VERKSAMHETSREDOGÖRELSE

Relevanta dokument
Beslut i detta ärende har fattats vid Nämnden för hemslöjdsfrågors sammanträde den 10 februari 2017.

Budgetunderlag

VERKSAMHETSPLAN januari Innehåll PRIORITERINGAR FÖR MÅL FRÄMJANDE AV HEMSLÖJD... 4 NÄMNDENS KANSLI...

Antagen vid Nämnden för hemslöjdsfrågors sammanträde 15 februari Föredragande var kanslichef Friedrike Roedenbeck.

STRATEGISK PLAN Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund, SHR

Konsthantverk i Sverige, del 3 Stiftelsen Konsthantverkscentrum. Vidareutveckling av metoder för nätverksbyggande Norrbottens läns landsting

NFH. Statlig självständig myndighet Industridepartementet Kulturdepartementet. Tillväxtverket är värdmyndighet

Inledning... 2 Främjande av hemslöjd... 4 Bidragsgivning Nämndens kansli... 12

Nämnden för hemslöjdsfrågors verksamhetsplan 2015

Riktlinjer för ansökan och redovisning av projektbidrag från Nämnden för hemslöjdsfrågor

Budgetunderlag Nämnden för hemslöjdsfrågor Box Stockholm tel e-post

Kulturrådet har ordet svensk kulturpolitik i endring. Benny Marcel, Kulturrådet Ställföreträdande generaldirektör

Uppdrags- beskrivning

Bilaga 5 Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund

Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft.

Långsiktigt uppdrag till KulturUngdom

En röst åt slöjdföretagarna

Svenska Filminstitutet

Kultur av barn och unga är uttryck som ingen vuxen styr över. T.ex. spontana lekar, ramsor, gåtor, rollspel, communities och graffiti.

Datum Ronny Johannessen (M) utses att jämte ordföranden justera protokollet. 2. Kulturnämndens verksamhetsplan och budget 2018

Strategi för Agenda 2030 i Väst,

Ansvarig: Annelie Krell. Kulturnämndens handlingsplan för digital kultur

Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 1415/16

Kulturrådets beslut Statens kulturråd beviljar bidrag och bidragsbelopp enligt bilaga l.

INNEHÅLL FÖRORD 3 INTRODUKTION 4 FRÄMJANDE 5 ÅTERRAPPORTERING 25 ORGANISATIONSSTYRNING 28 UPPDRAG 31 NÄMND OCH KANSLI 32

INNEHÅLL FÖRORD FÖRORD 3 PROJEKTBIDRAG UTVECKLAR SLÖJDEN INTRODUKTION 4 ORGANISATION EKONOMISK ÖVERSIKT

Region Gävleborg, org.nr , Box 834, Gävle. av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet. För kronor av de

DIVISION Kultur och utbildning

Riktlinjer för Region Östergötlands kulturstipendier

Riktlinjer för statsbidrag till musikarrangörer

STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK

Kultursamverkan för ett Sverige som håller ihop. Framtida inriktning och utvecklingsmöjligheter för kultursamverkansmodellen Ds 2017:8

VERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN

Ku2013/2079/MFI. Riktlinjer för budgetåret 2014 avseende statens bidrag till Stiftelsen Svenska Filminstitutet

Remissvar betänkandet Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88), Ku2015/02481/KL

Kultursamverkansmodellen så funkar den!

VERKSAMHETSPLAN 2015 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN

VERKSAMHETSREDOGÖRELSE

Verksamhetsplan

Information om det statliga bidraget Skapande skola för läsåret 18/19

Länsmuseernas samarbetsråd

Verksamhetsplan Utgångspunkten för denna verksamhetsplan är förbundets verksamhetsidé och vision:

Kulturarv UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE

att med eleven i centrum och läroplanen som ramverk, gemensamt verka för ökad måluppfyllelse.

Konstnärsnämndens styrelse. Stockholm Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE

MÅL FÖR DEN NATIONELLA KULTURPOLITIKEN

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet

KICK KULTURALLIANS? VAD ÄR IDEELL KVALITET I CIVILSAMHÄLLETS KULTURSAMVERKAN VAD GÖR IDEELL KULTURALLIANS? EN POLITIK FÖR IDEELL KULTURALLIANS

Datum Dnr Redovisning av utvecklingsbidrag Kulturnämndens anslag för sökbara utvecklingsbidrag fördelas två gånger per år.

Regionsamverkan Sydsverige

SAMRÅD OM: FÖRSLAG TILL KULTURSTÖD

K O RT V E R S I O N

Kultursamverkan för ett Sverige som håller ihop framtida inriktning och utvecklingsmöjligheter för kultursamverkansmodellen (Ds 2017:8)

Betänkandet SOU 2018:33 Konstnär oavsett villkor?

VERKSAMHETSPLAN

Remissyttrande Gestaltad Livsmiljö SOU 2015:88

REGIONAL KULTURPLAN FÖR VÄSTRA GÖTALAND

dels driva Transits verksamhet på Telefonplan i Stockholm,

Information om det statliga bidraget Skapande skola för läsåret 17/18

Språkpolicy och genomförandeplan för språkutveckling med fokus på modersmålstöd för förskoleförvaltningen i Malmö stad

Redovisning av Nämnden för hemslöjdsfrågors genomförda projekt och aktiviteter i samarbete med Umeå kulturhuvudstad 2014

Glasriketuppdraget. Glasriketuppdraget II,

Kulturarvslyftet. Rapport. rapport till Kulturdepartementet i anslutning till. årsredovisningen Bakgrund


<Innan_punkt> Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet

Samverkansavtal avseende Innovativ Kultur 2015

Utdrag ur Riktlinjer för regionalt kulturstöd antagna av Driftnämnd Kultur och skola att gälla från 2016:

Samverkansavtal avseende Innovativ kultur 2013

I bibliotekslagens (SFS 2013:801) paragraf 17 står det att kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet.

Information om Region Värmlands verksamhetsbidrag 2020 till regionala idéburna organisationer inom det sociala området.

Riktlinjer för Region Östergötlands kulturstipendier

KOP nätverket för konst och publikfrågor

>venska Filminstitutet

Regional biblioteksplan Kalmar län

Fördjupad Projektbeskrivning

Folkesundhed og partnerskaber Sundhet genom partnerskap

Jamtli STRATEGIPLAN Stiftelsen Jamtli. Lustfyllt, levande, lärande!

Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet

Kommunikationsstrategi för Vårdförbundet

De finansiella villkoren för Filminstitutets bidrag redovisas i ett regleringsbrev till Kammarkollegiet, anslag 10:1 Filmstöd.

Budgetunderlag

Verksamhetsplan Kunskapsplattform ledning. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (8) Datum

Varför kultur i Falkenbergs förskolor och skolor?

Överenskommelse om samverkan för Konst i Halland ett resurscentrum för konstutveckling

Remissyttrande av betänkandet (SOU 2015:88) Gestaltad livsmiljö

Regional biblioteksplan

Riktlinjer för statens bidrag till Stiftelsen Svenska Filminstitutet 2017

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter

Kulturberedningen. Tid Fredagen den 11 april 2014 kl Sessionssalen, landstingets kansli Ingelstadsvägen 9, Växjö

Uppdrag till Statens konstråd att förbereda en satsning på kulturverksamheter i vissa bostadsområden med inriktning på konstnärlig gestaltning

KULTURSKOLAN OCH DE REGIONALA KULTURPLANERNA EN GENOMGÅNG AV DE REGIONALA KULTURPLANERNA 2015

Protokollsutdrag från kulturnämndens sammanträde den 10 februari 2017

VERKSAMHETSPLAN 2016

Animation med äldre. Slutrapport från projektet , KUR 2011_5966

PROJEKTBESKRIVNING GLASPEDAGOGIK

Kulturpolitiskt program för Kommunfullmäktige 14 april 2009

Ärende Ansökan om bidrag för musikfrämjande insatser, andra fördelningen

Sammanfattning. Bilaga 2

Verksamhetsplan & Budget

Transkript:

