sivu 1 (8) Förbundet för studerandekårer vid yrkeshögskolorna i Finland SAMOK rf Politiskt program Grundläggande principer avgiftsfri utbildning jämlikhet livslångt lärande främjande av studieförmågan globalt ansvar Avgiftsfri utbildning Högskoleutbildningen är tillgänglig för alla oberoende av socioekonomisk bakgrund eller nationalitet. Utbildning är en rättighet för alla, inte en produkt som studerande köper. Examensutbildning är avgiftsfri. Likabehandling Alla har jämlik tillgång till högskoleutbildning. Alla studerande har rätt och lika möjligheter till balanserade studier på heltid. Studiernas och studieomgivningens tillgänglighet och åtkomlighet är grundläggande principer för högskoleutbildningen. Varje medlem av högskolegemenskapen har rätt att delta i verksamheten utifrån sin förmåga och sina möjligheter. Livslångt lärande Livslångt lärande är en övergripande princip inom alla utbildningsstadier, oberoende av vilken utbildning det är frågan om. Det är en del av examensstrukturen, hur studierna förverkligas, arbetslivet samt av att identifiera och erkänna tidigare inhämtad kunskap. Främjande av studieförmågan Studieförmågan består av studietalang, undervisning, studiemiljö och studerandes egna resurser. Högskolans verksamhet är helhetsinriktad och stöder studieförmågan. För högskolesamfundets medlemmar ordnas service som stöder deras studie- och arbetsförmåga. Globalt ansvar Högskolornas verksamhet är etiskt hållbar och beaktar globala problem. Globalt ansvar är inkluderat i högskolornas strategi. Högskolorna ansvarar för att stödja individens utveckling till en ansvarsfull aktör. Högskoleutbildningen utvecklas så att en studerande på väg att utexamineras förstår utmaningarna och möjligheterna inom sin bransch i ett globalt perspektiv och även kan ta dessa i beaktande i arbetslivet.
sivu 2 (8) SAMHÄLLET Högskolesystemet Det finländska högskolesystemet består av yrkeshögskolor och universitet. Båda högskoleformerna har en egen uppgift, men samarbete mellan dem är viktigt för den finländska högskoleutbildningen. Yrkeshögskolornas och universitetens examina skiljer sig innehållsmässigt från varandra. Yrkeshögskoleexamen har en stark betoning på arbetslivet, medan universitetsexamen baserar sig på den vetenskapliga professionen. Profileringen avspeglas i examinas innehåll och den kompetens den leder till. Det regionala samarbetet mellan högskolor utvecklas långsiktigt och ändamålsenligt. Naturliga former för samarbete är exempelvis gemensamma campus och stödtjänster. Yrkeshögskoleexamina är välkända och uppskattade inom hela samhället. De som utexaminerats från en yrkeshögskola är eftertraktad arbetskraft inom uppgifter på högskolenivå. Den offentliga sektorn erkänner i tillämpliga delar yrkeshögskoleexamina såsom uppfyllande kraven för ansökan. Högskolornas kvalitetssäkring utvecklas långsiktigt. Studerande deltar även i fortsättningen i att utveckla och utvärdera kvalitetssäkringssystem. I framtiden betonas internationalism allt mer. Finland är en föregångare som expert på utvecklande utvärdering. University of Applied Sciences etableras som officiell översättning av ordet yrkeshögskola (ammattikorkeakoulu). Utbildningsexport Genom utbildningsexport exporteras finländsk expertis och samtidigt utvecklas och ökas det den finländska expertisen. Utbildningsexporten stöder nationell och internationell mobilitet. Utbildningsexporten utvärderas regelbundet och i dess utvärdering beaktas jämlik behandling av studerande samt frågor om rättsskydd. Lagstiftningen för uppdragsutbildning är tydlig och innehåller inga kryphål. I lagen om uppdragsutbildning har studerandes rättigheter beaktats så att studerande inom