Stockholms läns landsting. En framtidsbudget för ett växande Stockholms län

Stockholms läns landsting En framtidsbudget för ett växande Stockholms län Mål och budget 2013 och plan för åren 2014-

1 Innehåll 1. SAMMANFATTNING... 5 2. EN FRAMTIDSBUDGET FÖR ETT VÄXANDE STOCKHOLMS LÄN... 8 3. STYRNING INOM STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING... 10 3.1 STYRDOKUMENT OCH UPPFÖLJNING... 11 3.2 REGLEMENTEN... 11 3.3 STYRNING AV BOLAG... 11 3.3.1 Ägarpolicy... 11 3.3.2 Generella ägardirektiv... 12 3.3.3 Specifika ägardirektiv... 12 3.3.4 Ägardialog och rapporteringskrav... 13 3.4 BESTÄLLARSTYRNING... 13 3.5 BUDGET, POLICY, RIKTLINJER OCH STYRANDE BESLUT... 14 4. MÅL OCH STRATEGIER FÖR LANDSTINGET... 16 4.1 LÅNGSIKTIGA MÅL... 17 4.2 HUVUDSTRATEGIER... 17 4.3 KORTSIKTIGA MÅL... 17 4.3.1 Nöjda medborgare... 18 4.3.2 Nöjda patienter... 18 4.3.3 Ökad valfrihet och mångfald inom sjukvård... 18 4.3.4 Likvärdig behandling av alla invånare... 18 4.3.5 Nöjda medborgare... 19 4.3.6 Nöjda resenärer... 19 4.3.7 En ledande tillväxtregion... 19 4.3.8 God ekonomisk hushållning... 20 4.3.9 Stolta medarbetare... 20 4.3.10 Hållbar miljö... 21 5. EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR... 22 5.1 OMVÄRLD... 22 5.1.1 Internationell och nationell ekonomi... 22 5.1.2 Befolkningsutveckling... 23 5.1.3 Attraktiv, hållbar, tillgänglig och ledande storstadsregion. 25 5.2 BUDGETENS FINANSIERING... 26 5.2.1 Ekonomiskt utgångsläge... 26

2 5.2.2 Skatteintäktsutveckling... 27 5.2.3 Resultatbudget... 34 5.2.4 Balansbudget... 36 5.2.5 Finansieringsbudget... 36 5.2.6 Landstingsbidrag... 37 5.2.7 Finansiering... 38 5.2.8 Planåren 2014-... 38 5.2.9 Investeringar... 39 5.2.9.1 Beredning av nya objekt över 100 miljoner kronor... 41 5.2.9.2 Hälso- och sjukvården... 42 5.2.9.3 Trafiken... 47 5.2.9.4 Kapitalkostnadsutveckling över tid... 51 5.2.9.5 Finansiering... 52 5.2.9.6 Stockholms läns landstings Investeringsstrategi... 53 6. SPECIFIKA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR NÄMND/STYRELSE... 56 6.1 LANDSTINGSSTYRELSEN... 56 6.1.1 Ekonomi i balans... 57 6.1.2 Stolta medarbetare... 57 6.1.2.1 Tydligare och förstärkt ledarskap... 58 6.1.2.2 Mångsidig rekrytering och kompetensförsörjning... 58 6.1.2.3 Förbättrad arbetsmiljö och hälsa genom förebyggande åtgärder... 60 6.1.2.4 Medverkan till högre vårdkvalitet... 61 6.1.2.5 Ökad mångfald, likvärdiga villkor och möjligheter... 61 6.1.2.6 Individuella och differentierade löner... 61 6.1.3 Allas lika värde och behandling... 62 6.1.4 Egenägda vårdproducenter... 63 6.1.5 Regional utvecklingsplanering... 65 6.1.6 Forskning och regional utveckling i världsklass... 65 6.1.7 SLL IT... 69 6.1.8 Nya Karolinska Solna... 69 6.1.8.1 OPS-avtalet... 70 6.1.8.2 Nya Karolinska Solna Bygg (NKS-bygg)... 70 6.1.9 Miljöutmaning 2016... 71 6.1.10 Skärgård... 72 6.1.10.1 Skärgårdsstiftelsen... 73 6.1.11 Koncernfinansiering... 73 6.2 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN... 73 6.2.1 Framtidsplan för hälso- och sjukvården (Framtidsplanen) 75