VERKSAMHETSREDOGÖRELSE 2015 VERKSAMHETSREDOGÖRELSE 2015 1

Innehåll 3 INSATSER SOM BETYDER MYCKET 4 INTRODUKTION Organisation Ekonomisk översikt Kvalitetsarbete 7 FRÄMJANDE Verksamhetsbidrag Hemslöjdskonsulenter Verksamhetsbidrag Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund Projektbidrag Barn och unga Kulturarv Mångfald Spaningar Kommunikation Årets samarbeten 22 ÅTERRAPPORTERING Regionalt utfall Umeå Europas kulturhuvudstad 2014 24 UPPDRAG Samverkansråd inom ramen för samverkansmodellen Kulturella och kreativa näringar 27 NÄMND OCH KANSLI Ekonomi Produktion: Nämnden för hemslöjdsfrågor Grafisk form: Jonas Rundqvist, RUND BÜRO Omslagsillustration: Sara Nilsson Tryck: JustNu Södermalm 2015 NÄMNDEN FÖR HEMSLÖJDSFRÅGOR

Insatser som betyder mycket Det egna skapandet, kvaliteten i bruksföremålen, ansvaret för en hållbar utveckling, barn- och ungas tillgång till kultur, vägar till utkomst och näringsverksamhet, globalt perspektiv viktiga och aktuella frågor allt finns inom slöjden. Det är därför inte konstigt att vi idag ser mer och mer om slöjd i media av alla slag. TV, radio, tidningar, podcasts, bloggar överallt dyker slöjden upp och intresserar inte bara de redan engagerade. I Myndigheten för kulturanalys rapport från januari 2016 framgår att hantverk och handarbete är den sjätte vanligaste kulturaktiviteten av de tjugotre som redovisas. Möjligheterna att finna ett sammanhang för slöjdintresse blir allt fler: hemslöjdsföreningar, nätverk på sociala media, slöjdklubbar, slöjdinkubatorer, makerrörelsen, craftivism, gerillaslöjd, DIY (Do It Yourself), DIT (Do It Together) ; här kan allt fler människor i vårt land finna mening och innehåll i olika former och uttryck för slöjd. Slöjd är en positiv kraft som ligger helt i linje med de ambitioner regeringen har om delaktighet, demokrati och integration. En grundpelare i slöjdens utveckling är föreningslivet. Hemslöjdsföreningarnas förtroendevalda och de engagerade medlemmarna, är själva kärnan i verksamheten, och det är Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund, SHR, som stöttar och utvecklar föreningarnas arbete. En annan grundpelare är landets hemslöjdskonsulenter, som med kompetens och okuvligt engagemang inspirerar slöjdare med vitt skilda bakgrunder och av alla åldrar. Hemslöjdskonsulenternas marknära arbete ger dagligen stöd och stimulans till näringsidkare, föreningar och enskilda slöjdare. Mängder av sådana insatser från konsulenter, föreningar och engagerade individer, ofta på ideell bas, bidrar till ett bättre liv för många, många. Den positiva utvecklingen av slöjden sker trots att allt mindre resurser ställs till förfogande från det offentliga. Det är ett faktum att statsanslaget till slöjden, trots slöjdens ökande betydelse i vårt samhälle, minskat i reala termer under en lång följd av år. Det har bland annat fått negativa konsekvenser för hemslöjdsföreningarna och riskerar att långsiktigt försvaga de positiva möjligheter för kultur, näring och integration som ryms inom slöjden. Med små insatser från staten kan denna trend brytas. Arbetet inom en av Sveriges minsta myndigheter fortsätter trots flera års besparingar, med full kraft. Jag gläder mig åt ett kompetent och engagerat kansli, en vital nämnd och ett gott samarbete med hemslöjdskonsulenter, myndigheter och organisationer i det civila samhället, i Sverige och internationellt. Det är min förhoppning att de många positiva och uppmuntrande signaler om slöjden, som under 2014 och 2015 sänts från Kulturdepartementet, ska materialiseras i form av ökade resurser i budgetpropositionen för 2017. Bo-Erik Gyberg Ordförande FOTO: Carolina Pascual Söderbaum VERKSAMHETSREDOGÖRELSE 2015 3

INTRODUKTION Introduktion ORGANISATION Nämnden för hemslöjdsfrågor, NFH, är en statlig myndighet under Kulturdepartementet och med Tillväxtverket som värdmyndighet. NFH planerar, samordnar och gör insatser för hemslöjds området genom att samverka med andra myndigheter och organisationer kring frågor som är av vikt för hemslöjdsområdet, omvärldsbevaka och sprida information hänförlig till slöjdområdet, fördela bidrag i form av verksamhets- och projektbidrag, anordna konferenser och seminarier. Nämnden för hemslöjdsfrågor är en nämndmyndighet vilket innebär att nämnden har fullt ansvar. Nämndledamöterna utses av regeringen. Nämnden ansvarar för myndighetens verksamhet och fattar beslut om fördelning av bidrag samt tillsätter kanslichef. Kanslichefen är myndighetschef och ansvarar inför nämnden för den löpande verksamheten. Kanslichefen ingår inte i nämnden men är föredragande på nämndens möten. EKONOMISK ÖVERSIKT FOTO: Carina Olsson NFH tilldelades i 2015 års regleringsbrev 2 397 tkr för täckande av förvaltningskostnader och 9 066 tkr för främjande av hemslöjd. De största främjandeposterna är verksamhetsbidrag till Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund 4 200 tkr, verksamhetsbidrag till Sameslöjdstiftelsen Sámi Duodji 1 860 tkr och projektbidrag 1 323 tkr. Rådjur Lennart Calås. Från vandringsutställningen Ur Björk. 4 NÄMNDEN FÖR HEMSLÖJDSFRÅGOR

INTRODUKTION KVALITETSARBETE NFH ska redovisa måluppfyllelse samt en analys av resultatet i syfte att utveckla verksamheten. Syftet med kvalitetsarbetet är att förbättra och utveckla NFHs verksamhet med att främja slöjden. Verksamhetens kvalitet ses ur två aspekter: processkvalitet och resultatkvalitet. Tillsammans kan dessa två aspekter sägas vara NFHs definition av kvalitet, eller om man så vill, NFHs konkreta tolkning av ordets grundläggande betydelse av egenskap. Nämnden diskuterar återkommande kvalitetsfrågorna och sätter prioriteringar för arbetet. Processkvalitet Processkvalitet handlar om hur myndighetens verksamhet bedrivs. I många fall handlar det om huruvida en funktion eller en rutin finns eller ej, i andra om kvalitativa kriterier som förutsägbarhet, säkerhet och relevans. Numerisk mätbarhet är sällan särskilt klargörande, utan det handlar om beskrivande bedöm ningar utifrån kriterierna. Bland de kriterier som processkvaliteten bedöms utifrån finns: organisationens tydlighet där bland annat ansvarsområden och delegationsordning skall vara konkreta och tillämpade. Nämnden anser att kriteriet är uppfyllt. fungerande rutiner för ärendehan te ring där det ska finnas förutsägbara sätt att handlägga projektansökningar, skrivelser och remisser. Nämnden anser att kriteriet är uppfyllt. systematiken i verksamhetsplaneringen planeringsarbetet ska vila på årscykler, jämförbarhet över tiden, delaktighet och långsiktighet. Nämnden anser att kriteriet delvis är uppfyllt och arbetar med förbättringar. relevansen i uppföljningsarbetet utformningen av verksamhetsberättelser, återkoppling till planer, rapportering till nämnden och intressenter, ska vara an-vändbar och återkopplas så att den utvecklar verksamheten. Nämnden anser att kriteriet är uppfyllt. administrationens effektivitet och ändamålsenlighet det ska finnas grundläggande funktioner som ekonomistyrning, personaladministration, registratur, bedömning av kostnadseffektivitet. Nämnden anser att kriteriet är uppfyllt. den psykosociala arbetsmiljön gäller hur medarbetarna får tillräckligt goda förutsättningar för att vara motiverade och för att leverera vad som förväntas. Nämnden anser att kriteriet är uppfyllt. Resultatkvalitet Grundfrågan här, är i vad mån NFHs verksamhet gynnsamt påverkar de strategiskt prioriterade områdena. I vissa fall kan mätbara kvalitetsmål vara relevanta medan det i andra fall är frågan om bedömningar som inte helt lätt låter sig fångas i siffror. Bland de kriterier som resultatkvalitet kan bedömas utifrån finns. samverkan med civilsamhället bedöms i första hand utifrån hur NFHs uppdrag till Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund, SHR, leder till en ökande aktivitet i de till SHR knutna föreningarna. Underlag för bedömning finns i SHRs återrapporteringar och i uppföljningsmöten, och i NFHs egna sammanställningar och bedömningar av direkta kontakter med föreningslivet. Av särskilt intresse är den verksamhetsrapportering som landets hemslöjdkonsulenter lämnar vare sig det är till Statens kulturråd eller direkt till NFH. Här kan ingå kvantitativa variabler, som medlemsantal och antal deltagare i olika evenemang och liknande. Nämnden anser att kriteriet är uppfyllt men kräver ytterligare bearbetning under 2016 på grund av nya förutsättningar. barn och ungdom är prioriterade målgrupper för främjandearbetet. En kombination av kvantitativa variabler och utvärderingar av olika insatser utgör grunden för bedömningen. Nämnden anser att kriteriet delvis är uppfyllt och arbetar med förbättringar i form av ytterligare metoder för uppföljning och utvärdering. VERKSAMHETSREDOGÖRELSE 2015 5

