Plan för långsiktig utveckling av stödstrukturer för evidensbaserad praktik i Skåne

Plan för långsiktig utveckling av stödstrukturer för evidensbaserad praktik i Skåne 2013-11-04

Bästa möjliga nytta för brukare och patienter Ett gemensamt långsiktigt arbete har påbörjats i Skåne för att utveckla regionala stödstrukturer och nätverk till stöd för en kontinuerlig kunskapsutveckling. De som arbetar inom socialtjänst och hälso- och sjukvård behöver i ökad omfattning fatta beslut som involverar brukare och patient och som vilar på bästa tillgängliga kunskap. En evidensbaserad praktik är en följd av ständigt, systematiskt lärande där kunskap från brukaren/patienten, professionen och från forskningen vägs samman och används. Arbetet med att utveckla en evidensbaserad praktik involverar såväl Region Skåne som Kommunförbundet Skåne. Att inte använda bästa tillgängliga kunskap är ineffektivt och samordningen mellan huvudmännen behöver utvecklas. Denna plan för långsiktig utveckling av stödstrukturer är början på en process för att gemensamt utveckla en evidensbaserad praktik i Skåne. Ingrid Bengtsson-Rijavec Hälso- och sjukvårdsdirektör Region Skåne Monica Holmqvist Förbundsdirektör Kommunförbundet Skåne 2

Inledning I överenskommelsen för år 2013 mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten finns följande strategiska mål angivet: - Det finns en långsiktig hållbar struktur för utveckling, spridning och implementering av kunskap inom socialtjänsten och angränsande områden inom hälso- och sjukvården i alla län, samfinansierad av huvudmännen. En förutsättning för en evidensbaserad praktik är att det finns strukturer och nätverk till stöd för en kontinuerlig kunskapsutveckling. Parterna har därför inlett ett arbete för att utveckla regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling inom socialtjänsten och närliggande hälso- och sjukvård, till exempel elevhälsa, missbruks- och beroendevård och psykiatri. En fortsatt metodutveckling är nödvändig för att systematiskt ta tillvara kunskap hos brukarna/patienterna och de anställda. Detta inbegriper dialog och samverkan, systematiskt förbättringsarbete, utbildning och kompetensutveckling och en anknytning till forskning och utveckling. Stödstrukturerna ska vidare ha en samordnande roll för de länsgemensamma utvecklingsarbeten som sker inom ramen för denna överenskommelse samt inom andra nationella överenskommelser mellan parterna där så beslutas. Utvecklingsarbeten sker för närvarande inom: 1. Missbruk- och beroendevård inklusive förstärkt barn- och föräldraperspektiv (Kunskap till praktik) 2. Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 3. Den sociala barn- och ungdomsvården 4. Analys och förbättringsarbeten med stöd av Öppna jämförelser 5. ehälsa En central målsättning för utvecklingsarbetet ska vara att de regionala stödstrukturerna finns kvar och fungerar även på lång sikt. Processarbetet i Skåne för att utforma en plan för organisation, styrning och finansiering av stödstrukturerna som garanterar en långsiktighet påbörjades hösten 2012 och fortgår löpande, nu i samklang med pågående arbete med att ta fram ett nytt hälso- och sjukvårdsavtal för ansvarsfördelning och samverkan mellan Skånes kommuner och Region Skåne. Tanken är att först ta fram avtalet (vad som ska åstadkommas) och därefter skapa en struktur som på ett bra sätt kan stödja det gemensamma avtalet och den fortsatta utvecklingen mot en evidensbaserad praktik i Skåne. Denna plan ska därför ses som ett första steg och en redovisning inför utbetalning av statliga medel för 2014. 3