3 6.2.2 Forskning, utveckling och utbildning i hälso- och sjukvården... 77 6.2.3 ehälsa och strategisk IT sjukvård... 79 6.2.4 Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN)... 80 6.2.4.1 Lätt att nå vården... 81 6.2.4.2 Vårdval ska utökas till fler områden inom sjukvården... 82 6.2.4.3 Invånarna ska kunna jämföra vårdgivarnas resultat... 84 6.2.4.4 Vårdguiden - Kommunikation för trygg och enkel kontakt med vården... 84 6.2.4.5 Stärkt patientsäkerhet och nollvision för undvikbara vårdskador... 85 6.2.4.6 Förbättrad styrning av hälso- och sjukvården... 86 6.2.4.7 Likvärdig behandling av alla invånare... 89 6.2.4.8 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård... 90 6.2.4.9 Den bästa sjukvården för barn och unga... 91 6.2.4.10 Stärkt vård för kvinnor... 93 6.2.4.11 Bättre tillgänglighet inom den psykiatriska vården och beroendevården... 94 6.2.4.12 Trygg och värdig sjukvård för våra äldre... 96 6.2.4.13 Sjukhusvård med hög kvalitet och hög tillgänglighet... 97 6.2.4.14 Rehabilitering i rätt tid och efter behov... 100 6.2.4.15 Effektiv användning av läkemedel... 102 6.2.4.16 Utveckling och kvalitet i tandvården... 103 6.2.4.17 Aktivt miljöarbete inom hälso- och sjukvården... 104 6.2.5 Tiohundranämnden... 105 6.3 KOLLEKTIVTRAFIKEN... 106 6.3.1 Trafiknämnden (TN)... 106 6.3.1.1 Fler resenärer i kollektivtrafiken... 107 6.3.1.2 När Stockholm växer måste kollektivtrafiken växa... 107 6.3.1.3 Förbättrad punktlighet och mer nöjda resenärer... 109 6.3.1.4 Bättre trafik- och störningsinformation... 109 6.3.1.5 En tryggare, trivsammare och renare kollektivtrafik... 110 6.3.1.6 En tillgänglig kollektivtrafik... 111 6.3.1.7 Ett hållbart resande... 112 6.3.1.8 Bättre biljetter och gemensam finansiering... 113 6.3.1.9 Färdtjänst... 114 6.3.1.10 Sjötrafik... 115 6.3.1.11 Pendelbåtstrafik på Stockholms inre vattenvägar... 115 6.3.1.12 Effektivare verksamhet och organisation... 116 6.3.1.13 Trafiknämndens förvaltning... 116

4 6.4 ÖVRIGA... 117 6.4.1 Kulturnämnden... 117 6.4.1.1 Barnen först... 117 6.4.1.2 Stockholms konserthus... 117 6.4.1.3 Film, en kulturell och kreativ näring... 118 6.4.1.4 Kultur i vården... 118 6.4.1.5 Landstingets konstsamling... 119 6.4.1.6 Länsuppdragen och regionalt samarbete... 119 6.4.1.6.1 Länsuppdragen... 119 6.4.1.6.2 Regionalt samarbete... 119 6.4.1.6.3 Kreativa näringar... 119 6.4.2 Patientnämnden... 120 6.4.3 Landstingsrevisorerna... 120 6.4.4 Locum AB... 121 6.4.5 Landstingsfastigheter... 122 6.4.6 AB Stockholms Läns Landstings Internfinans... 122 6.4.7 Skadekontot... 123 7. BUDGETDIREKTIV... 124 7.1 LANDSTINGSBIDRAG 2016, RESULTATKRAV 2016 OCH INVESTERINGSPLAN 2018... 124 7.2 TIDPLAN FÖR BUDGETPROCESSEN 2014... 124 8. BILAGOR... 125 8.1 RESULTATRÄKNING SLL-KONCERNEN 2011-... 125 8.2 RESULTATKRAV 2012-... 126 8.3 LANDSTINGSBIDRAG 2012-, DIREKTIV 2016... 127 8.4 BALANSRÄKNING SLL-KONCERNEN 2011-... 128 8.5 KASSAFLÖDESANALYS SLL-KONCERNEN 2011-... 129 8.6 LÅNGSIKTIGA FINANSIELLA MÅL 2012-... 130 8.7 INVESTERINGSPLAN 2013-2017, DIREKTIV 2018... 131 8.8 RESULTATRÄKNING LANDSTINGET 2011-... 132 8.9 TAXOR OCH AVGIFTER... 133 8.10 ÄGARDIREKTIV... 139 8.11 UNDERLIGGANDE TJÄNSTEÄRENDEN TILL FÖRSLAG TILL MÅL OCH BUDGET 2013 OCH PLAN FÖR ÅREN 2014-... 154

5 1. Sammanfattning Alliansen i Stockholms läns landsting presenterar för sjunde året i rad en budget i ekonomisk balans. Med stolthet fortsätter vi utveckla en sjukvård i världsklass till en ännu högre kvalitet och med hög tillgänglighet. Vi säkrar också en förbättrad tillförlitlighet inom kollektivtrafiken. Stockholms läns landstings budget för 2013 är en massiv satsning på framtiden, för fortsatt utveckling och tillväxt. Sveriges mest dynamiska region växer kraftigt även kommande år, befolkningsmässigt och ekonomiskt. Men den ekonomiska tillväxtmotor som Stockholms län utgör i Sverige måste vårdas för att inte hacka eller stanna. Landstinget skapar inte tillväxt men väl förutsättningar för det. De rekordinvesteringar inom såväl sjukvården som kollektivtrafiken som nu beslutas är en mycket viktig del av grundförutsättningarna för en fortsatt stark utveckling av Stockholms län och därmed också för Sverige. Under perioden investeras bland annat i Nya Karolinska Sjukhuset, samtliga övriga akutsjukhus men också i flera sjukhus. Kollektivtrafiken förstärks genom investeringar bland annat i tvärbana Norr mot Solna, Roslagsbanans upprustning samt fortsatt upprustning av tunnelbanans gröna linje och nytt signalsystem och fordon till röda linjen. Den kraftigt utökade satsningen på forskning och innovation är ett ytterligare sätt som landstinget bidrar till regionens utveckling och attraktionskraft. Samarbetet med forskningsvärlden förstärks. Även viktiga satsningar på kompetensförsörjningsområdet görs för att bättre kunna fylla behovet av olika nyckelpositioner inom sjukvården. Det är inte bara budgeten för 2013 som är i balans. De satsningar som görs på kort och lång sikt hålls inom en långsiktigt hållbar ekonomisk ram. Det är i längden ordning och reda i den ekonomiska politiken som möjliggör satsningarna. Detta är en viktig del i alliansens politik. Nu tas avgörande beslut kring det som fått namnet Framtidens Hälso- och Sjukvård. Sjukvården står inför en omfattande utbyggnad. Utgångspunkten för denna förändring är att sjukvårdsstrukturen ska erbjuda ett tillgängligt, flexibelt och högkvalitativt vårdutbud som svarar mot medborgarnas behov och fria val. Det innebär att hälso- och sjukvården utvecklas mer mot nätverk runt patienten med hela sjukvårdsuppdraget, som innehåller förebyggande insatser, klinisk verksamhet, forskning och utbildning. ehälsa utgör en viktig del i hälso- och sjukvårdsstrukturen. Genom samverkan inom nätverkssjukvården förstärks primärvårdens möjlighet att stödja patientens väg i vården. Centralt är också att det finns en flexibilitet i den framtida strukturen såväl avseende vårdutbud som byggnader. Patientsäkerhet är fortsatt av hög prioritet. I samband med Framtidens Hälso- och Sjukvård ges också möjlighet till förbättringar inom såväl arbetsmiljön som vårdmiljön på akutsjukhusen men även exempelvis inom psykiatrin. Även den öppna specialistsjukvården kommer att byggas ut kraftigt under de kommande åren. Detta sker genom att vårdval införs inom nya vårdområden. Antalet