FRÄMJANDE hållbar utveckling handlar om i vad mån NFHs insatser kan sägas ha lett till att frågor om hållbar utveckling i stigande grad integrerats och lyfts fram inom slöjden, och i vad mån slöjden av intressenter och allmänhet uppfattas som nära och positivt kopplad till hållbar utveckling. Systematisk kunskap om eventuellt resultat i dessa avseenden kräver både analyser av olika rapporter från verksamheter och kvalificerade undersökningar av attityder och uppfattningar. Det är endast det förra som i någon mån ligger inom räckhåll för NFHs resurser, medan det senare kräver långsiktig samverkan med externa aktörer inom exempelvis sociologisk forskning. Nämnden anser att kriteriet delvis är uppfyllt och arbetar med förbättringar i form av ytterligare metoder för uppföljning och utvärdering. internationell och interkulturell verksamhet handlar på liknande sätt som inom området hållbar utveckling, om i vad mån NFHs insatser kan sägas ha lett till att etnisk och kulturell mångfald ökat inom sektorn. Relevanta resultatmått kan bygga på analyser av planer och verksamhetsredovisningar från en rad aktörer, liksom av kvantitativa uppgifter från särskilda projekt, som exempelvis utställningar, studieresor, besök och seminarier med internationell och interkulturell inriktning. Även här kan samverkan med externa aktörer om attitydundersökningar finnas med i bilden. Nämnden anser att kriteriet delvis är uppfyllt inom interkulturellt arbete och arbetar med förbättringar i form av ytterligare metoder för uppföljning och utvärdering. hemslöjden som näringsgren handlar om att underlätta och skapa goda förutsättningar för slöjdare att få försörjning av sin verksamhet. Här finns uppenbara kvantitativa mått, som antalet företag, där slöjden är en verksamhetsgren och omsättningen inom sektorn. Det är förändringsriktningar som är det centrala snarare än absoluta siffror. Samtidigt är avgränsningsfrågorna diffusa. En inklu derande syn fogar samman slöjd, konsthantverk och design i en helhet. En mer traditionell syn försöker avgränsa vad som är enbart slöjd. Det är nämndens uppfattning att en vidare syn ska gälla, och att den pekar framåt på hur slöjdare idag och framöver utvecklar synen på sina egna verksamheter. I ett bedömningsunderlag kan även ingå utvärde ringar och olika typer av statistik från särskilda insatser som NFH gör. Nämnden anser att kriteriet delvis är uppfyllt och arbetar med förbättringar i form av att försöka få till stånd en större områdesövergripande (slöjd, konsthantverk och småskalig design) extern analys och rapport inom ramen för Kulturella och kreativa näringar. synlighet är en övergripande aspekt som på ett självklart vis kan betraktas som en viktig del av främjandeuppdraget. Vad det i huvudsak handlar om är slöjdens närvaro i skolan, i samhället i stort, i politiken och i media. Frågan om synlighet innefattar även det immateriella kulturarvet och UNESCOs arbete med det. Underlag för bedömning av synligheten kommer från granskning och analys av kulturplaner, lokala planer, politiska dokument, från genomgång av fack-och annan press, från uppmärksamhet i debatter och från förekomsten av slöjd på skolscheman i ungdomsskolan, i högre utbildningar och inom forskning. Möjligheterna att bedöma synligheten är med andra ord en kvalificerad och resurskrävande fråga om kommunikation och omvärldsbevakning. Nämnden anser att kriteriet delvis är uppfyllt och arbetar med förbättringar i form av ytterligare metoder för uppföljning och utvärdering. projektbidrag är en viktig del av främjandearbetet. Kvaliteten i bidragsgivningen bedöms dels utifrån kvaliteten i bedömningsoch beslutsprocessen, dels utifrån återrapporteringar från projektägarna. I den mån det finns, bör även kvalificerade externa bedömares utlåtanden eller recensioner av projekten infogas i bedömningsunderlaget. Nämnden anser att kriteriet är uppfyllt. Arbete med processkvalitet I maj 2015 inspekterade Riksarkivet arkivverksamheten vid NFH. Med hänvisning till vad som framkom vid inspektionen beslutade Riksarkivet att förelägga NFH en rad åtgärder. Under större delen av året har NFH därför arbetat tillsammans med en konsult från Bra Arkiv AB. Arbetet har främst inriktats på att gå igenom och uppda tera arkivförteckning, arkivredovisning och gallringsföreskrifter. I och med detta arbete har NFHs beslutsprocesser setts över och dokumenterats. Arbetet har inneburit ett säkerställande av rutiner och kompetensutveckling för hela kansliet. Arbete med resultatkvalitet NFH har arbetat aktivt med att få projektbidragsansökningar från en bredare målgrupp vilket visar sig genom att ansökningar nu i högre grad kommer från sökande utanför det offentligfinansierade slöjdområdet. Ett exempel på detta är den förstudie som NFH finansierade till en ung, enskild slöjdföretagare med 60 tkr år 2012 som kom att bli en viktig del i den stora kulturhuvudstadssatsningen Next Level Craft 2014-2016. 6 NÄMNDEN FÖR HEMSLÖJDSFRÅGOR

FRÄMJANDE Främjande Utdrag ur NFHs regleringsbrev: ap.2 Nämnden för hemslöjdsfrågor, NFH, har till uppgift att ta initiativ till, planera, samordna och göra insatser för att främja hemslöjd genom att stärka förnyelsen och utvecklingen av hemslöjden ur såväl ett kultur- som ett näringsoch hållbarhetsperspektiv och därmed tillvarata hemslöjdens materialkunskap, teknikkunskap, formspråk, tradition och kvalitet, och öka barns och ungdomars intresse för utövande av olika slöjdtekniker. Den ekonomiskt mest omfattande delen av NFHs främjande tar sig uttryck genom bidragsgivning. Bidragen kan delas upp i verksamhetsbidrag och projektbidrag. En mycket viktig del av främjandearbetet är anordnandet av fortbild ning och årlig informationskonferens. Verksamhetsbidragen fördelas till tre ändamål; stöd till civilsamhället, stöd till regional hemslöjdsverksamhet samt nationell konsulentverksamhet (rikskonsulenterna). NFH redovisar särskilda insatser ur perspektiven kulturarv, näring, hållbarhet samt barn och unga. Dessa genomsyrar all verksamhet. Främjande av hemslöjd 2015 Fortbildning Licens Hemslöjdens samlingar Rikskonsulent kommunikation 6 % 2 % 1 % Rikskonsulent barn och unga 8 % Projektmedel 15 % 47 % Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund Sameslöjdskonsulenter 21 % Utfall avseende främjande av hemslöjd, anslag (4:3 ap2), se tabell 3 sid 13. VERKSAMHETSREDOGÖRELSE 2015 7

