Totalkampanjen. Framtagande av åtgärdspaket i 21 lokalfastigheter utanför Belok

Totalkampanjen Framtagande av åtgärdspaket i 21 lokalfastigheter utanför Belok Projektnummer 2012:11 Rapport framtagen av: Catrin Heincke CIT Energy Management AB E-mail: catrin.heincke@cit.chalmers.se Telefonnummer: 0707-131147 Göteborg, augusti, 2014

Beställargruppen lokaler, BELOK, är ett samarbete mellan Energimyndigheten och Sveriges största fastighetsägare med inriktning på kommersiella lokaler. BELOK initierades 2001 av Energimyndigheten och gruppen driver idag olika utvecklingsprojekt med inriktning på energieffektivitet och miljöfrågor. Gruppens målsättning är att energieffektiva system och produkter tidigare kommer ut på marknaden. Utvecklingsprojekten syftar till att effektivisera energianvändningen samtidigt som funktion och komfort förbättras. Gruppens medlemsföretag är: AMF Fastigheter Akademiska Hus Castellum/Harry Sjögren Diligentia Fabege Fortifikationsverket Hufvudstaden Jernhusen Locum Lokalförsörjningsförvaltningen - LFF LFV Malmö Stad Serviceförvaltningen Midroc Skolfastigheter i Stockholm - SISAB Specialfastigheter Statens Fastighetsverk Vasakronan Västfastigheter Till gruppen är knutna även: Statens Energimyndighet Boverket Byggherrarna CIT Energy Management 2

Sammanfattning Belok tog ett beslut under 2012 att starta upp en kampanj där fastighetsägare utanför Belokgruppen erbjöds stöd för att genomföra den första delen i ett Totalprojekt. Anledningen till detta var att Totalmetodiken blivit väletablerad inom Belok och dess medlemsföretag och utifrån de projekt som genomfört alla tre etapper i ett Totalprojekt kunde goda resultat uppvisas. 21 fastighetsägare valdes ut efter att ett besök genomförts hos 41 av de 52 fastighetsägare som inkommit med en intresseanmälan. Fastigheterna som valdes ut ligger spridda i landet och omfattar olika typer av lokalfastigheter, såsom skolor, kontor, vårdlokaler och idrottshallar. I snitt föreslogs 12 åtgärder per fastighet, där ventilationsåtgärder var den åtgärd som i särklass stod för de flesta förslag och energibesparingar. Endast fyra av de 21 fastigheterna uppvisade en potentiell besparing på över 50 %. Ytterligare nio fastigheter hade en teoretisk energibesparingspotential på 30 % eller mer. Den totala energibesparingspotentialen som räknades fram för alla projekten var cirka 12 000 MWh, motsvarande 21 kwh/m 2, år för de 21 fastigheterna tillsammans. Den specifika BBR energin gick inte med säkerhet att ta fram eftersom några projekt inte redovisat verksamhetsel och fastighetsel var för sig och verksamhetselen har därmed ingått i totalen i några fastigheter. Före åtgärdsförslagen hade de 21 fastigheterna en uppmätt medelenergianvändning (exklusive verksamhetsel i de fall det gick att särskilja denna) på 225 kwh/m 2,år. Den teoretiska energianvändningen om hela åtgärdspaketet implementeras skulle ge en medelenergianvändning för alla 21 fastigheter på 150 kwh/m 2,år. Redovisningen av de ekonomiska delarna visade att kontoren var den lokaltyp som gav den största avkastningen på det investerade kapitalet, 17 %. Skolorna var den lokaltyp som uppvisade lägst avkastning, 3 %. Den totala avkastningen i medel för alla lokaltyper landade på 7 %. Redovisade siffror är utan årlig energiprisändring. Med en rimlig energiprisändring skulle avkastningen bli något högre. Efter att projektet var genomfört fick fastighetsägarna fylla i en utvärdering av kampanjen. Alla fastighetsägare som besvarande enkäten (17 av 21) är över lag väldigt nöjda med alla delar i kampanjen, från utbildning och konsulter till Totalmetodiken och resultaten. Slutsatserna från kampanjen är att den rapportering och det underlag som kommit in varit av väldigt varierande karaktär och att det finns stora skillnader från hur en konsult till en annan arbetar och presenterar sina resultat. Genomgående skulle man kunna uttrycka det som att fastighetsägarna själva varit mer nöjda med sina projekt än vad som går att utläsa av den redovisning (Etapp 1-rapporten och ibland även en större konsultrapport) som kommit in till kampanjens projektledning. 3

Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 5 2 Inledning... 5 3 Fastighetsföretagen... 6 3.1 Avtal, utbildning och konsultuppdrag... 7 4 Resultat... 8 4.1 Energi... 8 4.2 Ekonomi... 11 4.3 Åtgärder... 15 4.4 Genomförandet... 15 5 Enkäten... 16 5.1 Utbildningen... 16 5.2 Konsulternas engagemang och samarbete... 17 5.3 Totalmetodiken som metod för energieffektivisering... 18 5.4 Kampanjen som helhet... 19 6 Slutsatser... 21 7 Utvärdering... 21 4

1 Bakgrund Totalmetodiken startades 2005 då Belok genomförde ett antal Totalprojekt på lokalfastigheter som ägdes av medlemsföretagen i Belok. Anledningen till detta var att man ville utreda Totalmetodikens tillämpbarhet. Utfallet från dessa Totalprojekt visade sig väldigt goda och därefter har intresset för Totalmetodiken hela tiden ökat. Till en början spred sig metodiken inom medlemsföretagen som genomförde, och fortfarande genomför, Totalprojekt i egen regi. Totalmetodiken har även spridit sig utanför Belok och idag vet man inte hur många Totalprojekt som genomförts runt om i Sverige. Med säkerhet vet man att fler än 100 fastigheter genomgått den första etappen (besiktning inklusive åtgärdsförslag), men troligtvis är det fler än så. De andra två etapperna inkluderar genomförandet av åtgärdsförslagen samt uppföljning av energianvändning och resultat. Ett tiotal byggnader har även genomfört etapp 2 och 3, sannolikt finns det fler. Hela tanken med Totalmetodiken är att ta ett helhetsgrepp på en fastighet där det görs en noggrann besiktning och ett åtgärdspaket identifieras som i sin helhet är lönsamt utifrån fastighetsföretagets krav. De särskilt lönsamma åtgärderna kan därmed bekosta de åtgärder som inte är lika lönsamma, vilket innebär att energibesparingarna blir så stora som möjligt. 2 Inledning Totalkampanjen är ett projekt som pågått sedan december 2012. I kampanjen har ett antal fastighetsägare erbjudits ett bidrag, på upp till 150 kkr, för genomförandet av den första etappen i ett Totalprojekt. Genom inbjudningar per post, email och genom annonsering på bland annat Beloks hemsida fick fastighetsägare, med ett antal förutbestämda grundförutsättningar, möjlighet att skicka in en intresseanmälan för deltagande i kampanjen. Grundförutsättningarna som skulle uppfyllas var att den fastighet man ville genomföra Totalprojektet i skulle: vara minst 20 år gammal ha en Atemp på minst 2 000 m 2 vara en lokalbyggnad (skola, kontor, sporthall, äldreboende etc) Totalt sett kom det in 52 anmälningar från olika företag och kommuner. Av dessa gjordes platsbesök hos 41 företag och slutligen valdes 21 fastighetsägare ut. Målet med Totalkampanjen har varit att sprida kunskapen om Totalmetodiken utanför medlemsföretagen i Belok samt att bidra till att fastighetsägare ges möjlighet till kunskap om hur man på bästa sätt bör arbeta med energieffektiviseringar. 5