6 vårdval planeras utökas. Exempelvis inom barn- och ungdomsmedicin, avancerad sjukvård i hemmet, ryggkirurgi, urologi, ortopedi, specialiserad palliativ slutenvård och första linjens psykiatri för barn. Flera förbättringar för barnsjukvården kommer också att genomföras, bland annat införande av hepatit b-vaccination, bättre möjligheter för små barn att få träffa barnläkare och fler jourläkarbilar. Allt inom kollektivtrafiken handlar inte om investeringar, även om det givetvis är en mycket viktig del. Kollektivtrafiken ska inte bara vara tillförlitlig utan också vara hel, ren, trygg och snygg för att vara ett attraktivt alternativ till att ta bilen. Allt fler väljer att åka kollektivt i vår region och det antalet eftersträvar alliansen att öka. Det är samhällsekonomiskt effektivt och samtidigt den största miljö- och klimatförbättrande åtgärden vi kan genomföra och en viktig del i det antagna miljöprogrammet: Miljöutmaning 2016. Det viktiga arbetet med att förbättra tillgängligheten och möjliggöra ett friare resande för personer med funktionsnedsättning fortsätter också. Sjötrafiken upphandlas under 2013 för en bättre skärgårdstrafik som stärker förutsättningarna för en livskraftig skärgård. Bättre trafik- och störningsinformation, förbättrad punktlighet och ett utvecklat SL-accesskort ingår också i planeringen för kommande år. Budgeten omfattar 79 miljarder kronor som framförallt går till hälso- och sjukvård och kollektivtrafik för drygt två miljoner invånare i Stockholmsregionen. Förutom förstärkning av dessa två områden finns också utrymme för en satsning inom kulturnämnden bland annat på kreativa näringar/film och kultur i vården, men också på patientnämnden. Patientnämnden får en förstärkning för att bland annat förbättra det proaktiva arbetet gentemot vårdgivarna. Några korta fakta från budgeten: Budgeten omsluter 79 miljarder kronor. Sjukvården får 49 miljarder kronor, vilket är 1,5 miljarder mer än för 2012. Kollektivtrafiken får 7,9 miljarder kronor vilket är 431 miljoner mer än för 2012. Investeringarna uppgår till 65 miljarder för de kommande fem åren, varav 14,5 miljarder 2013. Landstingsskatten är oförändrad, 12,10 kronor. Taxorna inom hälso- och sjukvården är i stort sett oförändrade. Folktandvården föreslås genomföra en prisjustering med +2,8 procent. Taxorna inom kollektivtrafiken är oförändrade. De långsiktiga finansiella målen för resultat, finansiering, skuldsättning samt in- och utbetalningsströmmar uppfylls för samtliga år i budgetperioden. Budgeten är i balans samtliga år med ett överskott på 525 miljoner kronor 2013.

7 En särskild satsning föreslås avseende Rikssjukvården med 60 miljoner kronor för vart och ett av åren i budgetperioden. Landstinget satsar 2013 direkt drygt 1,4 miljarder kronor på forskning, utveckling och utbildning, en ökning jämfört med 2012 med drygt 96 miljoner kronor. Därutöver satsar landstinget ytterligare 1,4 miljarder på forskning och utbildning vid Karolinska Universitetssjukhuset. Landstinget står inför stora investeringar både inom sjukvård och kollektivtrafik. Under perioden investeras bland annat i Nya Karolinska Sjukhuset, samtliga övriga akutsjukhus men också i flera andra sjukhus. Kollektivtrafiken förstärks genom investeringar bland annat i tvärbana Norr mot Solna, Roslagsbanans upprustning, fortsatt upprustning av tunnelbanans gröna linje samt nytt signalsystem och fordon till röda linjen.