uppdragsutbildningen inte själv behöver betala för sin utbildning. Högskolenätet Nätet av verksamhetsställen utvecklas till mer sammanhängande campusområden som möjliggör flexibla och mångsidiga studier samt säkerställer resurser för en undervisning av hög kvalitet. Den service som yrkeshögskolan erbjuder finns att få på högskolans alla undervisningsspråk. Högskolenätet möter de regionala behoven. Regionens högskolor har ett gemensamt ansvar för utbildning. Yrkeshögskolornas förvaltning och finansiering Lagstiftningen gällande administrationen av och finansieringen för yrkeshögskolor granskas och utvecklas som en helhet. Yrkeshögskolorna är självständiga juridiska personer. Studerande är som
sivu 3 (8) jämlika medlemmar representerade inom beredning och beslutsfattande på alla nivåer inom yrkeshögskolan. Yrkeshögskolan äger i huvudsak de fastigheter i vilka den verkar. Finansieringen av yrkeshögskolorna betonar undervisningens kvalitet, högskolesamfundets välbefinnande och sysselsättning av hög kvalitet. Finansieringskriterier och målsättningar överenskoms under målavtalsförhandlingarna, i vilka yrkeshögskolans profil och regionala betydelse tas i beaktande. Yrkeshögskolan bör genom sin verksamhet kunna påverka huruvida den kan uppnå de målsättningar som satts för den. Automatiskt medlemskap Yrkeshögskolorna har studerandekårer till vilka hör alla studerande inom examensinriktad utbildning. Studerandekåren kan också godkänna andra studerande vid yrkeshögskolan som medlemmar. En förutsättning för studerandes intressebevakning och samhälleliga deltagande är en fungerande studerandeorganisation som har en stabil grund och vars verksamhetsförutsättningar är tryggade. Genom automatiskt medlemskap utgör studerandekårerna en opartisk samarbetspartner för yrkeshögskolorna. Studerandekårerna är en funktionell och administrativ helhet som finns till för alla studerande studerande upplever den som en viktig faktor i att forma högskolegemenskapen. Samhällsservice Målsättningen med att bygga studentbostäder är att bostäderna ska räcka till alla som behöver en. Man fortsätter att regelbundet grundrenovera de nuvarande beståndet av studentbostäder. I samband med grundrenoveringen utreds behovet av att ändra bostadstyperna. Studentbostäderna planeras som en del av kommunernas normala boendestruktur nära läroanstalter och tjänster eller nära goda trafikförbindelser till sådana. Staten och speciellt kommunerna främjar aktivt tillgången på rimligt prissatta tomter för studentbostadsstiftelserna genom att trygga tomternas förmånliga prissättning. Då studentbostäder byggs beaktas dessutom möjligheten att återanvända byggnader som tagits ur bruk. Staten fortsätter att trygga förutsättningarna för den sociala bostadsproduktionen genom att systemen för finansiering genom räntestöd hålls tidsenliga och konkurrenskraftiga. Den sociala bostadsproduktionen stöds dessutom genom bidrag. Storleken på bidragen är tillräcklig för att möjliggöra ett utbud av olika sorters bostäder samt för att tygla hyreshöjningar. Studerandekårernas påverkningsmöjligheter och representation i studentbostadsstiftelserna och i deras beslutsfattande organ motsvarar yrkeshögskolestuderandes relativa andel av studerande på ifrågavarande studieort. Tillräckliga resurser säkras för att möjliggöra ett fungerande, omfattande och tryggt trafiknät på högskoleorterna. Kollektivtrafikens rutter och tidtabeller är rationella och tjänar studerandes behov. Grunderna för beviljande av statligt biljettstöd utvidgas till att omfatta även rabatter för studerande. I kommunernas kollektivtrafik tar man i bruk studentrabatter som gäller alla examensstuderande, oberoende av studerandes hemort.
