.

4 5 En lång gemensam historia gruva och samhällsomvandling MALMBERGET. Samhällsomvandlingen i Malmberget har en lång historia, som har pågått i över 50 år. Samhället och gruvan levde länge i symbios med varandra. I det som i dag är centrala Malmberget rulllade malmtågen mellan bostäderna. Gruvan och samhället med människorna är beroende av varandra. Nu ökar takten i samhällsomvandlingen vilket påverkar många människor. För att komma åt malmen under jord måste samhällsomvandlingen fortskrida. LKAB bryter inte malm där människor bor eller vistas, därför måste samhället omvandlas till industriområde. Förutsättningen är att samhället måste flyttas innan gruvbrytningen kan fortgå. Det är lika viktigt att förbereda för brytning ovan jord som det är under jord. Samspelet mellan gruvplaneringen och samhällsomvandlingen måste hålla jämna steg. Malmberget har även genomgått stora förändringar som inte har påverkats av gruvbrytningen. I slutet av 1950-talet revs alla gamla träbyggnader i det som kallas Finnstan. Bostäder behövdes och där byggdes flera kvarter med flerfamiljshus i tegel och betong. Det var den moderna tiden som inte bara påverkade Malmberget utan många samhällen och städer i hela Sverige. Kaptensgropen som idag delar samhället i två delar, västra och östra, har egentligen sin början i ett dagbrott från 1700-talet. På den tiden var gruvdriften mycket blygsam. Järnmalmen fraktades med ren och ackja, en slags släde, till smältverken vid kusten. Det dröjde fram till den 3 mars 1888, då första sträckan av Malmbanan nådde Malmberget, innan gruvbrytningen riktigt tog fart. Arbetskraft behövdes till gruvorna och människor kom från olika delar av Sverige till Malmberget. Inkomsterna ansågs vara goda för att locka människorna till ödemarken långt norr om polcirkeln. Men bostäder var det sämre med. En så kallad kåkstad byggdes upp med vad som fanns att tillgå. Det var vanligt att bygga bostäderna som mer liknade dagens skjul, av brädor från trälådor som det transporterats fläsk i. Därav kalla- Där nu samhället ligger rullade malmtågen fram till 1960-talet. Malmberget och gruvan levde ytterst nära varandra. des husen för fläsklådehusen. I dag finns en enda originalbyggnad kvar från det sena 1800-talet i Kåkstan i Malmberget. Det ser mer ut som en bod och benämns Finkelsteins boda, där såldes varor av en man som hette just, Finkelstein. Malmberget sjöd av liv vid den här tiden. Industriområdet växte upp i närheten av gruvan och samhället. På Tippstaområdet fanns både sågverk och sovringsverk. Och strax ovanför byggdes bostäder till gruvarbetafamiljerna. Där Kaptensgropen är idag byggdes så småningom många flerfamiljshus längs bland annat Det är lika viktigt att förbereda för brytning ovan jord som det är under jord Kaptensvägen som var huvudgatan i Malmberget. Industriområdet flyttade från Malmberget 1962, till dagens Vitåfors i närheten av Koskullskulle. Allhelgonakyrkan uppfördes 1944 av LKAB som skänkte kyrkan till Malmbergets församling. Efter 30 år, 1974, när gruvan påverkade området var det tvunget att bygga en ny kyrka på Gällivarevägen. Under 60- och 70-talet var takten i samhällsomvandlingen hög och LKAB köpte många fastigheter i Malmberget. Centralskolan, en stor röd tegelbyggnad, sprängdes ner på skolavslutningsdagen den 9 juni 1979. Badhus, läroverk FOTO: LKAB och Folkets hus revs och byggdes upp på andra platser. Under 1960-talet försvann också fyra mindre samhällen Vitåfors, Robsam, Tingvallskulle och Dennewitz, där bodde det sammanlagt ungefär 1 000 personer. Samhällena byggdes av LKAB för sina anställda eftersom arbetarna behövdes i närheten, främst den lokala arbetsledningen och servicepersonalen till anläggningarna. Den sista familjen flyttade från Dennewitz 1969, som var det största samhället där 800 människor bodde, där fanns både skola och affär. En vision över hur Repisvaara kan komma att se ut. GRAFIK: LENNAR SJÖGREN/WHITE Lennart Johansson, Gällivare kommun. FOTO: KAJSA LINDMARK Drivkraften finns i möjligheten att utveckla samhället GÄLLIVARE. Den nyblivna chefen för samhällsbyggnadsförvaltningen på Gällivare kommun, Lennart Johansson har en stor utmaning framför sig, men han ser det som en arbetsuppgift som är få förunnat. Det känns inte konstruktivt att riva, men det positiva är att vi får bygga nytt och utveckla samhället, säger han. Ändrade tidsramar inom samhällsomvandlingen sätter press på alla inblandade. Det som är utmaningen nu är att avvecklingen i Malmberget sker närmare i tiden än vad vi har räknat med. Det ställer stora krav på organisation och resurser, säger Lennart Johansson. En förutsättning är att ha ett bra samarbete mellan alla parter som berörs av samhällsomvandlingen, internt i Gällivare kommun, LKAB, allmänheten, byggherrar, entreprenörer och privata fastighetsägare. Efter omständigheterna går samhällsomvandlingen bra, säger Lennart Johansson. Samhällsbyggnadsförvaltningens uppgift är bland annat att skapa översiktsplaner och detaljplaner, jobba med markförvärv och att ta fram markanvisningar. Vi ska se till