8 2. En framtidsbudget för ett växande Stockholms län Med den enskilda individen i fokus och valfrihet, mångfald och trygghet som ledord ska Stockholms läns landsting fortsätta att utveckla sin huvuduppgift att ge god service på ett effektivt sätt till invånarna i Stockholms län. En vilja till ständig omprövning och förnyelse är därför en nödvändighet och självklarhet. Stockholms läns landsting står fortsatt ekonomiskt starkt med god ordning på finanserna. Stockholms län sjuder av växtkraft och utveckling. Den positiva ekonomiska utvecklingen fortsätter. Stockholmsregionens roll som Sveriges ekonomiska motor förstärks därmed ytterligare. När det gäller ekonomisk utveckling överträffar den alla förväntningar. Sysselsättningen är den högsta i landet och arbetslösheten den lägsta. Samtidigt fortsätter befolkningsökningen kraftigt. Det är storstadsregionen med dess möjligheter och utmaningar, med myllrande liv inom kultur, handel och vetenskap som skapar framgång. Här finns kreativitet, utvecklingskraft och en internationell puls som syresätter hela landet. När andra ser globaliseringen som ett hot ser invånarna här en möjlighet för Sverige att än en gång ta sig upp till toppen av välståndsligan. Ett fortlöpande inflöde av nya människor, nya företag och nya idéer gör att vår region ständigt känns intressant, dynamisk och attraktiv. Stockholms läns landstings uppgift är inte i första hand att skapa tillväxt men väl att bidra till att skapa bättre förutsättningar för tillväxt, god miljö och framtidstro i hela regionen. Såväl de mycket stora investeringarna inom sjukvård och kollektivtrafik som arbetet för att öka mångfald och förbättra förutsättningarna för företagande inom sjukvården är exempel på hur landstinget arbetar med detta även i denna budget. Den positiva utvecklingen till trots kan man konstatera att skatteutjämningen långsiktigt utgör ett hot mot utvecklingen i Stockholms län. Stockholms läns landstings uppfattning är att skatteutjämningen borde förändras i grunden. Kraftig tillväxt är givetvis något i grunden positivt. Men den ställer också ökande krav på investeringar och service. Det är i längden inte rimligt att Stockholms läns landstings invånare både bidrar med över 40 procent av statens skatteintäkter och dessutom är de enda nettobidragsgivarna till ett orättvist skatteutjämningssystem. För den enskilde individen och familjen bidrar skatteutjämningen till att det man har kvar efter skatt, boendekostnad, försäkring och annat nödvändigt är lägre än för många i övriga landet trots ett något högre löneläge här. Nu faller de sista bitarna på plats för det som fått namnet Framtidens Hälso- och Sjukvård. Utgångspunkten för denna förändring är att sjukvårdsstrukturen ska erbjuda ett tillgängligt, flexibelt och högkvalitativt vårdutbud som svarar mot medborgarnas behov och fria val. Det innebär att hälso- och sjukvården utvecklas mer mot nätverk runt patienten med hela sjukvårdsuppdraget, som innehåller förebyggande insatser, klinisk verksamhet, forskning och utbildning. Även ehälsa utgör en tydlig del i hälso- och sjukvårdsstrukturen. Genom samverkan inom nätverkssjukvården förstärks primärvårdens möjlighet att stödja patientens väg i

9 vården. Centralt är också att det finns en flexibilitet i den framtida strukturen såväl avseende vårdutbud som byggnader. Stockholms läns landsting genomför nu en historiskt stor investeringssatsning inom såväl sjukvård som kollektivtrafik. Sjuttiofem miljarder kronor ska investeras på tio år. Behoven hos en växande befolkning måste tillfredsställas samtidigt som tidigare eftersatt utbyggnad och underhåll nu åtgärdas. Inom ramen för Investeringsstrategins fortsatta implementering har en ansvars- och beslutordning tagits fram. Mot bakgrund av de stora investeringar som landstinget står inför har en översyn av det framtida investeringsutrymmet gjorts. Inom sjukvården blir det satsningar på akutsjukhusen, på övriga sjukhus samt på Nya Karolinska Universitetssjukhuset. Den positiva befolkningsutvecklingen gör att antalet patienter ökar, vilket skapar ett behov av nya moderna akutmottagningar. Samtidigt ställer den nya medicinsktekniska utvecklingen krav på moderniserade operationslokaler. Även flera mindre sjukhus kommer att byggas ut, bland annat Sollentuna, Sabbatsberg och Dalen. Det blir också stora investeringar på länets närsjukhus för att tillfredsställa ett ökat behov av vårdplatser. När det gäller kollektivtrafiken görs de största satsningarna på spårtrafiken. Nya spår och vagnar men också nödvändiga reinvesteringar för att möjliggöra en säkrare och utökad trafik. Bland stora investeringar kan nämnas Tvärbana Norr mot Solna, ny tunnelbandepå i Hammarby samt fortsatt upprustning av tunnelbanans gröna linje och nytt signalsystem och fordon till röda linjen. Övriga investeringar omfattar huvudsakligen fortsatt upprustning och modernisering av infrastruktur, tillgänglighetsanpassning för funktionshindrade samt säkerhetshöjande åtgärder.

