Nr. 6/10 Årgang 13. Canis vi förändrar hundvärlden!



Relevanta dokument
nr.1 å rgång: 16 Undvik rädsla hos valpen TEMA Superkrafter Klickpunkt LEK Förebygga och behandla När du behöver det!

E N K U N S K A P S T I D N I N G F Ö R A K T I V A H U N D Ä G A R E. Nr. 1/11 Årgång 14. Canis - vi förändrar hundvärlden!

ÅNGSÄTERS GÅRD & HUNDERI

E N K U N S K A P S T I D N I N G F Ö R A K T I V A H U N D Ä G A R E. Nr. 1/11 Årgång 14. Canis - vi förändrar hundvärlden!

Tajmingen av belöningen, både tidsmässigt och placering, samt den gradvisa ökningen av svårighetsgrad är väsentlig för resultatet.

Bilaga 1. Bilaga till anteckningar domarkonferens Eksjö och funktionärkonferens Eksjö

FÖR ALLA MEDLEMMAR I GAMLEBY BK KLUBBMÄSTERSKAP-2017

Kommandon för klickerträning

Förslag till ny nationell lydnadsklass Startklass. Moment koefficienter. Totalt 20. 1:a pris 160 poäng - Uppflyttad 2:a pris 120 Godkänt

Landskampsmoment. Kommando:Fot

Svenska Hundklubbens lydnadsregler

LYDNADSDRESSYR. Man kan dela in momenten i tre grupper utifrån hundens aktivitet i momentet.

Frågepaket tävlingsledare Lydnad

FRÅGEPAKET LYDNADSDOMARE

Ha rätt sorts belöning. Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund. Grunden till all träning:

Lydnad, ta vlingsklass 2

Vad tror du att du håller på med egentligen? eller Vad händer med inlärda beteenden när du tävlar?

Regeltolkningar lydnadsregler

Hundlära En grund att se från, av Mikael Wilmarsgård

Vad händer efter klick? Av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh, publicerad i Canis 2004

Golden retrieverklubben Västmanlandssektionen. FRITT FÖLJ. Koeff 2. Kommandon: Fot

Handledningsmaterial till boken Agility - Hinderinlärning

OM KRITERIER av Emelie Johnson Vegh och Eva Bertilsson, publicerad i Canis 2004

Hälsningar från Christer Johansson, GBF, på Kanarieöarna en Blå Bofink och en Kanariefågel fångade på bild i det fria

Kombinationer och banor i agilityträningen

Lydnad till vardags Lydnad som tävlingsgren På tävling

Regeltolkningar lydnadsregler SBK, för frågor inkomna Utskottsgrupp lydnad,

Svenska Brukshundklubbens domarkonferens fo r IPO-domare november 2014, Arlanda

Fjärrdressyrhalsband med sprej. Dressyrhandbok

Klickerövningar för förare utan hund! Av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh, publicerad i Agilitybladet 2003, här något omstrukturerad.

Denna transportuppsättning behöver du för att överhuvudtaget orka vara konsekvent, samt för att du ska ha något att ta till när du har bråttom!

Lydnad till vardags. På tävling

Vad är startklass lydnad?

IPO Version 13. Augusti 2016 Nova Gorica rapport FCIbrukshundkommission

Nr Hunden får inte visa störande aggressivitet eller tydlig skygghet. Hunden förs till prestationen försedd med munkorg.

Välkommen på kurs i höst!

Nr. 5/12. Årgång vi tar hundträning på allvar!

Särskilda bedömningsanvisningar för lydnadstävlingar

crossover att byta träningsstrategi

Personspår. Enkla grunder av Mikael Wilmarsgård

NORDISKT TÄVLINGSROGRAM FÖR POLISHUNDAR NARKOTIKAHUNDAR 2007 GENERELLA BESTÄMMELSER

Lydnadsträning i teori och praktik : från grundfärdigheter till tävling PDF LÄSA ladda ner LADDA NER LÄSA. Beskrivning. Författare: Cecilie Köste.

Inledande allmänna bestämmelser för SHK:s lydnadstävlingar

Innehåll. Inledning. Sida Teknik Batterier Miljö. Sida Allmänt om träning Kommandon, reaktioner och belöning Frågor om DOG-e-walk

Inledande allmänna bestämmelser för SHK:s lydnadstävlingar

Sök. Bilden visar Tulo, som just funnit figurant Fredrika.

Rallylydnad_Mom_Nyborjarklass.doc Sida 1 (5) Nya momentbeskrivningar, börjar gälla Rallylydnad Nybörjarklass

Det som jag tycker är viktigt och som ofta förbises är upplägget av träningen: Fundera Planera Träna

S U S A N N E L I N D B E R G

Eva Bertilsson & Emelie Johnson Vegh,

Träningsläge. copyright 2007, Maria Hagström, Skogsborgs Gård HB

1 (7) TRÄNARANVISNING FÖR WHIPPET RACE VERSION 01

pedagogerna möta dig i olika situationer/uppgifter så att olika lärstilar får utrymme.

