Utvärdering av SIKTA

Utvärdering av SIKTA - Skånes implementering av Socialstyrelsens riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Ett samverkansprojekt mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne. Rapporten är framtagen av Linda Johansson, Analys- och utvärderingskonsult hos Studentkraft AB på uppdrag av Kommunförbundet Skåne och Region Skåne, 2010-08-17 Konsultchef: Jenny Nilsson

Innehåll 1 Inledning... 4 2 Metodkapitel... 5 2.1 Utvärdering... 5 2.2 Syfte och frågeställningar... 5 2.3 Urval... 5 2.4 Tillvägagångssätt: Intervjuer och insamling av material... 6 3 Bakgrund till SIKTA-projektet... 7 3.1 Nationella riktlinjer från Socialstyrelsen... 7 3.2 Samverkansprojektet SIKTA i Skåne... 7 3.3 SIKTA-projektets syfte och mål... 8 3.4 SIKTA:s verksamhet fram till idag... 9 4 Analys av frågeställning 1: Vilka faktorer har främjat, respektive försvårat SIKTA-projektets implementering av de nationella riktlinjerna?... 11 4.1 Faktorer som främjat SIKTA:s arbete... 11 4.2 Faktorer som försvårat SIKTA:s arbete... 12 5 Analys av frågeställning 2: Hur arbetar kommunerna och Region Skåne med brukarinflytande och vad efterfrågas för stöd från SIKTA-projektet framöver?... 14 5.1 Brukarinflytande i Skåne... 14 5.2.1 Vilket stöd efterfrågas framöver vad gäller brukarinflytande?... 15 6 Analys av frågeställning 3: Vilka erfarenheter har framkommit inom områdena Fortbildning, Lokalt utvecklingsarbete, samt Utvecklandet av en regional struktur, och vilka lärdomar kan projektet ta med sig in i den framtida verksamheten?... 16 6.1 Fortbildning... 16 6.1.1 SIKTAS fortbildningsinsatser... 16 6.1.2 Erfarenheter av utbildningsinsatserna... 17 6.1.3 Vilka aktiviteter och fortbildningar efterfrågas i framtiden?... 17 6.2 Lokalt utvecklingsarbete... 18 6.2.1 SIKTA-kommunerna i Skåne... 18 6.2.2 Hur har det lokala utvecklingsarbetet fungerat?... 19 6.2.3 Vad efterfrågar SIKTA-kommunerna för regionalt stöd framöver?... 20 6.3 Utvecklandet av en regional struktur... 21

6.3.1 Skånegemensamma riktlinjer... 21 6.3.2 Den regionala plattformen - Långsiktig kunskapsförsörjning för god och lika vård i Skåne 21 6.3.4 Hur har utvecklandet av den regionala strukturen fungerat?... 22 6.3.5 Åsikter om den regionala strukturens framtid... 22 7 Analys av frågeställning 4: Vilka resultat kan utläsas av arbetet i SIKTA-kommunerna, respektive i Region Skånes verksamheter?... 24 7.1 Generella resultat... 24 7.2 Specifika resultat i SIKTA-kommunernas verksamheter... 24 7.3 Specifika resultat i Region Skånes verksamheter... 25 8 Appendix... 30 8.1 Appendix 1: Erbjudna utbildningar... 30 8.2 Appendix 2: Intervjuade personer... 33 8.3 Appendix 3: Intervjuformulär... 35

1 Inledning Region Skåne och Kommunförbundet Skåne har sedan februari 2008 ett treårigt samverkansprojekt, SIKTA, för att i Skåne implementera Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Det är första gången Socialstyrelsen ger ut riktlinjer som riktar sig till både Socialtjänsten och Hälso- och sjukvården, vilket innebär inkludering av både medicinska och sociala insatser. SIKTA finansieras av statsbidrag från Länsstyrelsen samt ingår i Sveriges kommuner och landstings (SKL) utvecklingsarbete Kunskap till praktik. Socialstyrelsen och Institutet för metoder i socialt arbete (IMS) har fått ett regeringsuppdrag att utvärdera det nationella utvecklingsarbetet som bedrivs genom Kunskap till praktik. Som ett komplement till den nationella utvärderingen vill Kommunförbundet Skåne och Region Skåne att en utvärdering genomförs av det regionala samverkansprojektet SIKTA i Skåne under våren/sommaren 2010. 4

2 Metodkapitel 2.1 Utvärdering En utvärdering inkluderar en granskning och analys av hur väl ett projekt har lyckats nå uppsatta mål. En förutsättning är systematiskt insamlad information grundat på klargjorda syften, frågeställningar och med relevant metodik. Utvärderingen besvarar frågorna Har insatsen haft någon effekt?, Vad har fungerat bra respektive mindre bra?, Vad kan göras bättre?, och så vidare. Den här utvärderingen har gjorts under projektets gång för att följa upp hur olika målgrupper har upplevt verksamheten hittills. Utvärderingar av detta slag görs för att stämma av gentemot projektgruppens initiala projektidé efter några månaders verksamhet. Fördelen är att det skapas möjligheter att justera verksamheten, alternativt prova något nytt, om någon aspekt inte fungerar som tänkt från början. Konsultföretaget Studentkraft AB har anlitats för att som extern part utvärdera SIKTAprojektet. Genom att anlita utomstående konsulter ökar möjligheten för en mer objektiv syn på verksamheten. 2.2 Syfte och frågeställningar Syftet är att utvärdera hur implementeringen av de nationella riktlinjerna, via samverkansprojektet SIKTA, har fungerat. Likväl finns en intention om att de erfarenheter och lärdomar som presenteras skall fungera som underlag för verksamhetens prioriteringsområden, under resterande projekttid. Detta kommer att göras utifrån följande frågeställningar: 1. Vilka faktorer har främjat, respektive försvårat SIKTA-projektets implementering av de nationella riktlinjerna? 2. Hur arbetar kommunerna och Hälso- och sjukvården med brukarinflytande och vad efterfrågas för stöd från SIKTA-projektet framöver? 3. Vilka erfarenheter har framkommit inom områdena Fortbildning, Lokalt utvecklingsarbete, samt Utvecklandet av en regional struktur, och vilka lärdomar kan projektet ta med sig in i den framtida verksamheten? 4. Vilka resultat kan utläsas av arbetet i kommunerna, respektive i Region Skånes verksamheter? 2.3 Urval Utvärderaren har gjort ett avsiktigt urval bland SIKTA-projektets målgrupper, utifrån diskussioner med projektledarna, samt efter genomgång av projektmaterial. Målgrupper för denna utvärdering är ett urval av nyckelpersoner och representanter från SIKTA-projektet, kommunala samordnare och enhetschefer, Region Skåne, Psykiatri och Primärvård, politiker och brukarorganisationer. För komplett intervjulista, se Appendix 2. 5