10 3. Styrning inom Stockholms läns landsting Landstinget styrs ytterst av landstingsfullmäktige. Länets invånare väljer de 149 ledamöterna i allmänna val var fjärde år. Landstingsfullmäktige fattar beslut av övergripande principiell natur. Landstingsfullmäktiges ansvar och grundläggande roll regleras i kommunallagens nionde paragraf (KL 3 kapitlet 9). Endast landstingsfullmäktige får besluta i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för landstinget, bland annat ska landstingsfullmäktige fastställa budget och skattesats, besluta om den politiska organisationen och fastställa reglementen för landstingets nämnder. Landstingsstyrelsens grundläggande roll, så som den är reglerad i kommunallagens sjätte kapitel (KL 6 kap), är att leda och samordna förvaltningen av landstingets angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet. Uppsiktsansvaret gäller även den verksamhet som bedrivs i aktiebolagsform. landstingsstyrelsen utövar också ägar- och huvudmannaskapsfunktionen i de företag och andra juridiska personer som landstinget helt eller delvis äger eller på annat sätt har intressen i. Utskotten inom landstingsstyrelsen har till uppgift att arbeta med frågor som utgår från styrelsens ansvar. Dessa utskott utgörs av ett arbetsutskott (AU), ett tillväxt- och regionplaneringsutskott (TRU), ett produktionsutskott (PU) och ett arvodesutskott. Utskottens närmare uppgifter anges i paragraferna 33 39 i reglementet för landstinget. Arbetsutskottet (AU) bereder övergripande styrnings-, system och strukturfrågor, frågor om landstingets ekonomiska och verksamhetsmässiga resultat samt utarbetar förslag till generella och specifika ägardirektiv. Utskottet beslutar även inom ramen för landtingsfullmäktiges beslut om fördelning av medel för forskning, utveckling och utbildning (FoUU). Det åligger TRU utöver vad landstingsstyrelsen särskilt beslutar, att ansvara för beredning av förslag till Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen samt besluta om miljö, skärgårds- och fraktbidrag i den utsträckning som landstingsstyrelsen bestämmer. Utskottet bevakar och initierar strukturfrågor som avser landstinget och landstingets samarbeten inom Mälardalsregionen. Utskottet har också till uppgift att bland annat lämna landstingets yttrande över kommunernas fysiska planer. Produktionsutskottet (PU) ansvarar för den egenägda sjukvårdsproduktionens ekonomi- och verksamhetsresultat. Utskottet ansvarar för att följa upp att den egna sjukvårdsproduktionen fullgör sina i enlighet med avtalen med hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) och andra uppdragsgivare samt de reglementen, ägardirektiv, policyer och riktlinjer som landstingsfullmäktige fastställt. Vidare ansvarar PU för att bereda frågor om ägarstyrning för de sjukvårdsproducerande enheterna inom landstinget. Arvodesutskottet ansvarar för tolkning och tillämpning av bestämmelserna om

11 arvoden, andra ersättningar och pension för förtroendevalda. Under landstingsstyrelsen ska, vid sidan av landstingsrådsberedning (LRB) (som anges i 23 ), finnas en beredning för Nya Karolinska Solna (NKSB), en fastighets- och investeringsberedning (FIB), en miljö- och skärgårdsberedning (MSB), en forskningsberedning (FOUB), en arvodesberedning (ArvUB) samt inför allmänt val en valkretsberedning. Beredningarnas närmare uppgifter framgår i paragraferna 40-44 av reglementet för landstinget. Landstingets verksamheter organiseras med nämnder och styrelser. Det sker i förvaltningsform och i bolagsform. Landstingsstyrelsen har till uppgift att styra, leda och samordna landstingets verksamheter. 3.1 Styrdokument och uppföljning Det finns två principer för hur landstingets olika verksamheter styrs. Förvaltningar styrs via reglementen i enlighet med kommunallagens styrmekanismer och bolag styrs via de styrmekanismer som regleras genom aktiebolagslagen i kombination med kommunallagen. I allmänhet har landstingets verksamheter därutöver att följa olika former av speciallagstiftning eller annan form av reglering. 3.2 Reglementen Detta medför att det finns reglementen för landstingsstyrelsen, dess utskott och dess beredningar. Reglementen omfattar även övriga nämnder och styrelser inom förvaltningen: trafiknämnden, hälso- och sjukvårdsnämnden, patientnämnden, kulturnämnden, revisorerna samt Karolinska Universitetssjukhuset (Karolinska) och Stockholms läns sjukvårdsområdes (SLSO). Efterlevnaden av reglementen följs upp i de internkontrollsystem som respektive nämnd eller styrelse ansvarar för. Landstingsstyrelsen har uppsiktsplikt över att detta sker. 3.3 Styrning av bolag Mycket av landstingets verksamhet sker i bolags- och bolagsliknande form. Bolagens styrmekanismer är delvis annorlunda än i verksamheter som sker i förvaltningsform. Styrningen sker genom ägardirektiv, policyer och ägardialoger av olika form. Ägarstyrning ska på ett resurseffektivt sätt utgöra ett kraftfullt instrument för förverkligande av de mål som politiskt fastställts inom olika verksamhetsområden. 3.3.1 Ägarpolicy Ägarpolicyn beskriver översiktligt landstingets syn på ägarstyrningen i de landstingsägda aktiebolagen och hur denna ska utformas. Detta sker genom några grundläggande bolagsstyrningsprinciper:

12 Ägarrollen ska utövas av landstingsfullmäktige, landstingsstyrelsen, arbetsutskottet, bolagens styrelser samt, gentemot de egenägda vårdproducenterna, även av produktionsutskottet. Landstingsfullmäktige beslutar alltid i frågor av principiell eller annan viktig karaktär. Landstingsstyrelsen utövar ägar- och huvudmannaskapsfunktionen. Landstingsstyrelsen och av den utsedda utskott ansvarar för att bereda frågor om ägarstyrning bland annat i form av specifika ägardirektiv. Moderbolagsstyrelserna ansvarar för de operativa frågorna. Bolagsstämman är ett forum för bolagets ägare att utöva formell ägarstyrning. Styrelsen skall fortlöpande följa upp och utvärdera bolagets verksamhet mot landstingets mål Verkställande direktören ska se till att styrelsen får saklig, utförlig och relevant information som underlag för att kunna fatta väl underbyggda beslut. 3.3.2 Generella ägardirektiv De generella ägardirektiven anger vilka generella regler som gäller i frågor som ägaren definierat som strategiska. Mål och ekonomiska krav Styrelsen och ledningen i de landstingsägda bolagen ansvarar för att de fastställda målen uppnås inom ramen för de ekonomiska kraven. Styrelse och ledning ansvarar också för att genomföra övriga uppdrag. Uppföljning och rapportering Styrelse och ledning ansvarar för att verksamheten följs upp avseende ekonomi, kvalitets- och produktivitetsutveckling samt övriga fastställda mål. Efterlevnad av lagar och policyer Styrelse och ledning ansvarar för att verksamheten följer lagar, regler och beslutade policyer samt att efterlevnaden av policyer och riktlinjer följs upp och misstänkta eller konstaterade överträdelser rapporteras. Principiellt viktiga beslut Beslut av principiell eller annars större vikt ska hänskjutas till landstingsfullmäktige. Samverkan med andra delar av landstinget Enheterna ska söka bästa möjliga samverkan och är ansvariga för att följa ägarens riktlinjer för samverkan och samarbete. 3.3.3 Specifika ägardirektiv De specifika ägardirektiven syftar till att tydliggöra ägarens förväntningar på den specifika verksamhetens uppdrag. Landstinget har i dag ägardirektiv för: Vårdproducenterna: SLSO, Karolinska, Södersjukhuset AB (SÖS), Danderyds Sjukhus AB (DS), TioHundra AB, Södertälje Sjukhus AB, S:t

