Bankers kreditgivning till små företag

Bankers kreditgivning till små företag - Efter avskaffandet av revisionsplikten The banks granting of credits to small companies after the abolition of the statutory audit Författare: Cecilia Andersson & Sara Paulsson Handledare: Stefan Schiller Magisteruppsats Internationella ekonomprogrammet Linköpings Universitet HT 2010 ISRN: XXXXX

Sammanfattning Titel: Bankers kreditgivning till små företag efter avskaffandet av revisionsplikten. Författare: Cecilia Andersson och Sara Paulsson. Handledare: Stefan Schiller. Nyckelord: Banker, kreditgivning, revisionsplikt, kvalitetsstämplar. Frågeställningar: - Hur bedömer bankerna företags kreditvärdighet då de lånar ut pengar? - Hur har bankerna förberett sig inför lagändringen? - Vilka kvalitetsstämplar kan bankerna tänkas acceptera som alternativ till revision? - Vilka konsekvenser kan avskaffandet av revisionsplikten få ur ett etiskt perspektiv? Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva hur banker ställer sig till företag som ansöker om krediter, vilka efter lagändringen inte presenterar reviderade finansiella rapporter. Vidare ämnar studien undersöka vad banker kan tänkas acceptera som substitut till revision samt belysa vilka konsekvenser lagändringen kan få utifrån ett etiskt perspektiv. Referensram: I studien beskrivs avskaffandet av revisionsplikten i Danmark, ÅRLs huvudprinciper, revision och banker. Utöver detta redogörs för asymmetrisk information, agentteori och etikteori.

Empiri: I empirikapitlet presenteras det material som författarna insamlat genom intervjuer med banker. Kapitlet är uppdelat i tre kategorier samt efter de intervjufrågor som har ställts. Resultat: Bankerna har inte förberett sig inför lagändringen. De kommer som innan lagändringen även i fortsättningen att se företagens återbetalningsförmåga som det viktigaste vid bedömning av kreditvärdighet. Enligt vad som framkommit i analysen borde dock det centrala vid kreditgivning vara säkerheter och förtroende snarare än återbetalningsförmåga om ett företags rapporter inte är reviderade. Förslag på alternativ till revision är arbete utfört av en redovisningskonsult eller ett mindre utlåtande från en revisor. Centralt är att substitutet ska accepteras av bankerna som en kvalitetsstämpel på företagens finansiella rapporter.

Abstract: Title: The banks granting of credits to small companies after the abolition of the statutory audit. Authors: Cecilia Andersson and Sara Paulsson. Advisor/tutor: Stefan Schiller. Keywords: Banks, credits, statutory audit, quality stamps. Problem: - How do the banks estimate companies credit rating? - How did the banks prepare themselves for the reform? - Which quality stamps do the banks accept as substitute to audit? - Which consequences can appear as a result of the abolishment of the statutory audit, seen from an ethical point of view? Purpose: The purpose of this paper is to describe the banks attitudes towards companies applying for credits, which after the reform does not present audited financial statements. Further, the paper aims to examine what the banks might accept as substitute to audit and highlight the consequences the reform can result in from an ethical point of view. Frame of Reference: The study describes the abolition of the audit requirement, the main principles in ÅRL, auditing and banks. Additionally, theories about asymmetric information, agency theory and ethical theory are described.

Empirical chapter: The empirical chapter presents the material that the authors gathered through interviews with the banks. The chapter is divided into three categories with the interview questions and answers under each category. Results: The banks did not prepare themselves for the reform but will continue to see the companies ability to repay as the most important in the assessment of creditworthiness. According to the analysis, securities and trust should be more important than the ability to repay if the company s reports are not reviewed. Proposals on alternatives to audit are work made by an accounting consultant or a minor report from an auditor. It is of great importance that the substitute is accepted by the banks as a quality stamp for financial reports.