2.4 Tillvägagångssätt: Intervjuer och insamling av material Utvärderingen har genomförts utifrån den kvalitativa metoden, med individuella intervjuer samt fokusgruppsintervjuer som utgångspunkt. Intervjuerna har genomförts utifrån ett semistrukturerat formulär, som utvecklats i samråd med uppdragsgivaren. Formulären finns att tillgå i Appendix 3. Intervjuerna har genomförts över telefon, alternativt på intervjupersonernas arbetsplatser. Vidare har utvärderaren även kompletterat intervjuerna med genomgång av befintlig dokumentation, samt material som framtagits under projektets gång. Utvärderaren har även observerat verksamheten på styrgruppsmötet den 4 juni 2010 och den gemensamma träffen för SIKTA-samordnarna den 9 juni 2010. Resultaten från intervjuerna och materialgenomgången har sedan analyserats för att sammanställas i denna rapport. 6

3 Bakgrund till SIKTA-projektet 3.1 Nationella riktlinjer från Socialstyrelsen 2007 kom Socialstyrelsen ut med nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården, vilket var ett initiativ för att utveckla och förbättra den svenska missbruks- och beroendevården. Riktlinjerna gällde både för Socialtjänsten och Hälso- och sjukvården och de inkluderade krav på samverkan och i vissa delar samorganisation. Riktlinjerna gav vägledning inom följande områden: Upptäckt och förebyggande verksamhet, narkotikapsykosocial behandling och läkemedelsbehandling, alkohol-psykosocial behandling och läkemedelsbehandling, gravida kvinnor, samt missbruk och beroende med samtidig psykiatrisk och/eller somatisk sjukdom. För att möjliggöra implementeringen pekade Socialstyrelsen ut tre väsentliga områden för utveckling av nuvarande verksamheter: Kompetensutveckling inom missbruks- och beroendevård Organisation av missbruks- och beroendevård (samverkan) Ekonomi och kostnadseffektivitet 3.2 Samverkansprojektet SIKTA i Skåne Kommunförbundet Skåne och Region Skåne erhöll i februari 2008 statliga medel från Länsstyrelsen för det treåriga samverkansprojektet SIKTA 1. Två projektledare rekryterades i uppstartsfasen: Anna von Reis med huvudansvar för kommunerna via Kommunförbundet Skåne och Ann-Mari Ek, med huvudansvar för Region Skåne. Målgruppen för SIKTA är personal inom länets kommuner och Region Skånes Hälso- och sjukvård, som arbetar med personer med missbruks- och beroendeproblem eller som på annat sätt möter personerna. SIKTA:s styrgrupp bildades innan projektet startade i februari och de ansvarar för att ledande politiker inom kommuner och Region Skåne hålls informerade om utvecklingsarbetet. Referenspersoner knutna till projektet fungerar som idégivare och bollplank, men de har ingen beslutanderätt. Likaså har flera arbetsgrupper tillsatts under projektets gång och former för samverkan håller även på att utvecklas med privata vårdgivare. I september 2008 slöt SIKTA en överenskommelse med SKL:s Kunskap till praktik (KTP), där Skåne blev utvalt till att vara ett av sju län som skulle fungera som så kallade pilotlän i Sverige. Målet med KTP är att utveckla och förbättra den svenska missbruks- och beroendevården, så att alla brukare ska få bästa möjliga vård. Bakgrunden till satsningen är en överenskommelse mellan regeringen och SKL där den bärande idén är att kommuner och landsting/regioner ska ta ett gemensamt ansvar för att Socialstyrelsens riktlinjer för missbruks- och beroendevården införs och tillämpas. Syftet med överenskommelsen är att med hjälp av Kunskap till praktik: Bygga upp det kvalificerade stöd som kommunerna och Region Skåne behöver för att utveckla sitt arbete i linje med de nationella riktlinjerna/aktuell kunskap 1 Projektet har förlängts med befintliga medel till och med februari 2012. 7

Skapa en struktur i Skåne för erfarenhetsutbyte och främja samverkan mellan kommuner, Hälso- och sjukvård, lokala FoU enheter, högskolor och universitet Inleda ett närmare samarbete med ett antal kommuner med tillhörande Hälso- och sjukvård 3.3 SIKTA-projektets syfte och mål Målet med SIKTA-projektet är att Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård ska vara vägledande för kommunerna i Skåne län och Region Skåne. Kvaliteten på missbruks- och beroendevården ska höjas och den ska göras tillgänglig för alla med vårdbehov inom detta område. Projektmålen är följande: Personalens utbildnings- och kompetensnivå inventeras och utbildningsbehoven kartläggs under våren 2008. Om behov finns och om så är möjligt inom ramen för projekttiden anordnas utbildning, stöd och handledning. Samverkan mellan mindre kommuner och mellan kommuner och Region Skåne skall stödjas. Redan pågående utvecklingsarbeten som ligger i linje med de nationella riktlinjerna lyfts fram och stimuleras. Arbetet inleds hösten 2008 och pågår under hela projekttiden. Arbetet med att ta fram metoder för systematiskt uppföljnings- och utvärderingsarbete som bedrivs på nationell nivå följs. I Skåne underlättas, vidareutvecklas och sprids metoder för att arbeta metodiskt med dokumentation som möjliggör uppföljningar och utvärderingar, om möjligt i Skånegemensamma modeller. Arbetet påbörjas under 2009. 8

Information om vad som sker nationellt och lokalt med anknytning till implementeringen av riktlinjerna samlas löpande in, sammanställs och sprids till målgruppen. En hemsida som möjliggör kunskapsspridning skapas senast 2008-02- 29. Effektmålen är följande: Personal inom kommunerna och Region Skåne har i så stor utsträckning som möjligt adekvat och aktuell kompetens för att fullgöra sina arbetsuppgifter i enlighet med riktlinjerna. Varje verksamhet har en kompetensplan för sin personal. Personal vid Primärvård, Psykiatrin, akutsjukvård, mödrahälsovård och Socialtjänst har kunskap om riskbruk och använder metoder för identifiering och kort rådgivning 2. Rutiner för samarbete med specialiserad missbruks- och beroendevård finns så att personer med mer omfattande problem får ett adekvat omhändertagande i en sammanhängande vårdkedja. Rutiner för samverkan finns såväl internt inom kommunerna och Region Skåne som gemensamt mellan huvudmännen. Varje verksamhet har utifrån sitt uppdrag en plan för vilka metoder som kommer att användas för systematisk uppföljning. 3.4 SIKTA:s verksamhet fram till idag Den 11-12 september 2008 höll SIKTA:s projektledare en Open Space-konferens i Malmö. Detta fungerade som ett startskott för implementeringsarbetet, där projektledarna även gjorde en intressentanalys, fann eldsjälar, samt definierade vad som var viktigt att prioritera framöver. Fler än 300 deltagare från över hundra olika verksamheter i hela länet deltog, liksom politiker, brukare, anhöriga och brukarföreningar. Temat var Sikta framåt- Från bra till bäst. Hur ska vi utveckla Skånes missbruks- och beroendevård? De högst prioriterade områdena efter konferensen var: Samverkan, Utsluss/eftervård och underhållsbehandling. Efter konferensen utgick projektledarna från de nationella riktlinjerna och Skånekartan för att arbeta fram en verksamhetsplan, vilken mynnade ut i tre så kallade ben för verksamhetsstrukturen: 1) Fortbildning, 2) Lokalt utvecklingsarbete, samt 3) Utvecklandet av en regional struktur. Likaså blev samverkan och brukarinflytande två ledord i verksamheten. Projektledarna har utgått från att implementeringsarbete handlar om förmågan att ta till sig kunskap. De har varit innovativa i sitt angreppssätt vad gäller de nationella riktlinjerna och försökt att se dem som något mer än bara 53 punkter. Projektledarna har bland annat fått i uppdrag att kartlägga vad kommunerna och Region Skåne gör inom missbruks- och beroendevården, inventera personalens kompetensnivå, stödja samverkan såväl internt som över huvudmannagränserna, underlätta införandet av systematiska uppföljnings- och utvärderingsmetoder, samt samla information om vad som sker nationellt och lokalt med anknytning till de nationella riktlinjerna, sammanställa detta och sprida det till målgruppen 2 Syftet med kort rådgivning är att hejda ett riskabelt bruk av alkohol eller narkotika innan det utvecklas till ett mer etablerat missbruk eller beroende. Det finns olika tekniker för kort rådgivning, t ex motiverande samtal. 9