13 Eriks Ögonsjukhus AB, Ambulanssjukvården i Stockholms län AB (AISAB), Stockholm Care AB, Folktandvården Stockholms län AB (FTV) och MediCarrier AB Trafiken: AB Storstockholms lokaltrafik (SL) och Waxholms Ångfartygs AB (WÅAB) Övriga: AB Stockholms Läns Landstings Internfinans, AB Landstingshuset i Stockholm och Locum AB Ägardirektiv för enskilda verksamheter ses över och revideras utifrån hur verksamheternas uppdrag förändras i omfattning och innehåll. Förslag till reviderade ägardirektiv för Locum AB, Stockholm Care AB samt Folktandvården Stockholms läns AB har utarbetats och biläggs budgetärendet, LS 1201-0164, LS 0810-0904 respektive LS 1203-0403. 3.3.4 Ägardialog och rapporteringskrav De formella styrdokumenten kompletteras och följs upp genom olika former av dialog och återrapportering. Förutom den kontinuerliga återrapporteringen av ekonomi, verksamhet samt mål och uppdrag ska de landstingsägda bolagen komplettera årsredovisningen med en särskild bolagsstyrningsrapport och där lämna följande information: Hur styrelsearbetet bedrivits samt om hur utvärdering av styrelse och verkställande direktören genomförts. Hur den interna kontrollen är organiserad och hur väl den fungerat under räkenskapsåret. Hur bolagets risker bedömts och följts upp. Hur bolaget kommunicerar med revisorerna och lekmannarevisorerna. 3.4 Beställarstyrning Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) Nämnden ska förutom i de avseenden där ansvaret enligt 5 eller 11 av reglementet för landstinget åvilar landstingsstyrelsen utöva ledning av landstinget hälso- och sjukvård i enlighet med 10 Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Nämnden ska utöva ledningen av folktandvården i enlighet med 11 Tandvårdslagen (1985:125) samt ledningen av landstingets samlade insatser enligt 22 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS 1993:387). Nämnden finansierar och styr vården genom avtal och överenskommelser med vårdgivarna. Nämnden ska med dessa utgångspunkter ansvara för att all hälso- och sjukvård, tandvård och insatser enligt LSS i landstinget styrs, samordnas och utvecklas på ett sådant sätt att de samlade resurserna anpassas till befolkningens behov och bidrar till förbättring av hälsotillståndet.

14 Nämnden planerar för och följer upp befolkningens sjukvårdsbehov och utifrån det beställer samt följer upp beställningar av sjukvård från utförarna. Under HSN ska finnas tre sjukvårdsutskott, tre lokala sjukvårdsstyrelser och sex programberedningar för gemensamma hälso- och sjukvårdsfrågor. Trafiknämnden (TN) TN fullgör landstingets uppgifter som regional kollektivtrafikmyndighet enligt lagen (2010:1065) om kollektivtrafik och ansvarar för kollektivtrafiken på land, till sjöss samt för personer med funktionsnedsättning. Nämnden har ansvaret för strategiska och övergripande frågor hänförliga till den regionala kollektivtrafiken och uppföljningen av verksamheten. Nämnden ansvarar för landstingets trafikplanering och för att förslag till regionala trafikförsörjningsprogram utarbetas. Nämnden ska säkerställa samverkan med närliggande kommuner och landsting, angränsande läns regionala kollektivtrafikmyndigheter och med övriga berörda myndigheter, organisationer, kollektivtrafikföretag samt företrädare för näringsliv och resenärer för att uppnå väl fungerande trafiklösningar i regionen. Det åligger vidare nämnden att ansvara för landstinget beslut om allmän trafikplikt att fullgöra landstingets uppgifter enligt lagen (1997:736) om färdtjänst och gällande avtal mellan landstinget och länets kommuner om överlåtelse av sagda uppgifter samt enligt lagen (2010:1065) om kollektivtrafik vad avser färdtjänstresor att ansvara för den strategiska samordningen i de landstingsägda trafikbolagen SL och WÅAB. Inom TN ska finnas ett färdtjänstutskott, en färdtjänst- och tillgänglighetsberedning samt en beredning för sjötrafik. 3.5 Budget, policy, riktlinjer och styrande beslut Det mest centrala styrverktyget för landstinget är den budget med de två kommande planåren som fastställs årligen av landstingsfullmäktige. Budgetbeslutet avser styrning av den samlade verksamheten inom landstinget. Vidare finns nedanstående policydokument, antagna av landstingsfullmäktige, vilka beskriver grundläggande värderingar, vart landstinget vill nå med sin verksamhet och hur den ska bedrivas. Arbetsgivarpolicy mot alkohol och droger i landstinget Finanspolicy Folkhälsopolicy HBT-policy Hjälpmedelspolicy Informationssäkerhetspolicy IT-policy