Ett utdrag från distriktets domarkonferens i lydnad i Edsbyn den 9 mars 2013

TJUVSTARTER I AGILITY - en kamp i envishet

Apportering till vardag och fest

Bermudatriangeln där alla problem försvinner spårlöst av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh publicerad i Canis 2008

PLANERING & GENOMFÖRANDE

MÅLVAKTSTRÄNING BK HÖLLVIKEN P02

Rapport. Vilka modeller har förarna beskrivit?

Hos oss är alla hundar Välkomna!

Svenskt tävlingsprogram för Narkotikahundar

Beteende. Beteendemedicin =? Exempel från sjukgymnastik

Belöningssystem. ordning, koncentration och uthållighet. Då krävs fantasi och lyhördhet! tänk om vad som är fint och vad som är

E N K U N S K A P S T I D N I N G F Ö R A K T I V A H U N D Ä G A R E. Nr. 1/11 Årgång 14. Canis - vi förändrar hundvärlden!

träna utan tyglar Förbättra din kommunikation -

Inbollning. Bagger 2 & 2: Parabola bagger som skickas rakt fram i axelhöjd utan båge (med böjda knän).

Träningsguide för barn och ungdom inom IK Huge Fotboll

Kärleken till Dig. Känner du igen dig i något av nedanstående påstående?

1. Inledning, som visar att man inte skall tro på allt man ser. Betrakta denna följd av tal, där varje tal är dubbelt så stort som närmast föregående

DEN RUNDA TUNNELN EN UNDERSKATTAD FIENDE

Examinering av alarmerande hund diabetes

Daneskjold Sherif. Bild från: Nordiska skyddet 2005 brons till Jan och Sherif

Den första dressyren will to please NEJ HIT SITT SITT NEJ STANNA HIT STANNA LIGG

Tävlingslydnadsregler Svenska hundklubben Gäller från

Enligt förslaget finns det inga barnklasser öppna i N-systemet. Varför inte?

Regler sommar-sm POLISENS HUNDFÖRARFÖRBUND

Uppletande av föremål

JAAKO-SVÄNGEN eller DET BAKVÄNDA BLINDBYTET

Lär hästen sänka huvudet!

Operant inlärning. Thomas Jakobsson Samordnare och handledare HVB.

Monica Ottosson / Bonizas Hundskola

Mentalkunskapskurs 3 Mera mentalkunskap

ETT FANTASTISKT TRÄNINGSPASS!

Hundskola.NU! 2.0 Mellanstadiet. En del av Hundskola.NU! 2.0 av Ingela Melinder. Belöningar FÖR HUNDAR

Administration av moment och kontrollpunkter

Innan nicken. Nickteknik

Ledarhunden ett levande hjälpmedel

Särskilda bedömningsanvisningar för lydnadstävlingar

Stress hos hästar i träning

Målvaktsträning i Sunderby SK, år. En kort sammanställning av utbildningsmaterialet till Svenska fotbollsförbundet målvaktstränarutbildning C

Månadens Tävlingsekipage Oktober 2012

Utmana din balans. Testa din balans

School of Management and Economics Anders Hytter.

Instruktion Finta/dribbla

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen

6 övningar. du kan göra i ur och skur

Några små tips om att träna på utsatt fågel

Aktivering. Här har du fyra aktiverings former att "leka" med: Nosarbete Inlärning Problemlösning Balansträning

Transkript:

E n k u n s k a p s t i d n i n g f ö r a k t i v a h u n d ä g a r e Nr. 6/10 Årgang 13 Canis vi förändrar hundvärlden! www.canis.se

Beteende & inlärning FRIVILLIG START FRÅN UTGÅNGSSTÄLLNING Text: Cecilie Køste & Morten Egtvedt Foto: Marthe Groven När vi håller kurs för klickertränare börjar vi ofta med att be hundförarna visa oss hundens arkiv med frivilliga beteenden. Vi menar inte att det är ointressant vilka beteenden/moment hunden kan på kommando, men personligen tycker vi att hundens frivilliga repertoar är mycket mer intressant för oss som instruktörer att observera i början av en kurs. Hundens frivilliga repertoar är på många sätt hundens urberg detta bildar grunden för alla moment som hunden sedan ska lära sig. Hur lätt hunden erbjuder frivilliga beteenden, hur repetitionsklok hunden är och hur lätt hunden växlar mellan olika frivilliga beteenden, informerar oss väldigt mycket om hundens potential, och även mycket om hur hundföraren har klickertränat fram tills nu. Därmed är det lättare för oss att ge goda råd till hundföraren under resten av kursen. Något vi upplever väldigt ofta är att en hund kan erbjuda väldigt många bra frivilliga beteenden när de befinner sig 26