Förord Denna magisteruppsats är skriven av Cecilia Andersson och Sara Paulsson, studerande på Internationella ekonomprogrammet vid Institutionen för ekonomisk- och industriell utveckling (IEI) vid Linköpings Universitet. Vi vill tacka alla som har hjälpt oss och bidragit till utformningen av denna uppsats. Stefan Schiller som har agerat som vår handledare och guidat oss under skrivandets gång. Våra opponentgrupper som har lämnat synpunkter under den pågående arbetsprocessen för att förbättra det slutgiltiga resultatet av studien. SEB:s Per Kostmann, Nordeas Staffan Harrysson, Swedbanks Ida Emwall och Handelsbankens Krister Thiberg som ställt upp på intervjuer. Slutligen vill vi tacka övriga personer som har bistått med korrekturläsning och allmänna åsikter. Tack till Er alla! Linköpings Universitet 10 januari 2011 Cecilia Andersson Sara Paulsson

Innehåll 1. Inledning... 9 1.1 Bakgrund... 9 1.2 Problemdiskussion... 10 1.3 Syfte och frågeställning... 12 1.4 Avgränsningar... 13 1.5 Målgrupp... 13 1.6 Disposition... 15 2. Metod... 17 2.1 Metodval... 17 2.2 Litteratur... 17 2.3 Val av referensram... 18 2.4 Insamlingsmetod... 19 2.4.1 Urval... 19 2.4.2 Struktur och genomförande... 20 2.4.3 Analysmetod av insamlad data... 22 2.4.4 Respondentvalidering... 22 2.4.5 Förståelse och tolkning... 23 2.5 Metodkritik... 23 2.5.1 Reliabilitet... 23 2.5.2 Validitet... 25 2.5.3 Källkritik... 26 3. Referensram... 27 3.1 Avskaffandet av revisionsplikten i andra länder... 27 3.1.1 Danmark... 27 3.2 Huvudprinciperna i ÅRL... 28 3.3 Revision... 29 3.3.1 Revision och dess syfte... 29 3.3.2 Revisorns roll... 30 3.3.3 Ett hjälpmedel för banker... 31 3.4 Banker... 31 3.4.1 Kreditgivning och villkor... 31 3.4.2 Säkerheter... 33 3.4.3 Förtroende... 33 3.5 Asymmetrisk information... 34 3.6 Agentteori... 35 3.7 Etikteori... 35 3.8 Sammanfattning... 36 4. Empiri... 38 4.1 Respondenter... 38 4.2 Revisionspliktens avskaffande... 38 4.3 Kreditgivning... 41 4.4 Andra kvalitetsstämplar... 43 4.5 Sammanfattning... 45 5. Analys... 47

5.1 Revisionspliktens avskaffande... 47 5.2 Kreditgivning... 50 5.3 Andra kvalitetsstämplar... 53 6. Slutsatser... 56 7. Reflektioner... 58 7.1 Förslag till vidare forskning... 59 8. Källor... 61 8.1 Tryckta källor... 61 8.2 Elektroniska källor... 62 Bilaga 1... 64