3 Fastighetsföretagen Tanken med kampanjen var att genomföra ett antal olika Totalprojekt i olika typer av byggnader och med en geografisk spridning i landet som täckte in de olika klimatzonerna. De 21 fastighetsföretagen som slutligen valdes ut till att genomföra ett Totalprojekt var: o Kungsbacka kommun med en grundskola o Lidköpings kommun med en ishall o Stena Fastigheter i Malmö med en kontorsbyggnad o Stenungsunds kommun med kommunhuset inklusive tandläkarmottagning o Borlänge kommun med en högstadieskola o Borås stad med en grundskola o Töreboda kommun med en vårdcentral o Trollhättan Tomt AB med en kontorsbyggnad o Norrbottens läns landsting med en vårdcentral o Västerbottens läns landsting med Umeå lasarett (delar av fastigheten) o Storfors kommun med Folkets hus (inhysande flera verksamheter) o Ale kommun med en sim- och idrottshall o Örebro läns landsting med Lindesbergs lasarett o Futurum Fastigheter Örebro med en grundskola o Västerås stad med en grundskola o Dals-Eds kommun med ett äldreboende o Stena Fastigheter i Göteborg med en kontorsbyggnad o Mellerud kommun med en högstadieskola o Grästorps kommun med en grundskola o Skellefteå kommun med en gymnasieskola o Bostadsstiftelsen Hyltebostäder med ett särskilt boende I figur 3.1 nedan visas en schematisk bild över var i landet de olika byggnaderna finns placerade. 6

Figur 3.1 Spridning av Totalkampanjens byggnader i Sverige. 3.1 Avtal, utbildning och konsultuppdrag Alla projekt har genomförts med hjälp av konsulter som varje fastighetsägare själv haft ansvar för att handla upp. Konsulterna deltog i en endagsutbildning innan utredningen sattes igång. Under utbildningen gick man igenom de olika delmomenten som ingår i den första etappen av ett Totalprojekt. Alla fastighetsägare hade vid detta tillfälle signerat ett avtal med Byggherrarna, där det framgick vilken byggnad projektet gällde samt vilka kalkylpriser, avkastningskrav och energiprisförändringar man valt att räkna med. I kampanjen ställdes krav på att ett beprövat beräkningsprogram skulle användas för att simulera och plocka fram energibesparingarna för varje identifierad åtgärd. Det fanns däremot ingen kontroll av hur väl detta delmoment uppfyllts. Kravet som fanns i kampanjen var ett inlämnande av den så kallade Etapp 1-rapporten, en enkel redovisning av det åtgärdspaket som identifierats samt vilka förväntade kostnader samt besparingar som räknats fram. På utbildningen, där även fastighetsägare var välkomna, betonade man vikten av att erhålla en längre utredning som presenterade detaljerna i ett djupare plan. Kortrapporten är den redovisning som Belok kräver för att kunna presentera resultaten av varje projekt som genomförts på ett enkelt och visuellt sätt. Kortrapporten kan aldrig på något vis ersätta en konsultrapport avsedd att användas som underlag till en eventuell etapp 2, genomförandet av det identifierade åtgärdspaketet. 7

4 Resultat Under detta kapitel presenteras en sammanställning av de resultat som framkommit under kampanjen. Kapitlet är indelat i ett antal underkapitel där energi, ekonomi samt åtgärderna i sin helhet presenteras. Under Resultat sammanfattas även genomförandet, där en analys av konsulternas insatser och fastighetsägarnas engagemang presenteras. 4.1 Energi Ett antal diagram finns presenterade under kapitlet, för att på ett visuellt sätt presentera de resultat som kopplas till energibesparingarna i projektet. I figur 4.1 visas energianvändningen för alla byggnader samt uppdelade i olika lokaltyper, som de ser ut idag samt den beräknande energianvändningen som åtgärdspaketet skulle innebära. Den största teoretiska besparingen ses för de byggnader som ingår i lokaltypen övriga, vilka inkluderar sporthallar och ishall. 300 250 200 150 100 50 0 Energianvändning kwh/m 2,år (medelvärde) Figur 4.1 Röda staplar representerar medelenergianvändningen före respektive efter i alla 21 fastigheter tillsammans. De andra staplarna är medelenergi indelad i de fyra lokaltyperna skola, kontor, vård samt övriga. I figur 4.2 visas energibesparingen också per kvadratmeter, men här uppdelat i olika åtgärdstyper. Diagrammet visar det medelvärde för energibesparing som varje åtgärdstyp i en viss lokalkategori representerar. Den röda linjen motsvarar medelbesparingen för alla åtgärder. 8

