Ett studiemedelsystem som håller under hela arbetslivet

Ett studiemedelsystem som håller under hela arbetslivet

Ett studiemedelsystem som håller under hela arbetslivet Studiefinansieringssystemet är en viktig förutsättning för en fungerande akademi, för att bredda rekryteringen och för att skapa en god genomströmning. Möjligheten till studielån och studiebidrag är också en viktig del för att säkra det livslånga lärandet. Det allmänna studiefinansieringssystemet har tjänat Sverige väl och gjort det möjligt för fler att studera. Men om fler ska arbeta längre och därför i större utsträckning utföra olika typer av jobb måste möjligheterna att kunna studera i alla skeden av den yrkesverksamma tiden bli ännu bättre. I grunden har Sverige ett generöst studiemedelsystem. Unionen vill att studiemedelet anpassas så att det möjliggör kompetensutveckling för fler. Ålder, inkomst och antal år i arbetslivet ska vara en tillgång när någon väljer att byta bana eller blir tvungen att lära nytt för att fortsatt vara relevant på arbetsmarknaden. För många arbetsgivare är den högre utbildningen viktig för att säkra att rätt kompetens finns att tillgå i arbetskraften. I den här rapporten presenterar Unionen sin politik för ett bättre regelverk för studiemedel som möter en framtida arbetsmarknad. Materialet är framtaget av Charlie Levin, förbundets utredare inom kompetensutveckling på enheten för Politik, opinion och påverkan. Cecilia Beskow Samhällspolitisk chef, Unionen juni 2013

Ett förbättrat studiemedelsystem som möjliggör mer kompetensutveckling kräver ett stödsystem som möjliggör finansiering av studier för yrkesverksamma, därför vill Unionen att: y Fribeloppet på lång sikt avskaffas och på kort sikt justeras så det är möjligt att kombinera studier och arbete för dem i arbetslivet. y Att reglerna gällande ålder för studiemedel moderniseras och justeras så att även de över 45 år har rätt till studier. Unionens förslag syftar till att möjligheten att finansiera högre utbildning blir tillgänglig för fler och att fler därmed får ökade chanser till en effektivare omställning. Det bidrar till en ökad rörlighet och mer effektiv matchning. Många gånger är det framförallt bristen på utbildning, exempelvis en formell gymnasieexamen eller en färsk fortbildning som kan vara hindret när någon som arbetat länge och med samma uppgifter på samma ställe blir arbetslös och måste se sig om efter ett nytt jobb. Unionen har konstaterat i flera undersökningar att brist på kompetensutveckling och brist på utbildning utgör ett hinder för många som av olika skäl skulle vilja byta jobb.

Rätt utbildning är viktigt för den som söker jobb I Unionens undersökning Så byter tjänstemännen jobb där 1000 tjänstemän fick svara på frågor om hur de gör när de byter jobb, uppgav 14 procent att de helt instämmer och 43 procent att de helt eller delvis instämmer i påståendet att ett hinder att byta jobb är att de inte har rätt utbildning. Det ger en tydlig bild av att utbildning är en viktig del för att skapa rörlighet på arbetsmarknaden och få fler att känna sig trygga för att ta steget mot ett nytt jobb.

Fribeloppet är ett hinder för de som arbetar Fribeloppet höjdes 1 januari 2011 från 107 000 till ca 136 400 kronor per år. Det är en viktig princip att det ska löna sig att arbeta också för studerande. Men Unionen slog fast i en rapport 2012 1 att nästan hälften av de tillfrågade studenterna avstår arbete för att inte slå i taket. För yrkesverksamma studenter som samtidigt arbetar en viss del blir fribeloppet ännu mer problematiskt. Att dessutom övriga inkomster som är inte är avsedda att finansiera studier, såsom vinst vid bostadsförsäljning eller arv räknas in i fribeloppet är vanskligt, då många inte planerar eller planerat att finansiera studierna med dessa inkomster, utan exempelvis göra en fortsatt bostadskarriär eller spara. Samtidigt finns det en risk att ett höjt fribelopp kan påverka genomströmningen negativt. 2 Risken är särskilt påtaglig för yngre programstudenter medan fribeloppet innebär en annan problematik för många yrkesverksamma som kombinerar utbildning med arbete. I synnerhet för de som arbetar deltid och därav får en halv lön vilket kan innebära att de slår i taket och därmed inte får ut något studiemedel eller får ett reducerat belopp. Läs mer på www.unionen.se 1 Studenters sommarekonomi Unionen 2012 2 Högskoleverkts yttrande 2009 om Studiesociala kommitténs betänkande

Olof Palmes gata 17 105 32 Stockholm 08-504 15 000 www.unionen.se Tnr: 2134-1 Tryck: POD Unionen Printservice jan 2014