sivu 4 (8) Utkomst Alla studerande har rätt till studier på heltid samt möjlighet att ta examen inom utsatt tid. Ett fungerande studiestödssystem möjliggör heltidsstudier och främjar jämlikhet inom utbildning. Element i ett fungerande och rättvist system för studiestöd är att det är uppbyggt kring studiepenningen, indexbundet, inkluderar möjlighet till försörjartillägg samt ett bostadstillägg som täcker en rimlig del av boendekostnaderna och kan fås året runt. Det nuvarande bostadstillägget utvecklas för att möta studerandes behov och man beaktar dyrortsklassificeringen för ifrågavarande ort. Studielånets användbarhet som en del av utkomsten under studierna kan ökas genom olika incitament. Systemet för studielån utvecklas till att bättre tjäna låntagaren. De motiverande elementen kopplade till studielånet realiseras under studietiden, inte efter den. Att lyfta studielån bör vara frivilligt. Måltidsstödet utvecklas till en fast del av maximipriset för studentmåltider på så sätt att då måltidens maximipris höjs, höjs måltidsstödet med motsvarande summa. Lagstiftningen tryggar att studerande behandlas jämlikt. Yrkeshögskolestuderande som avbrutit sina studier för minst ett år är berättigade till utkomstskydd för arbetslösa. Utbetalningen av utkomststöd flyttas till FPA för att uppnå att studerande behandlas jämlikt ifråga om sociala förmåner. Inkomstgränserna tillämpas inte efter att studerande under studieåret avbrutit sina studier. Då inkomstgränserna granskas tillämpas samma principer då studierna avbrutits som vid utexaminering. Studerandehälsovård Yrkeshögskolestuderande har tillgång till de tjänster som Studenternas hälsovårdsstiftelse (SHVS) erbjuder. Genom SHVS säkrar man en jämlik, kvalitativ och lättillgänglig studerandehälsovård för alla högskolestuderande. Preventiv hälsovård av god kvalitet minskar marginalisering, ökar välmående och främjar studierna. Systemet med automatisk hälsovårdsavgift inkluderar alla yrkeshögskolestuderande inom examensinriktad utbildning. Studerandekårerna uppbär hälsovårdsavgiften. Studerandes självkostnadsandel betonar hälsovårdsavgifter istället för besöksavgifter. HÖGSKOLORNA Personalens kompetens Högskolan säkrar en hög nivå på utbildningen genom att satsa på personalens branschspecifika och pedagogiska kunskap samt dess välbefinnande. Utvecklingen av personalens kompetens främjas genom fortbildning och regelbundna arbetslivsperioder. Tack vare arbetslivsperioden har den undervisande personalen en uppdaterad uppfattning om situationen inom den bransch som hon eller han undervisar inom. Nationell och internationell mobilitet är en normal del av den undervisande personalens arbetsbeskrivning. Gästföreläsare och arbetslivsrepresentanter tryggar att undervisningen är arbetslivsorienterad och inlärningsresultaten tryggas av de lärare som är ansvariga för studieperioderna. Högskolan säkrar genom sin pedagogiska strategi att undervisningsmetoderna är tidsenliga och mångsidiga samt personalens språkkunskaper.
sivu 5 (8) Nybörjarplatser, antagningsprocessen och utbildningsprogram Antalet nybörjarplatser utgår på lång sikt från noggrann prognostisering, i vilken man beaktar utbildningsansvaret för högskolorna på området, deras profiler samt arbetslivets behov. Benämningarna för ansökningsmålen för yrkeshögskolorna som erbjuder utbildning inom samma ämnesområde kombineras, samlas till mer omfattande ansökningsmål och presenteras tydligt. Sökande har rätt att få sanningsenlig information om yrkeshögskolorna. Det finns ett tillräckligt antal och månsidigt utbud av nybörjarplatser under höstens gemensamma antagning. Verksamhet som sker före studentantagningen och som stöder individuell utveckling erkänns som nyttig och till gagn för samhället. Genom samhällsgarantin minskas antalet onödiga mellanår som unga tar innan de inleder högskolestudier. Faktorer som negativt påverkar antagningsbeslut elimineras. Även ansökan endast till universitet berättigar till arbetsmarknadsstöd. Antagningsprocessen är jämlik, rättvis och tillgänglig. Antagningsgrunderna för samma ansökningsmål är desamma vid olika yrkeshögskolor. Urvalsprov som avlagts vid en yrkeshögskola är gångbara vid alla yrkeshögskolor med samma ansökningsmål. Under antagningsprocessen får endast sådan information om sökande användas som sökande gett sin tillåtelse till. Studierna består av huvudämnes- och biämnesstudier. Studerande kan avlägga biämnesstudier även inom andra ämnesområden eller vid en annan högskola. Studierna är uppbyggda så att det är lätt att flytta inom den egna högskolan och mellan olika högskolor. Utbildningsprogrammen planeras och förverkligas i tätt samarbete med arbetslivet. Företagsamhet samt forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet är en naturlig del av läroplanen. Studierna Den individuella studieplanen är ett centralt redskap för studerande då studierna planeras. Tidigare förvärvad kompetens identifieras och erkänns. Studiernas mångfald breddas genom alternativa sätt att avlägga studierna på. Yrkeshögskolorna erbjuder omfattande stödtjänster för studerande. Handledningstjänsterna vid högskolan utvecklas utgående från studerandes behov. Hela personalen har beredskap att handleda studerande i frågor som berör hans eller hennes studier. Studiehandledares, lärares och studenttutorernas respektive uppgifter är tydligt definierade inom handledningen. Yrkeshögskolan utvecklar sina studier i samarbete med studerande och arbetslivet. Studerande är aktivt med i planering, projekt och forsknings-, utvecklings- och innovationsarbete. Studierna dimensioneras så att studiebelastningen fördelar sig jämnt över studieperioderna och terminerna. Studiernas dimensionering och belastning är lika oberoende av högskola eller utbildningsområde. Högskolorna säkerställer att studerande behärskar de studiemetoder som används. Högskolorna fäster uppmärksamhet speciellt vid undervisningsteknik, studerandes inlärningsförmåga samt förmåga att planera studierna. Högskolorna stöder studerandes självständiga planering av studierna och säkerställer att studerande har tillräcklig inlärningsförmåga.