100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Energibesparing kwh/m 2, år Ventilation Värme Kyla Klimatskal Belysning Skolor Kontor Vård Övrigt Totalt Figur 4.2 Röda staplar representerar medelenergianvändningen för alla 21 fastigheter tillsammans. De andra staplarna är medelenergibesparingen indelad i de fyra lokaltyperna skola, kontor, vård samt övriga. Den röda linjen motsvarar medelbesparingen totalt sett. I figur 4.3 visas den totala energibesparingen för de 21 byggnaderna. I figuren har den teoretiska besparingen delats upp i olika energiposter, där ventilationsåtgärder är den post som i särklass sparar mest energi. Den totala energibesparingen som räknats fram i kampanjen är alltså ca 12 000 MWh energi. Detta är den totala potentiella energibesparingen för både el, värme och kyla för alla projekten. 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 Energibesparing MWh 0 Ventilation Värme Kyla Klimatskal Belysning Övrigt Totalt Figur 4.3 Total beräknad energibesparing i alla 21 fastigheter. Energibesparingen uppdelad i värme och kyla har tagits fram i diagram 4.4. I varje projekt har en Etapp 1-rapport tagits fram där el- respektive värmeanvändningen redovisats. Ibland har man i projekten redovisat den totala energianvändningen, alltså 9

inklusive verksamhetsel och i andra fall har man redovisat energianvändningen exklusive verksamhetsel. Dessvärre finns det även exempel på där det inte framgår vad som ingår i siffrorna och skillnader kan finnas mellan det redovisade före/efterdiagrammet och de siffror som man angivit i löpande text gällande den specifika energianvändningen. Det går därmed inte att redovisa siffrorna tydligare än vad figur 4.4 gör. 250 Energianvändning kwh/m 2,år 200 150 100 Värme El 50 0 Före Efter Figur 4.4 Uppmätt energianvändning samt beräknad energianvändning i alla fastigheter efter genomförandet av åtgärdspaketen. Diagrammet redovisar medelvärdet för alla fastigheter. Den specifika energianvändningen minskar alltså från ca 225 kwh/m 2, år till ca 150 kwh/m 2,år. I siffrorna, som är ett medelvärde av alla 21 fastigheter, ingår i viss utsträckning även verksamhetsenergi, då denna post inte alltid gått att särskilja. Av de totalt 21 fastigheter som var med i projektet har fyra av dem en teoretisk energibesparing på 50 % eller mer. 13 av fastigheterna har en teoretisk energibesparing på 30 % eller mer. Detta innebär att 8 fastigheter har en teoretisk energibesparing på mindre än 30 %. I figur 4.5 visas den uppmätta energianvändningen i förhållande till den teoretiska procentuella besparing som redovisats i respektive projekt. 10

Energianvändning idag (kwh/m 2,år) Energibesparing/Energianvändning 400 350 300 250 200 150 100 50 Skola Kontor Vård Övrigt Alla 0 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Energibesparing i procent Figur 4.5 Uppmätt energianvändning i förhållande till den procentuella besparing som teoretiskt räknats fram. Den röda cirkeln motsvarar medelenergin för alla 21 fastigheter. 4.2 Ekonomi Under delkapitel Ekonomi redovisas de delar som är kopplade till investeringar, besparingar och den avkastning som räknats fram för projekten. I den första figuren, figur 4.6, visas den teoretiska avkastningen på det investerade kapitalet. Diagrammet är uppdelat i två delar, en där man tagit hänsyn till fastighetsägarnas bedömda årliga energiprisförändring, samt en där man inte tagit hänsyn till denna. Alla räntor är reala, alltså presenterade utan hänsyn till inflation. På samma sätt som för diagrammen under delkapitel Energi har lokalerna delats in i fyra olika lokaltyper. I detta fall är det kontoren som fått den bästa avkastningen på det investerade kapitalet, 17 % utan årlig energiprisändring. En bra tumregel när man pratar om avkastning är att om den är 5 % eller högre så är det en bra avkastning på en investering. 11

Med årlig energiprisändring Utan årlig energiprisändring Avkastning på investerat kapital Alla Skolor Kontor Vård Övriga 0% 5% 10% 15% 20% Figur 4.6 Här visas avkastningen på det investerade kapitalet, både med och utan de årliga energiprisändringar som varje fastighetsägare själva bestämt. I figur 4.7 och 4.8 har alla 21 projekt prickats in i ett investerings- och besparingsdiagram. Figur 4.7 visar vilken investering som räknats fram för åtgärdspaketet kontra den besparing i kronor som investeringen i sig innebär. Den röda punkten representerar medelvärdet av alla byggnaders investeringar samt besparingar. I Figur 4.8 visas istället för besparingen i kronor, besparingen i energi. 12