Beskrivning av nuläget för den regionala stödstrukturen Skåne organiserar den gemensamma stödstrukturen genom en styrgrupp som är gemensam för huvudmännen. Denna hanterar de gemensamma medlen och har ett övergripande ansvar för såväl överenskommelsen Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten som överenskommelsen Sammanhållen vård och omsorg för de mest sjuka äldre. Styrgruppen samordnar även utvecklingsarbeten inom området psykiatri och överenskommelsen Stöd till riktade insatser inom psykisk ohälsa samt ehälsa där det finns särskilda arbetsgrupper för samverkan. I styrgruppen ingår representanter för huvudmännen, Region Skåne och Kommunförbundet Skåne. Styrgruppen har ett samlat övergripande ansvar för de operativa verksamheterna Det finns två referensgrupper, en för intresse- och brukarorganisationer och en för lärosätena. Regional samordnare Den regionala samordnarens roll är att utveckla samarbetsstrukturer mellan huvudmännen, att samordna verksamheten på en regional nivå, att arbeta för att arbetet med evidensbaserad praktik förs ut på bred front i verksamheterna och att tillförsäkra att detta leder till resultat för brukarna och att det blir synliga resultat gällande kvalitetsutveckling av socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård. Äldreområdet De regiongemensamma utvecklingsledarna understödjer förbättringsarbeten inom de områden som fastställs i den länsövergripande handlingsplanen. De arbetar för att brukarna får del av insatser som bygger på bästa tillgängliga kunskap. I detta arbete medverkar utvecklingsledarna till att kunskap sprids mellan huvudmännen och att erfarenhetsutbyte sker mellan verksamheterna. Utvecklingsledarna fungerar som ett regionalt stöd för kunskaps- och förbättringsarbete när det gäller att utveckla en sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. De medverkar till att verksamheter inom kommun, primärvård och sjukhusvård lär av varandras goda exempel och att det gemensamma förbättringsarbetet sker långsiktigt och systematiskt med fokus på de mest sjuka äldre. Utvecklingsledarna i Skåne är processledare för helheten och inte specialister på sakfrågorna i det skånska arbetet med Ledningskraft. Den regionala samordnaren har en samordnande roll för utvecklingsledarna inom äldreområdet. I handlingsplanen för en sammanhållen vård och omsorg i Skåne preciseras de regionala mål och aktiviteter som ska leda till att de fem nationella målen uppnås. Ett sjätte målområde har lagts till. Det har regional koppling och gäller huvudmännens registreringar, riskbedömningar och kvalitetsarbete utifrån de nationella kvalitetsregistren. Denna handlingsplan är övergripande för det gemensamma arbetet för en sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre inom Region Skåne och i de skånska kommunerna. Lokala Ledningskraftsteam med representanter från kommun, primärvård och sjukhus arbetar parallellt med motsvarande lokala handlingsplaner. Förutom dessa gemensamma handlingsplaner behöver man även i respektive linjeorganisation fatta beslut om ansvariga för olika aktiviteter inom 4

respektive målområde. Genomförande av handlingsplanen är ytterst ett ansvar för vårdgivarnas linjeorganisationer och utvecklingsledarna ska stödja verksamheterna i detta arbete på så sätt som är beskrivet i handlingsplanen. Barn och unga Utvecklingsarbetet inom den sociala barn- och ungdomsvården handlar huvudsakligen om att ge medlemskommunerna stöd till systematisk uppföljning av barn och unga placerade i familjehem, HVB- hem eller SiS institutioner. I uppdraget ingår att sprida nationella kunskapsstöd, stödja lokalt utvecklingsarbete t.ex. kring placerade barns hälsa och skolgång och att stärka barns brukarmedverkan. I samverkan med SKL och Socialstyrelsen deltar Skåne genom sin utvecklingsledare i arbetet med att utveckla BBIC som system för verksamhetsuppföljning. I dialog med Region Skåne utvecklas arbetet