Inledning 1. Inledning Inledningen presenterar bakgrunden till avskaffandet av revisionsplikten i Sverige och leder in på vad uppsatsen kommer att beröra. Därefter specificeras problemet i en problemdiskussion kring bankers kreditgivning till företag som väljer att inte ha revisor. Slutligen redogör kapitlet för vilka avgränsningar som gjorts i studien, dess målgrupp definieras och en disposition över uppsatsen presenteras. 1.1 Bakgrund Det Europeiska rådet påpekade under ett möte i mars 2007 vikten av gemensamma insatser från EU och medlemsländerna för att minska de administrativa bördorna för de europeiska bolagen. Genom att bland annat minska små och medelstora företags kostnader för revision och redovisning skulle deras konkurrenskraft kunna förstärkas. För att gagna de mindre företagen med förenklade regler gällande redovisning och revision har länder som bland andra Danmark, Norge och Storbritannien utnyttjat de möjligheter till undantag som erbjuds i EU:s fjärde bolagsrättsliga direktiv. Undantaget innebär att små företag inte behöver anlita revisor och på så vis sparar de kostnader som revision innebär. Företag räknas inte som små och måste anlita revisor om de uppfyller minst två av tre följande gränsvärden: fler än 3 anställda, mer än 1,5 miljoner kronor i balansomslutning och/eller mer än 3 miljoner i nettoomsättning (Bolagsverket, 2010). Sverige har tidigare inte accepterat några undantag och de svenska företagen har därför befunnit sig i ett konkurrensmässigt underläge i förhållande till länder som utnyttjat undantagsreglerna, då de tvingats ha en mer kostnadskrävande redovisning och revision (SOU (Statens offentliga utredning), 2008:32). Fram till november 2010 var alla svenska aktiebolag, oavsett storlek, tvungna att anlita en extern, kvalificerad revisor för att granska årsredovisning och bokslut (9 kap, 1 Aktiebolagslagen (ABL), 2009) I november 2010 trädde de nya reglerna om frivillig revision för små och medelstora företag i kraft i Sverige. Motivet till förändringen om en icke-lagstadgad revision för dessa bolag är, enligt Carrington (2010), en anpassning till internationella förhållanden då flera länder genomfört denna lagändring tidigare än Sverige. Utöver de företag som uppfyller de tidigare nämnda gränsvärdena måste även publika aktiebolag, finansiella företag, aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning, vissa handelsbolag och koncerner där moderbolaget uppfyller 9

Inledning gränsvärdet anlita revisor. Cirka 165 000 svenska aktiebolag uppfyller inte två eller fler av dessa gränsvärden och kan därför klassificeras som små bolag, vilket gör att de omfattas av reformen och därför kan välja bort sin revisor (Nordström, 2010). Att revision numera är frivilligt för cirka 165 000 svenska aktiebolag behöver inte innebära att företagen väljer bort sin revisor, dock ställs de numera inför ett aktivt val. SOU 2008:32, poängterar att avskaffandet av revisionsplikten för små och medelstora svenska bolag ger dessa företag möjlighet och frihet att själva välja de redovisnings- och revisionstjänster de behöver. Som en följd av att det nu råder en valfrihet kommer, enligt SOU 2008:32, utbudet av dessa tjänster att bli mer varierat och priserna kommer att pressas ned. Det faktum att företagen nu kan välja att inte få sina rapporter reviderade externt kommer inte bara att ha påverkan på företagen själva utan även på dess intressenter (Halling, 2010). Ett företag som inte väljer att få den kvalitetsstämpeln som revision ger kan komma att bemötas på ett annorlunda sätt av sina intressenter. Då det råder avtalsfrihet kan till exempel banker ställa upp ytterligare villkor och krav på företag som söker krediter men inte presenterar reviderade finansiella rapporter (SOU 2008:32). 1.2 Problemdiskussion Innan en företagsledning kan fatta beslut om att behålla sin revisor eller inte, måste enligt Birkholm och Laursen (2007), fördelar vägas mot nackdelar. Även om företag kan göra besparingar genom att komma ifrån revisionskostnaden måste de också beakta det som de faktiskt går miste om genom att välja att inte längre anlita en revisor. Vidare understryker Birkholm och Laursen (2007) att revisorns uppgifter inte bara handlar om att revidera finansiella rapporter utan även om att bistå företag med andra typer av tjänster som exempelvis berör riskhantering och interna kontroller. Även Regeringskansliet (2010) påpekar att revisorns tjänster kan spela en stor roll för företaget utöver den revision som utförs, varför det kan vara fördelaktigt för företagen att behålla sin revisor. Revision sägs kunna kvalitetsstämpla den finansiella informationen som företagen ger ut (Regeringskansliet, 2010). I och med avskaffandet av revisionsplikten kan små och medelstora företag i Sverige välja att inte ha revisor, företag som utnyttjar denna möjlighet kommer därför inte att ha denna kvalitetsstämpel på de rapporter som de ger ut. 10