Energibesparing (kwh/m 2 ) Besparing (kr/m 2 ) Investering/Besparing 400 350 300 250 200 150 100 Skolor Kontor Vård Övriga Alla 50 0 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 Investering (kr/m 2 ) Figur 4.7 Investering för hela åtgärdspaketet samt den besparing som skulle uppnås om åtgärderna implementerades. Investering/Energibesparing 450 400 350 300 250 200 150 100 50 Skola Kontor Vård Övriga Alla 0 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 Investering (kr/m 2 ) Figur 4.8 Investering för hela åtgärdspaketet samt den energibesparing som skulle uppnås om åtgärderna implementerades. 13

Energibesparing (kwh/m 2 ) Besparing (kr/m 2 ) I figur 4.9 och 4.10 presenteras resultaten per klimatzon istället för lokaltyp. Det går inte att dra några specifika slutsatser utifrån de båda diagrammen, då resultatet varierar en hel del mellan olika lokaltyper i samma klimatzon. Investering/Besparing 400 350 300 250 200 150 100 50 Klimatzon 1 Klimatzon 2 Klimatzon 3 0 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 Investering (kr/m 2 ) Figur 4.9 Investering för hela åtgärdspaketet samt den besparing som skulle uppnås om åtgärderna implementerades. Investering/Energibesparing 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 Investering (kr/m 2 ) Klimatzon 1 Klimatzon 2 Klimatzon 3 Figur 4.10 Investering för hela åtgärdspaketet samt den energibesparing som skulle uppnås om åtgärderna implementerades. 14

4.3 Åtgärder I genomsnitt har 12 åtgärder föreslagits per byggnad. Som figur 4.3 illustrerar är det främst åtgärder på ventilationssystemen som bidragit till den största energibesparingen. Av alla åtgärder som föreslogs i de 21 fastigheterna står antalet åtgärder på ventilation för 36 %, besparingen i energi motsvarar däremot 47 % av den teoretiska totala energibesparingen. Näst största och tredje största posterna av åtgärder, var åtgärderna på klimatskalet (19 %) respektive åtgärderna på värmesystemet (17 %). Energibesparingen för dessa två poster motsvarar 17 % respektive 16 % vardera. Åtgärder på ventilation, klimatskal samt värmesystem representerar därmed 72 % av alla föreslagna åtgärder och 80 % av den teoretiska totala energibesparingen i alla fastigheterna. 4.4 Genomförandet Alla projekt har, som tidigare nämnts, genomförts med hjälp av konsulter som varje fastighetsägare själv haft ansvar för att handla upp. Alla konsulter samt några av projektledarna i fastighetsföretagen deltog i en endagsutbildning innan utredningen sattes igång. Under utbildningen gick man igenom de olika delmomenten som ingår i den första etappen av ett Totalprojekt. Projekten hade enligt avtalet en projekttid på sex månader som den första etappen av ett Totalprojekt skulle vara klart på. På grund av att många avtal signerades precis innan semestrarna, bidrog det delvis till förseningar eftersom några fastighetsägare inte kunde leverera en rapport inom den angivna tidsramen. Deadline för hela projektet var dock satt till strax efter årsskiftet 2013/2014, vilket gjorde att mindre förseningar inte spelade så stor roll. Några rapporter dröjde emellertid extra länge med att komma in och slutrapporteringen fick flyttas fram vid ett par tillfällen. Vid utbildningstillfället som hölls innan projekten påbörjades, poängterade utbildningsledaren vid flera tillfällen att det förutom Etapp 1-rapporten även var viktigt för konsulterna att lämna över en mer omfattande rapport. En konsultrapport som kan användas som underlag för att gå vidare med en eventuell projektering är avgörande för ett lyckat Totalprojekt. Av 21 fastigheter inkom 18 konsultrapporter av varierande karaktär. 15