med hälsoundersökningar för placerade barn. Arbetet är påbörjat med att stärka barns brukarmedverkan i Skånes länsgemensamma HVB- upphandling och aktiviteter planeras för 2014. En förstudie om förutsättningar för regional samordning av skolsatsning inom familjehemsvården, Skolfam, har genomförts som ett initiativ för att stödja placerade barns skolgång. Förstudien följs upp av en regional konferens om samverkan mellan skola och socialtjänst för att stödja placerade barns skolframgång. Tillsammans med processledare inom missbruks- och beroendevården genomför den regionala utvecklingsledaren en utbildningsmodul i kommuner om föräldraskap på distans i syfte att utveckla föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården. Utvecklingsarbetet inom den sociala barn- och ungdomsvården i Skåne samverkar länsövergripande med intilliggande län i syd kring spridning av nationella kunskapsstöd och i frågan om Skolfam. Kunskap till praktik Inom missbruks- och beroendevården verkas det för en vidareutveckling av stöd till barn och föräldrar (stöd till föräldrar med missbruksproblem i deras föräldraroll). Arbetet befinner sig i en genomförandefas, utbildningar och föreläsningar är inbokade för resten av projekttiden. Kommunförbundet Skåne är projektägare tillsammans med Region Skåne. Mångbesökarmodellen är ett sätt att kartlägga mycket vårdkrävande personers väg genom vårdsystemet. Syftet är att identifiera och åtgärda brister i systemet. Kommunförbundet Skåne är projektägare tillsammans med Region Skåne, samt utförare. Arbetet är i slutfas resultat sammanställs och rapport skrivs. ASI-utbildarna i Skåne sysslar med att organisera utbildning, utbilda, ge stöd och handledning till socialarbetare och chefer i ASI-metoden (bedömningsmetod för utredning och uppföljning som också används som underlag för planering och utveckling av vård och behandlingsinsatser). Tjänsten finansieras genom abonnemang. 29 kommuner i Skåne är abonnenter. 5

Funktionshinder Projektet startade 1/9 2013. Som första steg arrangeras ett antal dialogmöten i Skåne med utgångspunkt från kommungeografin för ansvariga chefer inom kommunala och regionala verksamheter. Inbjudan går även till kommunala råd för funktionshinderverksamhet och lokala brukarorganisationer. Inför mötena presenteras en frågeställning om vad som är på gång i kommuner/ verksamheter kring brukarinflytande på strukturell nivå, på verksamhetsnivå och på individnivå. En annan fråga som diskuteras på dialogmötena är behovet av att bygga upp ett nätverk av BiSam (brukarinflytandesamordnare). Ett rapportseminarium om delaktighetsmodellen är planerat till början av december och en delaktighetsmässa är planerad till senvåren 2014. Arbete med att skapa en fristående webb-sida kommer att påbörjas under november månad. Psykiatri Under 2013 har kommunerna i Skåne tillsammans med Region Skåne genom en samverkansgrupp tagit fram Ramöverenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Skånes kommuner gällande personer med psykisk funktionsnedsättning samt barn och ungdom som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa samt samordnat gemensam webbaserad information där det beskrivs var i Region Skåne och i kommunerna barn och unga med psykisk ohälsa och deras familjer kan vända sig för att få vård, stöd och hjälp. Beskrivning av nuläge för styrning och ledning på politisk och tjänstemannanivå I Skåne finns sedan länge en struktur för ledning och samverkan inom området vård och omsorg mellan kommunerna, Kommunförbundet Skåne och Region Skåne. Generellt kan sägas att de grupper som ingår i denna struktur hittills fungerat som forum för dialog och erfarenhetsutbyte mellan Region Skånes hälsooch sjukvård och kommunernas socialtjänst samt hälso- och