Inledning I november 2009 anordnade Mittuniversitet ett seminarium där företag, revisorer och andra intressenter förde diskussioner kring avskaffandet av revisionsplikten. Deltagarna kom bland annat fram till att företagen kommer att få ställa kostnaden för revision mot nyttan, antingen då de gäller deras egen verksamhet eller relationen med deras intressenter. Olika aktörers intressen varierade i stor grad men de hade som gemensamt önskemål någon form av kvalitetsstämpel på företags räkenskaper (Jansson & Öhman, 2010). Därmed kan avskaffandet av revisionsplikten ses från flera olika perspektiv, dels från företaget själv men också från olika intressenters synvinkel, bland andra kreditgivare. Thorell och Norberg (2005) beskriver i en artikel i Balans att kreditgivare exempelvis kan vara affärsbanker, finansieringsbolag, hypoteksinstitut med flera. Vidare poängterar de att de främsta intressenterna för små bolags finansiella rapporter är just kreditgivarna. I en studie utförd av Winborg och Landström (2001) undersöktes små företags finansieringsalternativ och det visade sig att det är vanligast att små företag finansierar sig via krediter från banker. Sjöberg och Engelberg (1995) framhåller att bankers utlåning till företag och privatpersoner är kopplad till risk och att banker alltid strävar efter att ta en så liten kreditrisk som möjligt. När de handlägger kreditärenden finns det flera olika faktorer som påverkar deras bedömning av risk hos den potentiella låntagaren, exempelvis kan gamla kunder prioriteras framför nya. Viktigt är också att kreditbeviljandet i stor grad baseras på bankernas tillgång till information om kredittagaren (Sjöberg & Engelberg, 1995). Carrington (2010) understryker att det är av stor vikt att den information som banker får i företags finansiella rapporter har kvalitet och poängterar vidare att denna kvalitet på bästa sätt uppnås genom revision. I en artikel i Balans diskuterar Jansson och Öhman (2010) ett efterfrågat utbud av kvalitetsstämplar och tar bland annat upp att bankerna främst är intresserade av att få ett kvitto på att allt står rätt till med företagets räkenskaper. Det tidigare nämnda visar på vikten av de finansiella rapporterna och att dessa är kvalitetsstämplade när banker bedömer företags kreditvärdighet. Carrington (2010) betonar att revision innebär en trygghet för bland andra bankerna då det finns en ytterligare aktör, en revisor, som också har intresse i att rapporterna som presenteras är trovärdiga. Det faktum att de mindre företagen nu kan välja bort att få sina rapporter reviderade kommer därför att ha påverkan på bankerna som intressenter då de ska bedöma dessa företag innan de beviljar lån. I de fall där företag väljer bort sin revisor är det istället upp till banken att bedöma företaget på egen hand eftersom revisorn inte längre utgör en aktör med intresse i företagets finansiella 11