FRÄMJANDE Workshopen Garngraffiti under arrangörsutbildning inom kultursommarjobb hos Slöjd Stockholm. VERKSAMHETSBIDRAG HEMSLÖJDS KONSULENTER Genom skrivning i Statens kulturråds regleringsbrev ansvarar NFH för att lämna bidrag till huvudmannen för länshemslöjdskonsulentverksamheten i Stockholms län. Statsbidraget lämnas till huvudmannen vars medfinansiering måste uppgå till minst 50 procent. Bidraget slussas från Statens kulturråd till NFH då pengarna ingår i Statens kulturråds ramanslag Bidrag till regional kulturverksamhet men Stockholms läns landsting ingår inte i samverkansmodellen. Bidraget ingår inte i NFHs ekonomiska redovisning. Regional hemslöjdskonsulentverksamhet i Stockholm Huvudman för länshemslöjdskonsulentverksamheten, Slöjd Stockholm, är Stockholms läns museum. Vid årets början konstaterades att huvudmannens uttag av overheadkostnader översteg hemslöjdsverksamhetens budget. NFH uppmärksammade senare under året landstingets kulturförvaltning på detta. Resultatet blev att landstinget kommer att utreda frågan. Inom Slöjd Stockholm finns fyra heltids konsulenttjänster, samt en deltids kursadministratör knutna till verksamheten. Konsulenterna har tillsammans med sina kollegor i Västra Götalandsregionen och Skåne samt NFH arbetat med mångfald. Se s. 17. En slöjdlokal för kurs- och programverksamhet stod klar vid årets början och har möjliggjort slöjdverksamhet för barn, öppna evenemang och kursverksamhet. Under sommaren initierade Stockholms läns landsting satsningen kultursommarjobb för ungdomar 16-18 år. Slöjd Stockholm hade 42 sommarjobbande ungdomar anställda i tre veckor. Arbetet innefattade en kurs i arrangörskap vilket ledde till att fjorton arrangemang genomfördes och 700 besökare nåddes. FOTO: Slöjd Stockholm 8 NÄMNDEN FÖR HEMSLÖJDSFRÅGOR

FRÄMJANDE Rikskonsulenter Utdrag ur NFHs regleringsbrev: ap.2 Främjande av hemslöjd. Anslagsposten ska även användas för bidrag till rikskonsulentverksamhet. En rikskonsulent har ett nationellt främjandeuppdrag. Huvudman för rikskonsulent kan vara NFH eller annan part. Under 2015 finansierades 4,5 rikskonsulenttjänster genom NFHs främjandeanslag. NFH är huvudman för en heltids rikskonsulenttjänst med inriktning på barn och unga samt en halvtidstjänst som rikskonsulent med inriktning mot kommunikation. Den senare tjänsten tillsattes 1 oktober 2015. Båda tjänsterna har sina arbetsplatser förlagda till NFHs kansli i Stockholm. Se s. 27. Tre konsulenter har Sameslöjdstiftelsen, Sámi Duodji, som huvudman. De tre tjänsterna har inriktning på hantverk/kulturarv, näring/ företagande och marknadsföring/kommunikation. Sameslöjdskonsulenterna har sin arbetsplats hos Sameslöjdsstiftelsen i Jokkmokk. Hantverk och kulturarvskonsulenten har arbetat med administration och förnyelse av Duodjimärkets stadgar, administration och uthyrning av utställningen Barnens rajd samt bidragit till genomförandet av kursverksamhet. Näring- och företagandeverksamhetens fokus har legat på genomförandet av branschdagar samt rådgivning och coachning av befintliga och nya duodjiföretagare. Konsulenten har även arbetat med att etablera kontakt med länsstyrelser, regioner och kommuner. Marknadsföring och kommunikationstjänsten har under året haft fokus på annonsproduktion, marknadsföringsinsatser, vitalisering av Duodjimärket samt arbete med digitala media. Årlig informationskonferens samt fortbildning Utdrag ur NFHs regleringsbrev: Myndigheten ap.2 Främjande av hemslöjd. Anslagsposten ska även användas för bidrag till fortbildning och årlig informationskonferens. NFH har en strategisk, drivande och samordnande roll för Sveriges hemslöjdskonsulenter. Det övergripande målet är att öka intresset för, kunskapen om och utövandet av hemslöjd. Nytt för året var att NFH bjöd in till en tredagars informationskonferens i januari med flera teman och därefter ett antal endagsseminarier i olika ämnen. Tidigare har två informationskonferenser hållits. Enligt de utvärderingar som genomförts har konsulenterna uppfattat förändringen som positiv. VERKSAMHETSBIDRAG SVENSKA HEMSLÖJDSFÖRENINGARNAS RIKSFÖRBUND Utdrag ur NFHs regleringsbrev: ap.2 Främjande av hemslöjd. Anslagsposten ska även användas för bidrag till Svenska Hemslöjdsföreningars Riksförbund (SHR). Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund, SHR, är en idéburen organisation med ideella regionala föreningar som medlemmar. De re gio nala föreningarna har i sin tur lokalföreningar och enskilda personer som medlemmar. Antalet enskilda medlemmar är ca 14 500. Medlemsantalet för 2015 är ännu inte redovisat. Under året genomfördes två landsomfattande föreningsmöten och förbundsstämma. Tabell 1 Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund 2015 2014 2013 Antal enskilda medlemmar ej klar 14 780 13 794 Antal föreningar/förbund inom riksförbundet 89 89 89 Tabellens uppgifter är hämtade från SHRs Sammanfattande årsrapport till NFH 2015. Verksamhetsbidrag SHR representerar det civila samhället och är en viktig samarbetspart för NFH. SHR har under 2015 erhållit 4,2 mkr i verksamhetsbidrag från NFH. SHR har utifrån NFHs uppdrag samt den egna verksamhetsplanen utformat en handlings plan för 2015-2018. I enlighet med överens kommelse om uppföljning har två mö ten hållits mellan SHRs ordförande och verksamhetschef samt NFHs ordförande och kanslichef. Verksamhetschefen och kanslichefen har däremellan haft fortlöpande möten. SHRs ordförande samt tre representanter för SHRs förbundsstyrelse inbjöds till NFHs nämndmöte i januari 2015 för att informera om SHRs ansträng da ekonomiska läge. Ekonomi SHRs förbundsstyrelse har under året arbetat för att förbundet skall få ett ökat statsanslag, något som NFH understött i sitt årliga budgetunderlag till regeringen. Styrelsen har påbörjat en genomlysning av verksamheten på förbundskansliet och i det helägda bolaget Svensk Slöjd AB. Styrelsen har aktivt verkat för att skapa en medvetenhet hos medlemsföreningarna om den bräckliga ekonomiska situation riksförbundet befinner sig i. Under året har projektmedel från Postkodlotteriets Kulturstiftelse sökts för projektet Strategisk Slöjd Do It Together. Ansökan beviljades med 2,5 mkr under årets sista månader. VERKSAMHETSREDOGÖRELSE 2015 9

FRÄMJANDE Tidningen Hemslöjd Den av SHR ägda tidningen Hemslöjd har även detta år vunnit framgångar och uppmärksammats med priser. Upplagan är drygt 14 000 exemplar och ökande. Tidningen är en viktig kanal för att sprida kunskap och inspiration till intresserade och dess räckvidd uppskattas till 44 000 läsare. Handmade Issues Handmade Issues är SHRs samlande koncept genom vilket det praktiska kunnandet uppmärksammas, utforskas och debatteras. Den 8 september 2015 arrangerade SHR en halv dags seminarium på Kulturhuset i Stockholm med fyra föreläsare, panelsamtal och stipendieutdelning. Gesäll och mästarbrev Inom handvävning, broderi, stickning och träslöjdsyrket är det SHR som bedömer och avgör vilka prov som ska tilldelas ett gesälleller mästarbrev. Förutom ett godkänt prov krävs en stor teoretisk och praktisk kunskap inom området. Under 2015 anmälde sig sex personer att utföra gesällprov och för första gången på tio år ansöktes om mästarbrev inom SHRs hantverksyrken. Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund är en ideell organisation som har funnits i mer än hundra år. Hemslöjdens samlingar SHR och NFH samarbetar kring databasen Hemslöjdens samlingar. Utöver verksamhetsbidraget har SHR beviljats 50 tkr för projektansökan Hemslöjdens samlingar på Digitalt museum. NFH betalar licensavgiften 150 tkr för Hemslöjdens samlingar och vissa därtill kommande kostnader. Med projektmedel från NFH kunde SHR genomföra utbildningsinsatser för föreningsaktiva i hantering av databasen. 16 föreningar/deldatabasägare har licenser och arbetar aktivt med sina databaser. Tio av dessa föreningar har publicerat sina samlingar på Digitalt museum. Framtidens ideella hemslöjdsorganisation SHR har under året undersökt möjligheterna till att knyta intresserade grupper till organisationen utan att starta traditionella lokalföreningar. 10 NÄMNDEN FÖR HEMSLÖJDSFRÅGOR