att det finns en markreserv i kommunen och anvisar sedan ur den för dem som vill bygga. Detta är en ständigt pågående process. I dagarna går vi ut med erbjudande om 27 tomter i Koskullskulle, säger Lennart Johansson. Detta är en ständigt pågående process ENGAGERAD Tyngdpunkten i samhällsomvandlingen ligger på att förtäta centrum och att bygga på Repisvaara. Närmare tusen bostäder ska byggas på berget vid sidan om Dundret. Det blir blandad bebyggelse med småhus och flerbostadshus. Anläggningsjobb på Repisvaara södra, etapp 1, ska inledas i sommar, tanken är att kunna anvisa privata att bygga där. Vi ska skriva ett exploateringsavtal med LKAB och hoppas att anläggningsarbete på Repisvaara norra inleds i år, säger Lennart Johansson. Samhällsbyggnadsförvaltningen ansvarar även för att hålla i byggprojekt och flera kommunala verksamheter påverkas av samhällsomvandlingen. Just nu byggs ett äldreboende som går under namnet Forsgläntan, där byggs även ett boende för socialt stöd. Behovet av barnomsorg har flyttat rent geografiskt från Malmberget till Mellanområdet. Vi jobbar med att beskriva vilken funktion och vilken dimension en ny förskola bör ha för att möta behovet, säger Lennart Johansson. Samtidigt pågår ett strategiskt arbete för det äldreboende som ska ersätta Lövberga samt Kunskapshuset som ersätter nuvarande lokaler för gymnasium och vuxenutbildningar. Till hösten planerar vi att dra igång programarbetet för ett multifunktionshus som ska innehålla sporthall, bibliotek, badhus och lite av varje, säger Lennart Johansson. KAJSA LINDMARK Inblick i s nya stadshus FRÅGAN Vad tycker du är viktigast att veta om samhällsomvandlingen? KIRUNA. För den som är intresserad av att följa stadshusbygget, finns nu en webbkamera som filmar projektet i realtid. Utöver det finns en animerad film som illustrerar hur stadshuset kommer se ut invändigt när det står klart. Nu finns en webbkamera publikt hos webbkameror.se. Den publicerar nya bilder var femte minut från byggarbetsplatsen, säger Johan Mäkitaavola, projektledare Tillsammans med Henning Larsen Architects, som ritat stadshuset, lanserar LKAB även en animerad film som visar hur byggnaden kommer att se ut invändigt. Åskådaren får en inblick i konstmuseet, entréplanet och kontorsutrymmena. Projektet är ett samarbete mellan LKAB och kommun som enligt avtal kommit överens om att LKAB ska finansiera och uppföra det nya stadshuset. Det är Peab som bygger det nya stadshuset som ska motsvara samma storlek, funktion och kvalitet som den nuvarande byggnaden. Länk till filmen: https://vimeo.com/158018968 Länk till webbkameran: http://www.webbkameror.se/byggkameror/peab/peab_14_640.php Malmfältsbor svarar Gustav Freiner, Jag undrar om det blir fler bostäder så det inte blir bostadsbrist. Det är svårt att hitta en bostad i dag. Jag letar inte själv bostad men min farmor gör det. Sofie Sandström, Nya bostäder och vad det finns för bostäder. På grund av bostadsbristen är det nästan omöjligt att få tag i boende. Vi är själva trångbodda och letar större. Eventuellt måste vi köpa något. Siri Kaewkula, Det är frågetecken för oss var vi ska hamna med vår butik. Just nu ligger vi bra till och det är nära till centrum. Läget för den framtida butiken är viktigt för oss. Hamnar vi nära centrum eller inte?

6 7 NYHETER Tipsa oss! Hör av dig med nyhetstips till info@lkab.com eller 0771-76 00 00 24,2 miljoner ton var LKAB:s totala leveranser av järnmalm 2015 Vi ser att gruvan påverkar mer än vad vi tidigare har bedömt och det går fortare. Och det som händer är att vi påverkar marken, det uppstår rörelser i marken. DAN JOHANSSON, ANSVARIG FÖR SAMHÄLLSOMVANDLINGEN I MALMBERGET PÅ LKAB, TILL SVERIGES RADIO. SSAB, LKAB och Vattenfall tar initiativ till en koldioxidfri stålindustri Joakim Norman, Tjabba Nordanfjäll och Mari Kuokkanen arbetar med Gruvstadsparken 1. Gård 2 och 4 på området Ullspiran lever vidare genom gabioner, ett slags stålburar fyllda med rivningsmaterial från husen. Ett antal byggnader inom Gruvstadsparken 1- området kommer att avvecklas och flyttas under de kommande åren. Utveckling och avveckling LULEÅ. SSAB, LKAB och Vattenfall initierar ett projekt för att lösa koldioxidfrågan i svensk stålindustri. Tillsammans vill företagen inleda ett arbete för att utveckla en stålproduktion som inte släpper ut koldioxid utan bara vatten. Världen står inför stora utmaningar då vi ska ställa om till ett mer hållbart samhälle. SSAB:s nuvarande produktionssystem är ett av de mest koldioxideffektiva i världen. Samtidigt innebär dagens teknik för stålframställning med koksverk och masugnar att företaget är Sveriges enskilt största utsläppare av koldioxid. SSAB, LKAB och Vattenfall är tillsammans beredda att ta ett stort ansvar för att hitta en långsiktig lösning på koldioxidfrågan i stålindustrin. Miljö- och hållbarhetsfrågor är sedan flera år en del av SSAB:s långsiktiga strategi. Men vi vill göra mer än så. Vi vill med det här initiativet ta ett ansvar för att långsiktigt lösa koldioxidfrågan i stålindustrin, säger Martin Lindqvist, vd