Inledning rapporter. Detta leder fram till frågan om bankerna har kommit i kontakt med en sådan situation och hur de i så fall har agerat. Det är även av intresse att ta reda på om de har förberett sig på något sätt inför lagändringen eller om det finns andra parametrar de väljer att använda sig av för att bedöma ett företags kreditvärdighet. Ett perspektiv som är intressant att komplettera diskussionen med är det etiska perspektivet. De finansiella rapporterna bör vara intressanta för bankerna som underlag för kreditgivning oavsett om de revideras eller inte. Bankerna måste efter lagändringen förlita sig på att företagen följer lagar och regler vid upprättandet av den finansiella informationen om de väljer att inte kontrollera rapporterna med hjälp av en revisor. Att följa lagar och regler grundas i värderingar och den företagsetik som existerar (eller inte) i företaget (Koskinen, 1999). Detta mynnar ut i en diskussion om till vilken grad bankerna kan förlita sig på att företag klarar av att upprätthålla en nivå av etiskt beteende så att samma kvalitet kan nås i rapporterna som om de vore granskade av en revisor (Carrington, 2010). Mycket har redan skrivits om revisionspliktens avskaffande, men tidigare uppsatser fokuserar på vad som var på väg att hända, eftersom dessa genomfördes innan lagen trädde i kraft. Med detta i bakhuvudet, samt förslag i flera uppsatser om att göra om undersökningen efter att lagförslaget vunnit laga kraft, kände författarna att det fanns en kunskapslucka att fylla. Wallentin, Larsson och Orvinder (2009) och Lago och Helgesen (2008) är författare till uppsatser som alla har uppmanat om att genomföra undersökningen igen efter att lagändringen trätt i kraft. Har bankerna genomfört anpassningar till följd av lagförslaget och i så fall vilka? Eller har de inte förändrat något alls och i så fall, varför inte? 1.3 Syfte och frågeställning Syftet med uppsatsen är att beskriva hur bankerna ställer sig till företag som ansöker om krediter, vilka efter lagändringen inte presenterar reviderade finansiella rapporter. Vidare ämnar studien undersöka vad bankerna vid kreditgivning kan tänkas acceptera som substitut till revision samt belysa vilka konsekvenser lagändringen kan få utifrån ett etiskt perspektiv. Den första frågan avser ge en bild av hur bankernas kreditbedömning av företag ser ut, vilket bedöms uppnås genom både den teoretiska referensramen och det empiriska materialet. 12

Inledning Hur bedömer bankerna företags kreditvärdighet då de lånar ut pengar? Genom intervjuer med fyra utvalda banker avser författarna ta reda på hur bankerna har förberett sig inför lagändringen och vilka kvalitetsstämplar de kan tänkas acceptera som substitut till revision, detta representerar studiens empiriska grund och utgör frågorna två och tre. Hur har bankerna förberett sig inför lagändringen? Vilka kvalitetsstämplar kan bankerna tänkas acceptera som alternativ till revision? Den fjärde och sista forskningsfrågan syftar till att belysa studiens inriktning ur ett etiskt perspektiv. Detta perspektiv kan kopplas samman med lagändringen i och med att kontrollen på företagens räkenskaper försvinner och att företagen själva förväntas upprätta trovärdiga rapporter. Vilka konsekvenser kan avskaffandet av revisionsplikten få ur ett etiskt perspektiv? 1.4 Avgränsningar Studien kommer inte att fokusera på revisorer, aktieägare, stat och myndighet med flera, det vill säga, andra intressenter än banker. Uppsatsen kommer heller inte att behandla små banker då de större bankerna har en mer utbredd verksamhet och därmed kan antas ha kommit i kontakt med revisionspliktens avskaffande i en större grad än de små bankerna. Vidare kommer hänsyn ej tas till utländska banker då de svenska bankerna vi har valt att fokusera på kan hjälpa oss att uppnå uppsatsens syfte. 1.5 Målgrupp Uppsatsen riktar sig främst till de företag som kommer att välja bort sin revisor i och med avskaffandet av revisionsplikten då den kommer att redogöra för hur banker ställer sig till dessa företag. Även de banker som arbetar med kreditgivning till företag kan ha nytta av studien och dess resultat. Utöver detta skulle revisionsbyråer kunna ha ett informationsutbyte 13

Inledning av de slutsatser studien påvisar. Vidare kan rapporten vara av intresse för personer som studerar eller har ett intresse för ekonomi, redovisning och revision. 14