5 Enkäten När varje fastighetsägare fått sitt Totalprojekt godkänt skickades en länk ut, där fastighetsägaren ombads att fylla i en utvärdering om kampanjen och sin medverkan. Totalt sett kom det in 17 svar på enkäten. Frågorna och sammanställningen av svaren är indelade i fyra delkapitel nedan. 5.1 Utbildningen Här sammanfattas resultaten från den utbildning som konsulter och en del av fastighetsägarna deltog i. 5.1.1 Fråga 1. Vad är ditt allmänna intryck av den utbildning som konsulter (och några fastighetsägare) deltog i? På frågan fick respondenten gradera sin uppfattning på en skala mellan 1 och 5, där 1 var dåligt och 5 väldigt bra. Eftersom inte alla fastighetsägare deltog i utbildningen inkom endast 11 svar på denna fråga. Medelbetyget på frågan blev en 3,7. Den eller de som gav det lägsta betyget, angav en 3:a. 5.1.2 Fråga 2. Är du nöjd med innehållet i kursupplägget? Av samma anledning som för föregående fråga inkom endast 11 svar även på denna fråga. Svaren på frågan var exakt samma som de på fråga 1 och därmed ett medelvärde på 3,7 även här. 5.1.3 Fråga 3. Vad var speciellt bra/ vad saknades? Här svarade man att upplägget kändes bra och relevant, mer riktat mot konsulter än fastighetsägare, vilket var syftet, men vid ett nytt tillfälle skulle kanske en utbildning som riktades även mot fastighetsägare vara relevant. Det fanns även en önskan om att gå igenom Totalverktyget lite mer i detalj. 5.1.4 Fråga 4. Hur bra tycker du att föreläsaren lyckades med att förmedla kunskapen? Fråga 4 var återigen en fråga med en gradering från 1 till 5. Medelvärdet på frågan från de 11 svar som kom in blev 3,8. 5.1.5 Fråga 5 Har du några andra kommentarer kring kursen och/eller kursupplägget? Här kom det endast in en kommentar med ett önskemål om att utbildningen var aningen för teoretisk och att man hade önskat att den var lite mer praktiskt upplagd. 16

5.2 Konsulternas engagemang och samarbete Här sammanfattas resultaten från hur fastighetsägarna uppfattade konsulternas insatser. 5.2.1 Fråga 6. Är du nöjd med det arbete som er konsult utfört? Återigen en fråga med en gradering mellan 1 och 5. Medelvärdet på denna fråga blev 4,3, vilket tyder på att fastighetsägarna har varit väldigt nöjda med det arbete som konsulterna utfört. 5.2.2 Fråga 7. Var den arbetsinsats som krävdes från er som ni förväntat? På denna fråga kunde man gradera från 1 till 5 där 1 var mycket mindre och 5 mycket större. medelsvaret på frågan blev 3, vilket tyder på att fastighetsägarna har varit väl förberedda och införstådda med den arbetsinsats som krävdes. En person svarade med en 2:a, vilket tyder på att arbetsinsatsen blev mindre än väntat, samtidigt som två personer svarade med en 4:a, vilket tyder på att arbetsinsatsen var något större än man räknat med. 5.2.3 Fråga 8. Har en bra dialog funnits mellan er och konsulten under arbetets gång? Har ni känt att era idéer och åsikter beaktats i projektet? Här fick respondenterna svara med fri text och alla svar var väldigt positiva. Man känner att man haft en bra dialog med sin konsult, där konsulterna lyssnat in önskemål och andra åsikter från fastighetsägaren. Det har varit otroligt lärorikt och bra! Det känns som man kan diskutera på en helt ny nivå tack vare Belok-verktyget. Det blir en mer långsiktig strategi och inte så mycket kortsiktiga åtgärder. 5.2.4 Fråga 9. Har konsulterna hållit sig till den tidplan som ni kommit överens om? Om inte, vad tror du att det beror på? På frågan om konsulterna hållit tidplanen så är respondenterna ganska nöjda. En hel del förseningar till följd av sjukdom uppstod, men uppfattningen är att resultatet blivit bra i slutändan och att man därför inte haft några större invändningar. 5.2.5 Fråga 10. Är du nöjd med den rapport som konsulten försett er med? På en gradering mellan 1 och 5 fick denna fråga ett medelvärde på 4,3, vilket tyder på att fastighetsägarna varit nöjda med den rapport konsulten försett dem med. De flesta har som sagt gett en 4:a i betyg, men ett par respondenter har gett en 2:a eller 3:a i betyg, vilket tyder på att inte alla varit fullt tillfredsställda med rapporten. 17