och koncernchef på SSAB. De tre företagen initierar nu ett gemensamt industriellt utvecklingsprojekt för utveckla en stålproduktion som släpper ut vatten istället för koldioxid. Sverige har unika förutsättningar för ett sådant projekt. Här finns en specialiserad och innovativ stålindustri, tillgång till elkraft som är fossilfri och Europas mest högkvalitativa järnmalm. LKAB framställer järnmalmsprodukter med processer som kräver mindre energi och orsakar lägre utsläpp än majoriteten av våra konkurrenters. Vårt fokus ligger även på att optimera våra kunders processer. Satsningen på en koldioxidfri järnframställning skulle bli ett betydande bidrag till en hållbar utveckling, säger Jan Moström, vd på Det är mycket tillfredställande att delta i ett initiativ för att framtidssäkra en av Sveriges viktiga industrinäringar genom att ersätta fossila bränslen i stålproduktionen med koldioxidfri el. Här ser vi början på ett mycket intressant och klimatvänligt utvecklingsprojekt som är gynnsamt för våra partners, Vattenfall och inte minst klimatet, säger Tillsammans vill de tre företagen utveckla en ny stålprocess vars slutprodukter bara blir järn och vatten. Magnus Hall, Vattenfalls vd och koncernchef. Projektet skulle också innebära ett stort bidrag till ett fossilfritt Sverige. För att projektet ska kunna genomföras krävs även nationella insatser från staten, forskningsinstitut och högskolor under en period av 20-25 år. Sverige har chansen att ta ledningen i den här frågan. Inget annat land i Europa har samma förutsättningar - med den samlade kompetensen hos våra tre företag och med landets unika naturtillgångar. Men för att vi ska lyckas krävs också ett starkt politiskt stöd. Vi inom de tre bolagen har en klar framtidsvision: Tillsammans kan vi forma en mer hållbar framtid, där ett delmål skulle kunna vara stål utan kol, avslutar Martin Lindqvist. VIKTORIA KARSBERG/SSAB KIRUNA. Gruvstadsparken är ett samarbetsprojekt mellan LKAB och kommun. Det är en förutsättning för fortsatt gruvbrytning och en mjuk övergång mellan gruva och stad. Dialog med boende i Malmberget Genom Gruvstadsparken realiseras samhällsomvandlingen från teori till praktik. Vi avvecklar befintliga bostadsområden och omvandlar dem till attraktiva parkområden. På så sätt kan områden fortsättningsvis nyttjas en tid efter avvecklingen, säger Tjabba Nordanfjäll, huvudprojektledare för Gruvstadsparken 1 på År 2011 gick startskottet för Gruvstadsparken 1. I ett tidigt skede tog arbetsgruppen fasta på vikten av att skapa en trivsam boendemiljö och på att fortsätta bidra till en attraktiv stad under omvandlingsprocessen. Genom anläggandet av gruvstadsparker blir det möjligt för allmänheten att fortsättningsvis nyttja avvecklade områden. Dessutom fungerar Gruvstadsparken som en mjuk övergång mellan gruva och stad vilket innebär att ingen behöver bo granne med ett gruvindustriområde, säger Tjabba Nordanfjäll. Gruvstadsparken ska upplevas som ett positivt inslag i stadsmiljön där naturliga mötesplatser möter samhällsomvandlingen. Det handlar inte om att bygga nytt på avvecklade områden utan snarare om en hållbar avveckling där infrastruktur, lekplatser, grillplatser och gångstråk fortsättningsvis kan användas tills dess att området ingår i LKAB:s gruvindustriområde. Det är viktigt att utföra avvecklingsarbetet med stor respekt och förståelse. Att förändra områden ställer stora krav på oss. Vi ska arbeta hållbart och hushålla med kulturmiljön vilket innebär att vi måste försöka bevara stadens ideologi och kulturmiljöer, i den mån det är möjligt utifrån rådande förutsättningar. Förändringar måste alltid göras med en stor dos av eftertanke så att vi gör rätt saker, säger Joakim Norman, projektledare vid LKAB och ansvarig för dokumentationen av området. Innan områdesförändringar kan göras måste områden dokumenteras, enligt krav från bland annat länsstyrelsen och kommunen. Det är viktigt att utföra avvecklingsarbetet med stor respekt och förståelse Det är först efter ett fullgott dokumentationsarbete som ett rivningslov kan utfärdas. I Gruvstadsparken finns några av s mest unika, omtyckta och fascinerande byggnader varav flera är byggnadsminnesmärkta. Dessa hus, likväl som området i stort, har dokumenterats utförligt innan avvecklingen, bland annat genom fotografier, filmer och i bokform, säger Joakim Norman. 