FRÄMJANDE PROJEKTBIDRAG Utdrag ur NFHs regleringsbrev: Myndigheten ska stärka förnyelsen och utvecklingen av hemslöjden ur såväl ett kultur- som ett närings- och hållbarhetsperspektiv och därmed tillvarata hemslöjdens materialkunskap, teknikkunskap, formspråk, tradition och kvalitet. Projektbidragen bidrar till att utveckla nya arbetsformer, utforska idéer, vidga målgruppen och skapa nytt. Möjligheten att dela ut projektbidrag är ett mycket viktigt verktyg för NFH i arbetet med att nå fler och bredda målgruppen och därmed möjliggöra ett ännu mer intressant och komplext resultat. Nämndens projektbidrag är även en viktig resurs i arbetet med att stärka förnyelse och utveckling i samverkan med den regionala nivån. NFH ser gärna att det i projekten arbetas läns- och områdesöverskridande. Projektbidrag söks av såväl institutioner, organisationer som enskilda näringsidkare. NFH fördelar årligen bidrag till projekt som stimulerar och utvecklar slöjd och handgjort skapande. Beslut om fördelning av projektbidrag görs av nämndens ledamöter en gång per år. NFH skiljer mellan projekt som undersöker förutsättningar och är förberedande, respektive projekt som förverkligar och genomför: utvecklingsbidrag för planerings- och researcharbete, en pilot- eller förstudie inför en större projektansökan. Ingen medfinansiering krävs. Maxbelopp: 50 000 kr. projektbidrag genomförandeprojekt som kan vara stort eller litet, kort eller flerårigt. Krav på genomarbetad projektplan, fler samarbetsparter och ytterligare finansiering. NFH stöttar sällan projekt med mer än 50 % av projektets totala budget. Maxbelopp: 500 000 kr. Beredning och handläggning av projektansökningar Inför 2015 inkom sammanlagt 32 projektansökningar, fördelat på 13 förstudier och 19 projekt, till ett sammanlagt värde av ca 4,3 mkr. Sista ansökningsdag var 1 september 2014. NFH utgår i sin bedömning av projektansökningar från de nationella kulturpoliti ska målen. Projekt som lägger vikt vid nya metoder för att nå vidgat deltagande prioriteras. NFH bedömer projekt utifrån följande kriterier: nyskapande/nytänkande, Tabell 2 Projektbidrag utvecklande/hög påverkansgrad, kulturell och konstnärlig kvalitet, kompetens/genomförbarhet, risktagande, samverkande parters insats, önskvärd effekt/resultat och långsiktighet. NFHs kansli gör en första genomläsning av ansökningarna och väljer ut ansökningar som går vidare till nämndens ledamöter för bedömning. Varje ledamot får i uppdrag att läsa och yttra sig om 4-5 projektansökningar var. Alla ledamöter har under hela berednings tiden tillgång till samtliga ansökningar och kan skriva yttranden eller uppmärksamma ansökningar som inte kommit med i första urvalet. Inom NFH finns bestämmelser för behandling av jäv. Bestämmelserna delges ledamöterna i nämnden och beredningsgrupp inför beredning och beslut om fördelning av projektbidrag. Antalet projektbidragsansökningar har minskat, kansliets bedömning är att det beror på en tidigareläggning av sista ansökningsdag. Efter beslut om vilka projektansökningar som beviljats sker utbetalning med 85 % vid årets början. Resterande 15 % utbetalas efter projektet slutredovisats och godkänts av handläggare och kanslichef. Under projektets gång gör NFH avstämningar med projektägarna. Beviljade projektbidrag 2015 Vid nämndens sammanträde den 22 oktober 2014 beviljades sammanlagt 1,3 mkr i projektbidrag fördelat på 12 projekt för genomförande under budgetåret 2015. skånes hemslöjdsförbund beviljades 300 000 kr för andra året av Framtiden för Hemslöjdens samlingar Skåne. Hemslöjdsrörelsen i Skåne samverkar för att digitalisera och tillgängliggöra merparten av samlingarna på Digitalt Museum. Andra projektåret har digitaliseringen av det omfattande fotografiska materialet i samlingarna påbörjats. Projektet utvecklar arbetsmetoder och manualer för arbetet med databasen. Detta kommer samtliga deldatabasägare till godo. 2015 2014 2013 Antal inkomna ansökningar 32 49 35 Summa belopp inkomna ansökningar, tkr 4 267 6 217 3 745 Antal beviljade projekt 12 10 17 Summa utbetalda projekt, tkr 1 343* 1 450 1 533 *20 tkr utbetalades i början av 2016 VERKSAMHETSREDOGÖRELSE 2015 11

FRÄMJANDE studieförbundet vuxenskolan i västra götaland beviljades 150 000 kr för andra året av DigiVäv. Projektet DigiVäv är ett flerårigt projekt som vill utveckla en interaktiv, deltagardriven digital mötesplats med syfte att bevara och utveckla vävning samt nå nya, gärna unga, målgrupper. Projektet vill testa och utveckla nya former för medskapande och deltagaraktiv dokumentation, genom användning av moderna digitala redskap och tekniker. Projektet startade våren 2014. svenska hemslöjdsföreningarnas riksförbund beviljades 50 000 kr för Hemslöjdens samlingar på Digitalt museum. Projektet syftar till att tillgängliggöra Hemslöjdens samlingar på Digitalt museum. De olika hemslöjdsföreningarna tillika databasägarna har erbjudits stöd och utbildning för att inspireras att arbeta med sina samlingar och publicera dem på Digitalt museum. norrbottens läns landsting beviljades 50 000 kr för Slöjdnätverk i norrlänen. Projektet syftade till att främja och vidareutveckla kontakter och metoder för nätverksbyggande mellan slöjdare i de fyra norrlänen; Västerbotten, Västernorrland, Jämtland och Norrbotten. Under året arrangerades gemensamma aktiviteter i samband med utställningen Next Level Crafts vernissager i respektive län. firma sophia lithell beviljades 50 000 kr för Make in Sweden. Projektet ville hjälpa kreatörer att hitta underleverantörer för att kunna använda material producerade i Sve rige. Resultatet av förstudien är en webbsida (prototyp) och en databas med ett urval av svenska producenter. slöjd i väst beviljades 50 000 kr för Ur Björk, hållbarhet för skola. Med erfarenheter från projektet/utställningen Ur Björk hur många slöjdföremål finns det i en björk? ville detta projekt undersöka om konceptet kunde omvandlas till ett Skapande skola-projekt. form/design center i Malmö beviljades 100 000 kr för Slöjdcraft. Ett interaktivt slöjdprojekt för skolor i Malmö med målet att öka förståelse för hantverk, form och slöjd i vardagen. Sju klasser från fyra olika skolor deltog. Projektet genomfördes i tre steg: studiebesök på Form/Design Center med visning och workshops, fortsatt arbete på respektive skola och en utställning på Form/Design center med de föremål som barnen skapat. föreningen sveriges hemslöjdskonsulenter beviljades 50 000 kr för En röst åt slöjdföretagarna. Förstudien har under 2015 genomfört research av bransch- och intresseorganisationer, deltagit i samtal med betydande aktörer inom den organiserade hemslöjden och arrangerat ett stormöte för slöjdföretagare. Målet har varit att lära mer om hur en organisation för slöjdföretagare skulle kunna se ut och fungera. upplandsmuseet beviljades 50 000 kr för Cirkus Kultur. Förstudien undersökte förutsättningarna för ett länsomfattande tvärkulturellt projekt för att nå och skapa ett nätverk av unga vuxna. Cirkus Kultur vände sig i första hand till ungdomar som vill samarbeta med evenemang, uppdrag, frågor etc som rör olika konstnärliga uttryck som dans, slöjd, litteratur, konst, musik, film och teater. föreningen svenska spetsar beviljades 300 000 kr för Bryta mönster. Projektet påbörjades men avbröts och hela bidragssumman återbetalades. stiftelsen konsthantverkscentrum bevil jades 43 000 kr för Konsthantverk i Sverige del 3. Projektet genomfördes inte och pengarna är återbetalade. föreningen för driften av kravallslöjd beviljades preliminärt 100 000 kr för SLOYD stories about handicraft. Den reviderade ansökan godkändes inte och projektet genomfördes inte. De återbetalade medlen har av nämnden fördelats till olika främjandeinsatser under året, exempelvis framtagande av handledarmaterial för arbete med barn och unga samt utställningen Next Level Craft - on tour 2016. FOTO: SV Västra Götaland Projektet DigiVäv, Emma på Grebbestads folkhögskola filmar sin vävning med mobilen tejpad i pannan. 12 NÄMNDEN FÖR HEMSLÖJDSFRÅGOR