5.2.6 Fråga 11 Kan ni använda konsultrapporten som underlag för en eventuell etapp 2 (projektering)? Anser ni att åtgärderna och kostnadsuppskattningarna som gjorts är rimliga? De flesta anser sig även kunna använda rapporterna som ett underlag till en projektering/ etapp 2. Ett par respondenter har uppgett att man redan börjat, eller inom en snar framtid kommer påbörja nästa etapp. De flesta tror även att den kostnadsuppskattning som gjorts stämmer ganska bra, några räknar dock med att den kan landa lite högre. 5.3 Totalmetodiken som metod för energieffektivisering Här sammanfattas resultaten från hur fastighetsägarna uppfattar Totalmetodiken som verktyg/metod för energieffektiviseringar. 5.3.1 Fråga 12. Har det varit svårt att implementera tankesättet bakom Totalmetodiken i er organisation? Om Ja, vad tror du att det beror på? De flesta har svarat att detta inte varit några problem, men några betonar att de åtgärder som sparar mest pengar är dem som man ofta fastnar vid och att det ibland kan vara svårt att få loss medel för de mindre lönsamma åtgärderna. I något fall så har man svårt att överlag genomföra ombyggnationer för energibesparingar eftersom likviditeten påverkas för mycket även för väldigt lönsamma åtgärder. 5.3.2 Fråga 13. Nu när ni genomfört den första etappen av ett Totalprojekt, hur tycker ni då att det gått att a) tänka i åtgärdspaket och inte i separata åtgärder? b) använda sig av Totalverktyget och internräntediagrammet för att visualisera resultat? Alla tycker att det varit bra att tänka i åtgärdspaket snarare än i separata åtgärder. Detta är något som de flesta försökt göra sedan tidigare. Vad man tycker är särskilt bra är den visuella biten av Totalverktyget och att diagrammet i sig varit en bra hjälp vid presentationer för beslutsfattare. 5.3.3 Fråga 14. Tror du att ni kommer fortsätta använda Totalmetodiken i framtiden? Av vilken anledning? De flesta tror och hoppas på att man kommer fortsätta använda sig av denna metodik för att genomföra energieffektiviseringar. Några har redan påbörjat fler projekt med Totalmetodiken som bas och andra har för avsikt att föra in tänket i sina strategier för energieffektivisering. Några anser att det är svårt att kunna räkna på fastigheten så som man gjort i kampanjen, där kravet fanns att det skulle finnas separat mätning till varje byggnad. Man menar att det är många fastigheter som inte ser ut så. 18

5.3.4 Fråga 15. Känner du att Totalmetodiken ger dig en bättre förståelse för sambandet mellan ekonomi och energieffektivisering? På denna fråga var det många respondenter som svarade att man redan sedan tidigare hade bra förståelse för energi och ekonomi i kombination, då många jobbat med detta i många år. Man nämnde dock att det kan ha varit nyttigt för andra parter i en organisation som inte jobbar på detta sätt dagligen. 5.3.5 Fråga 16. Vad var särskilt bra med Totalmetodiken? Här var de flesta överens om att det var den visuella delen, för till exempel redovisning etc som gjorde metodiken speciellt användbar. En annan sak som även nämndes flera gånger var totalgreppet om fastigheten som man har vid genomförandet av ett Totalprojekt. 5.3.6 Fråga 17. Om du skulle kunna ändra på något i metodiken, vad skulle det då vara? Totalverktyget behöver uppdateras och ändras lite för att uppfylla användarens önskemål. Bland annat har en del buggar inträffat. En respondent svarade att man skulle vilja få in en energioptimal byggnad i Totalverktyget som en jämförelse med hur långt man borde kunna nå för en viss byggnadstyp, byggd vid ett visst årtal etc. 5.4 Kampanjen som helhet 5.4.1 Fråga 18. Hur har det varit att delta i kampanjen? Har det underlättat beslut om att energieffektivisera den aktuella fastigheten? Respondenterna är nöjda med kampanjen och tror att det i många fall underlättat ett beslut om en utredning, då man inte behövt riskera egna medel. Andra uppger att man oavsett hade planer att utreda den fastighet som man valde i kampanjen. En fastighetsägare tyckte att kraven för medverkan (krav på byggnad) var för snäv, vilket gjorde att man tvingades att välja en fastighet som man inte skulle valt annars. 5.4.2 Fråga 19. Har ni känt att det funnits tillräckligt med stöd och råd från kampanjens projektledare? Har ni fått hjälp med eventuella frågor och problem som uppkommit? Alla respondenter är nöjda med projektledningen av kampanjen som helhet. Några uppger att man inte haft så mycket frågor, medan de som varit i kontakt med projektledare känner att man fått snabb och bra respons. 19