2016 kommer emellertid att kännetecknas av förberedelser inför stundande avvecklingar och redan under 2017 är det dags för stora områdesförändringar. Nästa år påbörjar vi flytten av ett antal byggnader till Luossavaaraområdet, däribland Hjalmar Lundbohmsgården, Ingenjörsvillan, den så kallade B5:an och ett antal bläckhornshus. På sätt och vis blir Luossavaaraområdet ett nytt Bolagsområde där Hjalmar Lundbohmsgården symboliserar kronan på verket, säger Tjabba Nordanfjäll. Inom de närmaste åren kommer Gruvstadspark 1- området att fortsätta genomgå stora förändringar. Närmast på tur står avvecklingen av den gamla järnvägsstationen, LKAB:s annex och Lingonstigen likväl som flytt av ett antal byggnader. Dessutom kommer ett antal fastigheter att upplåtas till allmänheten vilket innebär att de kan anmäla sitt intresse om att överta fastigheter och ombesörja flytten till en ny plats. Om man anmäler sitt intresse att flytta byggnader så ombesörjer man hela flytten själv. LKAB står däremot för rivningslov och återställer marken. Vi kommer att gå ut med mer information om det, säger Mari Kuokkanen, projektledare på I takt med att deformationerna från gruvan närmar sig kommer byggnader att flyttas och avvecklas samtidigt som nya parkområden växer fram. Några av de karaktäristiska byggnaderna från Bolagsområdet får emellertid en ny och given plats på Luossavaaraområdet. Därmed förenas det gamla med det nya. JOSEFINE EJEMALM MALMBERGET. Under sju veckor har LKAB:s samhällsomvandlare träffat cirka 140 fastighetsägare uppdelat på 14 träffar. Varje enskild fastighetsägare har fått information i mindre grupper tillsammans med sina närmaste grannar. Nu har vi pratat med nästan alla villaägare som ska få erbjudande om att sälja sina hus under 2016 och 2017, säger Alexander Kult, samhällsomvandlare på LKAB i Malmberget. I januari konstaterades att avvecklingen i Malmberget måste gå fortare för att gruvdriften ska kunna fortsätta. Det här ställde stora krav på samhällsomvandlingsavdelningen, som startade arbetet med att via brev informera om vilka kvarter som påverkas och när köp och flytt måste ske. Snabbt påbörjades också jobbet med att öppna för en direkt dialog med de boende. Villaägarna kan välja mellan att få ett ersättningshus eller pengar för sin villa. De har fått svara på frågor bland annat om på vilket område de skulle vilja ha ett ersättningshus. De flesta som vi har mött har varit positiva till att flytta. Det innebär också en möjlighet att förändra boendesituationen efter nya behov som uppstått genom åren, säger Lis-Marie Dagbro, samhällsomvandlare på LKAB i Malmberget. Efter kvartersträffarna har det visat sig att ungefär 80 procent väljer ett hus och cirka 20 procent väljer pengar för sitt hus eller har inte bestämt sig. De flesta vill också ha sitt nya hus byggt på Repisvaaraområdet, vid foten av lågfjället Dundret. Malmberget har påverkats av gruvbrytningen under lång tid. Malmen finns under bostäderna och vi vill hantera det här på ett tryggt, rättvist och kostnadseffektivt sätt för att LKAB ska överleva som gruvföretag, säger Alexander Kult. Alexander Kult är en av samhällsomvandlarna som träffat villaägarna i Malmberget. FOTO: Frågorna från villaägarna handlar oftast om tomtstorlekar, värmekällor och vilka val som kan göras. Modellen för ersättning är att LKAB skriver kontrakt med leverantörer av enfamiljshus. av enfamiljshus. LKAB beställer därefter huset för att när bygget är klart överlämna det till fastighetsägaren. Det här gör vi för att kunna sänka kostnaderna. När husleverantörerna är på plats, någon gång under våren, går det fort. Vi får även många frågor om detaljer kring ersättningsmodellen och vilka som kommer att leverera husen. Vilka det blir kommer vi att kunna säga under våren, säger Alexander Kult.

8 9 Ökat samarbete för att utveckla nya Flerfamiljshus på Vasagatan, Hertiggatan och Bergmansgatan i Malmberget som ska rivas. FOTO: Klart med ersättningsbostäder MALMBERGET. Det är i det närmaste helt klart med bostäder till de hyresgäster som måste lämna sina lägenheter innan sommaren i Malmberget. Hyresgästerna i de 78 lägenheterna kommer inom kort att flytta ut till ersättningsboenden. Det har gått över förväntan bra, säger Camilla Söderström Johansson, bostadsförmedlare på LKAB Fastigheter i Malmberget. I slutet av januari bestämdes att flerfamiljshusen, som ägs av LKAB, på Hertiggatan, Vasagatan och Bergmansgatan måste avvecklas i förtid. Husen ligger närmast Kaptensgropen och därför finns risk för att el-, vatten och avloppsledningar skadas. Under mindre tid än två månader har i stort sett alla ersättningsboenden blivit klara. Några hyresgäster har också kunnat flytta till permanenta boenden. I undersökningen som gjorts bland hyresgäster så vill de flesta flytta till Repisvaara eller centrala Gällivare. Det är inte så många som vill flytta till Koskullskulle, säger Camilla Söderström Johansson Omflyttningsområdet är LKAB:s egna område Hermelin, där husen ska avvecklas 2018. Men där kan nu hyresgästerna flytta in i ett så kallat mellanboende. Ronja Helin är en av 78 hyresgäster som flyttar. Det går snabbt och mycket bättre än vi trodde FOTO: Markrörelserna i Malmberget mäts regelbundet MALMBERGET. I Malmberget finns 231 så kallade mätplintar utplacerade för att kontrollera hur marken rör sig i samhället. Vi mäter markens deformationer i både höjd och sidled alltså vertikalt och horisontellt, säger Thomas Savilahti, förste forskningsingenjör och ansvarig för mätningarna ovan jord på LKAB i Malmberget. Redan på 1970-talet startade LKAB mätningar av rörelser i marken. 