framför föraren, men från utgångsställningen kan de inte erbjuda någonting utan kommando. Orsaken till detta är naturligtvis att hunden har lärt sig under träningen att i utgångsställning ska den oftast invänta ett kommando, medan frivilliga beteenden i stort sett endast förstärks i andra sammanhang (t ex när hunden står framför föraren). Detta är ganska typiskt, särskilt för hundar som har kommit en bit i träningen. De har lärt sig många kommandon, och de har kanske redan startat på några tävlingar. Hundföraren har före tävlingsstarten jobbat mycket med att säkra sig mot tjuvstarter (t ex vid apportering, framåtsändande, platsliggning osv), och när man endast jobbar med kommandon i utgångsställning, försvinner naturligtvis förmågan att börja frivilligt i denna position. Och om man gjort detta tillräckligt länge kan det vara svårt att bryta mönstret. Försök till exempel att få en jakttränad retriever att erbjuda en frivillig start på framåtsändande eller framhopp över hinder lycka till med det! Förr om åren tänkte vi oftast att jaja, vi får väl bara fortsätta använda kommandon från utgångsställning, och hellre jobba med frivilliga beteenden i andra positioner istället. Men på sistone har vi blivit ständigt mer envisa när det gäller att tvinga kursdeltagarna att lära hunden att starta frivilligt även från utgångsställning. När hunden sitter i utgångsställning bör den kunna erbjuda E Sitta lugnt och titta upp (självklart) E Ligg E Springa ut i galopp (framåtsändande) med eller utan kon/ruta, musmatta eller annan target framför sig E Springa ut till en apport som ligger på marken framför den E Framhopp (om den har hindret framför sig) E Skall (för brukshundar E Og i skoven ønsker vi at en klikkertrænet brugshund skal kunne starte frivilligt fra udgangsstilling både i rundering og feltsøg. in bra, vill vi också ALLTID behålla det frivilliga beteendet, så att vi kan gå tillbaka till detta när vi så önskar. En bra klickertränad hund ska kunna invänta kommandot när vi vill det, och erbjuda samma beteende frivilligt när vi vill det! VAD OM HUNDEN REDAN ÄR LÅST I UTGÅNGSSTÄLLNING? Detta kan som tur är lösas på de flesta hundar, särskilt om de är duktiga på att erbjuda några beteenden frivilligt i andra positioner. Om du ska lära hunden att gå ut till en target, eller plocka upp en apport som ligger på marken framför den från utgångsställning, har vi följande förslag: E Börja med hunden stående på vänster sida och gå över till att ha hunden sittande när hunden lätt erbjuder beteendet från stående. E Håll hunden i halsbandet och släpp den som ett gummiband när du ser att den ska till att gå. Börja också detta från stående position, och gå över till att så småningom göra det samma från sittande i utgångsställning. Håll gradvis mindre i halsbandet tills du slutligen inte håller över huvud taget. E Kombinera detta med att köra mycket kort avstånd till target eller apportbock (börja på max 1 meter!) till en början. Då påminner det mindre om det färdiga momentet som du säkert har kört med kommando 500 gånger tidigare, och det gör det lättare för hunden. Öka avståndet Och i skogen vill vi att en klickertränad brukshund ska kunna starta frivilligt från utgångsställning både i sök och i uppletande. Bara för att precisera alla de beteenden vi vill att hunden ska kunna erbjuda frivilligt, vill vi naturligtvis också att hunden ska kunna göra på kommando. Men även om kommandot har lärts 27

gradvis efterhand som hunden ser att det är tryggt att tjuvstarta från utgångsställning. VARFÖR ÄR DET SÅ VIKTIGT MED DESSA FRIVILLIGA BETEENDEN? Varför är vi så envisa med att behålla hundens frivilliga beteenden även i utgångsställning? Nåväl, varför i all världen ska vi som klickertränare inte ha frivilliga starter från utgångsställning, när vi gärna vill behålla frivilliga beteenden i andra positioner? Utgångsställning är ju den viktigaste startpositionen av alla! 1. För det första från utgångsställning är det särskilt viktigt att vi har pålitliga kommandon, eftersom så många moment börjar i denna position. Och det bästa sättet att behålla ett pålitligt kommando, är att behålla det ursprungliga frivilliga beteendet! Så länge du behåller det ursprungliga frivilliga beteendet på repertoaren kan du alltid gå tillbaka till att para ihop kommandot med det frivilliga beteendet, och därmed göra kommandot starkare, när det skulle vara nödvändigt. 2. För det andra du kan alltid gå tillbaka och finputsa på det ursprungliga frivilliga beteendet utan kommando när det är nödvändigt att perfektionera beteendet ytterligare. Vid en eller annan tidpunkt kommer kommandon och beteenden väldigt ofta att bryta ihop, eller åtminstone behöva lite perfektion. Plötsligt slutar hunden att reagera på kommandot. Eller plötsligt börjar hunden utföra beteendet på ett sämre sätt än vad du önskar. Och om du då inte kan gå tillbaka till det frivilliga beteendet och rätta till felen utan ett kommando först, då ligger du risigt till. Du tvingas då istället öka volymen på kommandot, använda dubbel- 28