genom hemsidan. Likaså har projektledarna anordnat utbildningsdagar, samt handlett Socialtjänsten och Hälso- och sjukvården utifrån deras individuella behov. Hemsida, nyhetsbrev och informationsbroschyr skapades under 2008. Kommunförbundet Skånes besöksstatistik visar att SIKTA:s webbplats ligger på topp-10 listan över mest besökta webbplatser. SIKTA utger nyhetsbrev som för närvarande når 895 prenumeranter, samt publiceras på hemsidan. 10

4 Analys av frågeställning 1: Vilka faktorer har främjat, respektive försvårat SIKTA-projektets implementering av de nationella riktlinjerna? 4.1 Faktorer som främjat SIKTA:s arbete Beträffande vilka faktorer som har främjat projektets verksamhet har flera svarat att en av framgångsfaktorerna har varit att projektet marknadsfördes och sattes igång snabbt. Likaså har flera uttryckt att det innovativa igångsättandet via Open Space-konferensen var värdefullt för att samla branschfolket kring missbruks- och beroendefrågor i Skåne. För många var detta ett viktigt startskott som ledde till stor spridning, liksom att forumet fungerade som underlag för intressentanalys av behoven i Skåne, för projektledarna. Även projektledarnas trovärdighet genom prestigelöshet, kunskap och engagemang har lyfts fram. Likaså att de är två heltidsanställda personer från Kommunförbundet Skåne respektive Region Skåne, det vill säga de har blivit ett föredöme vad gäller samverkan i Skåne. Även att styrgruppen representerar de olika organisationerna tror flera har varit betydelsefullt, samtidigt som det verkar vara viktigt att personer med beslutsmandat suttit med. Beträffande strukturen av projektet så nämnde några att en framgångsfaktor har varit att SIKTA fick finansiering för tre år från Länsstyrelsen. SKL har även bidragit med en struktur nationellt-regionalt-lokalt och projektledarna har uppskattat att ha SKL som bollplank och vidareutbildare. Den nationella satsningen har gett tyngd och legitimitet till projektets arbete, där till exempel nätverken nationellt har varit viktiga för projektledarnas arbete. Några av SIKTA-kommunerna nämnde även att det har varit viktigt att SIKTA har funnits på regional nivå, där de krävt in regelbundna rapporter. Detta har bidragit till att kommunerna har fått ta ansvar och rapportera kring vad som görs i kommunerna, likaså tenderar det ha förenklat flera kommuners arbete vad gäller struktur, uppföljning, fokusområden etcetera. Flera betonar även att de relevanta och utvecklande utbildningarna och samordnarträffarna har främjat SIKTA:s arbete då det skapat legitimitet kring projektet. Några nämnde även att det idag finns en vilja hos politiker och tjänstemän att missbruksoch beroendevården ska fungera. Flera anser att SIKTA-projektet har haft bra timing, liksom samverkan och de nationella riktlinjerna nu är två områden som finns högt på agendan. SIKTA verkar bland annat ha upplevts fungerat som dörröppnare centralt för att tillskapa mandat på högre beslutande nivå. Några nämnde att ASI-projektet 3 även har banat väg för SIKTA:s utbildningsinsatser inom motiverande samtal (MI) och återfallsprevention (ÅP). De främjande faktorerna är sammanfattningsvis följande: Snabb igångsättning och marknadsföring via Open Space-konferensen Projektledarnas trovärdighet, prestigelöshet, kunskap och engagemang Två heltidsanställda projektledare, vilka även är ett föredöme för samverkan Styrgruppens sammansättning av samtliga aktörer, med beslutsmandat Tre års finansiering från Länsstyrelsen Strukturen nationellt-regionalt-lokalt har gett legitimitet och tyngd till projektet Den regionala nivån har förenklat SIKTA-kommunernas arbete vad gäller struktur, uppföljning, fokusområden etcetera 3 ASI-projektet är ett regionalt stöd för standardiserade bedömningsinstrument ett samarbetsprojekt mellan Kommunförbundet FOU Skåne, Länsstyrelsen och IMS/Socialstyrelsen. 11