2009 placerades de första mätplintarna ut för GPS-mätning. Två gånger per år, i maj och september, sker mätningar på alla 231 platser. Därutöver görs delmätningar fyra gånger per år på cirka 100 mätplintar samt månadsmätningar på ungefär 30 utvalda mätplintar. Mätningen görs genom att ett GPSinstrument där antennen, som mest liknar ett stort tefat, skruvas fast på metallstången i toppen av mätplinten. Under omkring en timmes tid mäts plintens position. Detta jämförs med den tidigare positionen och skillnaden är resultatet av mätningen. Vi ser trender för rörelserna och vi kan göra prognoser för flera år framåt i tiden. Nyligen har vi installerat 16 nya mätplintar i Östra Malmberget, säger Thomas Savilahti. Mätningarna har pågått i större skala under cirka sju år. Det är gruvmätarna som på plats utför själva mätningarna. Samarbetet är tätt mellan geologer och gruvplanerare, säger Thomas Savilahti. Utöver GPS-mätningar görs deformationsmätningar i Östra Malmberget mellan den naturliga krosszonen och industristaketet. Två hål har borrats ner till 35 respektive 75 meters djup. Borrhålet kläs in och mätutrustningen sänks ner. Varje meter av den borrade sträckan mäts och hela förloppet för deformationerna kan följas. Resultaten jämförs med de från mätplintarna för att kunna förutsäga markens rörelser, säger Thomas Savilahti. Ronja Helin har bott i sin trerumslägenhet på Vasagatan i drygt ett år. Hon visste att hon skulle bli tvungen att flytta men kanske inte så här snabbt. Först blev jag så klart lite chockad över beskedet. Sedan fick jag erbjudande om ett tillfälligt boende på Hermelin men strax efteråt kom frågan om jag kunde tänka mig att flytta till Koskullskulle. Efter lite betänketid har jag tackat ja till den lägenheten och det känns mycket bra, säger Ronja Helin. Alla som måste flytta ut får hjälp med själva flytten antingen Thomas Savilahti vid en av de 231 mätplintarna i Malmberget. Mätresultaten samlas in och diagrammen analyseras och rapporteras internt inom LKAB och externt till länsstyrelsen och kommunen. Mark- och miljödomstolen har beslutat att villkoren för markrörelser får vara högst två promille vertikalt och i form av praktisk flytthjälp eller en ekonomisk ersättning. Vi har löst bostadsfrågan för alla inom vårt eget bostadsbestånd, om än med små marginaler. Vi har försökt att lösa det med permanent boende för våra äldre hyresgäster i första hand. Alla hyresgästerna har varit och tittat på ersättningsboende. Några har också löst ett nytt boende på egen hand. Det går snabbt och mycket bättre än vi trodde från början, säger Camilla Söderström Johansson. FOTO: tre promille horisontellt i Malmberget. Överskrids dessa måste området införlivas i industriområdet. Resultaten från mätningarna bestämmer när industriområdet ska utökas, säger Thomas Savilahti. KIRUNA. LKAB och kommun utökar sitt samarbete för att utveckla nya. En tredjedel av stadskärnan ska flyttas och nya bostäder, arbetsplatser och handel måste växa fram. I slutet av mars startades en exploateringsgrupp. Syftet är att skapa en gemensam bild av hur områden inom kommunen ska bebyggas och utvecklas i takt med att områden som påverkas av gruvan förvandlas till gruvstadsparker. Vi måste se till att det finns en balans och samordning mellan de köp som LKAB gör och bornas behov av bostäder, lokaler och handel i nya, säger Mikael Westerlund, avdelningschef beställarorganisation En utgångspunkt i arbetet är att skapa ett brett utbud av nya områden och en palett av olika bostadstyper och verksamhetslokaler. Det möjliggör för LKAB:s samhällsomvandlare att erbjuda dem som måste flytta flera alternativ samtidigt som helheten Ny samarbetsgrupp LKAB och kommun. FOTO: TINA BENSON Bostäder byggs på norra Repisvaara MALMBERGET. Nu pågår arbetet med en detaljplan för norradelen av Repisvaara. Här planeras för cirka 450 bostäder i olika former. Vi försöker få en flexibel detaljplan med blandad bebyggelse, säger Nina Eliasson, arkitekt på LKAB som arbetar med markoch exploateringsfrågor. Blandad bebyggelse innebär att det kommer att rymmas mindre flerfamiljshus tillsammans med villabebyggelse. Utformningen hoppas vi ska styras så mycket som möjligt av de önskemål som finns från dem som ska flytta hit, säger Nina Eliasson. Tre områden, norra, mitten och södra. LKAB äger i dag delar av mittenområdet som ska köpas av kommunen. Norra: Arbete pågår med detaljplan för cirka 450 bostäder. Området är beläget på två sidor om hanteras utifrån kommuns planering av ett levande samhälle. I samband med att vi har allt fler dialoger med bostadsrättsoch fastighetsägare får vi en tydligare bild av önskemål och behov. Det måste i sin tur synkas med kommunen så att byggbar mark och detaljplaner finns på plats när det behövs, säger Nina Eliasson, arkitekt på LKAB som arbetar med mark- och exploateringsfrågor. kommun har ansvar för planering av nya stadsdelar. De ska också pröva ett områdes lämplighet för olika typer av bebyggelse. Områden som idag används för bostäder och handel görs stegvis om till gruvstadsparker för att möjliggöra LKAB:s fortsatta gruvbrytning, vilket innebär att nya bostads- och handelsområden måste skapas. Fördelningen av lokaler i nya centrum ska göras