sjukvård. Regional politisk samverkansgrupp för vård och omsorg På regional nivå finns Regional politisk samverkansgrupp för vård och omsorg med representanter för hälso- och sjukvårdsnämnden i Region Skåne och Kommunförbundets beredning för vård och omsorg. I Skåne har det funnits ett gemensamt samverkansfora för hälso- och sjukvårdsfrågor ända sedan regionbildningen, även om benämningen på den politiska grupperingen skiftat över tid. Initialt fanns en politisk styrgrupp för vård- och omsorgsfrågor. Från 2003 fanns en gemensam projektledningsgrupp som beredde ärenden för den politiska styrgruppen för strukturomvandlingsarbetet Skånsk Livskraft vård och hälsa, vilken även den var sammansatt av politiker från Region Skåne och Kommunförbundet Skåne. När Skånsk Livskraft vård och hälsa hösten 2004 övergick i en genomförandefas övergick styrgruppen succesivt till rollen som samarbetsorgan för övergripande vård- och omsorgsfrågor mellan kommunerna och Region Skåne. Under 2006 stipulerades denna roll genom ett tydligt beslut 6

hos vardera huvudman. I gruppen, som formellt betecknas Regional politisk samverkansgrupp för vård och omsorg, behandlas gemensamma frågor mellan kommunerna och Region Skåne som rör hälso- och sjukvård och socialtjänst. Till gruppen finns en tjänstmannaberedning knuten. Gruppens uppdrag är enligt politiskt beslut att: Verka som beredningsorgan för strategiskt övergripande utvecklings-, samverkans-, och gränssnittsfrågor som berör båda huvudmännen Kunna initiera utredningar/översyn inom områden som berör båda huvudmännen Följa upp gemensamma ekonomiska och verksamhetsmässiga effekter Presidiemöten Vid speciella tillfällen kan även samverkansfrågor tas upp på agendan vid de presidiemöten som finns mellan Regionstyrelsen och Kommunförbundet Skånes styrelse. Delregionala mötesforum På delregional nivå finns s.k. REKO möten där politiker från Region Skånes närsjukvårdberedning och kommunernas socialnämnder/vård och omsorgsnämnder (eller motsvarande) träffas, tillsammans med tjänstemän, för dialog och information kring gemensamma frågor. På delregional nivå finns även lokala styrgrupper/nätverk för närsjukvård som etablerades 2004, där det finns representanter på ledningsnivå från kommun, primärvård, sjukhus m fl. De hanterar huvudsakligen gemensamma operativa frågor inom vård och omsorg. Lokala Ledningskraftsteam Under 2012 har Kommunförbundet Skåne och Region Skåne, i samverkan med SKL, startat projektet Ledningskraft. Team bestående av chefstjänstemän från kommunal äldreomsorg, primärvård och specialistsjukvård har bildats. Hälso- och sjukvård och äldreomsorg i samtliga skånska kommuner berörs. Teamens uppgift är att i samverkan utveckla kvaliteten i vården och omsorgen om äldre. Även samtliga sjukhus i Region Skåne är involverade i arbetet liksom drygt femtio hälsovalsenheter. Styrgruppen för Stödstrukturen för en evidensbaserad praktik Styrgruppen är en gemensam tjänstemannaberedning och är tidigare beskriven. Regional samverkansgrupp psykiatri Regional samverkansgrupp psykiatri är en tjänstemannagrupp med uppdrag att inom de frågor som berör ramöverenskommelsen verka för samordning och utveckling, revidering av ramöverenskommelsen och vara rådgivande vid tvister. 7