Relevanta och utvecklande utbildningar och samordnarträffar har skapat legitimitet kring projektet Bra timing för projektet då missbruks- och beroendefrågorna idag finns på den politiska agendan ASI-projektet har även banat väg för utbildningsinsatser inom MI och ÅP 4.2 Faktorer som försvårat SIKTA:s arbete Vad gäller faktorer som har försvårat SIKTA-projektets implementering omnämndes bland annat att det är en utmaning att samverka och organisera de 33 kommunerna i Skåne, samt Region Skåne. De involverade organisationerna har olika agendor och det finns olika resurser i kommunerna. Förutsättningarna kring till exempel mandat, erfarenhet av evidensbaserat arbetssätt, lagstiftningar, organisation vs intresseorganisation, platt vs hierarkisk organisationsstruktur varierar. Någon liknade situationen med att vi sitter i ett gigantiskt fartyg, men vi har bara ett litet roder. Flera anser att det är svårt och trögt att samverka på grund av att man inte känner varandras verksamheter så väl. Andra menar att det ofta förekommer ett revirtänk där man argumenterar utifrån att de andra får minsann betala. Flera SIKTA-kommuner nämner även att de upplever att det är särskilt svårt att samverka med Primärvården. En anledning som tagits upp är att Primärvården inte haft tid att engagera sig på grund av införandet av Hälsoval Skåne i fjol. Likaså har Psykiatrin och Socialtjänsten upplevt att det ibland är otydligt vem de ska kommunicera med, då det är svårt att veta vem som representerar Primärvården idag. Även projektledarna upplever att det är svårt att få med Primärvården på utbildningsinsatser. Beträffande styrgruppsarbetet så har det framkommit att flera inte prioriterar att delta regelbundet på mötena, vilket upplevs som frustrerande. Även Psykiatrins förändrade struktur har varit en försvårande faktor som diskuterats. På det nationella planet så har Gerhard Larssons nationella utredning bidragit till en osäkerhet inför framtiden, vilket upplevs påverka SIKTA:s arbete. Huvudmännen upplevs vara osäkra och verkar vilja avvakta utredningens slutsatser kring vem som framöver kommer att ha ansvaret. Att projektet har fått finansiering från två håll har bland annat inneburit merjobb för projektledarna då de till exempel måste skriva två rapporteringsmodeller. Samtidigt har de haft möjlighet att använda pengarna på olika sätt, utifrån olika villkor 4, vilket lett till att verksamheten kunnat vara flexibel. Några tycker att denna modell lett till att det har blivit svårare att följa kostnaderna. Vad gäller SIKTA:s organisation så upplevs målen vara övergripande och svåra att mäta. Tydligare mål efterfrågas utifrån långsiktighetsperspektivet, men även att projektledarna och styrgruppen skulle prioritera verksamheten resterande projekttid och göra nåbara kortsiktiga mål. Vidare efterfrågar projektledarna mer intresse från projektägarna. Slutligen verkar det även fortfarande finnas en inställning att missbruks- och beroendesjukdomar beror på dålig karaktär och inte på sjukdom. 4 SKL-pengarna kommer årligen från regeringen, medan Länsstyrelsen har beviljat pengar över en treårsperiod. 12

De försvårande faktorerna är sammanfattningsvis följande: Utmaning att samverka och organisera kommunerna, samt Region Skåne på grund av olika agendor, lagstiftning, resurser och organisationsstrukturer Känner inte till varandras verksamheter så väl Svårt att samverka med Primärvården (Hälsoval Skåne, vem representerar primärvården idag?) Psykiatrins förändrade struktur Gerhard Larssons nationella utredning har bidragit till en osäkerhet vad gäller huvudmännens framtida ansvarsroller Finansiering från två håll har inneburit merjobb, men samtidigt flexibilitet. Även svårt att följa kostnaderna För övergripande mål, svåra att mäta Önskas mer intresse för projektet från projektägarna 13

5 Analys av frågeställning 2: Hur arbetar kommunerna och Region Skåne med brukarinflytande och vad efterfrågas för stöd från SIKTA-projektet framöver? 5.1 Brukarinflytande i Skåne SIKTA arbetar med brukarinflytande via utbildningar, brukarträffar, stöd i olika former till det regionala brukarrådet, etcetera. Dock ser det väldigt olika ut i Skåne angående hur man arbetar med brukarinflytande i Socialtjänsten och Hälso- och sjukvården. SKL har initierat ett samarbete med Riksförbundet för hjälp åt narkotika- och läkemedelsberoende (RFHL) vad gäller utvecklandet av brukarråd och metoder för ökat inflytande. RFHL har åtagit sig att tillsammans med andra frivilligorganisationer bygga upp minst fem brukarråd i Kunskap till Praktiks utvecklingslän. Den 26 april 2010 bildades ett regionalt brukarråd i Skåne, på initiativ av RFHL. Brukarna träffas en gång per månad och de har nu enats kring en agenda att arbeta utifrån. Deras målgrupp är främst kommunerna/ Socialtjänsten. Fika och lokaler finansieras av SIKTA och nu återstår det för dem att finna en dialogpartner. I de flesta kommuner/socialtjänster är man intresserad av att börja arbeta med brukarinflytande och ser ett behov av att ha med brukarna, men av olika anledningar har arbetet inte inletts än. Några pekar på att det är svårt att finna brukare som kan representera gruppen brukare, då detta inte är en homogen grupp, samt att brukarna ofta inte är organiserade i brukarråd. Ofta blir brukarorganisationerna sårbara då de är beroende av eldsjälar, så kallade språkrör. Likaså har Socialtjänsten ingen vana att samarbeta med denna målgrupp och det förekommer fördomar från båda håll, utifrån tidigare dåliga erfarenheter. Brukarna anses ha mycket ilska inom sig och Socialtjänsten ses som en part som inte lyssnar. Flera är eniga om att brukarna besitter viktig kunskap som är värdefull att inkludera i verksamhetsplaneringen, men ofta är brukarnas erfarenheter privata. Några nämner att det är viktigt att arbeta i tydlig dialog med brukarna då de ofta inte har professionell kunskap och ibland inte kan se hela bilden. Inom Psykiatrin finns ett samrådsorgan knutet till Hälso- och sjukvårdsnämnden i Region Skåne, nämligen Regionalt brukarråd psykiatri. Brukarrådet är sammansatt av representanter för Region Skåne och brukarorganisationerna och det finns även en person anställd som arbetar med brukarinflytande. Region Skåne upprättar i nuläget planer till samtliga verksamhetsområden där syfte, former, samt samarbete inkluderas, som stöd för processen med brukarinflytande. Detta beräknas vara klart till årsskiftet 2010/2011. På klinikerna i Malmö finns personal på förvaltningsnivå med övergripande ansvar för brukarinflytande och på klinikerna finns regelbundna brukarsamråd (intresseorganisationer). Nordvästra Skåne och Lund har i juni initierat möten för att eventuellt starta upp brukarråd i kommunerna. I Sjöbo ges brukarna möjlighet att kommentera sin situation via en enkät som delas ut i samband med deras besök. 14