så bra som möjligt. För att lyckas måste vi hitta ett arbetssätt för att matcha och göra en plan för omflyttning- Norra Repisvaara har funnits på tapeten för detaljplan tidigare men har fått vänta under tiden olika risker och konsekvenser har utretts. Men nu pågår arbetet igen eftersom vi har våra modeller för ersättningar och en tajtare tidplan för Malmberget. Nu finns bättre riktlinjer och kunskap om hur området ska utvecklas. LKAB arbetar tätt tillsammans med Gällivare kommun som har planmonopolet och fattar de avgörande besluten, säger Nina Eliasson. Repisvaara vid foten av lågfjället Dundret består av tre delar, norra-, mitten- och södra området. Närheten till Dundret och möjligheterna till ett aktivt friluftsliv tas till vara i arbetet med detaljplanen. Norra Repisvaara är tänkt att ersätta en stor del av de bostäder som försvinner i Malmberget. Området får flera olika fastighetsägare. Det är inte tänkt att LKAB ska vara en dominerande fastighetsägare, tvärtom, säger Nina Eliasson. När kan byggnadsarbetena vara igång på norra delen av Repisvaara? Vår ambition är att komma igång med inledande markarbeten så fort som möjligt. För min del är det viktigt att detaljplanen motsvarar det som ska ersättas. Det är angeläget att det blir ett attraktivt bostadsområde och att malmbergsborna får en bra boendemiljö, säger Nina Eliasson. Dundretvägen. Mitten: Idag finns detaljplan för 120 villatomter. Södra: Detaljplan är klar. Detaljplaneprocess, som regleras av plan- och bygglagen: Det här ska köpas och omlokaliseras i 2016 2035* 175 villor, 14 bostadsrättsföreningar med totalt 895 bostadsrätter, 1 424 hyresrätter, 160 företag och verksamheter, 5 hotell, 1 kyrka, 1 sporthall, 1 sjukhus. *Övriga offentliga fastigheter som bland annat Folkets Hus, stadshus, räddningstjänst, gymnasieskola och simhall har LKAB ersatt kommunen för i GP2-avtalet och dessa ska också omlokaliseras. Det är angeläget att det blir ett attraktivt bostadsområde Nina Eliasson, arkitekt på FOTO: Ansökan om en detaljplan som anger om området är lämpligt att bygga på, planbesked. Underlag tas fram med bland annat kartor, utredningar och beskrivningar. Samråd med möjlighet för berörda att en av företag, myndigheter och organisationer, säger Eva Ekelund, mark och exploateringschef på kommun. Utgångspunkten för deras arbete är det som måste avvecklas Områdena på Repisvaara som ska bebyggas. lämna yttranden och synpunkter. Förslaget till detaljplan ställs ut för granskning, tillfälle till synpunkter. Politisk förankring med antagande hos kommunstyrelse och kommunfullmäktige. i de påverkade områdena. Gruppen ska under arbetets gång detaljera tidplanerna för nya områden för bostäder, lokaler och handel i nya. GRAFIK: TT-NYHETSBYRÅN Möjlighet till överklagan. Detaljplanen börjar gälla. Ansökan om bygglov. En detaljplaneprocess tar vanligtvis cirka 7-12 månader

10 11 Sofia Mattsson är bäst i Europa Lars Byström, projektledare, Mikael Winnebäck, verksamhetsutvecklare och Mats Niemi, beställare av det nya systemet. FOTO:JOHANNA FOGMAN Tagga upp din säkerhet! SVAPPAVAARA. Under våren införs ett nytt personsäkerhetssystem i Svappavaara. Samtliga som vistas inom Svappavaara industriområde, såväl interna som externa, måste ansöka om en personsäkerhetstagg. Säkerheten först för alla! Det nya systemet kommer att fungera precis som vid in- och utfarten till gruvorna i och Malmberget. Det nya personsäkerhetssystemet ger möjlighet att bättre lokalisera personer inför sprängning, räddningsinsatser, tillbud eller andra händelser. När det nya personsäkerhetsystemet är installerat, någon gång under de närmaste månaderna, behövs en personsäkerhetstagg för att vara behörig till industriområdet. Alla som arbetar inom Svappavaara industriområde, såväl externa som interna, kommer att behöva ansöka om ny tagg. När det nya systemet är igång kommer de personer som saknar tagg inte längre att ha behörighet att vistas inom Svappavaara industriområde, säger Mikael Winnebäck, verksamhetsutvecklare på Under 2016 är planen att LKAB ska krossa 3 miljoner ton malm i Leveäniemi samt 2 miljoner ton malm i Gruvberget. LKAB har tidigare inte kunnat använda stora borriggar i Leveäniemi då de gamla bottnarna i gruvan har varit för ojämna. Nu har vi möjlighet att gå över till lika stora borriggar som används på Gruvberget. Vi planerar att losshålla cirka 700 000 ton malm och sidoberg per månad i Leveäniemi. Med de större borriggarna kan vi då spara 2,8 miljoner kronor per månad, säger Mats Niemi, beställare av det nya personsäkerhetssystemet. Det medför att riskerna ökar eftersom grövre borrhål ger en större sprängkraft. Säkerhetszonen utökas från 400 till 600 meter. Eftersom anriknings- och pelletsverken hamnar i denna zon och är besvärliga att utrymma på ett säkert sätt har LKAB tagit beslut om att köpa in det nya personsäkerhetssystemet. Svappavaara industriområde kommer att behöva utrymmas helt vid sprängning. Det nya systemet ska hjälpa till med att säkerställa att alla är i säkerhet. Det kommer dock att finnas tre säkra utrymmen