Utveckling av den framtida regionala strukturens organisation Förslag på utvecklingsenhet även inom Kommunförbundet Skåne Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning samordnar Region Skånes utvecklingsarbete för kunskapsstyrning. Inom Region Skåne finns sedan många år en Utvecklingsenhet som ger stöd till verksamheterna i deras förbättringsarbete. Arbetet sker i samverkan med Kommunförbundet Skåne genom Styrgruppen för evidensbaserad praktik. Ett förslag om att skapa en regional utvecklingsenhet även för socialtjänsten i Skåne med uppdrag att stödja kunskapsutveckling har utarbetats. Utvecklingsenheten skall samverka med Region Skåne, Utvecklingscentrum, FoU och högskolor. En sammanfattning av förslaget redovisas nedan: Kommunförbundet Skåne har i uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting att utveckla regionala stödstrukturer för att stödja utvecklingen mot en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten och angränsande hälso- och sjukvård. Förslaget är att en regional utvecklingsenhet inrättas inom Kommunförbundet Skåne. Den ska rikta sig till socialtjänstens verksamheter inom individ- och familjeomsorgen och vård- och omsorgen utifrån socialtjänstens särskilda behov av kunskapsutveckling, enligt vad som lyfts fram i utredningen Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten - till nytta för brukaren (SOU 2008:18). En regional utvecklingsenhet ska bidra till långsiktigt och samordnat stöd till Skånekommunerna i sin kunskapsutveckling och understödja arbetet mot en evidensbaserad praktik. Enheten ska ses som ett komplement till kommunernas egna resurser för utvecklingsarbeten och egna, lokala utvecklingsarbete. Enheten ska erbjuda ett verksamhetsnära stöd i utvecklingsarbeten och driva kommungemensamt strategiskt viktiga frågor inom socialtjänstens områden. Utvecklingsenheten ska ha kompetenser inom exempelvis utvecklingsarbete, implementering, metodstöd, förbättringsmetodik, statistik, forskning och uppföljning. Utgångspunkten för arbetet ska vara att stärka den professionella kompetensen, ge brukare inflytande och integrera forskning och praktik. Genom nuvarande statliga överenskommelser för åren 2011-2014 mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting ges idag stöd till länens utvecklingsarbete mot en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten och angränsande områden inom hälso- och sjukvården. I samband med att statliga medel upphör har Kommunförbundet Skåne fortsättningsvis en viktig roll att fylla gällande regionalt stöd för och samordning av kunskapsutveckling. Den regionala utvecklingsenheten föreslås starta upp under 2015 med samfinansiering av Skånes kommuner i takt med att den statliga finansieringen av nuvarande utvecklingstjänster upphör. Eventuella fortsatta statliga medel för utvecklingsarbeten kommer att samordnas inom enheten. Några av tjänsterna ska avsättas för yrkesverksamma från kommunerna i ambitionen att skapa ett kontinuerligt utbyte med praktiken. Ett ändamålsenligt utvecklingsarbete från den regionala utvecklingsenhetens sida förutsätter Skånekommunernas 8

medverkan i prioriteringar av uppdrag och fördelning av enhetens resurser. Skånes kommuner kommer således att vara uppdragsgivare till den regionala utvecklingsenheten. Skånes kommuner bjuds in till dialog och synpunkter på förslaget om en regional utvecklingsenhet för socialtjänsten i Skåne. Ledning och styrning Huvudmännen, Region Skåne och kommunerna genom Kommunförbundet Skåne, kommer efter projekttidens slut att överta ansvaret för stödstrukturen och det långsiktiga arbetet med att utveckla en evidensbaserad praktik. Ledningsstrukturen bestående av politiker från Region Skåne och kommunerna kommer att utvecklas i den process som pågår. Inriktningen av arbetet med en evidensbaserad praktik är att resurser inom stödstrukturen och FoU-verksamheter, lärosäten och olika kunskapskluster i regionen ska användas. Strukturen för samverkan är av flera anledningar i behov av en översyn, uppdrag och mandat måste vara tydligare både på politisk nivå och på tjänstemanna nivå. Mot denna bakgrund beslöt Kommunförbundet Skåne och Region Skåne i december 2012 att påbörja arbetet med att vidareutveckla