5.2.1 Vilket stöd efterfrågas framöver vad gäller brukarinflytande? Framöver önskar flera att SIKTA skulle kunna erbjuda mer vad gäller brukarinflytande. Till att börja med handlar det om att diskutera vad brukarinflytande innebär och hur Socialtjänsten och Hälso- och sjukvården vill arbeta med detta, det vill säga på individnivå eller på brukarorganisatorisk nivå? Detta bör även avspegla insatser som görs, till exempel satsning på brukarråd eller individuella satsningar på förslagsvis en klinik. Det är av vikt att införa ett brukarperspektiv redan från början för att få med erfarenheter och kunskaper från brukarna. Likaså är det viktigt att fokusera dels på hur brukarna kan stärkas, och dels på hur arbetet kan inriktas på att utgå från brukarnas behov. Flera av kommunerna behöver stöd i processen att bilda brukarråd: Exempelvis utifrån följande frågeställningar: Hur kan kommunerna inkludera brukare i verksamhetsplaneringen? Hur kan man finna alternativa vägar för brukarinflytande? Hur arbetar vi med att brukarråden inte bara blir ett spel för gallerierna, utan bidrar till delaktighet? Vilka former leder faktiskt till förändring och vilka frågor kan brukarna rent juridiskt ha inflytande över? SIKTA skulle även till exempel kunna erbjuda utbildning till brukarna inför sitt uppdrag, liksom ha en tydlig dialog med brukarna om samarbete, samt information om föreningar som finns etcetera. Ett annat förslag är att införa brukarinflytandeplaner i SIKTA-kommunerna. På frågan om kommunen arbetar med brukarinflytande blir oftast svaret Vi har inget brukarråd eller Vi har brukarråd. Flera av de intervjuade verkar sätta likhetstecken mellan brukarinflytande och brukarråd, och det finns även en trötthet vad gäller att starta och arbeta via brukarråd. Några av de mindre kommunerna pekar exempelvis på att det är svårt att inkludera brukarinflytande på grund av att de inte har några organiserade brukare i kommunen. Kanske är det dags för kommunerna att finna nya vägar för brukarinflytandet, där man förslagsvis skulle kunna arbeta i dialog med brukarna via workshops eller seminarier? Ett annat alternativ är att ha en dialog med det nystartade regionala brukarrådet. Det regionala brukarrådet önskar fler träffar och möten med verksamhetsfolk för att kunna föra en dialog kring hur de kan påverka. Som det ser ut idag upplever de att de får hitta alla vägar själva. Likaså menar de att det är viktigt att både kommunen och brukarrådet ställer sig frågan vad vi kan göra för varandra. Brukarrådet skulle till exempel kunna föreläsa vid seminarier som anordnas. Från ett brukarperspektiv så oroas brukarna ofta över att det i flera fall är otydligt vad syftet är med deras närvaro i olika sammanhang. För dem är det viktigt att få ha en tydlig dialogpartner, där de kan få möjlighet att påverka områden som var avgiftningar finns, varför avgiftningar stängs under sommaren, bemötande på klinikerna, behandlingsfrågorvarför man inte får behandling i vissa fall, etcetera. Ytterligare ett område som diskuterats är arvodering, vilket ofta inte erbjuds till brukarna. Andra kommentarer är att brukarinflytande borde diskuteras på universitetsnivå. 15

6 Analys av frågeställning 3: Vilka erfarenheter har framkommit inom områdena Fortbildning, Lokalt utvecklingsarbete, samt Utvecklandet av en regional struktur, och vilka lärdomar kan projektet ta med sig in i den framtida verksamheten? 6.1 Fortbildning 6.1.1 SIKTAS fortbildningsinsatser I samarbete med Kunskap till praktik har SIKTA erbjudit medarbetare, chefer och politiker fortbildning. Chefens stöd har betonats särskilt, då hon/han anses ha en viktig roll i implementeringsarbetet. Under våren 2009 genomfördes en enkätundersökning av Malmö högskola angående utbildningsbehovet hos personalen inom Socialtjänstens och Hälso- och sjukvårdens missbruks- och beroendevård i Skåne. Resultatet låg till grund för SIKTA:s utbildningsprogram. Studien konstaterade att missbruks- och beroendevården omfattar ett stort verksamhetsområde där kunskapsnivåer, traditioner och arbetssätt är mycket olika. Likaså visade den att det fanns ett behov av både fortbildning i baskunskaper, som specifika metoder. Nedan följer en sammanfattning av de större generella behoven av fortbildning inom kommunerna och Region Skåne: Områden inom de nationella riktlinjerna med större behov: Förebyggande arbete Tidig upptäckt Utredning/bedömning av klientens/patientens hjälpbehov Psykosocial behandling vid narkotikamissbruk Psykosocial behandling vid alkoholproblem Aktuell forskning Kunskapsområden där mer än 40 % av de svarande ser behov: Samsjuklighet Aktuell forskning Missbruk och beroende av narkotika Beroendemekanismer Droger/drogkunskap Beträffande utbildning, stöd och handledning, erbjöd SIKTA en nationell baskurs: Riskbruk, missbruk och beroende Kunskap till praktik, den 27-28 januari och den 3-4 mars 2010 på Stadionmässan i Malmö. Kursen omfattade fyra dagar och riktade sig till personer som i sin yrkesutövning möter människor med problem som kan vara kopplade till alkohol eller narkotika. Baskursen lockade 800 deltagare och utvärderingen av kursdagarna visar att majoriteten av deltagarna tyckte att kursen i hög grad motsvarade deras förväntningar och att helhetsintrycket var gott. 16

Angående utbildning i motiverande samtal (MI) och återfallsprevention (ÅP), har SIKTA under 2010 en heltidsanställd metodstödjare (Lina Sjöö) som samordnar dessa. Följande utbildningar arrangeras under 2010: fem grundutbildningar i MI, två chefsutbildningar i MI, två uppföljnings-/ boostingdagar och en fördjupningskurs för blivande MI-ansvariga. Fyra grundutbildningar i ÅP och en chefsdag. För detaljerad lista med samtliga erbjudna utbildningar, se Appendix 1. Under 2010 genomför SIKTA en satsning på tidig upptäckt och kort rådgivning inom Socialtjänst, Primärvård och Psykiatri, inom före detta Mellersta sjukvårdsdistriktet 5. Syftet är att personal inom Socialtjänst, Primärvård och Psykiatrin ska veta när det är relevant att ställa frågor om alkohol/narkotika, hur frågorna ska ställas och vad som ska göras med svaren. Gunilla Cruce, dr med vet, kurator och June Haldeborg, socialsekreterare, arbetar med att utbilda personal och stötta verksamheterna i implementeringsarbetet. Angående Haschavvänjningsprogrammet (HAP) så har två personer från Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor fått utbildning till utbildare genom Kunskap till Praktik. SIKTA har även hållit två konferenser om brukarinflytande: SIKTA och Psykiatri Skåne bjöd den 16 februari 2010 in till ett inspirationsseminarium om brukarmedverkan i Skåne. Cirka 150 personer samlades i Lundasalen på Regionhuset i Lund för att diskutera inflytande för patienter och närstående. På mötet fanns representanter från många intresseföreningar i Skåne, Psykiatrin och de skånska kommunerna. Den 21 april arrangerade SIKTA en heldagskonferens på temat Behandling lönar sig! Deltagarna lyssnade på Björn Johnsons föreläsning om Hur lönsamt det faktiskt är att satsa på behandling för personer med missbruks- och beroendeproblem, och på Camilla Svenonius föreläsning om Hur ett ökat brukarinflytande genererar vinster på flera olika plan. 6.1.2 Erfarenheter av utbildningsinsatserna Beträffande vilka erfarenheter deltagarna har av SIKTAS fortbildningsaktiviteter så har det framkommit i intervjuer att deltagarna överlag är mycket nöjda med både utbudet av utbildningar och kostnaden av att delta. Flera har uttryckt att de har kunnat skicka all intresserad personal på utbildningar, vilket upplevs som mycket positivt. Baskursen, Open- Space och Behandling lönar sig! har alla fått mycket god kritik. Dock var någon av deltagarna inte nöjd med brukarinflytandedagens grupparbeten då de ansågs vara mindre relevanta i sammanhanget. Några uttryckte att det är trevligt och viktigt att få möta kollegor för erfarenhetsutbyte på dessa utbildningsdagar och många tycker att det är ett trevligt forum att få ta till sig aktuell forskning på. Andra upplevde det svårt att finna fördjupningskurser tidigare. Projektledarna har fått beröm för att vara lyhörda vad gäller utbud av utbildningar. 6.1.3 Vilka aktiviteter och fortbildningar efterfrågas i framtiden? Vad gäller utbildningar framöver så är det flera som har poängterat vikten av att det regionalt erbjuds utbildningsinsatser kontinuerligt, så att även nyanställda kan vidareutbildas. Flera har även uppskattat de så kallade boostingdagarna, vilka de gärna skulle vilja ha fler av i framtiden. Likaså har det varit uppskattat att projektledarna har erbjudit sig att komma ut och handleda i kommunerna och i Region Skånes verksamheter. 5 Lunds kommun, Psykiatri Skåne/Division Lund, Landskrona kommun, Svalövs kommun, Höörs kommun, Eslövs kommun och primärvårdsenheter i Landskrona och Svalöv. 17