inne på industriområdet; ett i anrikningsverket, ett i kulverten under manskapshuset samt ett i kulverten under gamla truckverkstaden. JOHANNA FOGMAN Personer som redan idag har gruvtagg till gruvan eller malmbergsgruvan kan använda samma tagg i Svappavaara. Däremot måste personen ansöka om behörighet till Svappavaara industriområde om arbetet där är frekvent, då detta är en annan säkerhetszon. Ansökan sker via Ansökan behörighet på www.lkab.com. Mer information kommer på webben inom kort. Den nya primärkrossen i Mertainen har levererats från Citic. Här justeras de sista detaljerna innan produktionsstart. Marknadsläget avgör i Svappavaara SVAPPAVAARA. Förändringarnas vindar blåser över de nya dagbrottsgruvorna i Svappavaara. En, till stor del, avgörande faktor för fortsatt gruvbrytning är marknadsläget. Trots snålblåsten lyser flitens lampa över gruvorna och produktionen, ja den rullar vidare. De nya dagbrottsgruvorna i Svappavaarafältet säkrar framtidens produktion. De ska kompensera delar av rågodsbristen i LKAB:s underjordsgruvor och hjälpa till att säkra leveranserna. Så löd budskapet när tillstånden stod klara för LKAB:s tre dagbrottsgruvor. Det var innan världsmarknadsläget försämrades och järnmalmspriset sjönk. Idag må förutsättningarna för de tre dagbrottsgruvorna i Svappavaarafältet ha förändrats något. Malmpriset, och hur väl LKAB lyckas med anpassningen av de totala kostnaderna, avgör till stor del hur framtiden blir. Cirka 300 meter från väg E10 ligger dagbrottet Mertainen. Där står den nya krossanläggningen. I mitten av april i år påbörjas varmtester av anläggningen. Därefter kommer vi att krossa malm för flotationsförsök, säger Patrik Kansa, sektionschef för dagbrottsgruvorna hos LKAB Berg & Betong. Försöken görs i syfte att skapa en bra pellets som går att sälja. Sammanlagt har drygt en miljon ton malm losshållits för detta. Truckar, grävare och hjullastare står färdigmonterade, redo att starta motorerna. Det är ett så gott som färdigt industriområde för gruvverksamhet, med truckverkstad, manskapshus och förråd. Allt finns på plats för att produktionen ska kunna starta. Men en viktig detalj saknas, en produktionsplan för framtiden. Förutom flotationsförsöken har vi inte något mer inskrivet i vår produktionsplan för 2016-2017. Allt har lagts i malpåse i väntan på nya besked från ledningen, säger Patrik Kansa. Med en planerad produktionstakt om cirka tio miljoner ton årligen, är framtiden nu oviss. Därför kommer LKAB inte heller att rekrytera till Mertainen i nuläget. Vi har satsat flera miljarder på anläggningen, och anlagt ett nytt industriområde. Det vore tråkigt om vi inte kan starta upp Mertainen enligt plan. Malmpriset och efterfrågan på malm avgör förstås, det hänger på det, säger Patrik Kansa. Mertainen dagbrott är, tillsammans med Leveäniemi dagbrott, Europas för närvarande största järnmalmsprojekt. I Leveäniemi pågår idag småskalig produktion. Vi losshåller 300 000 ton malm per månad, totalt drygt 3 miljoner ton malm under 2016. Det blir rågods som blandas in i verken i främst Svappavaara men också till viss del i Malmberget, säger Patrik Kansa. FOTO: FREDRIK BJÖRKENWALL LKAB:s tillväxtavdelning bygger just nu en ny krossanläggning på industriområdet i Svappavaara. Den ska stå klar den 15 juli, då varmtester kommer att genomföras. Den 15 augusti startar produktionen. Då kommer vi att börja köra större truckar i Leveäniemi, som sedan kör rågodset till den nya krossanläggningen, säger Patrik Kansa. Rågodsbehovet styr gruvans frammarsch. Till 2017 ökar vi vår produktionsplan för Leveäniemi. Detta förutsatt att planen fastställs. Då kommer vi att behöva ta in mer personal, säger Patrik Kansa. Samtidigt minskar behovet av personal på Gruvberget. Dagbrottet ser idag ut som en tratt. Ju längre ner LKAB kommer, desto mindre sidoberg finns det att spränga loss. Det blir till slut enbart malm att plocka ut. Det innebär färre borriggar och färre salvor att skjuta. Personalen kommer istället successivt att flyttas över till Leveäniemi. I vår nuvarande gruvdesign har vi ett tillstånd på 160 meter över havet. Det är det djupaste vi kan komma. I maj-juni 2017 är Gruvberget slut, om vi fortsätter att hålla denna takt, säger Patrik Kansa. En förstudie pågår om LKAB eventuellt ska bryta djupare än 160 meter över havet. Inget beslut är ännu taget och det kommer att behövas ett nytt tillstånd för att gå djupare än 160 meter. JOHANNA FOGMAN Flotation, en ytkemisk process, är en metod för att skilja föroreningar från magnetiten. I den ytkemiska processen tillsätts olika kemikalier som fastnar på mineralytorna och gör så att föroreningarna blir hydrofoba = gillar luftbubblorna bättre än vatten. De flyter därmed upp till ytan och kan då separeras från magnetiten som gjorts hydrofil = gillar vatten. Sofia Mattsson gick segrande ur guldmatchen mot Vitrysslands Iryna Kuratjkina. Därmed säkrade Sofia ytterligare ett guld till samlingen om totalt fem guld i EM-sammanhang. Vi är så stolta över Sofia Mattsson, som gång på gång visar vad man kan åstadkomma