FRÄMJANDE Tabell 3 Beviljade projektbidrag 2015, tkr Projektägare Beviljat Konsthantverk i Sverige Konthantverkscentrum 43 Slöjdnätverk i norrlänen Norrbottens läns landsting 50 Make In Sweden Sophia Lithell 50 Ur Björk - hållbarhet för skola Slöjd i Väst/Västarvet 50 En röst åt slöjdföretagarna Föreningen Sveriges hemslöjdskonsulenter Cirkus Kultur Stiftelsen Upplandsmuseet 50 SLOYD stories about handicraft Hemslöjdens samlingar på Digitalt museum Föreningen för driften av Kravallslöjd 50 100 SHR 50 Bryta mönster Föreningen Svenska Spetsar 300 Digiväv år 2 SV Västra Götaland 150 Slöjdcraft Form Design/Center 100 Framtiden för HS Skåne år 2 Skånes hemslöjdsförbund 300 SUMMA, tkr 1 293 Tabell 4 Projektbidragens fördelning utifrån NFHs verksamhetsmål/fokusområden, tkr 2015 2014 2013 Barn och unga 200 450 330 Näringsfrågor 450 400 550 Hållbar utveckling 0 42 28 Internationella och interkulturella frågor 100 0 100 Forskning och utveckling 243 450 350 Kommunikation 300 150 175 SUMMA, tkr 1 293 1 492 1 533 Tabell 5 Projektbidragens fördelning utifrån NFHs verksamhetsmål/fokusområden, % 2015 2014 2013 Barn och unga 15 30 21 Näringsfrågor 35 27 37 Hållbar utveckling 0 3 2 Internationella och interkulturella frågor 8 0 6 Forskning och utveckling 19 30 23 Kommunikation 23 10 11 SUMMA, % 100 100 100 VERKSAMHETSREDOGÖRELSE 2015 13

FRÄMJANDE BARN OCH UNGA Utdrag ur NFHs regleringsbrev: Myndigheten ska öka barns och ungdomars intresse för utövande av olika slöjdtekniker. Rikskonsulenten i hemslöjd för barn och unga fungerar som samordnare och kvalitetsutvecklare av verksamheten inom barn och ungdomsområdet. Konsulenten står för omvärldsbevakning, kunskapsinsamling och metodstöd. Konsulenten fungerar som igångsättare och mentor i arbetet gentemot hemslöjdskonsulenter, riksorganisationer och offentliga aktörer i hela landet. Tabell 6 Andel av hemslöjdskonsulenternas arbete som avsätts för barn och unga 2015 2014 2013 33 % 29 % 33 % Tabellens uppgifter kommer från Statens kulturråds uppföljning av det regionala hemslöjdsfrämjandet. Nytt slöjdhandledarmaterial NFH har under året givit Skånes hemslöjdsförbund uppdraget att skriva nytt handledarmaterial för hemslöjdens metoder att arbeta med barn/unga och slöjd. Materialet är avsett att användas av exempelvis kulturkonsulenter, grund- och förskolepedagoger, makers, slöjdare och hemslöjdsföreningar. Parallellt med detta har rikskonsulenten i hemslöjd för barn och unga tillsammans med en grupp hemslöjdskonsulenter påbörjat ett arbete att anpassa slöjdhandledarutbildningens kursplaner till det nya handledarmaterialet. Arbetet påbörjades under 2015 och beräknas vara avslutat första halvan av 2016. Slöjd i Kulturskolan I NFHs uppdrag ingår att främja barn och ungas möjlighet att slöjda och vara kreativa. Målet är att slöjden ska finnas på arenor där unga naturligt befinner sig. Under 2014 inledde rikskonsulenten i hemslöjd för barn och unga ett samarbete med Kulturskolerådet (tidigare Sveriges Musik- och Kulturskoleråd). Inom Kulturskolan finns en vilja att bredda verksamheten i flera kommuner bland andra Norrköping, Stockholm, Haninge och Simrishamn som under året har öppnat upp för slöjd, hantverk och design i sina verksamheter. Tillsammans med hemslöjdskonsulenter från Sörmland, Östergötland och Norrbotten har NFH presenterat arbetetet med slöjd, barn och unga på Kulturskolans Rikskonferens 2015. Introduktionen av slöjd i Kulturskolan på nationell nivå kommer att målmedvetet fortsätta under 2016 enligt den handlingsplan som tagits fram av NFHs rikskonsulent i hemslöjd för barn och unga. Exempelvis genom slöjdutbildningar riktade till kulturskolepedagoger och informationsträffar för rektorer. Fokus barn och unga Den 12-13 oktober samlade NFH hemslöjdskonsulenter, slöjdhandledare och slöjdare som arbetar på regional nivå med barn och unga till två utbildningsdagar på Subtopia i Botkyrka. Fokus barn och unga innehöll programpunkter som maker- och teknikslöjd, sommarjobb med slöjd och presentation av konceptet Next Level Fridays samt aktuella rapporter från Kulturskolerådet och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Slöjdinkubator NFH var under 2013-2014 initiativtagare till pilotprojektet Slöjdinkubator, en inkubatorsverksamhet för unga slöjdare, konsthantverkare och designers. Syftet var att ge deltagarna möjlighet att utöka sitt nätverk och på olika sätt rusta sig för ett företagande eller yrkesliv inom slöjd och hantverk. För att sprida Slöjdinkubators modell har under 2015 information från pilotprojektet samlats i guiden Slöjden är framtiden. NFH har ingått ett avtal med Sätergläntan Institutet för slöjd och hantverk om genomförande av ytterligare en Slöjdinkubator med ansökningstid under hösten 2015 och genomförande under 2016. Rikskonsulenten i hemslöjd för barn och unga ingår i Slöjdinkubators styrgrupp tillsammans med rektorer för Sätergläntan, Handarbetets vänner och LiU Malmsten. NFH stöttar deltagare 20-30 år genom möjligheten att söka ett stipendium som täcker skolavgiften. 14 NÄMNDEN FÖR HEMSLÖJDSFRÅGOR

FRÄMJANDE FOTO: Marie Fagerlind Disa i full fart med egentillverkade instrument, Kulturskolan Norrköping. VERKSAMHETSREDOGÖRELSE 2015 15