sivu 6 (8) Högskolorna utvärderar regelbundet sina läroplaner. Högskolan beaktar studerande med särskilda behov i läroplanen, i sin pedagogiska strategi och i personalens fortbildning. Det finns ett tillräckligt antal undervisande personal i relation till antalet studerande för att säkra kvaliteten. Internationella studerande integreras i högskolegemenskapen och samhället genom effektiva integrationsperioder samt genom tillräcklig undervisning i de inhemska språken. Den internationella tutoreringen är bekant även för studenttutorerna, genom att utnyttja deras handledningskompetens främjar man även internationalisering på hemmaplan. I studierna ingår en internationaliseringsperiod som kan avläggas antingen i Finland eller utomlands. Internationaliseringsperioden kan vara en kurs, ett internationellt studentutbyte eller praktik. Alla har möjlighet till internationellt studentutbyte eller internationell praktik. Försöket med terminsavgifter Man följer aktivt med och gör en kritisk och övergripande utvärdering av försöket med terminsavgifter. Anslagen för bistånd används inte till stipendier för studerande från länder utanför EU och EES. En del av det globala ansvaret är att jämlikt erbjuda alla studerande avgiftsfri utbildning. Likabehandling Yrkeshögskolorna har i samarbete med studerandekårerna utarbetat likabehandlingsplaner. Bland studerande och personal har man utsett och utbildat kontaktpersoner i fall av trakasserier. Högskolornas utrymmen är tillgängliga. De redskap som finns i utrymmena samt de tillvägagångssätt som används möjliggör att studerande med särskilda behov kan delta. Parallellt med den fysiska tillgängligheten beaktar man psykisk tillgänglighet. HYH och dess utveckling Man frångår kravet på tre års arbetserfarenhet som antagningskrav. Den sökandes studiefärdigheter samt möjligheter att genom sina studier utveckla arbetslivet säkerställs genom att beakta tidigare arbetserfarenhet samt arbetslivskompetens införskaffad under studier för lägre yrkeshögskoleexamen. Antagningen till högre yrkeshögskoleutbildning utvecklas i enlighet med principerna för att identifiera och erkänna tidigare inhämtad kunskap (AHOT). Det är även möjligt att bli antagen till studier för högre yrkeshögskoleexamen då man är arbetslös, om man möter de andra ansökningskriterierna. Den högre examen erbjuder sådana färdigheter som definieras på nivå 7 i den nationella referensramen. Omfattningen för högre yrkeshögskoleexamen är densamma inom alla områden. Branschövergripande utbildningsprogram skapas då sådana det finns ett behov av sådana på arbetsmarknaden. Istället för stram närvaroplikt utvecklas andra sätt att introducera ett tidsenligt arbetslivsperspektiv i studierna.