5.4.3 Fråga 20. Skulle ni delta igen om möjligheten gavs? Här svarar alla respondenter Ja. En fastighetsägare uppger dock att man inte skulle delta igen om kraven skulle vara desamma för byggnaden, eftersom man inte har fler fastigheter som uppfyller de kraven som ställdes. 5.4.4 Fråga 21. Har ser det ut för er framöver? Finns det intresse att fortsätta med Etapp 2 och erhålla ytterligare bidrag för genomförandet? De flesta är positiva till att gå vidare med en etapp 2. Några avvaktar beslut från ledningen eller politiken. Några respondenter poängterar dock att det inte alltid är så enkelt att få loss medel för att genomföra en etapp 2, trots att åtgärderna i sig är lönsamma, eftersom det helt enkelt inte finns medel till det och att man inte kan eller vill låna. 20

6 Slutsatser Nu när alla projekt blivit godkända och alla Etapp 1-rapporter blivit godkända så har alla resultat kunnat sammanställas. Etapp 1-rapporterna hade väldigt olika kvalitet och det går inte att säga vad anledningen är till att vissa projekt inte varit lika lyckade som andra när man tittar på resultaten i energibesparing och/eller åtgärder. Eftersom kraven i kampanjen endast inkluderade ett inlämnande av en Etapp 1-rapport, som i sig är väldigt kortfattad, så kan inga konkreta slutsatser dras om huruvida konsulter och fastighetsägare varit så engagerade som ett sådant här komplext Totalprojekt kräver för att i slutändan få till ett bra resultat. Utvärderingen som fastighetsägarna fått fylla i tyder på att alla de 17 fastighetsägare som fyllt i utvärderingen varit väldigt nöjda med sitt Totalprojekt. Hur de övriga fyra fastighetsägarna som valde att inte delta i utvärderingen ställer sig kan man bara gissa. Det finns en risk att de som valt att inte fylla i utvärderingen varit mindre tillfreds med det resultat som deras konsulter har redovisat, men detta är bara spekulationer. Slutsatserna från kampanjen är att den rapportering och det underlag som kommit in varit av väldigt varierande karaktär och att det finns stora skillnader från hur en konsult till en annan arbetar och presenterar sina resultat. Genomgående skulle man kunna uttrycka det som att fastighetsägarna själva varit mer nöjda med sina projekt än vad som går att utläsa av den redovisning (Etapp 1-rapporten och ibland även en större konsultrapport) som kommit in till kampanjens projektledning. En annan lärdom från kampanjen är att det är otroligt viktigt att inviga både fastighetsägare och konsulter tydligt i Totalmetodiken, hur denna är tänkt att användas och hur man strukturerar upp sitt Totalprojekt för att få ut så mycket som möjligt av det i slutändan. Den utvärdering som ska göras, kommer därmed vara till stor nytta för Totalmetodikens fortsatta spridning och utveckling. 7 Utvärdering Under hösten 2014 kommer ett utvärderingsarbete påbörjas där CIT Energy Management har fått i uppdrag att utvärdera cirka en tredjedel av de fastigheter som deltagit i kampanjen. CIT Energy Management kommer därmed kontakta ett antal fastighetsägare som väljs ut slumpmässigt, för att träffas med fastighetsägare och eventuellt även konsulterna. Syftet är att man tillsammans går igenom erfarenheter, problem som uppkommit under projektets gång samt tittar på vilka åtgärder som föreslagits. Tanken är även att CIT Energy Management ska besöka de utvalda byggnaderna för att skapa sig en uppfattning om de åtgärder som föreslagits i projekten. 21