samverkansstrukturen. Politiker, förvaltningschefer, verksamhetschefer och verksamhetspersonal har deltagit i ett antal dialogmöten där de aktivt diskuterat olika perspektiv på en framtida lednings- och samverkansstruktur. De har bidragit med värdefulla tankar och synpunkter som sammanställts i en rapport. "Struktur för ledning och styrning i samverkan i Skåne län". Denna rapport utgör underlag i det fortsatta arbetet med att ta fram ett förslag till en ny samverkansstruktur för Skåne. Samtidigt pågår, i enlighet med uppdrag från Regional politisk samverkansgrupp, ett arbete med att ta fram ett nytt hälso- och sjukvårdsavtal för ansvarsfördelning och samverkan mellan Region Skåne och Skånes kommuner. Nuvarande avtal har visserligen reviderats ett par gånger men är i grund och botten ganska likt det sjutton år gamla ursprungliga avtalet, varmed det finns behov av att både göra anpassningar till dagens förhållanden och ta höjd för den framtida utvecklingen. Utmaningen att både tillsammans, Region Skåne och Skånes kommuner, och var och en för sig hitta lösningar som bidrar till en vård och omsorg som håller hög kvalitet utifrån en helhetssyn. Frågan om att vidareutveckla den befintliga strukturen för styrning och ledning i samverkan inom Region Skåne, socialtjänst och vård och omsorg hanteras nu av den särskilda politiska styrgrupp, bestående av politiker från Regional politisk samverkansgrupp, som ansvarar för framtagandet av det nya hälso- och sjukvårdsavtalet. Tanken är att först ta fram ett nytt avtal och därefter skapa en struktur som kan hantera både det nya avtalet och den fortsatta utvecklingen mot en evidensbaserad praktik inom socialtjänst och närliggande hälso- och sjukvård. 9

Områden som kräver framtida åtgärder - Kommunförbundet Skåne kommer att erbjuda kommunerna, inom ramen för en utvecklingsenhet, möjlighet att långsiktigt arbeta vidare med utveckling av en struktur för en evidensbaserad praktik. En liknande process kommer att ske internt i Region Skåne. - En översyn kring den gemensamma regionala samverkansstrukturen behöver göras för att kunna hantera det nya hälso- och sjukvårdsavtalet och utvecklingen av den evidensbaserade praktiken. - Det gemensamma utvecklingsarbetet behöver förstärkas. Uppföljningen behöver i ökad utsträckning ske utifrån ett brukarperspektiv. - Gemensamma handlingsplaner och överenskommelser måste tydliggöras, arbetet med att sätta gemensamma mål för huvudmännen behöver utvecklas liksom uppföljning av resultat. Finansiering Den regionala stödstrukturen finansieras i dag av stimulansmedel. När det gäller den långsiktiga finansieringen är inriktningen att huvudmännen finansierar enligt följande: Att huvudmännen 2014 gemensamt finansierar 25 % av regionalsamordnare, Region Skåne finansierar 12,5% och Kommunförbundet Skåne finansierar 12,5 %. Att huvudmännen 2015 gemensamt finansierar 50 % av regional samordnare. Region Skåne finansierar 25 % och Kommunförbundet Skåne finansierar 25 %. Att huvudmännen 2016 gemensamt finansierar 100 % av regional samordnare. Region Skåne finansierar 50 % och Kommunförbundet Skåne finansierar 50 %. Samverkan Offentliga och privata utförare Stödstrukturen i Skåne arbetar på samma sätt gentemot såväl privata som offentliga utförare, det gemensamma uppdraget kring samverkan omfattar alla aktörer. Ibland krävs särskilda insatser för att få igång samverkan och detta gäller såväl privata som offentliga utförare. Erfarenheter av utvecklingsarbeten inom Stödstrukturens ram har inkorporerats i uppdrag, till exempel i primärvården genom Hälsovalsackrediteringen. Brukare Representanter för brukar- och intresseorganisationer finns representerade i en referensgrupp till stödstrukturens styrgrupp. Dessutom planeras ett samarbete 10