Inledning 1.6 Disposition Inledningen presenterar bakgrunden till avskaffandet av revisionsplikten i Sverige och leder in på vad uppsatsen kommer att beröra. Därefter specificeras problemet i en problemdiskussion kring bankers kreditgivning till företag som väljer att inte ha revisor. Slutligen redogör kapitlet för vilka avgränsningar som gjorts i studien, dess målgrupp definieras och en disposition över uppsatsen presenteras. Metodkapitlet beskriver till en början författarnas ämnesval och val av metod. Vidare beskrivs vilken litteratur som har legat till grund för studien samt vad referensramen kommer bestå av och varför innehållet är användbart för uppsatsen i fråga. Därefter redogörs för hur intervjuprocessen gått till, innan, under och efter intervjuerna. Kapitlet avslutas med en diskussion kring uppsatsens trovärdighet. Referensramen redogör till en början för avskaffandet av revisionsplikten i andra länder och presenterar sedan ÅRL:s huvudprinciper. Därefter beskrivs revision och revisorns roll samt revisionens betydelse för banker. Vidare förklarar kapitlet vad som är betydelsefullt för banker vid kreditgivning. Detta kompletteras med en redogörelse av teorierna om asymmetrisk information, agentkostnader och etik. Avslutningsvis sammanfattas referensramen. Empirikapitlet presenterar resultaten av de intervjuer som genomförts med SEB, Nordea och Swedbank. Inledningsvis beskrivs de respondenter som har intervjuats. Därefter följer en redogörelse för vad som framkommit under intervjuerna. Intervjufrågorna har delats in under tre rubriker, revisionspliktens avskaffande, kreditgivning och andra kvalitetsstämplar. I analyskapitlet använder författarna de tre tidigare presenterade kategorierna. Kapitlet får därför en klar struktur som kan kopplas samman med tidigare kapitel. Analysen börjar med revisionspliktens avskaffande vars resonemang förs vidare till kreditgivning. Den diskussion som presenteras under kreditgivning lägger vidare grunden för stycket om andra kvalitetsstämplar. 15

Inledning Slutsatserna presenterar studiens resultat med utgångspunkt i de tre kategorierna revisionspliktens avskaffande, kreditgivning och andra kvalitetsstämplar. Detta uppnås genom att studiens forskningsfrågor besvaras. Reflektionen inleds med ett resonemang om uppsatsens specifika syfte och en förklaring till varför delar som kan tyckas ligga utanför studiens innehåll har tagits med. Förslag till vidare forskning innefattar en studie kring vad som skulle ske om gränsvärdena i framtiden höjs samt relationen mellan revisorer och redovisningskonsulter. 16

Metod 2. Metod Metodkapitlet beskriver till en början författarnas val av metod. Vidare beskrivs vilken litteratur som har legat till grund för studien samt vad referensramen kommer att bestå av och varför innehållet är användbart för uppsatsen i fråga. Därefter redogörs för hur intervjuprocessen gått till, innan, under och efter intervjuerna. Kapitlet avslutas med en diskussion kring uppsatsens trovärdighet. 2.1 Metodval Uppsatsen har en induktiv ansats vilket betyder att teorin är resultatet av vad empirin presenterar. Författarna valde alltså att utgå från empirin, det vill säga intervjuerna, för att sedan skapa referensramen med etablerade teorier. Ofta uppvisar induktiva processer även inslag av deduktion, exempelvis om det under teorireflektionen framkommer att mer empirisk information behöver samlas in för att kunna svara på syftet. En induktiv ansats brukar förknippas med ett kvalitativt synsätt när det gäller kopplingen mellan data och teori (Patel & Davidson, 2003). Patel och Davidson (2003) skriver vidare att kvalitativa studier betonar vikten vid ord och inte kvantifiering under insamlingen och analysen av data, då intervjuer kommer att genomföras är detta en kvalitativ studie. Författarna reflekterade över om en enkät hade kunnat svara på syftet bättre då intervjuarna inte närvarar och påverkar respondenterna. Dock kom författarna fram till att de genom en enkätundersökning skulle ha gått miste om viktiga delar av intervjuerna som till exempel möjlighet att ställa följdfrågor och att väga in kroppsspråk hos respondenterna. Kvalitativa studier kännetecknas av beskrivningar och förklaringar och därför utgår rapporten från just detta (Bryman & Bell 2010). Författarna hade genom uppsatsens gång ett beskrivande och förklarande tillvägagångssätt för att uppnå syftet. I den föreliggande studien syftar ordet författarna på författarna till uppsatsen. De ska alltså inte förväxlas med författare som står bakom material som använts till att utforma uppsatsen. Metodbokens samt andra böckers författare kommer att benämnas med namn. 2.2 Litteratur Primärdata är information som tidigare inte har publicerats medan sekundärdata är information som tidigare har samlats in och använts i ett annat sammanhang (Bryman & Bell, 2010). I studien användes både primär- och sekundärdata som informationskällor för att uppnå uppsatsens syfte. De primärdata i form av intervjuer som författarna använde sig 17