Som nämnts tidigare önskar flera utbildningar kring brukarinflytande (till exempel kunskap om hur de är organiserade, erfarenhetsutbyte etcetera). De efterfrågar även diskussion kring reellt inflytande, det vill säga maktöverflyttningar till brukarna. Även utbildning kring anhörigas roll, till exempel efterfrågas medberoendegrupper. Några politiker efterfrågar utbildning kring vilka krav de kan ställa vad gäller missbruksoch beroendevården, samt omvärldsanalys av området och uppnådda resultat. Många är lekmän inom detta område, men innehar samtidigt ett övergripande ansvar. Likaså upplever flera att det är ett glapp mellan tjänstemän och politiker, vilket gör att återkoppling kring resultat faller mellan stolarna. Andra kommentarer var att det i inbjudningar till kurser borde vara tydligare vem målgruppen är, så att rätt målgrupp deltar. Några önskar även att OpenSpace-konferensen hade haft en tydligare och mer strukturerad uppföljning. Ett annat förslag var att SIKTA framöver skulle kunna tillhandahålla omvärldsanalys/bevakning av missbruks- och beroendefrågorna nationellt och regionalt, samt aktuella forskningsrapporter på hemsidan, så att det blir lättare att hålla sig ajour i evidensväg. Även statistik över till exempel dödstal efterfrågas. Ytterligare ett förslag handlade om att SIKTA framöver skulle kunna erbjuda gemensamma chefsdagar vad gäller metodarbete för att bli mer tidseffektiva. Detta även för att kunna fokusera på implementeringsarbete istället för att fokusera utbildningen på en specifik metod. En praktisk kommentar handlade om en önskan att framöver kunna bulkanmäla till kurser. Idag måste man tydligen anmäla en person åt gången via hemsidan. Några har kommenterat att de önskar att högskolan skulle kunna erbjuda en seriös utbildning vad gäller missbrukarfrågor (förutom apotekarutbildningen). 6.2 Lokalt utvecklingsarbete 6.2.1 SIKTA-kommunerna i Skåne År 2008 skickade SIKTA-projektet ut en förfrågan till Skånes kommuner angående om de ville bli så kallade SIKTA-kommuner. Syftet med detta lokala utvecklingsarbete var att kommunerna och Hälso- och sjukvården tillsammans ska reflektera över vad som görs och inte görs i relation till de nationella riktlinjerna. Verksamheterna ska utifrån lokala behov och förutsättningar utveckla samverkansrutiner och metoder för missbruks- och beroendevården. Till exempel utifrån frågeställningarna: Vad gör vi? (inventering) Hur gör vi? (processkartläggning) Vad bör vi göra? (utifrån behov, nationella riktlinjer, lagstiftning etcetera). De elva SIKTA-kommunerna har åtagit sig att tillsätta en gemensam lokal styrgrupp i vilken personer med beslutsmandat från Region Skåne (till exempel Primärvård, Psykiatrin och beroendevård) och kommun ingår. Likaså ska en till två samordnare inom Hälso- och sjukvården och Socialtjänsten ingå i denna grupp. Vidare ska former för brukarmedverkande/inflytande utvecklas, samt former för samverkan med Kriminalvården. Resurser skall avsättas och samordnare utses. De ledande kommunpolitikerna skall regelbundet informeras om utvecklingsarbetet och kommunerna ska inkomma med genomförandeplan, samt delårsrapporter till SIKTA. 18

SIKTA främjar det lokala utvecklingsarbetet genom att kontinuerligt besöka styrgrupper, begära in genomförandeplaner och delårsrapporter, agera bollplank och ge struktur för arbetet. Två gånger per termin bjuds alla SIKTA-samordnare in till nätverksträffar där de får information, inspiration och kan utbyta erfarenheter med varandra. Dagens SIKTA-kommuner är följande: Bjuv Hässleholm Landskrona Lund Malmö Sjöbo Skurup Staffanstorp Svalöv Trelleborg Ängelholm 6.2.2 Hur har det lokala utvecklingsarbetet fungerat? Det ser väldigt olika ut i de elva SIKTA-kommunerna beträffande hur långt man har kommit i utvecklingsarbetet. En del har lyckats bättre än andra med samverkan och upprättande av styrgrupp. Generellt kan vi konstatera att samtliga har en positiv inställning till att få möjlighet att vara SIKTA-kommuner och upplever SIKTA-projektet som en extra resurs i arbetet. Samtliga anser att det är värdefullt med en central regional resurs, och de anser att projektledarna är tillgängliga, professionella och stöttande. Projektledarna får beröm för att de försökt att utveckla verksamheten efter hand och för att de kommunicerar i strukturerade e-mail. Flera upplever även att hemsidan är lättillgänglig. Likaså verkar samordnarna vara nöjda med nätverksträffarna, där de får möjlighet att träffa kollegor i samma situation och utbyta erfarenheter. Flera samordnare anser att SIKTA har lett till att man idag talar samma språk utifrån gemensamma kunskaper. Flera av kommunerna upplever dock att det är svårt att få med Region Skåne i arbetet, särskilt Primärvården. Enligt vissa beror detta på att läkare och sköterskor inte ser samverkan och implementering som sitt huvudansvar och anser att samarbetet kräver mycket administrativa insatser. En annan förklaring ligger i att eftersom kommunen i flera fall har ansökt om att bli SIKTA- kommuner är det även de som har blivit drivande i processen (ägande). En del känner osäkerhet inför Psykiatrins omorganisering i sydöstra Skåne och undrar vilken framtida organisation den ska ha nu när delar av den ska upphandlas, samt vilka och hur många man då ska samarbeta med? Vad gäller styrgruppsarbetet så har Malmö till exempel valt att enbart ta med personer med beslutsmandat i styrgruppen. Flera tror att det är viktigt att förvaltningsledningen sitter med i styrgruppen. 19