sivu 7 (8) Beteckningen för högre yrkeshögskoleexamen är magister (YH). De som avlagt högre yrkeshögskoleexamen har likvärdiga möjligheter att avancera till doktorsstudier som sådana som avlagt magisterexamen vid universitet. Flexibilitet Studieperioderna kan avläggas flexibelt genom att man använder sig av olika studiemetoder. Närvaroplikten tillämpas endast på sådana studier som det inte är möjligt att avlägga på något annat sätt. Högskolestuderande och sökande till högskolorna har möjlighet att ansöka om erkännande av såväl tidigare avlagda studier som tidigare inhämtad kunskap, oberoende av var eller hur kompetensen har förvärvats. Högskolorna har fungerande praxis för erkännande av kompetens. Studerande har möjlighet att få en muntlig utvärdering av sin kompetens. Studerande kan även ansöka om tillgodoräknande av delar av en studieperiod. Arbetslivskontakter Den kontakt med arbetslivet som är en del av studierna utvecklas och stärks genom ett samarbete mellan studerande, högskolans personal och arbetslivets representanter. Studerande har rätt att i sina studier utnyttja arbetslivskontakter som hon eller han tidigare fått. För praktiken definierar studerande målsättningar som stödjer inlärningen. Yrkeshögskolan ansvarar för att praktikplatserna uppfyller läroplanens krav och tryggar att praktiken inte orsakar studerande några kostnader. Samarbetet mellan högskolan och praktikplatsen är smärtfritt. Praktikplatsen känner sitt ansvar och sin plikt att säkra praktik som är av hög kvalitet, handledd och genuint utvecklar arbetslivsfärdigheter. Lärdomsprovet är ett ansett, väl handlett och högklassigt exempel på den studerandes kompetens. Lärdomsprovet kräver en rimlig insats med tanke på de valda metoderna och är rätt dimensionerat. Forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamheten är synlig för studerande och har en tydlig koppling till undervisningen. Studerande får utöver studiepoäng även ett intyg av sin samarbetspartner i arbetslivet på den insats som hon eller han gjort för forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamheten. Studier som hänför sig till arbetslivskompetens stöder sysselsättningen efter studierna. Yrkeshögskolan stödjer tillsammans med arbetslivsinstanser studerandes arbetslivskompetens genom att regelbundet anordna föreläsningar och evenemang, speciellt sådana som hänför sig till sysselsättning och att söka arbete. Studieförmåga Yrkeshögskolan satsar på att stödja studieförmågan genom att göra upp ett program för studieförmåga och genom att grunda en arbetsgrupp för studieförmåga. Arbetsgruppen inkluderar representanter för studerande, undervisande och övrig personal, stödtjänster samt
sivu 8 (8) studerandehälsovården. Arbetsgruppen behandlar utvecklingen av yrkeshögskolans verksamhet som en helhet med hänsyn till studieförmåga och beaktar samtidigt alla fyra delområden som hänför sig till studieförmågan. Högskolemotion Alla högskolor erbjuder mångsidig, kvalitativ och lättillgängliga motionstjänster. Dessa kan alla medlemmar i högskolegemenskapen jämlikt använda sig av. Att anordna motionstjänster är en av högskolans lagstadgade uppgifter och en integrerad del av högskolans strategi. STUDERANDE Studerandekåren Studerandekårerna erkänns av yrkeshögskolorna och samhället som experter på ärenden som berör studier och studerande. Studerandekåren har breda kontaktnät och kontakter till den offentliga förvaltningen och beslutsfattarna inom sitt verksamhetsområde. Studerandekåren deltar inom sitt verksamhetsområde aktivt i beredningen av beslut som berör studerande. Inom högskolorna förverkligas ett äkta trepartssamarbete då studerandekårerna har representation i och är fullvärdiga medlemmar av yrkeshögskolan samt dess huvudmannaorganisations förvaltning och beslutsfattande. Att politiskt påverka i samhället och inom högskolan är viktigt för såväl den enskilda studerande som för studerandekåren. Studerandekåren möjliggör genom sin verksamhet att varje studerande utvecklas som aktiv medborgare. Högskolan stöder studerandekåren i dess uppdrag genom att anvisa ändamålsenliga arbetsutrymmen och arbetsredskap. Studerandekåren och yrkeshögskolan kan uppgöra ett samarbetsavtal, i vilket man definierar för vilka av de uppgifter som studerandekåren utför som yrkeshögskolan beviljar finansiering. Studerandekårens ekonomi har en stabil grund och den ekonomiska förvaltningen är långsiktig. Alumnverksamhet Studerandekårerna stöder och främjar alumnverksamhet. Alumner ses som en tillgång för studerandekårerna och högskoleutbildningen att utveckla kontakter till arbetslivet. Även alumnerna ser verksamheten som ett viktigt verktyg för att bygga nätverk.