Metod av beskrivs senare i detta kapitel. De sekundärdata som utnyttjades bestod av SOU 2008:32, FAR:s utgivanden, böcker och akademiska artiklar rörande revisionspliktens avskaffande samt bankers kreditgivning till företag. Vidare användes ABL, årsredovisningslagen (ÅRL) och utgivanden från regeringen för att få en bild av hur redovisning ska utformas enligt lag. 2.3 Val av referensram Referensramen börjar med en text som berör avskaffandet av revisionsplikten i andra länder. Målet med denna beskrivning är att ge läsaren en bakgrund samt en uppfattning om hur lagändringen har påverkat ett annat land. Författarna valde att endast ta upp tidigare erfarenheter från ett av de länder som nämns i inledningen, vilket är Danmark. Detta val gjordes på grund av att den landsspecifika beskrivningen endast ämnar ge en översiktlig bild av lagändringens följder och inte går in mer specifikt på hur banker, som är uppsatsens huvudämne, har påverkats. Därför anser inte författarna att erfarenheter från fler länder är nödvändiga. Just Danmark valdes då det är Sveriges grannland och att det kan antas att likheter finns mellan Sverige och Danmark, till exempel kulturella likheter avseende hur förändringar mottages. Vidare redogör referensramen för huvudprinciperna i ÅRL där god redovisningssed, rättvisande bild och överskådlighet beskrivs. Författarna anser denna del nödvändig då avskaffandet av revisionsplikten kan göra att den finansiella informationen inte längre har en kvalitetsstämpel och därför inte besitter samma egenskaper som tidigare. ÅRL:s huvudprinciper kan därför i en vidare analys tjäna som ett hjälpmedel för att undersöka hur den finansiella informationen ska utformas på ett tillfredställande sätt. Teorier som presenteras i referensramen är teorin om asymmetrisk information, agentteorin samt etikteorier. De två första hänger i stor grad samman då asymmetrisk information kan komma att ge upphov till agentkostnader. Författarna anser att dessa teorier är applicerbara på den aktuella studien på grund av att ickereviderade rapporter kan göra att företagen och användarna av rapporterna kommer åt olika information, så kallad asymmetrisk information. För att få en djupare och mer ingående analys valdes även det etiska perspektivet som ett komplement till föregående teorier. Författarna anser att det etiska perspektivet kan tjäna som en bra analytisk utgångspunkt då avskaffandet av revisionsplikten innebär ett större eget ansvar för företagen i fråga att presentera information 18