FRÄMJANDE KULTURARV Färgstark och för tiden nyskapande 60-talsväska från Hemslöjden samlingar på Digitalt museum. Utvalt av Hemslöjden i Kronobergs län, formgivare Irma Kronlund, Växjö. UNESCOS konvention om kulturarvet Det av Institutet för språk och folkminnen, ISOF, sammanhållna arbetet med att implementera konventionen om det immateriella kulturarvet har under 2015 bestått av ett för samtliga noder gemensamt arbetsmöte. NFH och Hantverkslaboratoriet, vilka båda ingår i hantverksnoden, arrangerade gemensamt ett seminarium och film som dokumentationsmetod. Inbjudan skickades till samtliga noder och ett trettiotal deltagare ifrån olika myndigheter och organisationer deltog. Under året har ISOF lanserat webbplatsen levandetraditioner.se, en förteckning över levande traditioner där kan alla som vill lämna förslag på en levande tradition som de tycker ska finnas med på förteckningen. Hantverksnoden har bidragit med förtecknade levande traditioner och NFH har därutöver bidragit med synpunkter på webbsidans utformning och funktionalitet. Hemslöjdens samlingar Ett viktigt och fortlöpande kulturarvsarbete är samarbetsprojektet Hemslöjdens samlingar där NFH och SHR är samarbetsparter. Projektet syftar till på att digitalisera och tillgängliggöra databasen Hemslöjdens samlingar. Tillgängliggörandet sker via Digitalt museum. NFH bekostar licensavgifter för SHRs medlemsföreningar som på ideell grund, tillsammans med hemslöjdskonsulenterna, arbetar med samling arna. Under året har även två projekt med inriktning digitalisering beviljats. Som en inspiration och hjälp till i det framåtsyftande arbetet med samlingarna arrangerade NFH och SHR gemensamt seminariet Konsten att samla. Ett trettiotal föreningsaktiva och hemslöjdskonsulenter deltog i seminariet med talare från Nordiska museet och Halland konstmuseum. Göteborgs Universitet och Hantverkslaboratoriet i Mariestad Hantverkslaboratoriet vid Göteborgs universitet är ett nationellt centrum för kulturmiljövårdens hantverk, som drivs i samarbete med hantverksföretag, branschorganisationer och andra institutioner. NFH har fortlöpande samarbete med Göteborgs Universitet där utbildningen Ledarskap i slöjd och kulturhantverk, 180 högskolepoäng, bedrivs. Studenterna brukar besöka NFH under första studieåret för att få information om nämndens arbete. Under andra studieåret finns möjlighet att göra en månads praktik på nämndens kansli. Kulturarv i samspel med regionerna I Statens kulturråds uppföljning av 2014 ställdes för första gången en fråga om hur regionerna främjat ett levande kulturarv. Svaren som berör hemslöjdsfrämjande verksamhet handlar till stor del om kärnverksamheten att sprida kunskap om slöjdtekniker, som utgör ett immateriellt kulturarv, och inspirera till eget skapande. Flera regioner beskriver också hur de arbetat med digitala verktyg för att värna kulturarvet. Det handlar dels om att sprida kunskap genom digitala plattformar, till exempel genom att producera och digitalt publicera korta filmer som beskriver hantverksprocesser, men också om att digitalisera slöjdsamlingar och slöjdarkiv. I Skåne gjordes en stor satsning på att digitali sera samlingen och tillgängliggöra den i Digitalt museum. NFH har aktivt stöttat arbetet med digital utveckling samt 2013 arrangerat en utbilning i dokumentär filmteknik. MÅNGFALD NFH initierade i början av året ett samarbete mellan de tre storstadsregionerna Skåne, Stockholm och Västra Götaland kring ämnet mångfald. Med mångfald avses i detta sammanhang såväl etnicitet, uttryckssätt, tekniker, genus med mera. Samarbetet kallades Open Sloyd Initiative och var tänkt att fungera som en pilotverksamhet till vilken man längre fram kan bjuda in övriga regioner att delta. Med utgångspunkt att offentligfinansierade och institutionella slöjdfrämjandet 16 NÄMNDEN FÖR HEMSLÖJDSFRÅGOR

FRÄMJANDE inte av speglar mångfalden i Sverige och att ambitionen är att ändra på det var tanken att gemensamt samla in fakta, analysera tidigare genomförda mångfaldsprojekt, fortbilda sig och undersöka och utprova nya metoder och koncept. Projektet syftade även till att arbeta fram kommunikativa riktlinjer för vilka uttryck som används, hur kommunikation med olika målgrupper kan anpassas samt användning av bilder. En första utbildningsinsats genomfördes med deltagare från olika regioner vars konsulenter ingår i den sedan tidigare etablerade arbetsgruppen för arbete med mångfald. Ambitionerna ställdes högt och planerades omfatta ytterligare en utbildningsinsats och en konferens. Av olika skäl avstannade projektet, men i november återupptog storstadsregionerna och NFH arbetet med att staka ut en ny framkomlig väg för det gemensamma projektet. Samtliga parter i projektet ser mångfald som det mest prioriterade området under 2016. SPANINGAR Genom vidgat deltagande utvecklas slöjdområdet och bidrar till ett hållbart samhålle. För att möjliggöra aktiv inkludering och uppnå vidgat deltagande har ett kartläggnings arbete av samtida slöjdande påbörjats genom att så kallade spaningsuppdrag har delats ut. Spaningarna har riktats mot slöjdande utanför etablerat föreningsliv och institutionella ramar. Den påbörjade kartläggningen visar på bredden av uttryck och aktiviteter inom slöjdområdet och kommer att möjliggöra för myndigheten att rikta sitt arbete mot en vidare krets av det samtida hemslöjdsområdet. Spaningarna har utförs av lika många män som kvinnor och har hittills berört makers, görare, betydelsen av en vävstuga, slöjd kopplat till hälsa, en bild av hur det är att försörja sig på att tälja skedar, slöjd med konceptuell tvist, slöjd i norra Dalsland och dräktarbete i Nås. Spaningsuppdrag med inriktning på mångkultur pågår och leverans beräknas under våren 2016. Nya uppdrag kommer att delas ut under 2016 och då kommer stor vikt att läggas vid mångkulturella spaningar. Spaningsuppdrag liksom information till eftersatta grupper om möjlighet till att söka projektbidrag är verktyget i arbetet med att vidga målgruppen. KOMMUNIKATION NFHs mål är att uppfattas som en trovärdig, relevant och samtida myndighet som främjar och sprider kunskap om hemslöjdens villkor. Här är kommunikationsarbetet avgörande. Via webbplatsen, seminarier, nyhetsbrev och effektiv samverkan når NFH de viktigaste målgrupperna. NFH har sedan oktober 2015 en kommunikatör på 50 % som ansvarar för myndighetens kommunikation, och har börjat arbeta med att integrera kommunikationsaspekter i arbetsprocesser och projekt. Konferenser, seminarier och program Under 2015 har NFH arrangerat två större egna konferenser och sex seminarier. Konferenser 12-15 januari informationskonferens för hemslöjdskonsulenter 12-13 oktober Fokus barn och unga Seminarier Film som redskap vid dokumentation och förteckning av hotade hantverkstekniker, i samarbete med hantverkslaboratoriet i Mariestad Fotokommunikation, i samarbete med arbetsgruppen för slojdhaller.se MU-avtalet och professionellas slöjdares möjlighet att leva på sin verksamhet. Yttrandefrihet, självcensur och nationellt kulturarv, i samarbete med Samverkansrådet under Almedalsveckan Konsten att samla, i samarbete med Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund Att vara huvudman för hemslöjdskonsulenter inom ramen för kultursamverkansmodellen, för hemslöjdsföreningar i samarbete med Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund Under en dag i Almedalen anordnades fyra seminarier med temat, yttrandefrihet, självcensur och nationellt kulturarv i samarbete med Filminstitutet, Konstnärsnämnden, Statens kulturråd, Kungliga biblioteket, Nämnden för hemslöjdsfrågor, Myndigheten för kulturanalys, Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet och Riksteatern. VERKSAMHETSREDOGÖRELSE 2015 17