Beträffande samverkan så ser det väldigt olika ut i kommunerna. I Hässleholm har man till exempel lyckats samarbeta väl på chefsnivå, men står nu inför att försöka samarbeta även på medarbetarnivå. För att underlätta samverkansarbetet har man tagit fram en så kallad lathund för att guida medarbetarna till vilken inrättning de ska vända sig (Socialtjänst- Psykiatri-Primärvård). De styrgrupper som har lyckats väl med samverkan verkar ha funnit varandra via minsta gemensamma nämnare, nämligen klienten. Att ha gemsamma mål och att alla ser nyttan med varför gruppen ska samverka verkar vara viktigt. Likaså ska man inte underskatta att personkemin stämmer överens i gruppen och att det i gruppen finns några drivande eldsjälar. Flera tycker även att det framtida regionala styrdokumentet framöver kommer att vara ett viktigt stöd i arbetet med att få de olika aktörerna att samverka. Flera upplever att politikerna inte är delaktiga i den mån de önskar. Samtidigt finns det en önskan från politikerna att få mer information. Hässleholm är en av de kommuner där samordnaren har en nära dialog med politikerna. Att politikerna är engagerade och efterfrågar rapporter ser samordnaren som en förutsättning för att kunna utföra ett bra arbete. Flera anser att det är svårt att öka brukarinflytandet och hos många är detta en punkt som kommer att tas upp på dagordningen snarast. I Trelleborg har brukarinflytande blivit ett av de politiska effektmålen för 2011 och kommunen har nu satt igång arbetet med att inventera och kontakta brukarna. Samordnaren upplever att det är en utmaning att få till något kring brukarinflytande som innebär mer än ett pappersdokument. Samtliga oroas över vad som kommer att hända efter att SIKTA avslutas. I Lund har man försökt att satsa på att bygga upp långsiktighet i styrgruppen på lokal nivå. Arbetet utgår mycket ifrån Hur skapar vi en struktur som även fungerar efter SIKTA. 6.2.3 Vad efterfrågar SIKTA-kommunerna för regionalt stöd framöver? I framtida verksamhet efterfrågas hjälp med att utveckla och samordna missbruksvårdkedjan (behandling-avgiftning-vad händer sedan?). Några efterfrågar hjälp med att upprätta samverkansavtal och individuella planer, samt utvecklandet av behandling, som inte är underhållsbehandling. Flera har uttryckt att de tycker att det hade varit intressant och lärorikt om arbetet kunde följas upp tydligare för att kunna jämföra resultat över kommungränser. För övrigt har det diskuterats att ASI-projektet och SIKTA-projektet borde slås samman, liksom att det förekommer ett behov av att arbeta med brukarinflytande och brukarens behov som utgångspunkt i verksamhetsplaneringen. Långsiktighet och möjlighet för resterande kommuner i Skåne att samverka är även ett område som flera vill se drivas vidare av SIKTA. Några av de kommuner som har kommit långt i sitt arbete börjar efterfråga en dialog med den regionala styrgruppen, liksom höjda ambitioner för utvecklingsarbetet överlag. 20

6.3 Utvecklandet av en regional struktur Utgångspunkten är att det som sker inom ramen för SIKTA ska vara långsiktigt och förankras i befintliga strukturer. SIKTA:s styrgrupp ansvarar för att utvecklingsarbetet integreras i befintliga strukturer, så att kunskapsförsörjningen säkras efter projektets slut. I detta arbete har det ingått att skapa Skånegemensamma riktlinjer, samt en långsiktig kunskapsförsörjning för god och lika vård i Skåne. 6.3.1 Skånegemensamma riktlinjer I SKL-överenskommelsen ingick det att upprätta ett regionalt gemensamt styrdokument för missbruks- och beroendevården i Skåne. Den 1 och 2 juni 2009 inledde en arbetsgrupp bestående av representanter från kommunerna/socialtjänsten och Region Skåne arbetet med att tillskapa ett gemsamt styrdokument/länsdokument för missbruks- och beroendevården. Syftet med detta är att förtydliga de olika aktörernas ansvar, samverkansansvaret, samt betalningsansvaret. Likaså ingår att definiera begrepp och ge vägledande rekommendationer för missbruks- och beroendevården. Arbetet med att ta fram detta styrdokument som tydliggör de olika aktörernas ansvar fortgår och skall förhoppningsvis leda till en likvärdig och god missbruks- och beroendevård i Skåne. Det första utkastet har varit ute på remiss till arbetsgruppen som var med vid internatet, samt till SIKTA-kommunernas lokala styrgrupper. En arbetsgrupp med representanter från Primärvård och Psykiatrin arbetar med att förtydliga ansvarsgränserna inom Region Skåne. Troligtvis kommer även det regionala brukarrådet att ingå som remissinstans. Utifrån remissvaren kommer ett andra utkast att presenteras till hösten. Förhoppningen är att detta dokument skall tas till högsta politiska nivå regionalt och i kommunerna. Den regionala politiska samverkansgruppen för vård och omsorg är den befintliga ansvarsgrupp bestående av kommun- och regionpolitiker, som kommer att följa upp och revidera dokumentet kontinuerligt. 6.3.2 Den regionala plattformen - Långsiktig kunskapsförsörjning för god och lika vård i Skåne SKL har genom en överenskommelse med regeringen fått i uppdrag att bygga strukturer för kunskapsutveckling inom Socialtjänst och Hälso- och sjukvård vad gäller missbruksvården. Regeringen och Sveriges kommuner och landsting (SKL) har mot denna bakgrund av betänkandet SOU 2008:18 Evidensbaserad praktik inom Socialtjänsten 6, påbörjat ett gemensamt arbete med att utveckla nya former för statens stöd. Målet med samarbetet är att utveckla en plattform, som kan ligga till grund för framtida avtal för samordnade och långsiktiga insatser till stöd för en evidensbaserad praktik. Ett avtal kommer att tecknas under 2010. I nästa steg ska regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling utvecklas inom varje län och ett sådant arbete har nu påbörjats i Skåne där Kommunförbundet Skåne och Region Skåne har lämnat in en avsiktsförklaring till SKL under maj månad 2010 för att få medel till att påbörja processen. En regional stödstruktur ska exempelvis kunna erbjuda implementerings- och metodstöd inom olika områden till kommunerna framöver. 6 SOU 2008:18 beskriver dagens former för statligt stöd till kunskapsutveckling inom Socialtjänsten som till stora delar projektbaserade, kortsiktiga och utan tydlig samordning mellan forskning, praktik, utbildning och implementering. 21