15 Jämställdhetspolicy Kommunikationspolicy Miljöpolicy Personalpolicy Policy för att förebygga, tidigt upptäcka och behandla missbruk Policy internkontroll Rese- och representationspolicy Sponsringspolicy Säkerhetspolicy Upphandlingspolicy Vård i dialog Ägarpolicy Därutöver arbetar landstinget med framtagande av riktlinjer, planer och program samt regler och strategier för att uppnå en optimal styrning. Landstingsfullmäktige har sedan tidigare beslutat om en översyn och reducering av antalet styrande dokument. För närvarande pågår ett arbete med att skapa en bättre process för framtagande, revidering och uppföljning av styrdokument vilket beräknas bli klart under 2012. I samband med detta kommer ett förslag på vilka styrdokument som kan tas bort för att uppnå budgetuppdraget att minst halvera antalet riktlinjer och policyer att presenteras. Ekonomistyrningen inom landstinget utgår i första hand från det årliga budgetbeslutet men består även av ett antal formella beslut tagna över tid, anvisningar, regler och rutiner, som sinsemellan inte alltid är konsistenta. Sedan tidigare har enskilda uppdrag givits bland annat avseende översyn av resultatkrav, soliditetsmål och långsiktiga finansiella mål. Dessa frågeställningar bör beaktas i ett sammanhang och i relation till redan befintliga ekonomistyrningsbeslut. En översyn föreslås av befintliga ekonomistyrningsbeslut med målet att utarbeta en samlad ekonomistyrningsstrategi för landstinget.

16 4. Mål och strategier för landstinget Landstingsfullmäktige fattar beslut av övergripande och principiell natur. I landstingets nämnder och styrelser fattas beslut om hur mål ska uppnås, det vill säga hur uppdragen ska genomföras. Landstingsstyrelsen leder och samordnar arbetet. Målstyrning ger ett brett fokus på styrning och utveckling av landstingets verksamheter och syftar till att åstadkomma en långsiktig hållbar utveckling. Målstyrningen syftar till att påverka organisationen genom att lyfta fram betydelsen av att de långsiktiga målen uppnås. Med hjälp av strategier och mer verksamhetsnära indikatorer kan måluppfyllelsen för verksamheten följas upp. Långsiktiga mål Huvud strategier Kortsiktiga mål Indikatorer Förbättrad tillgänglighet och kvalitet i hälso- och sjukvården STYRNING 1. Nöjda medborgare 2. Nöjda patienter 3. Ökad valfrihet och mångfald inom sjukvården 4. Likvärdig behandling av alla invånare Andelen av befolkningen som har stort förtroende för vården ska öka (1) Andelen patienter som, efter besök på husläkarmottagning, skulle rekommendera mottagningen till andra ska öka (2) Antal vårdvalsområden med fri etablering för vårdgivare ska öka (3) Könsuppdelad statistik ska analyseras ur ett verksamhetsperspektiv. Nyckeltal för jämställdhet och jämlikhet ska utvecklas och användas (4) Alla belägg för ojämställd behandling eller diskriminering av något slag ska leda till förslag på åtgärder med uppföljning (4) Förbättrad tillförlitlighet i kollektivtrafiken EFFEKTIVITET UTVECKLING 5. Nöjda medborgare 6. Nöjda resenärer Andelen av befolkningen som är nöjda med kollektivtrafiken ska förbättras (5) Kollektivtrafiken ska levereras med hög kvalitet - tillförlitligheten ska förbättras med bättre punktlighet och mäts genom Kunder i tid (6) En ekonomi i balans DIALOG 7. En ledande tillväxtregion 8. God ekonomisk hushållning 9. Stolta medarbetare 10. Hållbar miljö Skatteunderlagets årstaktsutveckling i länet ska vara lika hög eller högre än riket/övriga riket (7) Resultat, Finansiering, Skuldsättning, In- och utbetalningsströmmar (8) Medarbetarindex, som är det samlade värdet för koncernen, ska öka (9) Samtliga nämnder och styrelser ska arbeta för att uppfylla målen i landstingets miljöprogram. (10) Målen ska leda till att det lagstadgade kravet om god ekonomisk hushållning uppnås. God ekonomisk hushållning kan anses uppfyllt när en viss andel av de samlade målen är uppnådda. En översyn föreslås av de kortsiktiga målens indikatorer och att detta redovisas för landstingsfullmäktige i samband med nästkommande budget.

17 4.1 Långsiktiga mål De långsiktiga målen för landstinget är: Förbättrad tillgänglighet och kvalitet inom hälso- och sjukvården. Förbättrad tillförlitlighet i kollektivtrafiken. En ekonomi i balans. För att nå målen har ett antal huvudstrategier utarbetats och dessa beskrivs nedan. 4.2 Huvudstrategier För att nå de långsiktiga målen har fyra huvudstrategier fastställts. Strategierna beskriver hur målen ska nås. De är verktygen för att nå målen. Styrning Tydliga mål och uppdrag som bygger på förtroende och ansvar. Effektivitet Fokus på ständiga förbättringar, forskning och utveckling för att förbättra kvalitet och kostnadseffektivitet. Utveckling Fokus på ständiga förbättringar samt forskning och utveckling för ökad kvalitet, säkerhet och konkurrenskraft. Dialog Rak och tydlig dialog för att skapa delaktighet och förtroende. 4.3 Kortsiktiga mål För att styra verksamheterna i riktning mot de prioriterade långsiktiga målen finns fastställda kortsiktiga mål. De kortsiktiga målen har en tydlig koppling till respektive långsiktigt mål och visar på prioriterade områden vilka bedöms leda till måluppfyllnad under respektive långsiktigt mål. Förbättrad tillgänglighet och kvalitet inom hälso- och sjukvården. - Nöjda medborgare - Nöjda patienter - Ökad valfrihet och mångfald inom sjukvården - Likvärdig behandling av alla invånare Förbättrad tillförlitlighet i kollektivtrafiken. - Nöjda medborgare - Nöjda resenärer En ekonomi i balans. - En ledande tillväxtregion - God ekonomisk hushållning