FRÄMJANDE Medverkan externa konferenser Samverkanskonferens, Statens kulturråd Utvalt, Konsthantverkcentrum, Form och designcenter, Hemslöjden i Skåne Fortbildning för kulturskapare om skapande skola, Uppsala läns landsting Skapande skola för kulturskapare, KLUMP Subtopia Nationell kulturkonsulentträff, Region Jönköpings län. Kulturskolans rikskonferens 2015, Eskilstuna Remisser NFH har under året besvarat följande remisser: Inordnande av Statens centrum för arkitektur och design i Moderna museet, remisspromemoria Ku2015/01181/KI, besvarad maj 2015 Farokonventionen Europarådets ramkonvention om kulturarvets samhälleliga värde, besvarad juni 2015 Skatteverkets hemställan Förstärkt konkurrens på lika villkor i kontantbranschen, besvarad juni 2015 I februari 2015 skickade NFH också ett PM till Kulturdepartementet med anledning av kommittédirektiven till Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design samt Förstudie om arkitektur-, form- och designpolitiken. Webbplats Webbplatsen är en viktig kommunikationskanal för NFH, via den förmedlar myndigheten sitt uppdrag och sprider nyheter om hemslöjdsområdet. Under året har NFH vidareutvecklat webbplatsen, ökat antalet nyhetsnotiser och skapat rutiner kring detta. Under 2015 har besöksantalet mer än fördubblats. Tabell 7 Besöksstatistik nfh.se 2015 2014 2013 36 327 14 202 8 329 Slöjd håller Hemslöjdskonsulenterna och NFH har tillsammans utvecklat webbplatsen slojdhaller.se vars syfte är att sprida och öka kunskapen om slöjd och hållbar utveckling. På sidan finns en blogg samt en faktabank med artiklar om material och dess egenskaper samt en idébank för skolan med förslag till lektionsplane ring med slöjd som utgångspunkt i arbetet med hållbarhet inom andra skolämnen. En ny omarbetad version av webbsidan publicerades sommaren 2015. Arbetsgruppen har under året haft möten och arbetat med att förbättra och uppdatera sidan. Slöjd håller finns också på Facebook vilket har påverkat sidans spridning mycket positivt. Tabell 8 Besöksstatistik slojdhaller.se Nyhetsbrev 2015 2014 2013 34 516 25 261 19 117 Till landets hemslöjdskonsulenter och deras huvudmän skickas ett nyhetsbrev med aktuell information om NFHs verksamhet och om området som kan vara av intresse. Under 2015 skickade NFH ut fem nyhetsbrev. Omvärldsbevakning NFHs nätverk av hemslöjdskonsulenter sträcker sig över hela Sverige. Det ger värdefull överblick och möjlighet att både samla in information och sprida den vidare. Aktörerna finns i en mängd organisationer och sammanhang, med olika huvudmän. Med nationell helhetssyn och omvärldsbevakning bidrar NFH till samtligas verksamhet. NFHs omvärldsbevakning omfattar att hålla sig uppda terad på vad som skrivs och sägs om hemslöjds området och myndigheten. Nyhetsbevakning med dagliga rapporter från tidningar. sociala medier, TV och radio publiceras och arkiveras på webbplatsen. Arbetet i samverkansrådet bidrar också till en god överblick. 18 NÄMNDEN FÖR HEMSLÖJDSFRÅGOR

FRÄMJANDE Access We are STHLM Med syftet att engagera fler unga i slöjdaktiviteter samarbetade NFH våren 2015 med Berghs School of Communication genom ett uppdrag inför det årliga examensarbetet. Resultatet blev den fiktiva kampanjen Access, kopplad till festivalen We are STHLM, där handgjort skapande gav ungdomar en biljett till kultur och gemenskap. Den fiktiva kampanjen resulterade i flera idéer som kan utvecklas och användas i även i andra re gi oner. Studenterna presenterade även arbetet för hemslöjdskonsulenterna i Stockholm och Västra Götaland. Statistik I omvärldsbevakningen följer NFH utvecklingen av intresset för hemslöjd och handarbete. Sedan tre år tillbaka ligger frågor om detta med i SOMinstitutet vid Göteborgs universitets årliga undersökning. SOM står för Samhälle Opinion Medier. Varje år svarar mellan 10 000 och 20 000 svenskar på SOM-institutets frågor om allt från politik och massmedier till ämnen som livsstil, hälsa och fritidsvanor. SOM-institutet har genomfört enkätundersökningar sedan 1986, för att kunna belysa hur det svenska samhället förändras. SOM-undersökningen visar att halva befolkningen sysslar med handarbete / hantverk. Ur mätningen kan även utläsas att skillnader i utbildnings nivå och huruvida man är bosatt i stad eller på landsbygd inte nämnvärt påverkar aktivitetsgarden vad gäller att aktivt slöjda/handarbeta. Tabell 9 Besökt hemslöjdsutställningar och hemslöjdsmarknad * 2015 2014 2013 Kvinnor 39 % 27 % 42 % Män 25 % 20 % 26 % Totalt kvinnor och män 32 % 24 % 34 % Tabell 10 Sysslat med hemslöjd eller handarbete * 2015 2014 2013 Kvinnor 57 % 57 % 62 % Män 42 % 36 % 47 % Totalt kvinnor och män 50 % 48 % 55 % * Tabellernas siffror visar resultat av nationella frågeundersökningar av SOM-institutet, Göteborgs universitet. VERKSAMHETSREDOGÖRELSE 2015 19

ÅRETS SAMARBETEN En viktig del av NFHs arbete är samverkan. Att tillsammans med andra hitta vägar och identifiera gemensamma frågor och skapa informella och formaliserade samarbeten. NFH vill vara en relevant aktör och dialogpart för att sprida kunskap om hemslöjdsområdet och hemslöjdens villkor. Under året har NFH samarbetat med en rad olika myndigheter, organisationer och andra aktörer inom området. NFH deltar också aktivt i flera nätverk och referensgrupper där samverkan sker kring specifika frågor. Samverkansrådet / Statens kulturråd NFH ingår som sakkunnig inom hemslöjdsområdet i Samverkansrådet och berednings- och uppföljningsgrupper som leds av Statens kulturråd. Nationell agenda Tillsammans med Konsthantverkscentrum, Svensk Form, Sveriges designer, Konstnärernas Riksorganisation och Föreningens Konsthantverkare och Industriformgivare och har NFH arbetat med att ta fram Nationell agenda för företagsutveckling för slöjd, konsthantverk och småskalig design. FOTO: Marie Fagerlind FOTO: Scenkonst Sörmland Tillväxtverket NFH har Tillväxtverket som värdmyndighet vilket innebär NFH att Tillväxtverket tillhandhåller administrativt stöd, systemlösningar och lokaler. Ett kontinuerligt samarbete har naturligt vuxit fram mellan myndigheterna. Under året har Tillväxtverket stöttat arbetet med Nationell agenda ekonomiskt. Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund representerar civilsamhället inom hemslöjdsområdet och är en naturlig samarbetspart i många frågor. Ett samarbete är digitaliseringsprojektet Hemslöjdens samlingar på Digitalt Museum. Kulturskolerådet NFH samarbetar med Kulturskolerådet i syfte att skapa förutsättningar för att föra in slöjd och görande i kulturskolorna.

Levande traditioner Tillsammans med Institutet för språk och folkminnen har NFH samarbetat kring en nationell förteckning av det immateriella kulturavet enligt Unescos konvention om tryggande av det immateriella kulturarvet. NFH har ansvarat för området hantverkskunskap. På levandetraditioner.se finns nu exempel och möjlighet för alla att bidra till förteckningen. Västra Götalandsregionen NFH har skrivit samarbetsavtal med Västra Götalandregionen, vilket innebär att utforma ett strategiskt samarbete och utbyte. MU-avtalet NFH har samarbetat med Konstnärsnämnden och Konstnärernas Riksorganisation, Föreningen Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare, kring MU-avtalet (avtal om konstnärers ersättningar vid utställningar) och dess tilllämpning och villkor inom hemslöjds området. FOTO: Pernilla Frykholm Göteborgs Universitet NFH har ett långt samarbete med Göteborgs universitet genom Hantverkslaboratoriet och utbildningen Ledarskap i slöjd och kulturhantverk. FOTO: Marie Fagerlind Myndigheternas samverkansgrupp för barns rätt till kultur/ Statens kulturråd NFHs rikskonsulent i hemslöjd för barn och ungdom ingår som sakkunnig i samverkansgruppen som leds av Statens kulturråd. Gestaltad livsmiljö I den stora utredningen Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design lyfts frågor om slöjd och konst hantverk. Från NFH och hemslöjdsområdet har en rad representanter deltagit i referensgruppsarbetet. Berghs School of Communication NFH har samarbetat med Berghs School of Communication genom ett uppdrag inför det årliga examensarbetet. Resultatet blev den fiktiva kampanjen Access för att intressera ungdomar för slöjd och handgjort skapande.