Det praktiska arbetet inleddes med länsvisa workshops, där diskussioner kring länsövergripande FoU-strategier 7 initierades. Företrädare för Kommunförbundet Skåne, kommuner i Skåne och Region Skåne hade en sådan workshop den 22 september 2009. SIKTA:s projektledare deltog och följer det fortsatta arbetet. SKL hade en nationell workshop den 28 oktober 2009 där en presentation över vad som framkom i länen gjordes. I styrgruppen har det även diskuterats hur ASI-projektet, SIKTA-projektet och det arbete som påbörjats inom ramen för det ska vara lätt att göra rätt, framöver ska kunna vävas samman. 6.3.4 Hur har utvecklandet av den regionala strukturen fungerat? I stort sett samtliga intervjuade nämner att de är mycket positiva till utvecklandet av en regional struktur i Skåne beträffande missbruks- och beroendevården. Det finns en förhoppning om att detta kan bana väg för likvärdig vård i Skåne genom att dokumentet inkorporeras i befintliga strukturer. De som varit med i framtagandet upplever att det varit en konstruktiv process i positiv anda och tror att dokumentet kan komma att bli en viktig mall i det framtida arbetet med samverkansprocesserna. Beträffande arbetet med det gemensamma styrdokumentet så är de flesta positiva till initiativet, men det återstår ännu en del frågetecken. De synpunkter som tagits upp är en kluvenhet kring om detta är det bästa sättet att arbeta på och det finns en skeptiskhet kring om detta kommer att bli framgångsrikt. Ett tydligt ansvardokument med finansieringsmodell efterfrågas, vilken flera anser vara ett viktigt och lättillgängligt stöd i samverkansprocesserna framöver. Likaså poängterar flera att det är viktigt att det finns en ansvarsgrupp som man kan vända sig till om parterna ej kommer överens, eller om riktlinjerna behöver revideras. En annan synpunkt var att det är av vikt att hålla dokumentet på en övergripande nivå så att det inte blir alltför detaljrikt. Några anser att detta är en process som måste förtydligas och de tror att det kommer att bli svårt med betalningsansvaret. 6.3.5 Åsikter om den regionala strukturens framtid Beträffande den regionala strukturens framtid så är majoriteten överens om att detta arbete måste få ta tid. Flera betonar att långsiktighet är viktigt, så att det inte riskerar att rinna ut i sanden. Det finns även en oro kring vad som händer efter SIKTA-projektet. Kommer styrgruppen att sitta kvar, eller eventuellt ombildas i referensgrupper? Flera av de intervjuade uttrycker att de i framtiden gärna ser regionala metodstöd med en övergripande funktion. Finansieringsfrågan är något som då måste diskuteras. Några av SIKTAkommunerna har idag redan börjat fundera kring hur de ska finna en struktur och egen samarbetsplattform bortom SIKTA. Andra synpunkter som har kommit upp är hur alla Skånes kommuner ska få möjlighet att ta del av detta och inte enbart SIKTA-kommunerna. Ytterligare en annan synpunkt handlar om att det kanske blir svårt att förena Skåne och därmed borde vi kanske istället dela upp länet i fyra olika delar. Några av SIKTA-kommunerna önskar att SIKTA skulle kunna starta pilotprojekt i kommunerna där samfinansiering över huvudmannagränserna ingår. 7 FoU: Forskning och utveckling 22

Vidare efterfrågas fler utvärderingar av resultat på individnivå för att få ett bättre patient- /klientperspektiv och få möjlighet att se hur den kunskapsbaserade vården utvecklar sig. Vikten av att få till en bra ledningsstruktur regionalt är även något som har diskuterats då flera tror att det framöver kommer att krävas en annan typ av ledningsstruktur. Frågan med vem som ska representera Primärvården kvarstår. 23

7 Analys av frågeställning 4: Vilka resultat kan utläsas av arbetet i SIKTA-kommunerna, respektive i Region Skånes verksamheter? 7.1 Generella resultat Majoriteten av de intervjuade upplever att det har hänt mycket i Skåne vad gäller samverkan, och överlag finns det en positiv attityd kring att medverka och samverka. SIKTA har skapat mötesplatser för samverkan genom att alltid bjuda in samtliga parter till fortbildningsinsatser, liksom att styrgrupperna i SIKTA-kommunerna måste bestå av alla parter, för att gemensamt kunna ta ansvar för målgruppen. Flera anser att SIKTA har bidragit till att öppna upp för samtal över kommungränser och mellan Socialtjänsten, Psykiatrin och Primärvården. Några av de intervjuade upplever att de tack vare SIKTA:s utbildningar och satsningar fått möjlighet att lära känna varandra och få en annan förståelse för varandras verksamheter. Nya kontaktnät har skapats och exempelvis fortsatte några grupper att träffas informellt efter OpenSpace-konferensen. Ytterligare ett resultat är att chefer och anställda känner till SIKTA och de nationella riktlinjerna. En trend är även att flera kommuner utformar verksamheten i linje med riktlinjerna. Majoriteten upplever att missbruksvården har satts på kartan, från att tidigare inte varit ett prioriterat område. Utbildningarna har gett både chefer och anställda möjlighet att utbildas i bland annat AUDIT och DUDIT, vilket lett till en ökad kunskapsnivå bland de anställda. (50 personer (chefer och personal) gått grundutbildning i MI under våren 2010 och 25 chefer har gått MIchefsutbildningen under våren 2010. 8 personer har utbildats till utbildare, 685 personer har deltagit vid konferenser, 955 personer har deltagit i fortbildningsdagar, 392 personer har deltagit i metodutbildningar). Flera nämner även att användandet av ASI-metoden har ökat i kommunerna. Resultaten är sammanfattningsvis följande: Generellt positiv attityd kring att medverka och samverka Bättre förståelse för varandras verksamheter SIKTA har öppnat upp för samtal över kommungränser och mellan Socialtjänsten, Psykiatrin och Primärvården Kännedom om SIKTA och de nationella riktlinjerna (utformar verksamheten i enlighet med riktlinjerna) Missbruksvården har satts på kartan Utbildningarna har lett till en ökad kunskapsnivå bland anställda och gemensamma redskap Ökad användning av ASI-metoden i kommunerna 7.2 Specifika resultat i SIKTA-kommunernas verksamheter Ytterligare ett resultat är de elva SIKTA-kommuner som lokalt startat upp styrgrupper i kommunerna. Trots att det ser olika ut i dessa kommuner, nämnde flera av dem att de upplever att de idag är mer överens om vad som är god beroendevård, medan de tidigare har arbetat utifrån egna metoder. I Malmö har man tagit ett initiativ vad gäller samverkan där nyanställda i Socialtjänsten fått möjlighet att askultera i sjukvården under en arbetsdag och vice versa. Detta för att försöka överbrygga bristande kunskap om varandras 24