kommando, eller tvingas upprepa kommandot många gånger tillsammans med ett halvdåligt beteende, och det är inget du vill göra många gånger om du har lite yrkesstolthet som hundtränare. 3. För det tredje bör du fortsätta träna många frivilliga beteenden, även efter att du har lärt in kommandot. En stor del av vår ruta-träning består i att låta hunden frivilligt springa från utgångsställning och ut till stå-konen. Eller frivilligt in i rutan från stå-konen. Om du behåller det frivilliga beteendet starkt vid sådana viktiga delmoment, behåller du även kommandot mycket starkare, eftersom hunden då har mycket lägre tröskel för att utföra beteendet. Och dessutom älskar klickertränade hundar att erbjuda frivilliga beteenden. Om en hund hade kunnat välja mellan att köra 10 repetitioner med frivilligt beteende, eller köra 10 repetitioner där den måste vänta på kommandot, kan vi garantera att den hade valt det första. Man ser på klickertränade hundar att de helt enkelt älskar att erbjuda beteenden. Däremot är det inte ovanligt att se att beteenden som man alltid kör på kommando gradvis blir sämre bara lite omärkbart för varje vecka, men tro oss det sker ofta, även med beteenden och kommandon som har lärts in på bästa sätt. Genom att köra mycket frivilliga beteenden behåller du den underbara klickerattityden på din hund, även när du har kommit högt upp i lydnadsklasserna. jobbar dig grundligt igenom dessa, kommer kommandot att bli mer påtagligt ju bättre det frivilliga beteendet är från början. Om du inte törs ha ett bra frivilligt beteende i botten, är det mycket som tyder på att du försöker kamouflera dålig stimuluskontrollträning. Om du gör stimuluskontrollträningen ordentligt, kommer hunden att bli bra på stimuluskontroll. Det kommer efterhand att gå lättare och lättare att få nya beteenden under full stimuluskontroll, även med beteenden som hunden närmast kastar efter dig i början. Din hund blir efterhand signalklok! Och om du regelbundet går tillbaka till att förstärka det frivilliga beteendet, även efter att du fått beteendet under full stimuluskontroll, lär sig också hunden snart när den ska invänta kommandot, och när den kan erbjuda beteendet frivilligt. Då är du garanterat helförsäkrad mot tjuvstarter på tävling, medan du fortfarande kan fortsätta utnyttja fördelarna med att kunna gå tillbaka till det frivilliga beteendet när så önskas. Q VARFÖR SLARVAR KLICKERTRÄNARE MED FRIVILLIGA STARTER FRÅN UTGÅNGSSTÄLLNING? Den viktigaste orsaken till att folk inte lägger vikt vid (eller faktiskt aktivt motarbetar!) frivilliga starter från utgångsställning, är naturligtvis för att de är rädda för att få tjuvstarter på tävlingar. Det finns också tränare som medvetet undviker att förstärka frivilliga beteenden under längre tid innan de får dem under stimuluskontroll, med den motiveringen att ju duktigare hunden är på att erbjuda beteendet frivilligt, desto svårare blir det att sedan få den under stimuluskontroll. Vårt klara besked till båda dessa två grupper är lär dig att lita på din stimuluskontrollträning! Om du bara följer de 5 stegen för inlärning av stimuluskontroll FÅR du full stimuluskontroll på de beteenden du vill ha. Om du följer de 5 stegen och 5 steg för att få full stimuluskontroll E Ge kommandot när hunden redan har påbörjat det frivilliga beteendet E Ge kommandot strax innan hunden börjar utföra det frivilligt E Testa kommandot i gradvis svårare situationer (men förstärk gärna när beteendet även förekommer frivilligt) E Förstärk endast beteendet när du har gett kommandot först, och lär hunden att gradvis vänta längre på kommandot E Lär hunden skilja kommandot från andra signaler (både andra redan inlärda kommandon och nonsenskommandon ). Hunden ska kunna utföra beteendet på rätt kommando inte på andra kommandon. Se alla stegen i praktiken på www.canis.tv (under kategorin Klickerträning ) 29