18 - Stolta medarbetare - Hållbar miljö Målen följs kontinuerligt upp med hjälp av indikatorer. Indikatorerna ska visa grad av måluppfyllelse och budgetmålet ska ställas i relation till uppnått värde året innan det år budgeten avser. Förbättrad tillgänglighet och kvalitet inom hälso- och sjukvården 4.3.1 Nöjda medborgare Ett av de långsiktiga målen för landstinget är att medborgarna ska erbjudas en förbättrad tillgänglighet och kvalitet inom hälso- och sjukvården. Om medborgarna i landstinget är nöjda är det ett tecken på att rätt vård uppnåtts. Nöjd medborgare inom vården mäts genom indikatorn: Andelen av befolkningen som har stort förtroende för vården ska öka 1. 4.3.2 Nöjda patienter Ett av de långsiktiga målen är att nå en förbättrad tillgänglighet och kvalitet inom hälso- och sjukvården. När landstingets kunder är nöjda är det ett tecken på att rätt vård uppnåtts. Nöjda patienter mäts genom indikatorn: Andelen patienter som, efter besök på husläkarmottagning, skulle rekommendera mottagningen till andra ska öka. 4.3.3 Ökad valfrihet och mångfald inom sjukvård Patienterna ska ha rätt att välja vårdgivare. Detta är en förutsättning för att få en mer effektiv och uppskattad vård. Genom att patienterna får välja den vårdgivare som de själva känner förtroende för, och inte minst välja bort den som de inte har förtroende för, sker en snabbare utveckling av kvaliteten i sjukvården. Därför ska mångfalden av vårdgivare öka och vårdval ska stegvis införas inom fler områden i sjukvården. Ökad valfrihet och mångfald inom hälso- och sjukvården mäts genom indikatorn: Antal vårdvalsområden med fri etablering för vårdgivare ska öka. 4.3.4 Likvärdig behandling av alla invånare Alla verksamheter inom landstinget ansvarar för att länets invånare behandlas likvärdigt och individuellt och att ingen diskrimineras på grund av kön, sexuell 1 Vårdbarometern 2011. Hur stort eller litet förtroende har du för vårdcentraler/motsvarande i ditt landsting/region? = 62 % Hur stort eller litet förtroende har du för sjukhusen i ditt landsting/region? = 72 %

19 läggning, könsidentitet, etnisk eller kulturell bakgrund, funktionsnedsättning eller andra individuella egenskaper och att resurserna fördelas rättvist och jämställt. Alla invånare ska ha samma möjlighet att få tillgång till och ta del av den vård, trafik och service som landstinget ger. Jämlikhets- och jämställdhetsperspektivet ska integreras i det dagliga arbetet. För att flickor som pojkar, kvinnor som män ska behandlas likvärdigt ska samtliga verksamheter analyseras ur ett jämställdhetsperspektiv, s.k. mainstreaming. Det bidrar till högre kvalitet och kostnadseffektivitet inom landstingets verksamheter. Könsuppdelad statistik ska analyseras ur ett verksamhetsperspektiv. Nyckeltal för jämställdhet och jämlikhet ska utvecklas och användas. Alla belägg för ojämställd behandling eller diskriminering från verksamheternas genomlysningar eller som uppmärksammas på annat sätt ska leda till åtgärder och uppföljning. Förbättrad tillförlitlighet i kollektivtrafiken 4.3.5 Nöjda medborgare Ett av de långsiktiga målen för landstinget är att medborgarna ska erbjudas en förbättrad kvalitet i kollektivtrafiken. Om medborgarna i landstinget är nöjda är det ett mått på att rätt trafik uppnåtts. Nöjd medborgare avseende kollektivtrafiken mäts genom indikatorn: Andelen av befolkningen som är nöjda med kollektivtrafiken ska förbättras 2. 4.3.6 Nöjda resenärer Ett av de långsiktiga målen är att nå en förbättrad tillförlitlighet inom kollektivtrafiken. Nöjd resenär mäts genom indikatorn: En ekonomi i balans Kollektivtrafiken ska levereras med hög kvalitet tillförlitligheten ska förbättras med bättre punktlighet och mäts genom Kunder i tid 3 4.3.7 En ledande tillväxtregion Landstinget ska bidra till att länet utvecklas som en öppen och tillgänglig region, en ledande tillväxtregion samt en resurseffektiv region med god livsmiljö, i enlighet med de mål som ligger till grund för arbetet med den regionala utvecklingsplanen, RUFS 2010. Planen utgår från visionen att regionen ska vara Europas mest attraktiva 2 Svensk Kollektivtrafik, Kollektivtrafikbarometern, avser telefonintervjuer där invånarnas inställning till kollektivtrafiken mäts. Andelen av befolkningen som är nöjda med kollektivtrafiken var 53 procent 2011. 3 Resultat 2011: SL, WÅAB, FtjV: 86, 87, respektive 93. Mål 2012: 91, 83 respektive 94.