Metod med kvalitet. Uppsatsen kommer att behandla normativ etik då det är denna del om moral och rätta handlingar som författarna vill belysa och koppla ihop med räkenskaper som inte revideras. Denna del ämnar därför inte sammanställa hela etikområdet, vissa etikteorier har valts ut där vi kan dra paralleller till ämnet i uppsatsen. 2.4 Insamlingsmetod 2.4.1 Urval Vid insamlingen av empiriskt material från banker valde författarna att fokusera på fyra stora aktörer på den svenska bankmarknaden, SEB, Swedbank, Handelsbanken och Nordea. Dessa banker har alla från mitten av 1990-talet utvecklats till finansiella koncerner med betydande internationell verksamhet och är i dagsläget Sveriges fyra största banker (Svenska bankföreningen, 2008). Nedan följer en tabell som beskriver respektive banks rörelseresultat, balansomslutning och antal medarbetare med 2009 som bas för att påvisa dess storlek. Författarna valde de fyra största bankerna för att de större bankerna, på grund av deras verksamhets omfattning, högst troligen har både fler kunder och mer erfarenhet angående uppsatsämnet. Vidare står dessa fyra banker för 75 % av inlåningen av bankerna i Sverige (Svenska Bankföreningen, 2008). Urvalet kom slutligen endast att bestå av tre banker, SEB, Swedbank och Nordea eftersom intervjun med Handelsbanken gick förlorad. Detta beskrivs mer utförligt i metodkritiken. Antal anställda Röresleresultat Balansomslutning Totalt Sverige Miljarder kr Miljarder kr Nordea 33347 1100 9,0 5075 SEB 21640 8700 3,3 2308 Handelsbanken 10821 7574 13,7 2122 Swedbank 22350 8900-9,5 1794 Källa: respektive banks årsredovisning 2009 19

Metod 2.4.2 Struktur och genomförande Vid utformandet av intervjufrågorna utgick författarna från uppsatsens frågeställningar och intervjufrågorna kan därför betraktas som delfrågor till dessa. Intervjufrågorna syftar till att få ett bra djup i varje fråga och de formades med utgångspunkt i att försöka undvika ledande frågor och behålla en röd tråd. Detta gjordes för att uppnå en bra dialog med respondenterna och möjliggöra för dem att utveckla deras egna tankar samt för att undvika att intervjuerna på något sätt vinklades. Bankerna kontaktades via telefon och författarna hade som mål att få prata med personer som var väl insatta i kreditgivningsprocessen till företag. Det var dock till en början svårt att få kontakt med rätt personer, men de personer som slutligen ställde upp på intervjuer var också de personer som besatt kunskap och hade intresse av att besvara intervjufrågorna. Detta kan sägas då författarna talade med kontorschefer och sedan hänvisades vidare till en person inom respektive bank som var lämplig för att besvara intervjufrågorna. Under telefonsamtalen presenterades uppsatsen syfte samt vad intervjun skulle beröra. Efter att intervjuerna hade bokats skickades intervjufrågorna ut i förväg via mail för att ge respondenterna möjlighet att förbereda sig inför intervjuerna. Semistrukturerade intervjuer genomfördes vilket innebär att intervjuarna även har utrymme för att ställa följdfrågor. Den semistrukturerade intervjun är, enligt Patel och Davidson (2003), en mer öppen form av intervju i jämförelse med till exempel den strukturerade intervjun. Den typ av intervju som valdes för uppsatsen är också den som är vanligast då det gäller kvalitativa studier som denna. Författarna valde att genomföra personliga intervjuer för att få möjlighet att väga in ansiktsuttryck och gester hos respondenterna. För att undvika missförstånd och skevheter i svaren hos respondenterna hade författarna i åtanke att klargöra frågor och ställa uppföljningsfrågor på ett så standardiserat sätt som möjligt. Intervjuerna var enskilda, personliga intervjuer med varje respondent. Samtliga intervjuer genomfördes på respektive bankkontor då det underlättade för respondenterna och inte heller innebar en uppoffring för de som intervjuade. Respondenterna var i olika grad förberedda. Några hade i förberedande syfte antecknat svar på intervjufrågorna medan andra inte hade förberett sig på samma sätt utan svarade fritt på de frågor som ställdes. När en respondent var väl förberedd besvarades frågorna på ett tydligt sätt och utsvävningar förekom sällan. I de fall 20