mellan stödstrukturen och pensionär och handikapporganisationernas samarbetsorgan i Skåne som gäller brukarrevision inom äldreomsorgen. Inom de övriga projekten finns brukare och brukarorganisationer representerade i olika arbetsgrupper. Lärosäten Den regionala stödstrukturens samverkar med universitet och högskolor. Lunds universitet, Högskolan Kristianstad och Malmö Högskola har representanter i en referensgrupp till stödstrukturens styrgrupp. Här behandlas forsknings- och utbildningsfrågor. Samarbetet har lett fram till ett förslag om lärosätenas roll och medverkan i den framtida stödstrukturen som skulle samverkan med lärosätena och samverkan mellan forskning och praktik. Förslaget innehåller konkreta idéer om riktade högskoleutbildningar som ska stödja en utveckling av evidensbaserad praktik i socialtjänst samt hälso- och sjukvård. Enligt Sveriges Kommuner och Landstings positionspapper om evidensbaserad praktik förväntas forskningen få en mer framträdande roll i socialtjänstens kvalitetsutveckling. De tre lärosätena i Skåne, Lunds Universitet, Högskolan Kristianstad och Malmö Högskola medverkar i arbetet med att bygga upp en stödstruktur för evidensbaserad praktik i vård, omsorg och socialtjänst i Skåne. Ett närmande mellan forskning och praktik är en förutsättning för att en evidensbaserad praktik ska utvecklas i dessa verksamheter. Forskarutbildning och annan kvalificerad vidareutbildning bland chefer och nyckelpersoner ger förutsättningar för en verksamhetsutveckling som bygger på bästa tillgängliga kunskap. Därför föreslås att de tre lärosätena, i samverkan med huvudmännen, utvecklar forskarutbildning för praktiker med möjligheter att kombinera forskarutbildning och praktiskt arbete, ledarutbildning på masternivå och inrättande av kombinationstjänster i samverkan mellan huvudmän och lärosäten. Dessa förslag syftar till att fördjupa den ömsesidiga samverkan mellan forskning och praktik i vård, omsorg och socialtjänst i Skåne. Andra exempel på samverkan Utvecklingsledaren för barn och unga har representerat stödstrukturen vid särskilda sammankomster för möte mellan yrkesfält och Socialhögskolan som Lunds universitet har ordnat. Inom funktionshinderområdet finns ett nära samarbete med Malmö Högskola och dessutom är en följeforskning under projekttidens gång planerad. Arbetet inom Ledningskraft inbegriper alla, såväl offentliga som privata utförare inom äldreomsorg, primärvård och sluten vård. Olika utförare inom primärvård och kommunal äldreomsorg har deltagit i flera av de gemensamma kommunteam som i Ledningskraft upprättar lokala handlingsplaner för kvalitetsutveckling inom vård och omsorg om äldre. På äldreområdet har olika utförare fått stöd av utvecklingsledare då de startat upp registreringar och riskbedömningar i kvalitetsregister. 11

Samverkan i kvalitetsutveckling sker i huvudsak via Ledningskraft där både offentliga och privata utförare är representerade. Då verksamheterna blir mer komplexa och får fler utförare kommer det att ställa ytterligare krav på en samordnad kvalitetsuppföljning och en gemensam styrning och samverkan från huvudmännen. Samverkan med nationell nivå Nationella och regionala mötesplatser behöver utvecklas för att sprida goda exempel. Den nya tekniken kan möjliggöra gemensamt utbyte även på distans. Det är viktigt att behålla de nätverk som finns idag med en nationell samordnare. Detta för att få en långsiktighet när det gäller fortsatta dialoger och samordning när det gäller kunskapsutveckling och kunskapsspridning i landet. SKL och departement efterfrågar och behöver en ingång till länen för kontakt, dialog och information. Skåne samordnar de nationella satsningarna för en evidensbaserad praktik genom en gemensam styrgrupp för stödstrukturen. 12