genom ett brinnande engagemang, nytänkande och ansvar, säger Ingela Hjalmarsson, sponsring- och eventansvarig vid Gällivarefödda Sofia Mattsson, som har ett långt och framgångsrikt samarbete med LKAB, vann samtliga fyra matcher på väg mot guldet i Riga den 9 mars. Sofia Mattsson imponerade stort under EM-finalen och guldet var ett faktum redan i den 53:e sekunden. Guldet i 53-kilosklassen är det första i karriären, sedan tidigare har Sofia tre guld i 55-kilosklassen och ett i 51-kilosklassen. Hur känns det att för första gången vara Europamästare i 53- kilosklassen? Det känns jättebra att vara Europamästare, speciellt under ett olympiskt år med otroligt viktiga tävlingar som kommer framöver. Det ger mycket självförtroende och motivation till att fortsätta träna hårt. Hur såg vägen mot guldet ut? På min väg mot finalen besegrade jag motståndare från Ungern, Rumänien och Tyskland. Jag hade räknat med en tuff kvartsfinal och tänkte för mig själv att om fick jag chansen så ska jag försöka avgöra matchen så fort som möjligt för att inte hamna i några konstiga lägen mot rumänskan, som har en lite udda och tuff stil. Och det lyckades jag med. Det blev fall efter mindre än två minuter. Efter en sådan bra start försvann mycket av mästerskapsnerverna och jag vågade lita på min egen kapacitet och form. Hur förbereder du dig inför OS i Rio de Janeiro 2016? Jag var tillbaka i träningsloka- Efter 53 sekunder var segern i guldmatchen avgjord för Sofia Mattsson. len på tisdagen efter EM- guldet och den närmaste tiden kommer att spenderas på hemmaplan. Mycket handlar om att fokusera individuellt och finslipa på en del detaljer. Jag hoppas vara i toppform under OS. Det är en dröm att lyckas under OS och att ta en medalj eftersom jag saknar det. Vad inspirerar dig till att fortsätta utvecklas till en ännu bättre brottare? Jag vill se hur bra jag kan bli och så länge jag känner att jag utvecklas vill jag fortsätta. Hur samlar du motivation? Mycket handlar om delmål Jag hoppas vara i toppform under OS och om att lyckas med delmålen. EM var ett av mina delmål där jag kände att jag ville ha en formtoppning och ta medalj. Jag får också mycket kraft och motivation genom träningen där det är viktigt att ha roligt. Vad betyder samarbetet med LKAB för dig? Att samarbeta med LKAB har betytt och betyder fortfarande mycket. Det ger mig möjlighet att lägga ner all min tid på att träna för att kunna utvecklas och bli en bättre brottare, en chans att kunna förverkliga min dröm, att kliva upp på prispallen på de riktigt stora mästerskapen. FOTO: PETTER ARVIDSON, BILDBYRÅN Trots det låga järnmalmspriset och det rådande ekonomiska läget pågår LKAB:s sponsringsåtaganden om än i begränsad omfattning. LKAB:s engagemang på verksamhetsorterna är långsiktigt och utvalda arrangemang och idrottsutövare får därmed fortsatt stöd. Vi har haft ett samarbete med Sofia under en lång tid och hon är en enastående ambassadör. Hon bär LKAB:s värderingar och strävar hela tiden mot att bli bättre och att fortsätta utvecklas, precis som LKAB, säger Ingela Hjalmarsson. JOSEFINE EJEMALM Bättre värme och kyla tack vare LKAB Wassaras borrteknik LUND. Det nybyggda 11 000 kvadratmeter stora kommunhuset i Lund värms och kyls med geoenergi som hämtas ur 40 stycken 170 meter djupa borrhål. Borrhålen har tagits fram med hjälp av LKAB Wassaras vattendrivna borrteknik. Vår teknik har ett antal fördelar i den här typen av borrning samtidigt som kostnadseffektiva lösningar för att spara energi är högintressanta just nu, säger Stefan Swartling, vd på LKAB Wassara. Det råder stort fokus inom EU på energibesparingar i befintliga fastigheter, där bland andra Sveriges regering kommer att stötta energieffektiviseringar i något som kallas för miljonprogrammet. En av de tekniker som kommer att användas i den lösningen är termiska energilager. Det enklaste sättet att skapa dessa är att borra där fastigheterna står, mitt inne i städerna i hela Europa, säger Stefan Swartling. Under 2013 genomfördes ett komplicerat borrningsprojekt i Lund när det nya kommunhuset Kristallen skulle färdigställas. Att närliggande byggnader i Lunds centrum kunde ta skada om berget utsattes för tryck, var en påtaglig risk. Tack vare LKAB Wassaras vattendrivna DTH-hammare gick borrningen genom formationens olika lager problemfritt. Kommunhuset värms och kyls med hjälp av geoenergi som hämtas ur 40 stycken borrhål. Värmepumpen levererar hela värmeenergibehovet till den 11 000 kvadratmeter stora byggnaden och varken värmepannor eller fjärrvärme behövs. Sammanlagt tillför systemet 0,5 megawatt värmeeffekt och 1 megawatt kyleffekt. Geologiska undersökningar visade att formationen bestod av båda hårda och lösa lager. De 170 meter djupa borrhålen behövde kompletteras med foderrör i de översta 80 meterna. Dessutom var det omöjligt att borra med konventionell utrustning. Vår teknik har stora fördelar i "cityborrning" då den är miljövänlig och mycket skonsam i känsliga miljöer, säger Stefan Swartling. JOHANNA FOGMAN Borrförberedelserna pågår. FOTO: LKAB WASSARA